BOKSLUT 06
1 STYRELSENS VERKSAMHETS- BERÄTTELSE ÅR 2006 1 Sammanfattning Nöjdheten med YLEs utbud har hållit sig på en hög nivå och tittar- och lyssnarandelarna har stigit. Av finländarna var 83 % åtminstone ganska nöjda med YLE. Antalet nöjda var detsamma som föregående år, men det har skett en förskjutning i åldersgrupperna. Bland de yngsta ökade nöjdheten med 9 procentenheter medan den sjönk med 7 procentenheter i åldersgruppen över 60 år. YLEs andel av det dagliga tv-tittandet var 45,4 %, dvs. cirka 1 procentenhet högre än föregående år. YLEs radiokanalers andel av radiolyssnandet steg med 2 procentenheter och var 53 %. Finländarnas attityd till tv-avgiften var positivare än tidigare. Hela 91 % är medvetna om att tv-avgiften är den viktigaste finansieringsformen för YLEs program och 56 % anser att den också är det mest acceptabla sättet att finansiera det allmännyttiga programutbudet. 62 % av publiken upplever att YLEs programutbud ger dem valuta för tv-avgiften. Denna siffra steg med 11 procentenheter från föregående år. Planeringen av strategiarbetet YLE 2010 slutfördes. Bolagets styrelse godkände linjerna för verksamheten. Det strategiska målet är att YLE ska verka kundinriktat och innehållsfokuserat på en snabbt föränderlig marknad med många kanaler. Bolagets styrelse godkände också organisationsreformen där bolagsstrukturen bygger på YLEs innehållsproduktion och inte på distributionsmedierna, såsom tidigare. Den kund- och innehållscentrerade programplaneringen enligt den nya strategin inleddes på hösten, och den nya organisationen trädde i kraft 1.1.2007. Rapporteringen i denna verksamhetsberättelse bygger på organisationen år 2006. Rörelseförlusten år 2006 uppgick till 20,2 miljoner euro och var 16,2 miljoner euro mindre än året innan. Resultatet för räkenskapsperioden uppvisade en förlust på 16,5 miljoner euro, vilket var 12,3 miljoner bättre än föregående år. I fråga om kanalutbudet valdes lösningar i överensstämmelse med strategin. Radiokanalen YleQ som sänts som FM-distribution i Nyland och den digitala tvkanalen YLE24 lades ned. Talradiokanalen YLE Radio Peili utvidgar år 2008 sin verksamhet och blir en rikstäckande FM-kanal. Den multimediala digitala tv-kanalen YLE Extra, som inriktar sig på populärkultur, sport och sändningar av evenemang, börjar sända i april 2007. Dessutom stärktes resurserna för de nya tjänsterna och YLE Teema och alla kanalers arbetsfördelning och profiler preciserades. Den viktigaste satsningen bland de nya tjänsterna var Levande arkiv på internet som öppnade till bolagets 80-årsdag i september. Förberedelserna inför totalt digitala tv-sändningar fortsatte i en intensivare takt. De analoga sändningarna avslutas i slutet av augusti 2007. Enligt en undersökning utförd av Finnpanel hade 56 % av de finländska tv-hushållen en digitaldekoder vid månadsskiftet november december. I 1 225 000 privathushåll fanns olika digitalanläggningar. YLE satsade också på marknadsföring för att betona skillnaderna mellan programutbudet i public service-tv och det kommersiella radio- och tv-utbudet. Samarbetet med Kommunikationsverket för att öka villigheten att betala tv-avgiften intensifierades. YLEs ekonomi utvecklades i enlighet med de riktlinjer som förvaltningsrådet godkände för fyra år sedan och som reviderades år 2005. Ekonomin ska fås i balans senast år 2008 genom en effektivisering av den operativa verksamheten och en moderat årlig höjning av tvavgiften. Arbetet med att effektivisera verksamheten fortsatte utgående från bolagets strategi, bl.a. genom att produktionsprocesserna utvecklades för att bli multimediala. Även YLEs nyhetsverksamhet centraliserades och nyhetsanskaffningen reformerades. Bolagsstrukturen gjordes lättare genom en reform av stöduppgifternas verksamhetsmodeller och genom externaliseringar. Pensionsstiftelsens verksamhetskapital stärktes. Antalet fast anställda vid YLE uppgick till 3 401 personer i slutet av år 2006, vilket är 3,3 % färre än året innan. Personalens arbetshälsa mättes under hösten med hjälp av en undersökning för utvecklande av arbetslivet (TYKE) som omfattade hela bolaget. På skalan 1 5 var den totala belåtenheten 3,43. Cirka 3 000 personer deltog i undersökningen och svarsprocenten var över 80 %. Utvecklandet av systemet för resultatkort och premiering inleddes.
