Sfog-veckan, Sundsvall 2013, Symposium 5 Minispiralen ett alternativ för kvinnor i alla åldrar I samarbete med Bayer AB Presentation av ny prev.guide Kristina Gemzell Danielsson, Dept of Women s and Children s Health, Division of Obstetrics & Gynecology, Karolinska Institutet / Karolinska University Hospital Stockholm, Sweden
Ett framtida preventivmedel minispiral med levonorgestrel
Jaydess Tre års preventivt skydd mot oönskad graviditet
Varför en ny spiral med levonorgestrel? Färre biverkningar? Mindre daglig frisättning av levonorgestrel Kortare verkningstid Lägre dos levonorgestrel Mindre T-form Mindre hormonkapsel Tunnare insättningsrör Kan underlätta insättningen Mindre obehag vid insättningen 4
Jaydess är mindre än Mirena Jaydess Mirena 20μg/dygn levonorgestrel Dimension 28 x 30 mm 32 x 32 mm Insättningsrör diameter Maximal användingstid 3,8 mm 4,4 mm 3 år 5 år
Jaydess långverkande preventivmedel: trygghet och frihet för kvinnor Med Jaydess behöver kvinnor inte tänka på preventivmedel dagligen, veckovis eller månadsvis Jaydess preventiva effekt är inte beroende av kvinnans följsamhet Jaydess är studerat på kvinnor i åldern 18-35 år 39% av kvinnorna hade inte fött barn 39% av kvinnorna var <25 år
Låg hormondos Jaydess innehåller totalt 13,5 mg levonorgestrel i hormonkapslen och frisätter endast 6µg/dygn i genomsnitt i 3 år Jaydess verkar primärt lokalt, inte systemiskt
Jaydess Tre års skydd mot oönskad graviditet Data från fas II studien* (jfr med Mirena): Bibehållen hög effektivitet Samma goda effekt på dysmenorre Blödningsmönster minskad Blödning/Spotting Signifikant lättare insättning Signifikant mindre smärta vid insättning * Gemzell-Danielsson et al., 2012
Rätt preventivmedel till varje enskild kvinna (och man)! MEN VEM SKA HA VAD? NYTT HJÄLPMEDEL VID PREVENTIVMEDELSRÅDGIVNING
Författare av Praktisk preventivmedelsguide Marie Bixo Lena Marions Jan Brynhildssen Ian Milsom Torbjörn Bäckström Bo von Schoultz Joy Ellis Alkistis Skalkidou Kristina Gemzell Danielsson Inger Sundström Poromaa Helena Kopp Kallner Louise Thunell Elisabeth Lindholm Tanja Tydén
Sponsor De praktiska rekommendationerna är baserade på författarnas kollektiva uppfattning och bygger på aktuell vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet Broschyren har framställts med ekonomiskt stöd av Bayer AB
Jag drömmer om den dag då alla barn som föds är välkomna, alla män och kvinnor jämlika och sexualiteten ett uttryck för innerlighet, njutning och ömhet Elise Ottesen-Jensen
Varför preventivmedel? För att förhindra oönskad graviditet bevarad fertiliteten
Fertility Natural Today Age at Ist child 18-20 29 12-15 pregnancies 1-2 pregnancies 10 live deliveries 1-2 live deliveries 7-8 surviving children all children survive Breastfeeding 2 years 160 ovulations in a lifetime Breastfeeding 0-4 months 450 ovulations in a lifetime (Effective contraception needed for most) Preventivmedel / K Gemzell Danielsson
Rätt preventivmedel till varje enskild kvinna All preventivmedelsrådgivning bör vara individuellt anpassad och baserad på evidens (inte TLV...) Säkerhet och följsamhet! Vilken metod som helst är bättre än ingen alls...
