Innehåll. Sexit - samtal för bättre sexuell hälsa. Handboken

HAND BOKEN

Innehåll Förord... 5 Syfte med projekt Sexit... 6 Vad är Sexit?... 7 Därför behövs Sexit... 8 Hur ska Sexit användas?...11... 16 Referenser... 54 Fördjupningsmaterial... 57... 58 Sexit - samtal för bättre sexuell hälsa. Handboken Text: Sofia Hammarström och Karin Stenqvist, Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Västra Götalandsregionen llustrationer: Ingibjörg Sigurdartóttir, Pedagogiskt centrum, Göteborgs kommunalförbund Detta material får kopieras, citeras och tryckas, men inte modifieras. Glöm inte att tydligt uppge källan. 2017 Du finner handboken i digitalt format på www.srhr.se

Förord Hur kan vi tillämpa forskning om sexuellt riskutsatta och risktagande unga i det fysiska mötet, och på så sätt säkerställa att ungdomar som är i behov av stöd uppmärksammas och får hjälp? Så löd ungdomsmottagningarnas fråga som låg till grund när idéer till projekt Sexit formulerades 2015. Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa är en forsknings- och utvecklingsenhet i Västra Götalandsregionen som sedan starten 2008 arbetat med personer som är särskilt sexuellt riskutsatta på olika sätt. Genom mottagningen SMC-Pilen, specialiserad på sexuell hälsa och riktad till unga personer med erfarenhet av sexuell utsatthet och risktagande, sex mot ersättning, samt riskbruk/missbruk av alkohol och droger, har en unik kompetens byggts upp. Därtill har forskning bedrivits av enheten, bland annat kring hur unga som löper förhöjd risk att få klamydia kan identifieras. Utifrån vår samlade erfarenhet och annan tillgänglig forskning blev det naturligt för enheten att ta sig an ungdomsmottagningarnas fråga. Sofia Hammarström, projektledare för Sexit, MPH, doktorand på Linköpings universitet Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Västra Götalandsregionen Karin Stenqvist, docent och medicinsk rådgivare Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Västra Götalandsregionen Emma Svanholm, barnmorska och teamsamordnare Närhälsan Sexualmedicinskt centrum (SMC) och SMC-Pilen, Västra Götalandsregionen Stefan Laack, enhetschef Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa, SMC och SMC-Pilen, Västra Götalandsregionen År 2016 var ett pilotår för Sexit. Tillsammans med mottagningar och flera kliniska professioner utvecklade vi ett kort frågeformulär med de viktigaste frågorna att ställa för att systematiskt identifiera sexuellt riskutsatta eller risktagande unga. Projektet har sedan start drivits i samverkan med Adlongruppen- en bred sammansatt grupp med samordnare för hiv/sti-prevention från tre landsting och fem regioner i södra Sverige. Sexit har som del i ett avhandlingsarbete testats på tre ungdomsmottagningar i Västra Götaland och som verksamhetsutveckling på fem mottagningar i Blekinge. Sexit har utvärderats genom fokusgruppsintervjuer med personalen, intervjuer med ungdomar och analys av de ifyllda Sexit-formulären. Resultaten kommer så småningom att publiceras i vetenskaplig tidskrift, men kunskapen och erfarenheterna ligger redan till grund för den version av metoden som presenteras i denna handbok. Handboken är tänkt att användas i mottagningssituationen, den är ett komplement till utbildningen som har tagits fram, och finns även fritt tillgänglig på vår hemsida www.srhr.se 4 5

Vad är Sexit? Sexit är en metod som består av tre delar Sexit-material för tryck och nedladdning finner du fritt tillgängligt på hemsidan www.srhr.se Vad är Sexit? Utbildning En specialutformad endagsutbildning vid namn Sexuellt riskutsatta unga och användningen av Sexit med syfte att säkerställa att mottagningar och verksamheter som använder Sexit är väl förberedda. Utbildningen går på ett grundligare sätt än den här handboken igenom bakgrunden till valet av frågor, bemötande och hur olika svar kan hanteras. Den presenterar även lärdomar från pilotprojektet och ger personalen möjlighet att ställa frågor kring metoden. Utbildningen har utformats av projektledningen och har utvärderats av mottagningarna som deltog i pilottestningen. Syfte med projekt Sexit Att förbättra strukturen för att inom hälso- och sjukvården (och andra verksamheter) identifiera unga/unga vuxna som är särskilt risktagande eller riskutsatta vad gäller sexuell ohälsa (STI, oplanerade graviditeter och sexuellt våld), för att kunna erbjuda den vård och det stöd de behöver för en god sexuell och reproduktiv hälsa. Att genom detta arbete bidra till att verksamheters resurser används mer effektivt på så vis att de besökare med störst vårdbehov uppmärksammas, och att därmed också möjliggöra ett mer strategiskt preventivt arbete där insatser kan riktas till de personer som löper störst risk för framtida sexuell ohälsa. Sexit formulär Sexit-formuläret är en pappersenkät med frågor som i forskning identifierats som viktiga för att identifiera sexuellt risktagande och utsatthet, samt ytterligare några frågor som är viktiga ur preventionssynpunkt. Totalt ingår 20 frågor med fasta svarsalternativ, som går snabbt att besvara. Formuläret fungerar i praktiken som ett samtalsunderlag i mötet med en ungdom eftersom man går igenom svaren gemensamt. Formuläret har granskats av en referensgrupp bestående av olika kliniska professioner och av personer som själva arbetat med Sexit. Inga personuppgifter förekommer på formuläret. Sexit handbok Sexit-handboken är framförallt utvecklad för att fungera som ett hjälpmedel. Kapitlet sammanfattar vilka svar i Sexit-formuläret som bör uppmärksammas, vilka följdfrågor som är lämpliga att ställa samt vilka åtgärder som rekommenderas. Sexithandboken har precis som formuläret tagits fram av projektledning tillsammans med en referensgrupp. 6 7