2 2 Verksamhetsmiljön Riksdagen godkände i december ändringar i lagen om televisions- och radioverksamhet. Syftet med ändringarna är att främja utvecklingen av mobiltelevisionen. En tv- eller radioaktör som har fått en digital koncession får utan någon särskild koncession även sända sitt programutbud över DVB-H-nätet samtidigt, med samma innehåll och över det ursprungliga sändningsområdet. YLE får på motsvarande sätt sända sina egna radio- och tv-program över DVB-H-nätet. Från och med början av år 2007 beviljar Kommunikationsverket programkoncessioner för radiooch televisionsverksamhet utifrån bunden prövning. Inom den analoga radioverksamheten genomförde kommunikationsministeriet en ny koncessionsrunda. Statsrådet fattade beslut om programkoncessionerna i maj. SWelcom Oy:s två nya radiokanaler, som hörs över nästan hela landet, fick koncession. Oy Suomen Uutisradio Ab:s Radio Nova fortsätter på en riksomfattande frekvenshelhet. Nästan riksomfattande koncessioner fick, förutom SWelcoms nya kanaler, sex nya radiokanaler. Digita fick nätkoncessioner för kanalknippe E och även kanalknippe D, som är avsett för sändning av mobil-tv enligt DVB-H-standarden. Statsrådet beslöt att höja tv-avgiften med 3,7 % fr.o.m. början av år 2007. Beslutet grundade sig på ett tidigare avtal om årliga höjningar fr.o.m. början av år 2005. Tills de analoga sändningarna upphör får YLE koncessionsintäkter enligt de kommersiella tv-aktörernas reklamintäkter. Jämfört med året innan ökade antalet finländska digitaltv-hushåll med 18 procentenheter. Enligt en undersökning utförd av Finnpanel var 56 % av de finländska hushållen digital-tv-hushåll vid månadsskiftet november december. Digitaldekodrar fanns i 1 255 000 hushåll. Anordningar avsedda för mottagning av markbundna digitala program fanns i 883 000 hushåll. Inom EU beredde kommissionen under året en reform av det s.k. kommunikationslagpaketet. Lagpaketet kommer att innehålla bestämmelser om bl.a. frekvenspolitik och distributionsskyldigheten. YLE gav också utlåtanden om frekvenspolitiken tillsammans med de övriga nordiska ländernas public service-rundradiobolag. I dessa utlåtanden betonades vikten av en garanti för de frekvenser som reserverats för rundradiornas programutbud, för att public service-utbudet ska kunna utvecklas. Direktivet för audiovisuella medietjänster (tidigare tv-direktivet) var fortfarande under behandling i såväl Europaparlamentet som rådet. 3 Utvecklingen av bolaget Det strategiska målet för strategiarbetet YLE 2010 är att YLE ska verka kundinriktat och innehållsfokuserat på en snabbt föränderlig marknad med många kanaler. YLEs mål är att vara ett självständigt och effektivt heltäckande public service-bolag på de traditionella radio- och tvmarknaderna, samt en betydande aktör även i fråga om utvecklingen och realiseringen av nya tjänster, i synnerhet sådana som anlitar bredbandsnätet. YLEs organisation och programplanering förnyades enligt strategin. 3.1. Bolagsstruktur YLEs nya bolagsstruktur och ledningsmodell utgår från innehållet. Genom att förnya organisationen och verksamhetsmetoderna stöder man den multimediala innehållsproduktionen och gallrar bort överlappningar. Den nya organisationen bygger också klarare än förr på de uppgifter som YLE-lagen ålägger bolaget med avseende på public service. Det centrala i reformen är: Programproduktionen är organiserad i fyra programenheter. Radio- och tv-programmen samt internetutbudet produceras huvudsakligen i samma genregrupper. Kanalerna har i uppgift att beställa och redigera programmen. Kanalorganisationen är lätt. Programproduktionens alla stödtjänster har samlats i serviceenheter och bolagsmatriser som verkar på bolagsnivå. Ledningsgruppen arbetar innehållsfokuserat och kundinriktat. Organisationen trädde i kraft i början av år 2007. 3.2. Programverksamheten Utgångspunkterna för utvecklingen av YLEs programverksamhet var: Flerkanalighet Förbättring av public servicens image Utveckling av nya tjänster Startande av programplaneringen i enlighet med YLE 2010-strategin Förberedelserna inför en ökning av det elektroniska medieutbudet och utvecklingen i riktning mot fler kanaler gjordes genom en precisering av den inbördes arbetsfördelningen och profileringen mellan YLEs kanaler. Schemaläggningen utvecklades så att kanalerna ännu tydligare än tidigare kompletterar varandra och att servicen riktad till olika grupper av lyssnare och tittare är mer koordinerad än förr. Klara programscheman gör det också lättare att hitta programmen. Arbetet med att bygga upp FST5 till en egen kanal med heltäckande service fortsatte. En del av de svenskspråkiga programplatserna på YLE TV1 och YLE TV2 togs i bruk för finskspråkiga program. Många olika slags förberedelser vidtogs inför digitalövergången i augusti 2007. Distinktionen mellan public service-programutbudet och det kommersiella radio- och tv-utbudet betonades med hjälp av marknadsföring. Bolaget ville i synnerhet
3 förbättra allmänhetens bild av YLE som en oberoende, finländsk och mångsidig innehållsproducent. Syftet med en tydlig public service-profil var också att bevara villigheten att betala tv-avgift på den nuvarande nivån. En särskild satsning har gjort på att utveckla de nya tjänsterna, i synnerhet i bredbandsmiljö på internet. På webben öppnades i september YLEs Levande arkiv som består av inspelningar och material från YLEs radio-, tvoch fotoarkiv samt material köpt från filmbolag. Tjänsten blev genast populär. I och med att de nya tjänsterna stärktes ökade särskilt ungdomarnas och de unga vuxnas nöjdhet med YLEs utbud. I slutet av året inleddes också schemaläggning enligt bolagets nya strategi. Planeringen är innehålls- och kundcentrerad och stöder multmedialitet. Genom denna nya typ av schemaläggning skapas en ännu exaktare uppfattning om vilka förväntningar finländarna har på YLEs tjänster och hur de vill använda olika medier och kanaler för att få ett utbud som intresserar dem. I schemaläggningen deltog fler av programverksamhetens nyckelpersoner än tidigare. Resultatet påverkar programutbudet under åren 2008 2010. 