Positiva hälsoeffekter av preventivmedel Minskad blödningsmängd gestagena och kombinerade hormonella metoder 1-2 Minskad mensvärk gestagena och kombinerade hormonella metoder 3-5 Minskad mängd funktionella ovarialcystor högdoserade gestagena-, samt kombinerade hormonella metoder 6 Minskade besvär med akne kombinerade hormonella metoder 7 Minskad risk för ovarialcancer kvinnlig sterilisering, kombinerade hormonella metoder 8-12 Minskad risk för corpuscancer, cervixcancer* kopparspiral*, gestagena och kombinerade metoder 8-9 Minskad risk för koloncancer kombinerade hormonella metoder 8-10 1. GEMZELL-DANIELSSON K, et al. Fertil Steril 2012;97:616-22 e1-3. 2. JENSEN JT, et al. Obstet Gynecol 2011;117:777-87.. 3. WONG CL, et al. Cochrane Database Syst Rev 2009:CD002120 4. VERCELLINI P, et al. Fertil Steril;93:2150-61. 5. AHRENDT HJ, et al. Eur J Contracept Reprod Health Care 2007;12:354-61. 6. Cochrane Update. Obstet Gynecol 2009;114:679-80.. 7. AROWOJOLU AO, et al. Cochrane Database Syst Rev 2012;7:CD004425
Förstagångsförskrivning Livssituationen Hälsoanamnes Hjärt- kärlsjukdom och venös blodpropp hos syskon, mor och far, Rökning Önskat blödningsmönster samt behov av att dölja preventivmedelsanvändning Längd och vikt Blodtryck vid förskrivning av kombinerad hormonell metod och följs upp efter 3-6 månader
Förstagångsförskrivning Cytologprov bör erbjudas kvinnor över 23 år som ej följt screeningprogrammet Gynekologisk undersökning och klamydiaprovtagning ej nödvändigt men skall erbjudas Förskrivning bör ske för 1 år i taget från start för att öka följsamhet Alla preventivmedel kan insättas när som helst under menstruationscykeln (s.k. quick-start)
Fortsatt förskrivning och byte Beakta medicinsk indikation t.ex. endometrios, svår PMS eller PCOS Vid osäkerhet om kontraindikation låt kvinnan stå kvar på aktuell metod till dess att en läkarbedömning gjorts
Metod, Pearl Index Typisk användning Perfekt användning Ingen metod 85 85 Implantat 0,05 0,05 Manlig sterilisering 0,15 0,10 Hormonspiral 0,2 0,2 Kvinnlig sterilisering 0,5 0,5 Kopparspiral 0,8 0,6 P-spruta 6 0,2 Mellandoserat gestagenpiller 9 0,3 P-plåster 9 0,3 P-ring 9 0,3 Kombinerat p-piller 9 0,3 Lågdoserat gestagenpiller >9 4 Pessar 12 6 Manlig kondom 18 2 Avbrutet samlag 22 4 Naturlig familjeplanering 24 3-5 Spermicider 28 18 Fem Cap 40 13,5
Preventivmedel för unga Valet av metod bör baseras på kvinnans preferens, motivation och ev. kontraindikationer Unga kvinnor har hög fertilitet! De är därför ofta i behov av en effektiv och gärna långverkande preventivmedelsmetod (LARC) slippa dagligt kom i håg! WINNER B., et al. N Engl J Med;366:1998-2007.
Infrequent Sex US Median coital frequency 4 acts/month Women having sex once a month or less are at high risk of contraceptive non-use Developing countries 10 50% of married women and up to 82% of unmarried women with unmet need cited infrequent sex as reason for non-use Data from Guttmacher Institute
Cumulative Pregnancy Risk Assume 1 act/month, 4% risk/act
Kombinerade hormonella metoder Effektivitet: Mycket hög under förutsättning att användningen korrekt 1 Största risken för en oönskad graviditet är vid missade tabletter i anslutning till den tablettfria perioden 2 Kortare hormonfri period, 24/4, ger högre effektivitet jämfört med 21/7 3 Gestagen med lång halveringstid, ger högre effektivitet 1. Trussell J. Contraception 2011;83:397-404. 2. Guillebaud J. Br J Fam plann 1987;12:35-43. 3. Dinger J, et al. Obstet Gynecol 2011;117:33-40.