Därför behövs Sexit èè För att sexuell ohälsa är vanligt och angeläget èè För att det är svårt att fråga èè För att det saknas rutiner och verktyg èè För att resurser ska riktas till de med störst behov Det är klarlagt genom forskning att sexuell ohälsa hos unga i form av STI, oplanerade graviditeter och sexuellt våld, inte är jämnt fördelad i gruppen unga och unga vuxna. En svensk studie visar exempelvis att bland personer 15-24 år beräknas en tiondel av gruppen stå för 40 procent av klamydiainfektionerna i motsvarande åldersgrupp under en treårsperiod (1). Förutom att ha haft klamydia karaktäriseras unga i denna grupp av att ha haft flera negativa erfarenheter kring sin sexualitet, såsom sex mot sin vilja och oplanerade graviditeter. Det är angeläget att identifiera särskilt riskutsatta och/eller risktagande unga för att kunna erbjuda rätt stöd och förebygga framtida sexuell- och eventuell psykisk ohälsa. Hur ska Sexit användas? vuxna tar upp känsliga frågor- hur ska då unga med negativa erfarenheter våga tala om dessa? Svensk forskning har funnit att bland unga med erfarenhet av sexuellt våld har bara 18 procent av kvinnorna och 9 procent av männen berättat om detta för någon vuxen professionell (2). Sexit hjälper verksamheten att uppmärksamma de individer som behöver insatser och bedöma hur behoven ser ut. På så vis kan man planera mer strategiskt och rikta resurserna dit de gör mest nytta. En god uppföljning är en minst lika viktig del av Sexit som identifieringen i sig. Därför behövs Sexit Om formuläret blir en rutin blir det lättare att fråga och prata om de här ämnena. Barnmorska på ungdomsmottagning Genom forskning finns kunskapen om vilka unga som statistiskt löper förhöjd risk för denna typ av sexuell ohälsa, men kunskapen behöver översättas från krångliga vetenskapliga artiklar till metoder och rutiner som resurspressade verksamheter kan ta till sig. Många verksamheter som möter unga har uppdrag att arbeta förebyggande inom flera områden, inklusive sexuell ohälsa. Erfarenheten är att det är ett svårt uppdrag som man inte lyckas med fullt ut. Utvärderingen av Sexit visar att ett skriftligt och standardiserat frågeformulär kan underlätta och effektivisera arbetet för personalen, samtidigt som det skriftliga formatet gör det lättare för ungdomen att svara på frågorna. Den visar även att ungdomarna tycker att det är viktigt att dessa frågor ställs. Om inte professionella 8 9

1. Hur gammal är du? år 2. Vilket kön har du? Med kön menar vi könsidentitet, alltså det kön du själv känner dig som. 3. Är du eller har du erfarenhet av att vara transperson? 4. Vilken sexuell läggning har du? Betraktar du dig idag som: 5. Vem/vilka bor du tillsammans med? Välj det alternativ som bäst stämmer in på hur du bor just nu. 6. Har du bott i familjehem eller på institution/ HVB tidigare? 7. Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? Samtal för bättre sexuell hälsa Dessa frågor ställs för att kunna ge bättre vård och stöd. Besvara frågorna genom att kryssa rutan vid det alternativ som stämmer bäst för dig. Att svara är helt frivilligt. Ni kommer tillsammans gå igenom och prata om dina svar. Man 8. Har du någon gång använt droger? t.ex. cannabis, amfetamin, kokain, heroin, ecstacy, LSD, anabola steroider eller oförskrivna läkemedel Heterosexuell Ensam 4 ggr/vecka eller mer Hos förälder/ föräldrar Besökare under 18 år Kvinna Ja Ja, under de senaste 30 dagarna 9. Har du varit utsatt för våld? Fysiskt våld kan vara att bli slagen eller skadad. Psykiskt våld kan vara att bli förnedrad, hotad, trakasserad, mobbad. Sexuellt våld kan vara att bli utsatt för eller se på sexuella handlingar mot sin vilja, sexuella trakasserier eller att någon utan tillåtelse sprider nakenbilder. Våld sker även på nätet. Flera svar möjliga. = var uppmärksam på och väg in i helhetsbedömningen Homosexuell På familjehem/ på HVB 2-3 ggr/ vecka Ja, fysiskt Ja Annat/både man och kvinna Vet inte/vill ej svara Bisexuell 2-4 ggr/ månad Ja, under de senaste 12 månaderna Ja, psykiskt Med kompis/ kompisar Vet inte/ Vill ej svara Ja, för mer än 12 månader sedan Ja, sexuellt = indikerar möjlig risk eller utsatthet Annat Med partner 1 gång/ månad eller mindre Annan Aldrig Ja, bevittnat våld Aldrig Aldrig i någon form Hur ska Sexit användas? Förberedelser Eftersom Sexit är ett pågående utvecklingsprojekt så är det viktigt att känna till vilka som använder verktyget. På så sätt kan projektet hållas samman och de som använder Sexit kontinuerligt få information om uppdateringar direkt från projektledningen. Därför är första steget att informera projektledningen om man tänkt börja använda Sexit. Uppdaterade kontaktuppgifter till projektledaren och de senaste materialen finns fritt tillgängliga på www.srhr.se. Hur ska Sexit användas? Att ha sex kan men behöver inte betyda att man hade ett samlag vaginalt, oralt eller analt. Sex kan vara alla möjliga saker, som till exempel att onanera med någon annan, hångla, smeka eller bli smekt. Det kan ske när man träffas fysiskt men också online. Du bestämmer själv vilket tillfälle som var den första gången för dig. Du är klar med formuläret om du inte har haft sex med någon annan. 10. Hur gammal var du den första gången du hade sex med någon annan? år om 14år eller yngre Det är viktigt att verksamheten är väl förberedd innan Sexit börjar användas. Personalen skall känna sig säker på varför frågorna ställs, vilka svar som indikerar möjlig risk, vilka följdfrågor som bör ställas eller vilka åtgärder som är lämpliga. Osäkerhet påverkar mötet och kan leda till att unga väljer att inte vara ärliga och berätta om eventuella känsliga erfarenheter. Med anledning av detta har den specialutformade endagsutbildningen som beskrivs i kapitel 1 tagits fram. Denna handbok är endast ett komplement till utbildningen. Erfarenheten är att resultatet blir bäst om enheten är enad och personalen kan konsultera varandra i frågor och svåra ärenden som uppmärksammas genom Sexit. Det är också bra att tillsammans inventera vilka lokala resurser verksamheten har tillgång till. Därför rekommenderas att all personal i verksamheten som möter unga går utbildningen. Det är skönt att veta att alla får svara på formuläret. Inte bara jag för att jag har en piercing i näsan. Besökare på ungdomsmottagning 10 11