3.3. Forskning och utveckling YLEs forsknings- och utvecklingsarbete omorganiserades för att ske närmare programarbetet. För de olika programenheterna grundades kundrelationsteam, som för programverksamhetens räkning tar fram information om publiken och de kritiska delfaktorerna i YLEs kundrelationer. Genregrupperna satsade på ett kundorienterat programutvecklingsarbete. Finländarnas förväntningar på YLEs programverksamhet klarlades med hjälp av olika former av nya arbetsmetoder och förfaranden. Bl.a. följande undersökningar gjordes med tanke på den strategiska styrningen av bolaget: Vilka föreställningar som förknippas med YLEs public sevice-uppdrag Nöjdheten med YLEs program och serviceutbud och därmed förknippade värderingar Attityder gentemot och risker i anslutning till tvavgiften Inställningen till digital-tv. 3.4. Teknik och investeringar Vid bolagets organisationsreform gjordes YLE Teknik till en matrisfunktion. Genom detta arrangemang säkerställs ett närmare samarbete med programverksamheten och garanteras enhetliga teknologilösningar inom hela bolaget. Under år 2006 användes sammanlagt 24,1 miljoner euro för investeringar. Uleåborg och Kotka fick nya, centralt belägna distriktscentraler. Svenska YLEs lokaler i Böle renoverades. YleX:s sändningssystem förnyades och inews, ett nyhetsredigeringssystem som redan använts på tv-sidan, togs i bruk även inom radion. Nödvändiga anskaffningar för förnyandet av tv:ns grafik- och sändningssystem gjordes och systemen tas i bruk år 2007. Inom webbtjänsterna gjordes en satsning på yle.fi-helheten och bredbandstjänsterna. Bolagets interna lokala nätverk och anslutningen till de externa operatörerna förnyades och resursreformen slutfördes. Personalförvaltningens HRsystem (HERA) nådde testskedet. 3.5. Stödfunktioner Stödfunktionerna organiserades som bolagsmatriser. Funktionerna effektiviserades ytterligare genom att de bolagsgemensamma verksamhetsmodellerna stärktes, pensionsavgångarna utnyttjades, existerande partnerskap utvecklades och nya ingicks. I slutet av år 2006 sysselsatte stödfunktionerna 19 % av bolagets fast anställda personal, mot 29 % i början av år 2000. 4 Radioverksamheten Radion som medium nådde år 2006 varje vecka i genomsnitt 96 % av finländarna, dvs. lika många som föregående år. Den dagliga lyssnartiden var 3 timmar 14 minuter (befolkningen 9+), vilket var 3 minuter mindre än föregående år. YLEs andel av det dagliga radiolyssnandet steg till 53 %. Ökningen berodde på att YLE Radio 1:s och YLE Radio Suomis kanalandelar vuxit. Den genomsnittliga veckopubliken för YLEs radiokanaler var sammanlagt 3,014 miljoner finländare. Ökningen från föregående år var 55 000 lyssnare per vecka. YLE-lyssnandet är alltså på uppgång både beträffande kanalandel och räckvidd. Även nöjdheten med YLEs radiokanaler har ökat. Andelen mycket nöjda lyssnare hade ökat för YLEs alla tre rikstäckande kanaler jämfört med föregående år. YLEs förvaltningsråd beslöt i juni 2006 grunda en fjärde rikstäckande radiokanal. Talkanalen YLE Radio Peili blir rikstäckande år 2008. Samtidigt beslöt man avveckla den för unga vuxna avsedda kanalen YleQ, som i testskedet kunde höras som FM-sändning i Nyland. Också Björneborgs mellan- och kortvågssändningar avslutades. Fr.o.m. början av år 2007 betjänar YLE finländare utomlands genom satellit-, mobil- och webbsändningar. Helsingfors tingsrätt avgjorde i maj 2006 avtalskonflikten mellan YLE och Gramex gällande ersättningar för rätten att spela musikinspelningar. Det nya tariffsystemet i enlighet med tingsrättens beslut har en stor inverkan på planeringen av radiokanalernas programutbud, då ersättningarna i fortsättningen graderas enligt tiden på dygnet. Gramex överklagade tingsrättens beslut och ärendet behandlas fortfarande av Helsingfors hovrätt. YLE Radio Suomis omfattande verksamhets- och produktionsförändringar slutfördes.
4 5 TV-verksamheten Tv-tittandet i Finland ökade igen något. I genomsnitt ägnade man 2 timmar och 42 minuter om dagen åt att titta på tv (befolkningen 4+). YLEs tv-kanalers andel av tittandet steg till 45,2 % och YLEs dagliga räckvidd uppgick till 3,1 miljoner tittare. Under detta årtionde har YLE bevarat sin mycket höga marknadsandel då det gäller tittandet trots den ökade konkurrensen och det växande kanalutbudet. YLEs andel av tv-tittandet var nästan 3 procentenheter större än vid decenniets början. Uppgången från föregående år var 1 procentenhet, vilket beror på att YLE TV2, YLE Teema och YLE24 har ökat sina marknadsandelar. Samtidigt ökade tittarnas nöjdhet med YLEs tv-kanaler för tredje året i rad. Olika storevenemang gav en stor publik och mycket uppmärksamhet. Resultatsändningen från presidentvalets andra omgång kom med bland årets 10 mest sedda program. Ännu mer populärt var det Uutisvuoto-program som föregick valet, där kandidaterna medverkade som gäster. Från vinter-os i Turin i februari sändes över 200 timmar tv-program. Allt som allt spenderade finländarna mer tid på att titta på detta OS än på något tidigare sportevenemang. I maj följde nästan 1,5 miljoner tittare Finlands eurovisionsseger i Aten. YLEs andel av allt digitalt tv-tittande ökade med över 5 procentenheter från föregående år. Digitala YLE Teema ochyle24 mer än fördubblade sina marknadsandelar. YLE24 hade som bäst 480 000 tittare under självständighetsdagens mottagning. YLE Teemas publikrekord, 110 000 tittare, uppnåddes i december under en arkivkonsert med Juice & Grand Slam. 6 Svenska verksamheten Under årets lopp började FST:s sändningar gradvis flyttas över från de analoga kanalerna till en digital kanal. I början av hösten fick kanalen namnet YLE FST5. De svenska programmens analoga veckovisa räckvidd minskade till 65 %, men den digitala kanalen FST5:s räckvidd ökade till 35 %. Finlandssvenskarnas andel av TV-mätarundersökningen utökades. I november deltog nästan 200 finlandssvenskar i undersökningen och under år 2007 kommer antalet att stiga till 300. Finlandssvenskarna lyssnar på radio ungefär lika mycket som