Kombinerade hormonella metoder Långcykelanvändning förbättrar menstruationsrelaterade besvär och ökar effektiviteten Normal mens och fertilitet (ägglossning) återkommer snabbt Med p-plåster sker ett plåsterbyte varje vecka och med p-ringen en gång i månaden Absorptionen påverkas inte av gastrointestinala rubbningar vilket ger stabilare serumkoncentrationer
Kombinerade hormonella metoder Biverkningar: Exempel på vanliga: blödningstrassel, bröstömhet, vadkramper, illamående och mentala bieffekter 1-2 Mycket sällsynta: Venös tromboembolisk sjukdom (VTE; djup ventrombos och lungemboli) Lågdoserade kombinerade hormonella metoder har en 2 4-faldig riskökning för VTE 3 Risken för VTE under graviditet, förlossning och puerperium är c:a 10 gånger förhöjd Det råder delade meningar om huruvida olika gestagener i kombinerad hormonell antikonception ger olika risk för VTE 1. Lindh I, et al. Contraception 2009;80:163-169. 2. Lindh I, et al. Human Reproduction 2010;25:1415-1422. 3. Lidegaard Ø, et al. Acta Obstet Gynecol Scand. 2012;91:769-78.
Gestagena metoder Gestagena preventivmedel indelas i låg-, mellan- och högdoserade metoder Lågdoserade metoder: Exlutena (lynesterol) och Mini-Pe (noretisteron). Hormonspiralen tas upp under avsnittet spiraler Mellandoserade metoder: Cerazette (desogestrel) och Nexplanon (etonogestrel) Högdoserade metoder: Depo-provera (medroxyprogesteronacetat)
Högdoserade metoder Effektivitet: Depo-Provera: Pearl index på 0,2 6 1 Hämmar ägglossning och follikelaktivitet hos flertalet användare, vilket leder till att östrogennivåer blir mycket låga Ger ett sämre skydd mot oplanerad graviditet än kopparspiral vid direkt jämförelse 2 Återkomst av fertilitet kan dröja 1. Mishell DR, Jr. PJ Reprod Med. 1996;41:381-90. 2. Said S, et al. Contraception. 1986;34:223-35
Gestagena metoder Kontraindikationer; Bröstcancer och svåra leversjukdomar 1-2 Allvarliga komplikationer: Hypoöstrogenicitet 1-2 I åldersgruppen över 45 år finns också en teoretisk oro att låga östrogennivåer ska öka risken för kardiovaskulär sjukdom 1.CDCP. U S. MMWR Recomm Rep. 2010;59:1-86. 2.WHO. Medical eligibility criteria for contraceptive use, forth edition. Http://wwwwhoint/reproductivehealth/publications/family_planning/9789241563888/en/indexh.
Extra lämplig för kvinnor, oavsett ålder, som vill kunna glömma bort eller dölja sitt preventivmedel Kopparspiralen är den enda långverkade reversibla metoden för kvinnor som önskar en hormonfri preventivmetod Vem ska ha spiral?
Probability of not having an unintended pregnancy Adolescents and nulliparous Women <21 years of age using pills, patch, or ring had almost twice the risk of unintended pregnancy as older women (hazard ratio 1.9; 95% CI 1.2 2.8; p=0.02) 1.00 LARC, age 21 years LARC, age <21 years 0.95 0.90 PPR, age 21 years 0.85 0.00 PPR, age <21 years 0 50 100 150 200 Week LARC, long-acting reversible contraceptive; PPR, pill patch or ring; 95% CI, 95% confidence interval 1. Winner B, et al. N Engl J Med 2012;366:1998 2007
Vem ska ha spiral? Yngre kvinnor Unga kvinnor har hög fertilitet och kan ha svårare att konsekvent använda andra metoder 1 Spiralanvändning påverkar inte unga kvinnors risk för sexuellt överförbara infektioner 2 Minimera risken för STI 3-4 Hormonspiralen ger ett visst skydd mot uppåtstigande infektioner hos kvinnor 1. Winner B et al. N Engl J Med. 2012 May 24;366(21):1998-2007. 3. Farley TM, et al. Lancet 1992; 339: 785 88. 3. Toivonen J, et al. Obstet Gynecol. 1991 Feb;77(2):261-4. 4. Andersson K, et al. Contraception. 1994 Jan;49(1):56-72
Vem ska ha spiral? Kvinnor över 40 års ålder: Kopparspiral insatt efter 40 års ålder kan behållas till menopaus Hormonspiral insatt efter 45 års ålder kan sitta i minst 7 år 1 Observera att hormonspiralen kan förskrivas av gynekolog som endometrieskydd då kvinnan står på östrogensubstitution Vid passerad menopaus ska spiralen tas ut Varken tidigare spiralutstötning, tidigare utomkvedshavandeskap eller tidigare genital infektion (inklusive äggledarinflammation) utgör kontraindikation för spiralinsättning 1. FSRH Guidance (November 2007) Intrauterine contraception.