Rutiner på mottagningen 1. Informera i väntrummet om att Sexit används i verksamheten. Framtagen affisch finns fritt tillgänglig på www.srhr.se. Genom tydlig information blir det ingen överraskning när Sexit presenteras och besökaren behöver inte känna sig utpekad. Affischen informerar bland annat om att Sexit erbjuds rutinmässigt till alla besökare, att det är ett underlag för samtal och att den är frivillig att svara på. Affischen upplyser också om personalens skyldighet att göra orosanmälan i vissa fall. 2. Säkerställ att Sexit kan besvaras privat i lugn och ro. Vi rekommenderar att Sexit fylls i inne på besöksrummet och inte läggs i väntrummet. 3. Gå igenom svaren i Sexit. Även den som inte fyllt i något som indikerar risk kan ha fått funderingar efter Sexit som man vill prata om. Ta därför för vana att åtminstone kortfattat gå igenom Sexit gemensamt. 4. Uppmärksamma alltid en riskfylld vana eller negativ erfarenhet. Oavsett om bara ett svar eller flera oroar dig, är det viktigt att du som professionell uppmärksammar detta i samtal med besökaren. Överdrivna reaktioner ska däremot undvikas eftersom det kan begränsa besökarens vilja att fortsätta prata. 5. Utred med följdfrågor om svaret/svaren behöver åtgärd. Ett svar som indikerar risk behöver inte innebära att risk föreligger eller att åtgärd behövs. Kanske har ett trauma redan bearbetats eller kontakter med andra instanser redan tagits. 6. Gör en sammanvägd bedömning. Glöm inte att titta på helheten, kanske når flera av besökarens svar knappt upp till att indikera risk, men tillsammans utgör de anledning för vidare samtal eller åtgärd. Var uppmärksam på att inte riskfyllda vanor som t.ex. cannabis användning, normaliseras när dessa är vanligt förekommande bland besökarna. 7. Diskutera eventuella åtgärder med besökaren. Det är vanligt bland unga som tar risker att utebli från bokade besök. Det kan t.ex. bero på att man har svårt att passa tider eller att man inte kan ha mer frånvaro i skolan. Därför är det viktigt att komma överens om ett sätt som passar för besökaren. 8. Ringa in den bokstav som motsvarar vidtagen åtgärd i rutan för personal. Rutan för personal i slutet av frågeformuläret är tänkt att möjliggöra uppföljning av vidtagna åtgärder. Varje bokstav symboliserar den åtgärd/handling som följer av behov som uppmärksammats genom Sexit i det aktuella mötet. Flera svar är möjliga. Personalåtgärder bokstäverna på Sexit symboliserar A = Åtgärd behövs ej- ingen riskutsatthet B = Redan pågående insats finns C = Åtgärd i samband med aktuellt besök (t.ex. provtagning, rådgivning) D = Återbesök på mottagningen inbokat (barnmorska/sjuksköterska, kurator/psykolog eller läkare) E = Erbjudit återbesök- besökare tackat nej F = Hänvisning till annan instans/vårdgivare G= Anmälan till socialtjänst Underlätta för besökarna! Det finns många sätt för en mottagning eller verksamhet att bli mer tillgänglig för sina besökare. Nedan föreslagna rutiner bygger förtroende hos besökarna och gagnar inte minst arbetet med de unga som är särskilt sexuellt riskutsatta eller risktagande. SMS-påminnelse inför besök Personlig uppföljning vid uteblivna besök Generösa drop-in tider Kurator tillgänglig för akuta ärenden vid tex drop-in Möjlighet att träffa samma vårdgivare/personal flera gånger Hjälp vid hänvisning/remiss till annan verksamhet (t.ex. erbjuda sig att ta fram ett telefonnummer, ringa eller tillsammans fylla i en remiss). Hur ska Sexit användas? 12 13

Dokumentation och verksamhetsutveckling Relevant information som framkommer genom Sexit ska dokumenteras i journalen på samma sätt som information från ett besökssamtal när inte Sexit används. Genom att dokumentera att Sexit använts och när, blir det enkelt vid framtida besök att veta vilka frågor som ställts och om det är dags att erbjuda Sexit igen. Det möjliggör även senare uppföljning av hur Sexit har påverkat vilken vård eller vilka åtgärder som vidtagits på enheten. För att förenkla uppföljning bör dokumentationen ske i den del av journalen som är sökbar eller analyserbar. Hur ska Sexit användas? Exempel på formuleringar vid dokumentation: Sexit frågeformulär kring sexuell hälsa har använts, inget av oro har framkommit. Ingen åtgärd behövs. Sexit frågeformulär kring sexuell hälsa har använts. Erfarenhet av XXX har framkommit. Uppföljning genom XXX pågår. Sexit frågeformulär kring sexuell hälsa har använts. Erfarenhet av XXX har framkommit. Uppföljning genom XXX pågår. Anmälan har gjorts till Socialjour/stöd/behandlingsverksamhet/XXX Ett annat sätt att följa upp användningen av Sexit är att samla in och analysera Sexitformulären. Formulären innehåller inga personuppgifter. En sådan sammanställning ökar kunskapen om mottagningens besökare och kan vara ett bra underlag för verksamhetsplanering, resursbedömning och årlig verksamhetsberättelse. Sammanställning och analys kan göras av verksamheten själv, men det finns även företag som erbjuder inskanning av enkäter för en låg kostnad. Kontakta projektledningen för vidare information. 14 15

