Kommunsystemens variation och Finland? Förvaltningspolitik 29.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan
Kommunstrukturen påverkas av omvärldsberoende i många riktningar 1. Övernationellt omvärldsberoende EU 1. Regionalisering och regionalpolitik 2. Sektoriell inverkan 2. Nationellt omvärldsberoende 1. De strukturella lösningarna och allmän reglering 2. Statsandelssystemet 3. Lokalt/regionalt omvärldsberoende 1. Samarbete 4. Den kommuninterna organiseringen
Omvärldsberoendets konsekvenser Två föreställningar: Kommunen som offer (determinism) Kommunen som självständig aktör (voluntarism) Storlek eller formell struktur avgör inte handlingskapaciteten
Det övernationella omvärldsberoendet
Mot en enhetligare kommunstruktur i Europa? Beror på: 1. Integrationen 2. Förvaltningspolitiska trender 3. Etniska förhållanden
Kommunerna och EU Självstyrelsens konfliktfyllda roll EU:s beslut begränsar inte den kommunala självstyrelsen men Kommunal verksamhet=medlemsstaternas verksamhet EU:s indirekta effekter på kommunernas omvärldsberoende stora: Informella nätverk Tillämpningen av beslut Den ekonomiska politiken EU:s direkta effekter Särskilt regionalpolitiken men gradvis utvidgning inom socialskyddet, sysselsättningspolitiken
Välfärdsservicen exempel socialskyddet 1. Lagstiftningen - Primärt nationell angelägenhet - Men gradvis expansion också i lagstiftningen - Lagstiftningsmässig koordinering enligt principen om fri rörlighet - Kommunerna primärt sjukvården 2. Verksamhetsprogram på sociala området - jämlikhet, arbetsskydd på 1970-talet - Åldringsvård, sysselsättning, funktionshindrade etc. 1990- talet - ESR - Minskade resurser men större samarbetsmöjligheter
Forts... Principen om öppen koordinering Nationella rapporter best prctices Politiska riktlinje för EU Ekonomisk politik, sysselsättningspolitik Inre marknaden Expanderar till socialskyddet Fri rörlighet för varor och tjänster står över nationella socialförsäkringar Stor betydelse för kommunerna
Europeiska utvecklingstendenser Allmänt: Stabil ställning via konstitutionella garantier Kommunerna ej ifrågasatta Kartan expanderar Integrationen: Ökat omvärldsberoende Partnerskapstanken via EU:s strukturfonder Regionernas Europa Följer av att kommunerna har varierande slagkraft Nice 2000: kompetenskatalog Civilsamhället engageras via partnerskapstanken Byråkratin överspelas?
Två viktiga förändringstendenser Integrationssträvandena Nationalstaten försvagas kommunerna och regionerna förstärks Samarbete över nationsgränserna Separatism Instrument för att hantera krav på etniskt självbestämmande Spanien, Belgien, Balkan Identitetssökande
Det nationella omvärldsberoendet
Kommunen och staten RF och den kommunala självstyrelsens grundlagsskydd Grundlagen i övrigt: Jämlikhet Kulturella rättigheter Rätt till eget språk och kultur Rätt till social trygghet
Staten påverkar via: Allmän reglering och styrformer Strukturen Ekonomin (särskilt statsandelssystemet)
Strukturen Kommun- och servicestrukturreformen (KSSR=PARAS) L om en kommun- och servicestrukturreform (ramlagen) (169/2007) i kraft t.o.m. 2012 Tre uppgifter för kommunerna: Utredning och genomförandeplan (samtliga kommuner) Samarbetsplan (stadsregioner) Tryggande av tjänster (Kommuner i en svår ekonomisk sitiation)
Reformstrategi med starka spänningar Centrum-periferimensionen Den mellankommunala Den inomkommunala Normen för befolkningsunderlaget större och större Storstadsdriven reform Stor tveksamhet i små kommuner Förstärkta inomkommunala centrum-periferispänningar