Insättning av spiral Kan sättas in när som helst under menscykeln om graviditet kan uteslutas 1 Viktigt att undvika fördröjning av insättning NSAID preparat kan ges efter insättningen Misoprostol kan underlätta insättningen 2 1. Whiteman MK, et al. Contraception. 2013 May;87(5):666-73. 2. Sääv I, et al. Hum Reprod. 2007 Oct;22(10):2647-52.
Insättning av spiral - infektioner Gynekologisk undersökning noggrann palpation bedöma uterus storlek och läge utesluta infektion Spiralinsättning utgör inte skäl att screena för STI om gynundersökningen är normal Om positivt provsvar konstateras efter insättning ges behandling med spiralen på plats Insättning av spiral medför en liten riskökning för uppåtstigande infektion under de följande 20 dagarna 1 Efter denna tid har kvinnor med spiral samma risk för genital infektion som övriga sexuellt aktiva kvinnor 1. Farley TM, et al. Lancet 1992; 339: 785 88.
Insättning av spiral - perforationer Risken för perforation i samband med insättning av spiral är låg, lägre än 1/1000 insättningar 1 Risken är något högre hos ammande kvinnor 1. Sääv I, et al. PLoS One. 2012;7(11)
Insättning av spiral efter förlossning eller abort De flesta spiraler sätts in vid efterbesöket, ca 6-10 veckor postpartum En spiral kan dock, särskilt vid stor risk för oplanerad graviditet, sättas in direkt En spiral kan med fördel sättas in i samband med kirurgisk abort 1 Efter en tidig medicinsk abort kan spiralen sättas in ca en vecka efter behandlingen 1. Sääv I, Stephansson O, Gemzell-Danielsson K. PLoS One. 2012;7(11):e48948. doi: 10.1371/journal.pone.0048948. Epub 2012 Nov 14.
Spiraler att tänka på Misstanke om graviditet Ta graviditetstest! Om graviditet inträffar hos spiralanvändare Om möjligt ska en spiral alltid extraheras så snart en graviditet konstaterats, oavsett om denna ska avbrytas eller fortsätta 1 Genital infektion Behandlas med spiralen på plats! 2 1. Brahmi D, ET AL. Contraception. 2012 Feb;85(2):131-9. doi: 10.1016/j.contraception.2011.06.010. Epub 2011 Aug 16. 2. Tepper NK, et al. Contraception. 2012 Oct 4. doi:pii: S0010-7824(12)00738-X.
Vad är akutprevention? En metod som används efter ett oskyddat samlag eller misslyckad preventivmedelsanvändning
Akutpreventivmedel - Mekanism Akut-p-piller verkar främst genom att skjuta upp eller förhindra äggloss ning 1 Kopparspiral har en effekt även på endometriet Kopparjoner förhindrar fertilisering men kan i fall ett befruktat ägg når uterus förhindra implantationen 2 1. Cheng L, Che Y, Gülmezoglu AM. Cochrane Database Syst Rev. 2012 Aug 15;8:CD001324. Review. 2. Gemzell-Danielsson K, et al. Contraception 2012 Oct 29. doi:pii: S0010-7824(12)00750-0. 10.1016/j.contraception.2012.08.021.
Akutpreventivmedel - effektivitet Inte Pearl Index men jämförelser mellan olika akutpreventivmetoder 1 eller det ob serverade antalet graviditeter efter behandling 2 Ulipristalacetat (UPA) är mer effektivt än levonorgestrel (LNG) att förhindra graviditet 3 Kopparspiral är den mest effektiva akutpreventivmetoden 4 1. Cheng L, Che Y, Gülmezoglu AM. Cochrane Database Syst Rev. 2012 Aug 15;8:CD001324. Review. 2. Wilcox AJ, et al. N Engl J Med 1995;333(23):1517 21. 3. Glasier A, et al. Lancet 2010;13,375(9714):555-62. 4. Trussel J, Ellertson C. Fertil Control Rev 1995;4:8 11.