I detta kapitel finns vad vi kallar åtgärdsstödet, en kortfattad förklaring till kring varför varje fråga ställs, vilka svar som indikerar möjlig risk, vilka följdfrågor som är lämpliga att ställa och vilka åtgärder som bör övervägas. Kom ihåg att det inte är några vattentäta skott mellan svarsalternativen som är markerade som risk/ej risk. Vissa följdfrågor och åtgärder är desamma efter flera frågor, har du redan ställt dem ska du naturligtvis inte ställa dem igen. Gör en egen sammanvägd bedömning av hela Sexit när den är genomgången i sin helhet. Svåra åtgärdsbeslut Vid många svåra beslut kring en besökare kan man hitta bra lösningar genom dialog med kollegor och närmaste chef. Det finns även möjlighet att, utan att röja ungdomens identitet, konsultera andra instanser såsom mottagningar, kunskapscentrum, kommunala verksamheter, frivilligorganisationer, lokala socialtjänstkontor eller polis. Vi rekommenderar att verksamheten på förhand tar fram en telefonlista över aktörer som kan vara viktiga att kontakta i olika ärenden. Om du vill kan du använda utrymmet längst bak i handboken för detta. Tystnadsplikt Tystnadsplikt är en viktig princip inom hälso- och sjukvården när unga söker vård. Om du får reda på saker som oroar dig är det viktigt att tillsammans med ungdomen utreda vad som hänt. Om det finns anledning att kontakta vårdnadshavare/närstående eller göra en orosanmälan bör det i största möjliga mån ske efter medgivande från ungdomen. Det finns fall då tystnadsplikten kan behöva brytas utan ungdomens medgivande, det bör dock aldrig ske utan att du grundligt informerar ungdomen först. Vi rekommenderar att verksamheten i väntrummet eller i början av ett besök informerar om tystnadsplikten och i vilka fall den kan behöva brytas. Ett sätt att göra detta är genom att ha Sexit-affischer, där den informationen framgår, väl synliga. Affischer finns fritt tillgängliga på www.srhr.se Anmälan enligt kap 14 1 Socialtjänstlagen All personal är skyldig att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (0-18 år). Det viktiga är att socialtjänsten får kännedom om att ett barn far illa eller att misstanke finns om att barn far illa. Anmälningsskyldigheten inträder alltså redan vid misstanke om att något förhållande föreligger som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa. En bedömning av om socialnämnden behöver ingripa kan inte göras av någon annan myndighet än denna. Den som överväger att göra anmälan kan konsultera lokalt socialkontor innan anmälan görs. Detta kan göras utan att barnets identitet röjs. En konsultation kan aldrig ersätta en anmälan om det finns skäl att göra en sådan. Vid akuta ärenden på vardagar under dagtid kontaktas socialtjänsten i respektive kommun/stadsdel. Vardagar efter kontorstid samt helger kontaktas socialjouren i respektive kommun/stadsdel. Vid brottsmisstanke Om du misstänker att ett brott begåtts kan det bli aktuellt med en polisanmälan. Är besökaren under 18 år är det socialtjänsten som gör polisanmälan och misstanken förmedlas dit. Hälso- och sjukvården har ingen skyldighet att anmäla brott. En polisanmälan ska i möjligaste mån ske med personens medgivande. Om personen inte vill ge sitt medgivande kan man som personal i vissa fall bryta sekretess/tystnadsplikt och göra en polisanmälan utan samtycke. För att veta om det är möjligt går det alltid att ringa anonymt och rådgöra med polis eller åklagare. Vid besked om att det som inträffat kan ha ett straffvärde på minst ett år kan en polisanmälan göras. Det gäller även om det rör sig om ett försök till brott men då måste straffvärdet vara minst två år. Att bryta tystnadsplikten och göra en polisanmälan utan samtycke är naturligtvis inget beslut som ska fattas lättvindigt. Som personal bör man alltid rådgöra med kollegor och närmaste chef inför en eventuell anmälan. 16 17