finskspråkiga, men YLEs kanaler är populärare bland finlandssvenskarna. Bland finlandssvenskarna står YLEs kanaler för en marknadsandel på cirka 70 %. YLE Radio Vegas veckoräckvidd ligger på samma nivå som tidigare och var på hösten 60 %. YLE Radio X3M:s veckovisa räckvidd var bland hela publiken 35 % och bland 15 24- åringarna, som utgör kanalens specialmålgrupp, 49 %. Svenska YLE anslöt sig under året till den nationella radioundersökningen, vilket innebär att finlandssvenskarnas radiolyssnande nu rapporteras månatligen. YLE Radio X3M:s community hör alltjämt till Svenska YLEs populäraste webbjänster och antalet medlemmar fortsätter att öka. I slutet av året hade communityn över 20 000 medlemmar. En annan webbfavorit är BUU-klubbens julkalender, vars användning ökade med 80 % från föregående år. Verksamhetsområdets multimediala organisation stabiliserades och strukturreformen inom Svenska YLE slutfördes. I programutbudet har programkoncept som överskrider mediegränserna hela tiden ökat och samarbetet med utomstående producenter och produktionsbolag blivit livligare. Profileringsarbetet mellan YLE Radio Vega och YLE Radio X3M har fortsatt, särskilt med avseende på musik. YLE FST5:s profil har preciserats för att framför allt bli en kanal för finlandssvenska och nordiska program. I bolagets organisationsreform blev svenska verksamheten en av YLEs fyra programenheter. 7 De nya tjänsterna Enheten YLE Nya tjänster har det övergripande ansvaret för YLEs webbtjänster och mobila tjänster samt för texttv-utbudet. De nya tjänsterna har under året utvecklats enligt strategin Nya YLE.fi. Levande arkiv som öppnades i september är den första av dessa tjänster. Levande arkiv har överskridit förväntningarna i fråga om såväl antalet besökare som positiv respons. Samma typ av gränssnittsutveckling kommer att tas i bruk inom hela YLE.fi-tjänsten. Under hösten skapades en webbtjänst som stöd för inlärning (YLE Oppimisen verkkopalvelu) och våren 2007 börjar YLEs Kassettjänst sälja inspelningar via webben. I samarbete med teleoperatörerna genomförde YLE flera multimediala tjänster under stora idrottsevenemang. OS i Turin och VM i ishockey förmedlades till hela Europa i 3G-nätets mobil-tv. Nya tjänster utvecklades också i utbudet för barn och ungdom. Mobila tjänster togs fram för olika program. YLE bevarade sin ställning som en av de populäraste webbtjänsterna i Finland. YLE.fi samlade i medeltal 700 000 800 000 besökare i veckan. YLE Text-TV är alltjämt Finlands populäraste textkanal. YLE Text-TV hade över 1,2 miljoner dagliga besökare. Forum Virium-samarbetet fortsatte. Detta samprojekt för branschens olika aktörer utvecklar i Böleområdet innehåll och tjänster för digitala medier. 8 Personalen Antalet fast anställda vid YLE uppgick till 3 401 personer i slutet av år 2006. Personalen har minskat med 116 personer (-3,3 %) från föregående årsskifte. Minskningen var större inom den visstidsanställa arbetskraften (-5 %) än bland de fast anställda. Användningen av tidsavlönad arbetskraft minskade från året innan med totalt cirka 3,6 %. Bolagets personalstruktur har utvecklats enligt
5 målsättningen. I programverksamheten arbetade i slutet av året 2006 en person mera än år 2000. Vid samma tidpunkt har minskningen i stödfunktionerna varit cirka 500 personer. Såväl inom tv- som radioverksamheten hölls under året samarbetsförhandlingar av produktionsmässiga och ekonomiska skäl. Sammanlagt sades 14 anställningsförhållanden upp efter förhandlingarna. Av de uppsagda fick 6 personer ett fast eller tidsbundet arbete på YLE. Vaktmästartjänsterna i Böle och Tohloppi utlokaliserades. Den nya multimediala organisationsstrukturen medförde personalomställningar i hela bolaget. Organiseringen av de nya genregrupperna och samordnandet av de olika verksamhetskulturerna fortsätter. När bolagsmatriserna har bildats har stödfunktionerna samtidigt omorganiserats och verksamhetsprocesserna justerats. Det är YLEs ambition att vara en av de tre bästa arbetsplatserna i Finland år 2010. För att utveckla arbetskulturen har målen - arbetskulturens hörnstenar - finslipats. De kommer framöver att styra verksamhetskulturen på YLE. Ett tjugotal anställda har fått utbildning i att stöda cheferna och arbetsgemenskaperna i deras utvecklingsarbete. En enkät för utveckling av arbetsgemenskapen (TYKE), som granskar både arbetsklimatet och ledarskapet, utfördes för första gången inom hela bolaget. På skalan 1-5 var den totala belåtenheten 3,43. Svarsprocenten var över 80 %. Enkätens resultat utnyttjades på olika sätt och arbetsgemenskaperna satsade på att förbättra chefsarbetet och växelverkan. Utvecklingen av system för resultatkort och premiering inleddes. Uppbyggnaden av det nya HR-systemet fortsatte. Systemet, som är ett verktyg för personalledning och -förvaltning, tas i bruk våren 2007. 9 Ekonomin 9.1 Omsättning och övriga rörelseintäkter Omsättningen uppgick till 383,5 miljoner euro, vilket innebar en ökning på 2,4 % (9,0 miljoner euro) jämfört med året innan. Omsättningsökningen berodde på att tv-avgiften höjdes med 3,5 % i början av år 2006. Tv-avgiftsbeståndet uppgick i slutet av året till 2 001 633 stycken. Detta var en minskning på 2 136 stycken jämfört med situationen ett år tidigare. De kommersiella bolagens koncessionsavgifter var 3,8 miljoner euro lägre än föregående år. De övriga rörelseintäkterna uppgick till 12,8 miljoner euro. Under föregående år ökade de övriga rörelseintäkterna till följd av försäljningsvisten från aktierna i Digita Ab. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Omsättning (mn euro) 2002 2003 2004 2005 2006 Kostnader (mn euro) 2002 2003 2004 2005 2006 Investeringar och avskrivningar (mn euro) 2002 2003 2004 2005 2005 investeringar avskrivningar och nedskrivningar 9.2 Rörelseresultat och kostnader Bolagets kostnader och avskrivningar uppgick under räkenskapsåret till totalt 416,5 miljoner euro, vilket var cirka 35,2 % miljoner euro mindre än året innan. Kostnadsminskningen berodde på personalkostnaderna, som minskade med 18,4 %, dvs. 42,8 miljoner euro. Pensionskostnaderna var 19,2 miljoner euro, medan de föregående år, när pensionsstiftelsens verksamhetskapital stärktes genom ett separat beslut, var 57,9 miljoner euro. Pensionsstiftelsens ekonomi var god. B-avdelningens (APL) verksamhetskapitalprocent år 2006 var 49,6 (varav 86,3 miljoner euro tilläggsförsäkringsansvar) mot 41,1 (76,1 miljoner euro) ett år tidigare. Dessutom hade A-avdelningen (tilläggsförmån) som buffert ett indexförhöjningsansvar på 19,9 miljoner euro liksom i föregående bokslut. A-avdelningens överskott på 6,5 miljoner euro, som fanns i bokslutet för år 2005, upptas nu i A-avdelningens eget kapital. Pensionsstiftelsens redovisade nettoavkastning var 44,9 miljoner euro (41,1 miljoner euro föregående år) och betalningarna som följt av pensionerna var 37,6 miljoner euro (37,7 miljoner euro föregående år). Något ansvarsunderskott finns inte och bolaget står inte i skuld till stiftelsen. De planenliga avskrivningarna var 0,4 miljoner euro mindre än föregående år. Ersättningarna för sändningsrättigheter uppgick till 78,6 miljoner euro, vilket var 7,0 miljoner euro mer än ett år tidigare. Siffran för år 2006 var hög p.g.a. ersättningarna för sändningsrättigheter för de stora idrottsevene-
6 mangen, bl.a. OS i Turin. De övriga rörelsekostnaderna uppgick till 126,2 miljoner euro, vilket var 1,1 miljoner euro mer än föregående år. Bolagets rörelseförlust var 20,2 miljoner euro, dvs. 16,2 miljoner euro mindre än året innan. 9.3 Räkenskapsperiodens resultat Bolagets resultat för räkenskapsåret uppvisade en förlust på 16,5 miljoner euro. Resultatet för året innan uppvisade en förlust på 28,8 miljoner euro. 9.4 Investeringar Under räkenskapsperioden 2006 uppgick bolagets investeringar i anläggningstillgångar till 24,1 miljoner euro. Investeringsutgifterna ökade med 6,4 miljoner euro från föregående år. 9.5 Balansräkning Bolagets finansieringstillgångar uppgick vid årets slut till 82,8 miljoner euro. Detta var en minskning på 17,3 miljoner euro jämfört med läget i slutet av föregående år. Balansomslutningen var 304,1 miljoner euro, vilket var 17,1 miljoner mindre än i slutet än av föregående räkenskapsperiod. Bolaget hade inget långfristigt främmande kapital. Soliditetsgraden sjönk till 51,6 % från 54 % året innan. 10 Risker och riskhantering Bolagets styrelse godkände principerna för riskhantering i slutet av år 2005. Nyckelriskerna på bolagsnivå bedöms årligen och rapporteras till styrelsens revisionsnämnd och till styrelsen antingen månatligen eller tre gånger om året beroende på riskens art. Bolagets nyckelrisker uppdaterades i slutet av år 2006. Poster i utländsk valuta skyddas från valutakursrisker i enlighet med den finansieringspolicy som bolagets styrelse fastställt. År 2006 hade bolaget inget räntebelagt främmande kapital och följaktligen inga ränterisker för sådant. 11 Framtidsutsikterna De analoga tv-sändningarna upphör 31.8.2007. YLEs viktigaste utmaning inom den närmaste framtiden är att övergången till heldigital televisionsverksamhet ska avlöpa så flexibelt som möjligt. Det digitala tv-utbudet, som byggts upp under de senaste åren, färdigställs under år 2007. Dessutom satsar bolaget på marknadsföring av digital-tv i samråd med de övriga aktörerna samt kommunikationsministeriet. Bolagets ekonomi fås i balans senast år 2008. För att detta mål ska nås måste kostnadsnivån förbli densamma som år 2001 ännu under åren 2007 och 2008. Dessutom måste bolagets verksamhetsstruktur fortlöpande granskas kritiskt. Centralt är att bevara bolagets finansiella ställning under kontroll. Under de närmaste åren agerar YLE på en något lägre nivå än den betalningsberedskap som uppställts som långsiktigt mål. För bolagets verksamhet är det väsentligt att det finns ett välfungerande tv-avgiftssystem och en garanterad betalningsvilja hos publiken. Den närmaste framtiden präglas av YLE 2010-strategin. YLE vill vara en kundorienterad finländsk innehållsproducent. I framtidens heldigitala kommunikationsmiljö med många kanaler är YLE vägvisare såväl inom broadcasting som inom de nya sökbaserade webbtjänsterna. Det årliga serviceuppdraget utstakar riktlinjerna för bolagets hela innehållsutbud. Utvecklingen fokuserar på innehållet, programutbudet ökar inte volymmässigt. Bolagets fast anställda personal kommer ännu att minska något från år 2006. En stor del av pensionsavgången under de kommande åren ska utnyttjas. De snabbt föränderliga kompetensbehoven förutsätter en ännu noggrannare och mer långsiktig personalplanering. Att förbättra arbetskulturen och strategiskt inrikta kompetensen på de programmässiga ambitionerna kommer att vara stora utmaningar under de närmaste åren. I början av år 2007 uppnåddes ett förhandlingsresultat i fråga om upphovsrätten till egenproducerade program. De nya avtalen gör det möjligt att utnyttja programmen oberoende av distributionssätt och också i övrigt mer vittgående än enligt de nuvarande avtalen. Upphovsrätts- och frekvensfrågor kommer att vara föremål för reglering i Europa även under kommande år. YLE medverkar i samråd med de nationella aktörerna och EBU till att public service-bolagens synvinkel beaktas. 12 Styrelsen Bolagets styrelse har under verksamhetsperioden bestått av Hannu Olkinuora (styrelseordförande), Maria Kaisa Aula, Jukka Alho, Jouni Backman, Gunvor Kronman, Velipekka Nummikoski och Raija-Sinikka Rantala. Personalens representant var Raino Hurme. Av styrelsen utsedda utskott var utnämnings- och premieringsutskottet med medlemmarna Hannu Olkinuora, Jukka Alho och Maria Kaisa Aula samt revisionsutskottet med medlemmarna Hannu Olkinuora, Jouni Backman och Gunvor Kronman. Hannu Olkinuora var ordförande för bägge utskotten. 13 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen Bolagets förlust under räkenskapsåret är 16 528 545,25 euro och dess fria egna kapital vid räkenskapsperiodens slut 139 058 522,24 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att bolagets förlust under räkenskapsperioden avdras från vinstmedlen från föregående räkenskapsperioder.