Akutpreventivmedel när och hur ofta? Behandling med akut-ppiller bör upprepas vid behov 1 När en implantation har skett kan LNG inte avbryta eller skada graviditeten 2 1. Halpern V, et al. Cochrane Database Syst Rev. 2010 Jan 20;(1):CD007595. Review. 2. Gemzell-Danielsson K, et al. Contraception 2013;85:300-8
Sterilisering till vem och hur vanligt? Bör i första hand rekommenderas till dem som av olika skäl inte kan eller vill använda reversibla preventivmedelsmetoder Globalt sett den vanligaste preventivmetoden I Sverige har antalet som väljer sterilisering som preventivmetod minskat kontinuerligt sedan 90-talet 1 Ångerreaktioner förekommer och är vanligare ju yngre kvinnan är (<30 år) 2-3 1. http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas S. In 2. Hillis SD, et al. Obstet Gynecol 1999;93(6):889-95. 3. Platz-Christensen JJ, et al. Int J Gynaecol Obstet 1992;38(3):223-6.
Övriga metoder A V B R U T E T S A M L A G B A R R I Ä R M E T O D E R N A T U R L I G F A M I L J E P L A N E R I N G
Manlig barriärmetod - kondom Enda reversibla preventivmedlet för män Vanligast vid det allra första samlaget, men minskar till cirka 20-25 % vid det senaste samlaget 1-3 Pearl Index är 2-18 4 Ger bra skydd mot sexuellt överförbara infektioner (STI) 5 1. Lindh I, et al. Hum Reprod 2010;25:1415-22. 2. Sköld A, Larsson M. Sex Reprod Health2012;3:43-7. 3. Tydén T,, et al. Acta Obstet Gynecol Scand, 2012;91:215-9. 4. Trussel J. Contraception 2011;83:397-404. 5. Winer RL, et al. N Engl J Med 2006;354:2645 54.
Kvinnliga barriärmetoder - Pessar Slidpessar är en gummikupa som ska sitta in långt in i slidan och täcka livmodertappen Pearl Index för pessar i kombination med spermiedödande medel är 6-12 1 Cervixpessar (FemCap) ska placeras direkt på livmodertappen. Finns i tre storlekar: Small - för kvinnor som inte varit gravida Medium - för kvinnor som gjort abort, fått missfall eller fött barn med kejsarsnitt Large - för kvinnor som fött barn Pearl index är betydligt högre än för slidpessar 13,5-40 2 Pearl index för spermiedödande medel beräknas till 18-28 1 1. Trussel J. Contraception 2011;83:397-404. 2. MAUCK C, et al. Contraception 1999;60:71-80.
Preventivmedel vid speciella tillstånd V T E A R T E R I E L L K Ä R L S J U K D O M O B E S I T A S I N F L A M M A T O R I S K T A R M S J U K D O M M I G R Ä N E P I L E P S I R E U M A T I S K S J U K D O M E F T E R F Ö R L O S S N I N G
Venös tromboembolism Venös tromboembolism (VTE) är den vanligaste allvarliga komplikationen till användning av kombinerad hormonell antikonception Klart samband mellan positiv familjehistoria (förstagradsläkting som drabbats av VTE) och risk för den aktuella individen att drabbas 1-2 1. Lidegaard O, et al. Contraception 2002;65(3):187 96. 2. Zöller B, et al. Circulation 2011;30:1012-20
Venös tromboembolism Långa flygresor, > 8 timmar, svag men säkerställd riskfaktor för VTE 1 Relativa risken har uppskattats till ca 3 Inga belägg för att generellt rekommendera antikoagulantia 1. Watson HG, Baglin TP. Br J Haematol 2010;152:31-34
Venös tromboembolism Risken för tromboemboliska komplikationer i samband med kirurgi och trauma är välkänd OR 2,48 (1,53 4,02) för VTE bland p-pilleranvändare jämfört med kvinnor utan p-piller Edmonds MJ, et al. ANZ J Surg. 2004;74(12):1082 1097.