Samtal för bättre sexuell hälsa Dessa frågor ställs för att kunna ge bättre vård och stöd. Besvara frågorna genom att kryssa rutan vid det alternativ som stämmer bäst för dig. Att svara är helt frivilligt. Ni kommer tillsammans gå igenom och prata om dina svar. 1. Hur gammal är du? år 2. Vilket kön har du? Med kön menar vi könsidentitet, alltså det kön du själv känner dig som. 3. Är du eller har du erfarenhet av att vara transperson? 4. Vilken sexuell läggning har du? Betraktar du dig idag som: 5. Vem/vilka bor du tillsammans med? Välj det alternativ som bäst stämmer in på hur du bor just nu. 6. Har du bott i familjehem eller på institution/ HVB tidigare? 7. Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? 8. Har du någon gång använt droger? t.ex. cannabis, amfetamin, kokain, heroin, ecstacy, LSD, anabola steroider eller oförskrivna läkemedel Man Heterosexuell Ensam 4 ggr/vecka eller mer Hos förälder/ föräldrar Ja, under de senaste 30 dagarna 2-3 ggr/ vecka Besökare under 18 år Kvinna Ja Homosexuell På familjehem/ på HVB Ja 2-4 ggr/ månad Ja, under de senaste 12 månaderna Annat/både man och kvinna Vet inte/vill ej svara Bisexuell Med kompis/ kompisar 1 gång/ månad eller mindre Ja, för mer än 12 månader sedan Vet inte/ Vill ej svara Med partner Annat Aldrig Aldrig Annan 11. Hur många olika personer har du haft sex med under de senaste 12 månaderna? Uppskatta om du inte minns exakt. stycken Om 3 eller fler 12. Hur ofta använder du och din/dina partner/s kondom som skydd mot könssjukdomar? 13. Har du/har du haft klamydia? 14. Har du/har du haft någon annan könssjukdom? 15. Hur ofta använder du eller din/dina partner/s skydd mot graviditet? 16. Har du eller din partner/någon tidigare partner blivit oplanerat gravid? 17. Har du någon gång fått ersättning eller betalning för en sexuell tjänst? Ersättning kan t.ex. vara pengar, alkohol, cigaretter, droger, boende, mat, saker, resor m.m. 18. Har du någon gång gett någon ersättning/betalat för en sexuell tjänst? Ja, under de senaste 12 månaderna Alltid Ja Alltid Ja, för mer än ett år sedan Ja Oftast Ja, under de senaste 12 månaderna Ja, under de senaste 12 månaderna Oftast Sällan Vet inte Ja, för mer än ett år sedan Ja, för mer än ett år sedan Sällan Vet inte Vet inte Aldrig Aldrig 9. Har du varit utsatt för våld? Fysiskt våld kan vara att bli slagen eller skadad. Psykiskt våld kan vara att bli förnedrad, hotad, trakasserad, mobbad. Sexuellt våld kan vara att bli utsatt för eller se på sexuella handlingar mot sin vilja, sexuella trakasserier eller att någon utan tillåtelse sprider nakenbilder. Våld sker även på nätet. Flera svar möjliga. = var uppmärksam på och väg in i helhetsbedömningen Ja, fysiskt Ja, psykiskt Ja, sexuellt Att ha sex kan men behöver inte betyda att man hade ett samlag vaginalt, oralt eller analt. Sex kan vara alla möjliga saker, som till exempel att onanera med någon annan, hångla, smeka eller bli smekt. Det kan ske när man träffas fysiskt men också online. Du bestämmer själv vilket tillfälle som var den första gången för dig. Du är klar med formuläret om du inte har haft sex med någon annan. 10. Hur gammal var du den första gången du hade sex med någon annan? år = indikerar möjlig risk eller utsatthet Ja, bevittnat våld Aldrig i någon form om 14år eller yngre 19. Har du varit utsatt för något av följande mot din vilja? Du har onanerat åt någon, eller haft vaginalt, oralt eller analt samlag. 20. Har du, eller tror du att du kan ha övertalat, pressat eller tvingat någon till sexuell handling? Ja, under de senaste 12 månaderna Ja, under de senaste 12 månaderna Ja, för mer än ett år sedan Ja, för mer än ett år sedan Här finns utrymme om du har någon egen fundering att ta upp: Vet inte Vet inte Personalens anteckningar Ringa in. Flera svar är möjliga A B C D E F G Sexit version 2.0 18 19 Sexit version 2.0

1. Hur gammal är du? Besökare under 18 år Åtgärd Väg in ålder i helhetsbedömningen, de riktigt unga kan kräva mer aktiv uppföljning. Risktagande eller riskutsatthet hos yngre tonåringar är särskilt viktigt att uppmärksamma. Åldern är också viktig i bedömning av risk i flertalet efterföljande frågor. 20 21

2-3 Vilket kön har du? Är du eller har du erfarenhet av att vara transperson? Ja Vill ej svara En tiondel hade någon gång fått ersättning för sex. En tredjedel svarade att de minst en gång under de senaste 12 månaderna allvarligt övervägt att ta sitt liv och lika många att de någon gång försökt att ta sitt liv. Internationella studier visar att risken att få hiv för transkvinnor är nästan 50 gånger högre än för den generella befolkningen (4). Är kön eller könsidentitet en fråga du har funderingar kring? Vilket namn och pronomen (t.ex. han/hon/hen) vill du att jag använder om dig? Frågan om kön ställs för att det är en bekräftande fråga att inleda med då den ger viktig information om hur personen vill bli tilltalad, men också för att transpersoner är en viktig grupp att vara uppmärksam på. Transperson är ett så kallat paraplybegrepp. Gemensamt för transpersoner är att könsidentiteten och/eller könsuttrycket inte stämmer överens med det juridiska kön som de tilldelades vid födseln. Transidentitet har inget med sexuell läggning att göra. Är du öppen utåt, i familjen och bland vänner? Har du funderat på könsbekräftande behandling eller har du kanske redan påbörjat sådan? Hur mår du allmänt? Är det vanligt att du känner dig olycklig/nedstämd/orolig? En svensk studie besvarad av 800 transpersoner, visade att många har varit utsatta för kränkande behandling eller bemötande, framför allt på grund av sitt könsuttryck (3). Ungefär var femte respondent svarade att de någon gång utsatts för våld och över en tredjedel hade blivit utsatt för psykiskt våld under de senaste 12 månaderna. Cirka en tredjedel angav att de någon gång har blivit tvingade till sex mot sin vilja. 22 23 Bedöm behov av uppföljning och återbesök Erbjud återbesök till kurator, psykolog, psykiater vid behov Informera om sexologmottagning/könsidentitets- och könsutredningsteam vid behov Väg in i helhetsbedömningen