7 BOKSLUT Relationstal (mn euro / %) 2004 2003 2002 VERKSAMHETENS OMFATTNING (mn euro/%) Omsättning 383,5 374,5 359,0 330,0 340,5 förändrings-% 2,4 4,3 8,8-3,1-3,0 Övriga rörelseintäkter 12,8 40,8 9,4 11,2 10,3 förändrings-% -68,5 331,8-15,7 8,7-24,3 Kostnader och avskrivningar 416,5 451,7 428,9 412,3 432,4 förändrings-% -7,8 5,3 4,0-4,7-11,5 Balansomslutning 304,1 321,3 409,2 457,6 482,1 Bruttoinvesteringar 24,1 17,7 14,2 27,1 24,8 % av omsättningen 6,2 4,7 3,9 8,2 7,3 LÖNSAMHET (mn euro/%) Drifstbidrag 2,0-13,7-36,3-44,3-53,6 % av omsättningen 0,5-3,7-10,1-13,4-15,7 Rörelsevinst/förlust före extraordinära poster -20,2-36,4-60,5-71,1-81,6 % av omsättningen -5,3-9,7-16,9-21,5-24,0 Räkenskapsperiodens vinst/förlust -16,5-28,8-50,8 52,8-84,3 % av omsättningen -4,3-7,7-14,1 16,0-24,8 FINASIERING OCH EKONOMISK STÄLLNING Quick ratio 0,7 0,8 0,9 1,2 0,6 Soliditetsgrad % 51,6 54,0 49,5 55,3 41,6 Räntebärande främmande kapital (mn euro) 0,0 0,0 72,0 72,0 146,0 PERSONAL Antal fast anställda 31.12 3 401 3 517 3 600 3 586 3 719 Personal i årsverken 3 755 3 891 4 004 4 066 4 245 Löner (mn euro) 146,4 150,3 146,9 143,6 148,0 Premier (mn euro) 14,2 14,4 14,9 15,3 18,1 Löner och premier sammanlagt (mn euro) 160,6 164,7 161,8 158,9 166,1 Quick ratio= Finansieringstillgångar - Sändningsrättsersättningar Kortfristiga skulder Soliditet= Eget kapital x 100 Balansomslutning Personal i årsverken= Antal tidavlönade anställda under räkenskapsperioden i årsverken grundat på uträkning per dagsverke
8 Balansräkning Bilaga 31.12.2006 31.12.2005 AKTIVA 1000 euro 1000 euro BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar (1) 8 704,9 9 667,5 Materiella tillgångar (2) 143 704,4 141 903,9 Placeringar Övriga aktier och andelar (3) 1 129,7 1 162,9 BESTÅENDE AKTIVA TOTALT 153 539,0 152 734,4 RÖRLIGA AKTIVA Långfristiga fordringar (4) 2 793,9 502,5 Kortfristiga fordringar (5) 64 998,1 67 947,7 Finansiella värdepapper (6) 82 168,6 98 074,3 Kassa och bank 648,0 2 019,6 RÖRLIGA AKTIVA TOTALT 150 608,6 168 544,1 AKTIVA TOTALT 304 147,6 321 278,5 PASSIVA EGET KAPITAL (7) Aktiekapital 8 000,0 8 000,0 Reservfond 9 974,9 9 974,9 Övriga fonder 12 747,7 12 747,7 Vinst från föregående räkenskapsperioder 142 839,3 171 681,7 Räkenskapsperiodens vinst/förlust -16 528,5-28 842,4 EGET KAPITAL TOTALT 157 033,4 173 562,0 AVSÄTTNINGAR (8) 6 532,8 6 665,3 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt främmande kapital (9) 140 581,4 141 051,3 FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT 140 581,4 141 051,3 PASSIVA TOTALT 304 147,6 321 278,5
9 Resultaträkning Bilaga 1.1-31.12.2006 1.1-31.12.2005 1000 euro 1000 euro OMSÄTTNING 383 546,1 374 536,2 Övriga rörelseintäkter 12 828,3 40 765,7 Personalkostnader (10) 189 573,3 232 398,0 Avskrivningar och nedskrivningar (11) 22 192,8 22 633,6 Sändningsersättningar 78 571,7 71 539,0 Övriga rörelsekostnader 126 198,3 125 099,1 RÖRELSEVINST/-FÖRLUST -20 161,7-36 367,8 Finansiella intäkter och kostnader (12) 3 633,2 7 525,4 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST/FÖRLUST -16 528,5-28 842,4 Finansieringsanalys 1.1-31.12.2006 1.1-31.12.2005 1000 euro 1000 euro Rörelsens kassaflöde: Omsättningsintäkter 385 834,2 376 618,8 Övriga rörelseintäkter 10 954,3 9 940,5 Rörelseutgifter -393 575,0-435 345,6 Rörelsens kassaflöde (A) 3 213,5-48 786,2 Investeringskassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -24 084,3-17 690,9 Inkomster från överlåtelse av materiella och immateriella tillgångar 2 102,8 35 166,6 Beviljade lån -2 291,4-502,5 Erhållna dividender på investeringar 174,0 80,8 Investeringskassaflöde (B) -24 098,9 17 053,9 Finasieringskassaflöde: Övriga investeringar 16 000,7 3 942,4 Återbetalning av långfristiga lån 0,0-71 984,4 Återbetalning av erhållna lån 0,0 95 773,3 Betalda räntor -366,6-1 307,3 Erhållna räntor 3 974,8 3 116,3 Finansieringskassaflöde (C) 19 608,9 29 540,2 Förändring av likvida medel (A+B+C) ökning (+) / minskning (-) -1 276,6-2 192,1 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 69 720,6 71 912,7 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 68 444,0 69 720,6