Hjärtinfarkt och stroke En liten riskökning för hjärtinfarkt och stroke finns påvisad Relativ risk vid familjär predisposition på mellan 1,5 och 3,7 1 Vid förekomst av två eller flera riskfaktorer ökar risken påtagligt 2 Ålder >35 år Rökning Diabetes utan kända kärlkomplikationer RA Hyperlipidemi (inte familjära former) Hjärtinfarkt/ischemisk stroke hos förstagradsläkting före 55 år (man) eller 65 år (kvinna) 1. Mayer B, et al. Clin Res Cardiol 2007;96:1-7. 2. Boer JM, et al. Epidemiology 1999;10:767 770
Viktuppgång Inga samband mellan olika kombinerade preventivmedelsmetoder och viktuppgång finns 1 Ett svagt samband finns för en viktuppgång på mindre än 2 kg/år bland DMPA-användare 2 1. Lopez LM, et al. Cochrane Database Syst Rev. 2010 Jul 7;(7):CD008452. 2. Lopez LM, et al. Cochrane Database Syst Rev. 2011 Apr 13;(4):CD008815.
Obestitas Obesitas (fetma) definierat som BMI>30 innebär en välkänd och säkerställd riskökning för VTE 1-3 Riskökningen är ca 2-3 gånger jämfört med normalviktiga Olika studier har visat på en relativ risk mellan 10 och 24 för kvinnor med fetma och samtidig användning av kombinerade metoder 2,3 Risk för DVT ökar också med stigande ålder hos kvinnan Effektiviteten av kombinerade p-piller är sannolikt fullgod även hos kvinnor med fetma Obs akutppiller! 1. Nightingale AL, et al. Eur J Contracept Reprod Health Care 2000;5:265-74. 2. Abdollahi M, et al. Thromb Haemost 2003;89:493-8 3. Pomp ER, et al. Br J Haematol 2007:139;289-96
Inflammatory Bowel Disease Förekomsten av VTE hos IBD patienter varierar mellan 1 och 7,7% och jämfört med en frisk population är risken ca 3 gånger så stor Kvinnor med IBD ska inte använda kombinerade hormonella metoder p g a den ökade VTE-risken Inga studier avseende VTE-risk hos kvinnor med IBD och samtidig användning av kombinerad hormonell antikonception finns Danese S, et al. Am J Gastroenterol 2007;102:174-86
Reumatisk sjukdom och SLE Vissa reumatisk sjukdomar ger ökad risk för blodpropp 1 Okänt hur hormonell antikonception kan påverka 1 Användning av kombinerade hormonella metoder vid SLE kan innebära en ökad tromboembolisk risk och försämring av sjukdomen 3 Inga negativa effekter på grundsjukdomen har kunnat visas för gestagena metoder 1. Holmqvist ME, et al. JAMA 2012;308:1350-56.. 2. Farr SL, et al. Contraception 2010;82:64-71. 3.Culwell KR, et al. Obstet Gynecol 2009;114:341-53
Migrän P-piller kan inducera de novo migrän, förvärra migrän eller ändra karaktären av migränattackerna, förbättra eller inte påverka alls 1 Risken för stroke har hos användare av kombinerade p-piller med migrän rapporterats vara 2 till 14 gånger högre än för en icke-användare med migrän 2 Risken ökar ytterligare vid flera riskfaktorer såsom rökning och hög ålder Migrän utan aura har ingen säker koppling till ökad risk för stroke 2 Monofasisk kombinerad hormonell antikonception som extended-use har effekt vid menstruell migrän 3 Gestagena metoder vid menstruell migrän har visst vetenskapligt stöd 3 1. Sacco S, et al. J Headache Pain. 2012 April; 13(3): 177 189. 2. Schürks M, et al. BMJ 2009;339:b3914. 3. Edelman A, et al. Hum Reprod. 2006;21:573 578
Epilepsi Vanligt tillstånd bland unga, fertila kvinnor Livstidsprevalensen i västvärlden är 5,8/1000 och 4,9/1000 beräknas ha en aktiv epilepsi Interaktioner mellan antiepileptika och hormonell antikonception är välkända Hormonspiral har med största sannolikhet bibehållen effektivitet och kan, liksom kopparspiral, användas
Efter förlossningen Alla kvinnor ska erbjudas och uppmanas att komma till efterkontroll på mödrahälsovården efter 6-8 veckor Inget hinder att diskussion om preventivmedel initieras redan på BB 1 Risken för VTE är störst veckorna efter förlossning för att gradvis avta och vara i normal nivå 6-8 veckor efter förlossning 2 1. Falk G, et al. Contraception. 2006 Dec;74(6):471-5. 2. James A. Obstet Gyencol 2011;118:718-29.