4 Vilken sexuell läggning har du? Heterosexuell Homosexuell Bisexuell Annat Detta är en fråga som bör ställas rutinmässigt och det upplevs oftast bekräftande att personal inte utgår ifrån heterosexualitet. Homo- och bisexuella unga är mer utsatta för sexuellt våld än heterosexuella ungdomar, de har också en sämre psykisk hälsa generellt (5). Homo och bisexuella unga är mer aktiva på internet vilket innebär ökad riskutsatthet (6). Män som har sex med män (MSM) har ökad risk för STI/hiv. Är det här en fråga du har funderingar kring? Är du öppen utåt, i familjen bland kompisar, i skolan? Har du erfarenhet av sexuell praktik i enlighet med din sexuella läggning? Bedöm behov av uppföljning och återbesök Väg in i helhetsbedömningen Rekommendera hepatit B vaccination för MSM (Folkhälsomyndighetens rekommendation) 24 25

5-6 6 Vem/vilka bor du tillsammans med? Ensam Hos förälder/ föräldrar På familjehem/ HVB Med kompis/ kompisar Med partner Har du bott i familjehem eller på institution/hvb? Ja Till unga som varit eller är placerade: Har du bytt adress många gånger det senaste året? Har detta påverkat dina möjligheter till testning, preventivmedelsrådgivning etc.? Hur trivs du där du bor nu? Vet du om du kommer att flytta inom kort, ny adress? Till yngre tonåring som bor ensam med kompis/partner eller annan : Bristande omsorg i barndomen leder i hög grad till ohälsa (7). De här frågorna ställs eftersom unga som har bristande vuxenstöd, är omhändertagna av samhället eller är på rymmen är mer utsatta. Omhändertagna unga är mer sexuellt risk/chanstagande och har i högre grad erfarenheter av oskyddat sex, oplanerad graviditet, STI, sex mot sin vilja och sex mot ersättning (8). Eftersom unga som är omhändertagna av samhället ofta byter hemadress finns risk för en bristande kontinuitet i vården, och att de tappas bort när det gäller uppföljning. Samtidigt kan behovet av testning och rådgivning i just denna grupp unga vara stort. Hur fungerar det som du bor nu? 26 27 Bedöm behov av uppföljning och återbesök Erbjuda uppföljande kuratorssamtal vid behov. Om ungdomen byter hemadress till annan stad, lägg extra stor vikt vid att möjliggöra uppföljning eller överföra kontakten till en ny mottagning. Be den unga personen om lov att genomföra detta och kom överens om en strategi. Rådfråga socialtjänst vid behov. Vid misstanke om att den unga personen far illa i nuvarande boendesituation överväg orosanmälan.

7 Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? 4 ggr/ vecka eller mer 2-3 ggr/ vecka 2-4 ggr/ månad 1 gång/ månad eller mindre Aldrig Det är viktigt att rutinmässigt fråga om alkoholanvändning hos unga eftersom unga löper större risk än vuxna att ta skada av alkohol. När det gäller sexuell hälsa finns inga tydliga bevis för att konsumtion av alkohol och droger leder till sexuell ohälsa, däremot finns samband mellan hög konsumtion och sexuellt risktagande. Sannolikt finns gemensamma underliggande faktorer som exempelvis bristande omsorg eller negativa erfarenheter av sexualiteten som leder till generellt risktagande (9). Hur mycket dricker du vid varje tillfälle? Hur är det när du har alkohol i kroppen? Hur påverkar alkohol din vardag och relationer till andra? Är du orolig över dina alkoholvanor? Har du eller någon annan blivit skadad på grund av att du druckit för mycket? Är din alkoholkonsumtion något du skulle vilja få hjälp med? Bedöm behov av uppföljning och återbesök Riskbedömning med AUDIT Samverkan med andra: alkohol och drogenhet för unga/vuxna, socialtjänst, vårdnadshavare/närstående m.fl. Överväg orosanmälan 28 29

8 Har du någon gång använt droger? Ja, under de senaste 30 dagarna Ja, under de senaste 12 månaderna Ja, för mer än 12 månader sedan Aldrig Hur ofta använder du droger? Vilka droger använder du? Vad fyller drogen för funktion för dig? Hur påverkar droganvändningen din vardag och relationer till andra? Det är viktigt att rutinmässigt ställa frågor om droganvändning. Drogmissbruk kan få allvarliga konsekvenser, särskilt hos de riktigt unga. Ungdomar som brukar cannabis eller andra droger utsätter sig i högre grad än andra unga för sexuella risker (10). Att dela sprutor som vid intravenös droganvändning innebär ökad risk för hepatit och hiv. Vad får din droganvändning för konsekvenser? Är detta något du skulle vilja få hjälp med? 30 31 Bedöm behov av uppföljning och återbesök Riskbedömning med DUDIT Samverkan med andra: alkohol och drogenhet för unga/vuxna, socialtjänst, vårdnadshavare/närstående m.fl. Överväg orosanmälan Rekommendera hepatit B vaccination för personer i injektionsmissbruk (Folkhälsomyndighetens rekommendation)

9 Har du varit utsatt för våld? Ja, fysiskt Ja, psykiskt Ja, sexuellt Ja, bevittnat våld Aldrig i någon form Vad var det som hände? När hände det? Vem/vilka var det? Har det hänt flera gånger? Finns risk för att det händer igen? Utsatthet för allvarligt sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld under barndomen eller ungdomstiden innebär en hög risk för psykisk, fysisk och sexuell ohälsa (11). För både unga kvinnor och män förekommer sexuellt våld ofta samtidigt med psykiskt och fysiskt våld. Starka samband finns mellan att ha varit utsatt för multipelt våld och sexuellt riskbeteende, sexuell och mental ohälsa (12). I samband med denna fråga kan det det passa att ta upp frågan om hedersrelaterat våld och könsstympning. Har du berättat om det för någon? Hur har det påverkat dig? Är detta något du skulle vilja ha hjälp och stöd för? Erbjud återbesök, samtalskontakt. Om < 18 år: informera om anmälningsplikten, överväg orosanmälan Uppföljning viktig 32 33 Ring och konsultera socialtjänsten gällande anmälan och information till föräldrar Vid behov kan du informera andra berörda inom verksamheten samt eventuella samarbetspartners om att anmälan är gjord. Utgångspunkten för detta ställningstagande är att du bedömer informationsöverföringen som nödvändig för fortsatta insatser och stöd till barnet/ungdomen Dokumentera dina iakttagelser och de åtgärder som vidtagits