Den demografiska försörjningskvoten i Finland 1865-2050 index 80 60 Barn och åldringar per 100 i arbetsför ålder Ålder Över 65 Under 15 v. 2010 v. 2030 40 20 0 1865 år 1890 1915 1940 1965 1990 2015 2040 Källa: Statistikcentralen och Finlands Kommunförbund 16
Befolkningstätheten i Finland Inom hela EU-området är befolkningstätheten ca 114 inv./km 2. I Finland är befolkningstätheten 17,6 inv./km 2. Landskapet Nylands befolkningstäthet på 222,6 inv./km 2 motsvarar den genomsnittliga befolkningstätheten i Tyskland. Helsingfors har en befolkningstäthet på 2730,3 inv./km 2. I de glesast bebodda kommunerna i Finland är befolkningstätheten endast 0,2 inv./km 2. Befolkningstäthet/km Antal invånare % av hela befolkningen Antal km 2 - rutor km 2 -rutornas procentuella andel av hela landets yta 500-3 350 757 63,6 2 328 0,8 100-499 843 055 16,0 3 671 1,2 50-99 253 320 4,8 3 733 1,2 25-49 257 482 4,9 7 559 2,5 10-24 315 156 6,0 20 972 6,9 1-9 251 634 4,8 63 486 20,9 Sammanlagt 5 271 404 100,0 101 749 33,5 17
Tillväxtcentrum fram till år 2030 enligt Statistikcentralens prognos Kartan visar de kommuner där antalet invånare enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer att öka under perioden 2010 2030. Förändring 2010 2030 personer 65 000 32 500 6 500 Maarianhamina Vaasa Pori Turku Kokkola Seinäjoki Tampere Hämeenlinna Helsinki Rovaniemi Oulu Jyväskylä Lahti Porvoo Kajaani Kuopio Mikkeli Kotka Joensuu Lappeenranta Kuntarajat: Tilastokeskus Lähde: Tilastokeskus KL/JAH 29.11.2010 Kommuner med den största befolkningstillväxten förändring 2010 2030 Hela landet 471 932 Helsingfors 65 005 Esbo 54 410 Vanda 41 874 Tammerfors 25 444 Uleåborg 23 116 Jyväskylä 18 365 Kyrkslätt 12 394 Seinäjoki 11 444 Ylöjärvi 10 024 Lahtis 9 589 Nurmijärvi 9 136 Nokia 8 768 Kervo 8 679 Tavastehus 8 605 Vichtis 8 369 Kangasala 7 980 Tusby 7 977 Borgå 7 497 Lempäälä 7 225 Rovaniemi 6 918 Källa: Statisticentralen/ Finlands Kommunfförbund
Kommunsammanslagningar 2001-2013 kommuner -80-70 -60-50 -40-30 -20-10 0 år 0 10 20 30 40 50 2013 331-5 2013* 2 2012 336 0 2012* 0 2011 336-6 2011* 4 2010 342-6 2010* 4 2009 348-67 2009 32 2008 415-1 2008 1 2007 416-15 2007 14 2006 431-1 2006 1 2005 432-12 2005 10 2004 444-2 2004 1 2003 446-2 2003 2 2002 448 0 2002 0 2001 448-4 2001 3 1981 461-80 -70-60 -50-40 -30-20 -10 0 0 10 20 30 40 50 Källa: Finlands Kommunförbund
Nuläget Förändringarna hittills inte tillräckliga 20 000 inv. inte tillräckligt underlag för att klara av särskilt social- och hälsovårdstjänsterna Tillsvidare närmast en fortsatt differentiering av det kommunala fältet Den kommunala ekonomin: Servicebehoven växer fortsättningsvis snabbare än de tillgängliga resurserna; fortsatta behov av att se över kommunernas skyldigheter, söka kompletterande finansieringskällor, fortsatt starka produktivitetskrav Reformen har endast delvis fångat in ekonomiskt svaga kommuner Konkurrens om skatteinkomster och arbetsplatser fortfarande ett stort hinder för samarbete särskilt i stadsregioner www.helsinki.fi/sockom 29.11.2011 20
Starka spänningar mellan olika kommunroller bårde i Europa och nationellt Uppfattning om självstyrelsen Den offentliga sektorns roll Kommunens egenvärde Kommunens instrumentella värde Mimimalistisk Interventionistisk Kommunen som lokalsamfund Stor variation i systemen Lokalism Kommunen som arenor Decentralisering Governance Svenska social- och kommunalhögskolan / Godenhjelm, Sjöblom & Andersson Kommunen som beställare av service Managementtänkande Kommuner som serviceproducenter Byråkrati, institutionalism www.helsinki.fi/sockom 29.11.2011 21