NOTER TILL BOKSLUTET Redovisningsprinciperna i bokslutet Anläggningstillgångar och avskrivningar Anläggningstillgångarnas balansvärde är det ursprungliga anskaffningspriset minskat med planenliga kumulativa avskrivningar samt med nedskrivningar. De planenliga avskrivningarna på anläggningstillgångar som är underkastade förslitning har räknats utgående från den beräknade ekonomiska livslängden som linjära avskrivningar av det ursprungliga anskaffningspriset. De planenliga avskrivningstiderna är följande: Immateriella rättigheter 5 10 år Övriga utgifter med lång verkningstid 5 10 år Byggnader och konstruktioner 10 40 år Maskiner och inventarier 3 15 år Övriga materiella tillgångar 10 år anläggningstillgångar och regelbundna intäkter utöver den egentliga verksamheten. Pensionsarrangemang Personalens pensionsskydd handhas av Rundradions pensionsstiftelse som är en A-B pensionsstiftelse d.v.s. den tar hand om den lagstadgade samt tilläggspensionsförmånen. Pensionsansvaret hos Rundradions pensionsstiftelse är täckt till sitt fulla belopp och B-avdelningens (APL) solvensställning ligger inom målzonen. En del av direktörerna i moderbolaget har beviljats ett extra pensionsskydd på bolagets eget ansvar. För tilläggspensionsskyddet har Rundradion Ab ett pensionsansvar, vars förändring har bokförts resultatinfluerande och som i balansräkningen upptas under posten avsättningar. Små anskaffningar har bokförts som utgifter. Finansiella värdepapper Finansiella värdepapper uppskattas enligt den ursprungliga anskaffningsutgiften eller ett lägre marknadsvärde. Omsättning Till omsättningen räknas intäkterna från den egentliga verksamheten, dvs. intäkterna från tv- och koncessionsavgifterna samt intäkterna från försäljningen av sändningsrättigheter och programtid. Intäkterna periodiseras i bokslutet enligt prestationsprincipen. Övriga rörelseintäkter Som övriga rörelseintäkter bokförs vinst av försäljning av Principerna för redovisning av sändningsrättigheter Sändningsrättsavgifterna för program som förvärvats av fristående producenter bokförs som kostnad under det räkenskapsår när programmet sänds. De rater som betalats för sändningsrättigheter före sändningsåret upptas i balansräkningen under fordringar som förskottsbetalningar. Redovisningen av kostnader för sändningsrätter för program som sänts under räkenskapsperioden upptas i resultaträkningen under sändningsersättningar. Poster i främmande valuta De fordringar och skulder utanför euroområdet i främmande valuta som vid tidpunkten för bokslutet finns upptagna i balansräkningen har omräknats till euro enligt medelkurserna på bokslutsdagen.
11 Balansräkningens noter (1000 euro) 1. Immateriella tillgångar Anskaffningsutgift 1.1 29 972,2 26 886,1 Ökningar 2 565,5 3 164,2 Minskningar -788,3-78,1 Överföringar mellan poster 234,1 0,0 Anskaffningsutgift 31.12 31 983,5 29 972,2 Ackumulerade avskrivningar 1.1 20 304,7 17 180,6 Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar -687,0-78,1 Avskrivningar och nedskrivningar under räkenskapsperioden 3 660,9 3 202,1 Ackumulerade avskrivningar 31.12 23 278,6 20 304,7 Bokföringsvärde 31.12 8 704,9 9 667,5 2. Materiella tillgångar Markområden Anskaffningsutgift 1.1 360,2 360,2 Minskningar -32,0 0,0 Anskaffningsutgift 31.12 328,2 360,2 Bokföringsvärde 31.12 328,2 360,2 Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift 1.1 219 752,2 216 901,1 Ökningar 2 972,0 2 851,0 Minskningar -3 109,4 0,0 Anskaffningsutgift 31.12 219 614,8 219 752,2 Ackumulerade avskrivningar 1.1 122 017,5 115 911,7 Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar -2 099,5 0,0 Avskrivningar och nedskrivningar under räkenskapsperioden 6 179,2 6 105,8 Ackumulerade avskrivningar 31.12 126 097,2 122 017,5 Bokföringsvärde 31.12 93 517,6 97 734,7
12 Maskiner och inventarier Anskaffningsutgift 1.1 236 767,3 243 536,2 Ökningar 10 213,4 8 220,0 Minskningar -9 696,1-14 988,8 Överföringar mellan posterna -70,3 0,0 Anskaffningsutgift 31.12 237 214,3 236 767,3 Ackumulerade avskrivningar 1.1 199 165,0 200 843,9 Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar -9 699,6-14 988,2 Avskrivningar och nedskrivningar under räkenskapsperioden 12 337,7 13 309,3 Ackumulerade avskrivningar 31.12 201 803,1 199 165,0 Bokföringsvärde 31.12 35 411,2 37 602,3 Övriga materiella tillgångar Anskaffningsutgift 1.1 395,4 395,4 Överföringar mellan posterna -163,8 0,0 Anskaffningsutgift 31.12 231,6 395,4 Ackumulerade avskrivningar 1.1 99,9 83,6 Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar -85,9 0,0 Avskrivningar och nedskrivningar under räkenskapsperioden 15,0 16,3 Ackumulerade avskrivningar 31.12 29,0 99,9 Bokföringsvärde 31.12 202,6 295,4 Förskottsbetalningar och pågående nyanskaffningar Anskaffningsutgift 1.1 5 911,3 2 496,4 Minskningar/ökningar 8 333,5 3 415,0 Anskaffningsutgift 31.12 14 244,8 5 911,3 3. Placeringar Aktier och andelar Anskaffningsutgift 1.1 1 162,9 6 528,0 Ökningar 0,0 29,2 Minskningar -33,2-5 394,3 Anskaffningsutgift 31.12 1 129,7 1 162,9 Bokföringsvärde 31.12 1 129,7 1 162,9 Intresseföretag Ägarandel Eget kapital Räkenskapsperiodens resultat % euro euro Platco Oy; Helsingfors 33,3 404 714,37-4 474,30 Tebit Oy; Esbo 20 1 833 269,60 961 658,23