10 Hur gammal var du den första gången du hade sex med någon annan? Om 14 år eller yngre Hur var den första gången du hade sex? Var det ett eget val? Hade du druckit alkohol första gången du hade sex med någon? Hur gammal var din partner? Fortsatte du att vara sexuellt aktiv efter din debut? Sexdebut före 15 års ålder har starkt samband med sexuellt risktagande och erfarenhet av sexuellt våld (13). Sex mellan en person över 15år och en person under 15 år är olagligt och räknas juridiskt som våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn eller sexuellt utnyttjande av barn. I lagen står det dock också att man inte ska dömas om det är uppenbart att det inte handlat om något övergrepp, t.ex. ömsesidigt sex mellan en 14- och en 15-åring. Preskriptionstid för eventuellt brott är 15 år efter myndighetsålder. Bedöm behov av uppföljning och återbesök, mer relevant om yngre besökare Väg in tidig sexdebut i riskbedömning av övriga frågor Vid behov informera om sexualbrottslagstiftning 34 35

11 Hur många olika personer har du haft sex med under de senaste 12 månaderna? Om 3 eller fler Att ha haft eller ha flera sexpartners är den starkaste riskfaktorn för STI. Orsaken är att det finns ett samband mellan att ha många partners och att inte alltid använda kondom. Risken för klamydia beräknades i en svensk studie öka med en faktor 2.3 för varje intervall 0-1, 2-3, 4-5, 5-10 partners (1). D.v.s. redan ökad risk vid två eller fler partners de senaste 12 månaderna. Parallella relationer ökar risken för STI ytterligare. Det finns samband mellan att ha sexkontakter online, sexuellt risktagande, sämre psykosocial hälsa och att ha varit utsatt för sexuella övergrepp (14). Var uppmärksam på att ett mycket stort antal partners kan vara tecken på tvångsmässig eller ångestlindrande användning av sex, ibland kallat sex som självskada.lägg tid på frågan och ställ följdfrågor, redan 2-3 partners senaste 12 månaderna innebär ökad risk för STI. Vilka är dina sexpartners - fasta partners/ tillfälliga partners/ regelbundna KK/parallella partners? Vilken/vilka sexuella praktiker: analt, vaginalt, oralt etc.? Brukar du använda alkohol i samband med sex? Finns risk för STI/graviditet? När testade du dig senast för STI? Hur får du kontakt med dina partners? Har du dejtat eller sökt sexpartners på nätet? Har du haft sex online eller skickat avklädda filmer/bilder på dig själv? Frivilligt eller ej? Till känd eller okänd person? Bedöm behov av uppföljning och återbesök Informera om smittrisk vid olika praktik, vaginalt, analt och oralt Graviditetstest eller akut preventivmedelsmetod inom 5 dygn (akut p-piller eller kopparspiral) 36 37 STI/hiv/hepatit-provtagning Preventivmedelsrådgivning Individuellt anpassat kondomsamtal relatera till typ av relation och sexuell praktik Vid misstanke om tvångsmässig användning av sex, sex i ångestlindrande syfte eller sex som självskada, remiss till exempelvis sexologmottagning

Hur ofta använder du och din partner kondom som skydd mot könssjukdomar? Alltid Oftast Sällan Aldrig Kondomanvändning varierar med flera faktorer. Det är vanligt att ungdomar bedömer om det finns risk för STI eller inte utifrån partnern och situationen (15). T.ex. bedöms fast partner och tillfällig partner olika och knullkompisen kan kännas säker. Det är lätt att glömma att ens sexpartners ytterligare partners (parallella partners), påverkar risken för STI. Många personer har inte fått hjälp att hitta en kondom som funkar bra, utan tror att alla är samma. Därtill varierar kondomanvändningen med sexuell praktik. Exempelvis är kondomanvändning väldigt ovanligt vid oralsex och låg vid analsex (16). 12 När testade du dig senast för STI? Hur ofta brukar du testa dig för STI? Har du några symtom nu? Är du orolig för att ha STI? Med vilka partners och typ av sexuell praktik använder du kondom? Brukar du ha med dig kondom? Har du fått någon undervisning i kondomanvändning? Har du fått hjälp att välja rätt kondom? Bedöm behov av uppföljning och återbesök Informera om smittrisk vid olika sexuella praktiker, vaginalt, analt och oralt STI/hiv/hepatit-provtagning Individuellt anpassat kondomsamtal, relatera till typ av relation och sexuell praktik Preventivmedelsrådgivning 38 39

13-14 Fick du behandling? Har du/har du haft klamydia? Ja, under de senaste 12 månaderna Ja, för mer än ett år sedan Vet inte Har du/har du haft någon annan könssjukdom? Ja Vet inte När testade du dig senast för STI? Hur ofta brukar du testa dig för STI? Har du några symtom nu? Är du orolig för att ha STI? Med vilka partners och typ av sexuell praktik använder du kondom? Brukar du ha med dig kondom? Tidigare STI innebär förhöjd risk för ny infektion (17). Att ha eller ha haft en könssjukdom kan kännas stigmatiserande och för kvinnor finns oro för nedsatt fertilitet (18). Har du fått någon undervisning i kondomanvändning? Har du fått hjälp att välja rätt kondom? 40 41 Bedöm behov av uppföljning och återbesök Informera om överföringsrisk vid olika sexuell praktik, även anal- och oralsex Individuellt anpassat kondomsamtal relaterat till typ av relation och sexuell praktik STI/hiv/hepatit-provtagning Preventivmedelsrådgivning