Ammande kvinnor Hormonella preventivmedel Ingen evidens för att barnets omogna lever inte skulle klara metaboliseringen av steroiderna Gestagena preventivmedel är säkert att använda för kvinnor som ammar Kombinerade hormonella metoder ska inte användas under de första sex veckorna postpartum pga. av trombosrisken hos den förlösta kvinnan James A. Obstet Gyencol 2011;118:718-29.
Ammande kvinnor Kopparspiral och hormonspiral kan sättas in på vaginalförlösta inom 48 timmar 1 liksom när som helst under amningsperioden Utstötningsrisken är något högre vid insättning direkt postpartum 2 och perforationsrisken är ökad under hela amningsperioden 1. Grimes DA, et al. Cochrane Database Syst Rev 2010;12:5: CD003036. 2. Andersson K, et al. Contraception 1998;57:251 255.
P-piller och cancer B R Ö S T C A N C E R O V A R I A L C A N C E R E N D O M E T R I E C A N C E R C E R V I X C A N C E R
Bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland västerländska kvinnor I Sverige utgör bröstcancer nära 30% av all kvinnlig cancer 1 Könshormoner spelar en viktig roll för sjukdomens uppkomst och utveckling 2 P-piller verkar inte medföra någon ökad risk för bröstcancer 3,4 Ingen skillnad mellan olika kombinerade p-piller och gestagenmetoder 4 P-piller kan förskrivas till en kvinna, även om hon har en ärftlighet för bröstcancer Läkemedelsverket rekommenderar försiktighet vid stark ärftlighet map all hormonell antikonception 6. Denna ståndpunkt är kontroversiell! Nettoeffekten av p-pillerbruk för kvinnor med ökad risk för bröstcancer är positiv med tanke på den tydliga skyddseffekten avseende ovarialcancer 7 1. Socialstyrelsen/Cancerfonden. Cancer i siffror, 2009. www.cancerfonden.se/www.socialstyrelsen.se. 2. Veronesi U, et al. Breast Cancer. Lancet 2005;365:1727-41. 3. Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer. Breast Cancer and Oral Contraceptives. Lancet 1996;347:1713-27. 4. Kumle M, et al. Cancer Epidemiol, Biomarkers & Prev 2002;11:1375-81. 5. Antikonception-Behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket 7:2005. 6. Angående förskrivning av hormonella preventivmedel till kvinnor med stark ärftlighet för bröstcancer. SFOG s arbetsgrupp för familjeplanering (FARG). www.sfog.se
Ovarialcancer Ovarialcancer utgör ca 3 % av all kvinnlig cancer Incidensen av ovarialcancer har successivt minskat under de senaste tjugo åren men 5-års överlevnaden är bara 48% 1 Antalet ägglossningar under livet anses vara en viktig riskfaktor De som fött många barn och de som under lång tid använt p-piller har en minskad risk för sjukdomen 1, 2 Liknande skyddseffekt även med gestagena metoder 1. Socialstyrelsen/Cancerfonden. Cancer i siffror, 2009. 2. Collaborative Group on Epidemiological Studies of Ovarian Cancer. Lancet 2008;371:303-14
Endometriecancer Endometriecancer utgör knappt 6 % av all cancer hos kvinnor 1 Hormonella faktorer och balansen mellan östrogen och progesteron tycks spela en viktig roll för uppkomsten av endometriecancer. Kvinnor som aldrig varit gravida har en ökad risk 1 Minskad risk för endometriecancer vid användning av såväl kombinerade p-piller som gestagena metoder 2-4 1. Socialstyrelsen/Cancerfonden. Cancer i siffror, 2009. 2. Hannaford PC et al. BMJ 2007;335:651-9. 3. Schlesselman JJ. Human Reproduction 1997;12:1851-63. 4. Weiderpass E et al. Cancer Causes and Control 1999;10:277-84.
Cervixcancer Cervixcancer utgör för närvarande ca 2 % av all kvinnlig cancer i Sverige 1 Infektion med vissa papillomvirus (HPV), har avgörande betydelse för uppkomsten av cervixcancer 1 Samband mellan p-pillerbruk och risken att diagnosticeras med cervixcancer Resultaten tydligast för kombinerade p-piller efter >7 års behandling medan data för gestagenmetoder mer begränsade 2 Skyddseffekt av kopparspiral 1. Socialstyrelsen/Cancerfonden. Cancer i siffror, 2009. 2. International Collaboration of Epidemiological Studies of Cervical Cancer. Lancet 2007;370:1609-21.