13 4. Långfristiga fordringar Lånefordringar 2 793,9 502,5 5. Kortfristiga fordringar Förskottsbetalningar 43 997,7 49 803,5 Fordringar på tv- och radiofonden 7 978,7 7 978,1 Försäljningsfordringar 2 193,0 1 416,5 Övriga fordringar 2 837,1 1 919,8 Resultatregleringar 7 991,6 6 829,8 Totalt 64 998,1 67 947,7 Förskottsbetalningarna är sändningsrättsavgifter för program som ännu inte sänts. 6. Finansiella värdepapper I finansiella värdepapper ingår masskuldebrev, bank- och kommuncertifikat samt fondplaceringar som omsätts inom den offentliga handeln. Återanskaffningspris 85 543,3 99 629,4 Bokföringsvärde 82 168,6 98 074,3 Differens 3 374,7 1 555,2 7. Eget kapital Förändringar Vinst från föregående räkenskapsperioder 1.1 142 839,3 171 681,7 Räkenskapsperiodens vinst/förlust -16 528,5-28 842,4 Vinstmedel 31.12 126 310,8 142 839,3 Uträkning över utdelningsbara medel 31.12 Fria fonder 12 747,7 12 747,7 Vinst från föregående räkenskapsperioder 142 839,3 171 681,7 Räkenskapsperiodens vinst/förlust -16 528,5-28 842,4 Totalt 139 058,5 155 587,1
14 8. Avsättningar Avtalspensioner 6 532,8 6 665,3 Förändring i avsättningarna -132,5 496,2 9. Kortfristigt främmande kapital Skulder till leverantörer 11 885,3 13 325,8 Övriga skulder 8 853,6 8 725,4 Resultatregleringar 119 842,5 119 000,1 Totalt 140 581,4 141 051,3 Specifikation av resultatregleringar Periodiserad del av tv-avgifterna 85 455,5 83 166,7 Periodisering av personalkostnader 31 279,7 31 840,8 Övriga resultatregleringar 3 107,3 3 992,5 Totalt 119 842,5 119 000,1 Noter till bokslutet (1 000 euro) 10. Personalkostnader Löner och arvoden 160 599,9 164 724,4 Pensionskostnader 19 247,6 57 866,4 Övriga personalbikostnader 9 725,8 9 807,3 Totalt 189 573,3 232 398,0 Löner och arvoden som betalats till verkställande direktören samt styrelse- och förvaltningsrådsmedlemmarna Ledningens löner och arvoden 368,9 342,0 Medelantal anställda med månadslön Radioverksamheten 1 136 1 192 TV-verksamheten 1 794 1 827 Svenska verksamheten 547 548 Övriga enheter 467 517 Totalt 3 944 4 084
15 11. Avskrivningar och nedskrivningar Planenliga avskrivningar Övriga utgifter med lång verkningstid 3 660,9 3 202,1 Byggnader och konstruktioner 6 179,2 6 105,8 Maskiner och inventarier 12 337,7 13 309,3 Övriga materiella tillgångar 15,0 16,4 Totalt 22 192,8 22 633,6 Avskrivningar och nedskrivningar totalt 22 192,8 22 633,6 12. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Dividendintäkter 173,9 80,8 Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter 3 857,8 2 565,7 Totalt 4 031,7 2 646,5 Nedskrivningar Nedskrivningar av finansiella värdepapper -818,2-154,0 Återförda nedskrivningar av finansiella värdepapper 545,1 6 242,6 Totalt -273,1 6 088,5 Finansiella kostnader Räntekostnader och övriga finansiella kostnader -125,4-1 209,7 Finansiella intäkter och kostnader totalt 3 633,2 7 525,4 Säkerheter och ansvarsförbindelser (1000 euro) Säkerheter som ställts för egen del Pantsatta värdepapper 15 600 15 600 Leasingansvar Förfaller under följande räkenskapsperiod 1 750 2 175 Förfaller senare 1 898 2 565 Totalt 3 648 4 740 Hyresansvar Rundradions Pensionsstiftelse 71 948 73 856 Övriga hyresansvar 6 900 7 366 Totalt 78 848 81 222 Derivatavtal Valutaterminer Gängse värde -158 51 Värdet på underliggande egendom 7312 7 245
16 Bokslutets och verksamhetsberättelsens underskrift Helsingfors 19.3.2007 Hannu Olkinuora Jukka Alho Maria Kaisa Aula Jouni Backman Gunvor Kronman Velipekka Nummikoski Raija-Sinikka Rantala Revisorernas bokslutskommentarer Bokslutet är uppgjort enligt god bokföringssed. Över slutförd revision har i dag avgivits revisionsberättelse. Helsingfors 19.3.2007 PricewaterhouseCoopers Oy CGR-samfundet Eero Suomela CGR Jari Häkkinen CGR Förvaltningsrådets utlåtande för den ordinarie bolagsstämman Rundradion Ab:s förvaltningsråd har vid sitt sammanträde i dag behandlat bolagets bokslut och revisionsberättelse för räkenskapsperioden 2006. Förvaltningsrådet föreslår i sitt utlåtande till den ordinarie bolagstämman år 2007 att resultaträkningen och balansräkningen för räkenskapsperioden 1.1.-31.12.2006 fastställs. Dessutom tillstyrker förvaltningsrådet styrelsens förslag att moderbolagets förlust avdras från vinstmedlen från föregående räkenskapsperioder. Helsingfors 27.3.2007 Mika Lintilä Liisa Jaakonsaari Esko-Juhani Tennilä Annika Lapintie Pia Viitanen Kalevi Olin Reino Ojala Mirja Ryynänen Mikko Alatalo Pauliina Arola Mauri Salo Erkki Pulliainen Toimi Kankaanniemi Kimmo Sasi Marjukka Karttunen Marja Tiura Kalevi Lamminen Pertti Hemmilä Säde Tahvanainen
RUNDRADION AB 00024 Rundradion Besöksadress: Radiogatan 5, Helsingfors Telefon: (09) 14801 Fax: (09) 1480 3215 Internet: www.yle.fi E-post: fornamn.efternamn@yle.fi YLE Ekonomi YLE Kommunikation och marknadsföring Grafisk planering: Tähtikuviot Oy Svensk text: Scandix Oy Ab Tryckeri: Erweko Painotuote Oy Mars 2007