Risken för cancer Den totala cancerrisken, alla former inräknade, för kvinnor som använder p-piller, är signifikant minskad med 12 % (RR 0.88) 1 P-pilleranvändare hade en signifikant mindre risk att avlida (alla dödsorsaker inräknade) 2 1. Hannaford PC et al. BMJ 2007;335:651-9. 2. Hannaford PC et al. BMJ 2010;340:927-36
Vad ska vi ge för råd? och hur? KISS Val av preventivmedel val av livsstil Effektivt preventivmedel Separated or integrated in sexuality, Long-cycle, long acting, quick-start + kondom, för att skydda mot STI + akut p-piller i reserv Det perfekta preventivmedlet existerar inte utan för och nackdelar måste vägas mot varandra Oönskade graviditeter. K Gemzell Danielsson
Val av preventivmedel val av livsstil 46% av UK hushåll använder vitaminer för 350 pund/år Buteljerat vatten omsätter 16 billioner USD/år i USA Effektiva preventivmedel kostnadseffektiv väg till hälsosam livsstil Oönskade graviditeter. K Gemzell Danielsson
Rekommendation om gemensam enhetlig modell för preventivmedelssubvention, från SKL (dnr 12/7264) Förslag till beslut Att åldersgräns för subvention är till och med 25 år Att egen kostnad inte ska överstiga 100 kr vid köp av subventionerade preventivmedel Att preventivmedel ska ingå i läkemedelsförmånen för att vara aktuella för subvention
Vilka produkter omfattas/vilka finns? Hormonella preventivmedel i förmånen Nexplanon Mirena Depo-Provera Abelonelle, Prionelle* Cilest Othronett novum Trionetta, Triregol, Trinordiol* Trinovum *Utbytbara **Ingår i förmånen endast för behandling av rikliga blödningar FASS 2013-07-19 71 Hormonella preventivmedel utanför förmånen Jaydess Yaz Yasmin Yasminelle Cerazette Neovletta Desolett Mercilon Qlaira** Zoely Exlutena Mini-Pe Nuvaring Evra Symfase
Nytt alternativ: Årskostnad Produkt Metod maximal användning PI typisk användning Pris AUP/år Mirena Spiral 5 år 0.002 214 Abelonelle, Prionelle* P-piller daglig 0.09 219 Jaydess Spiral 3 år 0.0033 306 Trionetta, Triregol, Trinordiol* P-piller daglig 0.09 322 Othronett novum P-piller daglig 0.09 326 Trinovum P-piller daglig 0.09 344 Depo-Provera Injektion 3 mån 0.06 348 Nexplanon Stav 3 år 0.0005 350 Cilest P-piller daglig 0.09 388 * Utbytbara P-piller: Årsförpackning med lägsta pris 72 Trussell, J. et al. Contraception, 2011. & TLVs prisdatabas juni 2013
Nytt alternativ: Effekt Produkt Metod maximal användning PI typisk användning Pris AUP/år Nexplanon Stav 3 år 0.0005 350 Mirena Spiral 5 år 0.002 214 Jaydess Spiral 3 år 0.0033 306 Depo-Provera Injektion 3 mån 0.06 348 Abelonelle, Prionelle* P-piller daglig 0.09 219 Cilest P-piller daglig 0.09 388 Othronett novum P-piller daglig 0.09 326 Trionetta, Triregol, Trinordiol* P-piller daglig 0.09 322 Trinovum P-piller daglig 0.09 344 * Utbytbara P-piller: Årsförpackning med lägsta pris 73 Trussell, J. et al. Contraception, 2011. & TLVs prisdatabas juni 2013
NYA RIKS - NYA RIKS - NYA RIKS - NYA RIKS - NYA RIKS NYA RIKS NYA RIKS SFOG har en heldag på temat "Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter" Symposium och paneldebatt med heta ämnen som: Hedersvåld, "Social freezing", Ungdomssubvention av preventivmedel, "Task sharing", Surrogatmödraskap, mm. Kurser: Antikonception, Sexologi Preliminärt program på www.sfog.se
Tack! Frågor?