15 Hur ofta använder du eller din/dina partner/s skydd mot graviditet? Alltid Oftast Sällan Aldrig Vilket graviditetsskydd använder du nu? Hur tycker du det fungerar för dig? Är du orolig för graviditet? Glömmer du p-piller ibland? Många unga kan behöva hjälp att välja ett riktigt säkert graviditetsskydd. P-piller är inget bra alternativ för dem som har svårt att komma ihåg sina piller utan då bör istället långtidsverkande preventivmedel rekommenderas. Inom 5 dygn efter oskyddat samlag kan akut preventivmedelsmetod användas som graviditetsskydd (akut p-piller eller kopparspiral). Det är viktigt att komma ihåg att akut p-piller inte är en säker metod när LH-stegring inför ägglossning redan startat, välj då istället kopparspiral. Många män i heterosexuella kontakter förlitar sig på kvinnans graviditetsskydd utan att använda kondom, vilket är en risk i sig. Glöm inte bort att vissa personer har en graviditetsönskan och därför inte skyddar sig, det finns också de vars praktik inte kan leda till graviditet. Bedöm behov av uppföljning och återbesök Graviditetstest eller akut preventivmedelsmetod inom 5 dygn (akut p-piller eller kopparspiral) STI/hiv/hepatit-provtagning Preventivmedelsrådgivning Individuellt anpassat kondomsamtal relaterat till typ av relation och sexuell praktik 42 43

16 Har du eller din partner/någon tidigare partner blivit oplanerat gravid? Ja Vet inte Personer som tidigare gjort abort löper ökad risk att bli oplanerat gravida igen. 40 procent av abortsökande personer har tidigare genomgått en eller flera aborter. Motsvarande siffra bland män som varit involverade i en abort är 32 procent (19). Om personen anger vet inte så undersök detta vidare. Är personen är orolig för att vara förälder utan att veta om det? Hur många gånger har du/din partner varit det? Fortsatte graviditeten/missfall/abort? Hur var det för dig? Är du orolig för graviditet? Har du använt akut p-piller? Upprepade akut p-piller? Har du fungerande preventivmedel idag? Bedöm behov av uppföljning och återbesök Graviditetstest eller akut preventivmedelsmetod inom 5 dygn (akut p-piller eller kopparspiral) Preventivmedelsrådgivning Individuellt anpassat kondomsamtal relaterat till typ av relation och sexuell praktik Samverkan med andra: abortmottagning m.fl. 44 45

17 Har du någon gång fått ersättning eller betalning för en sexuell tjänst? Ja, under de senaste 12 månaderna Ja, för mer än ett år sedan Ca 1.5 procent av ungdomar rapporterar att de fått ersättning för sex, fler pojkar än flickor (20). Ungdomar som tagit emot ersättning för sex är en särskilt utsatt grupp. En majoritet har varit utsatta för sexuella övergrepp och många har erfarenhet av fysiskt och psykiskt våld. Självskadebeteende och psykisk ohälsa är vanligt bland dessa ungdomar och de är i hög grad i behov av stöd (20). Kontakter sker ofta över nätet. Det finns samband mellan att ha sexkontakter online, sexuellt risktagande, sämre psykosocial hälsa och att ha varit utsatt för sexuella övergrepp (14). Om personen visar tecken på riskutsatthet, men har svarat nej på frågan, kan du ställa frågor för att öppna upp ett samtal om ämnet. T.ex. Har du blivit erbjuden ersättning för sex, men tackat nej? och/eller Känner du någon annan som har haft sex mot ersättning? Vad var det som hände? Har du berättat om det för någon? Har du funderat på detta efteråt? Har det påverkat hur du mår? Behov av stöd? Har du dejtat eller sökt sexpartners på nätet? Har du haft sex online eller skickat avklädda filmer/bilder på dig själv? Frivilligt eller ej? Till känd eller okänd person? Har du fått ersättning för sex via nätet? Erbjud återbesök, samtalskontakt Informera om att det inte är olagligt att ta emot ersättning för sex. Berätta om tystnadsplikt och skyldighet att göra orosanmälan i vissa fall Graviditetstest eller akut preventivmedelsmetod inom 5 dygn (akut p-piller eller kopparspiral) STI/hiv/hepatit-provtagning Uppföljning viktig 46 Överväg orosanmälan/polisanmälan 47 Preventivmedelsrådgivning Individuellt anpassat kondomsamtal relatera till typ av relation och sexuell praktik. Samverkan med andra: skolkurator, socialtjänst, BUP, vuxenpsykiatrin m.fl.

18 Har du någon gång gett någon ersättning/betalat för en sexuell tjänst? Ja, under de senaste 12 månaderna Ja, för mer än ett år sedan Vad var det som hände? Har du berättat om det för någon? Har du funderat på det efteråt? Har det påverkat hur du mår? Är detta något du skulle vilja ha hjälp och stöd kring? Har du haft sex online eller skickat avklädda filmer/bilder på dig själv? Frivilligt eller ej? Till känd eller okänd person? Har du get ersättning för sex via nätet? Brukar du titta på porr? (Vilken typ av porr, våldsporr, barnporr?) Är det något kring din porrkonsumtion som du funderar på eller inte trivs med? I en stor sexvanestudie från 2009 angav 5 procent av pojkar och 0,5 procent av flickor 15-29 år att de någon gång gett ersättning för sex (10). Runt hälften av de som köper sex av ungdomar är själva 25 år eller yngre (2). Kunskapen om ungdomar som köper sex är begränsad. En undersökning av manliga sexköpare i åldrarna 18-65 år visade att män som köper sex i högre grad än icke sexköpare har varit utsatta för sexuella handlingar eller fysiskt våld, har ett högt antal sexpartners, är upptagna av sex och är aktiva på internet i sexuella syften. De har också en högre alkohol- och drogkonsumtion (21). I Sverige är det olagligt att köpa sex (sexköpslagen). Uppföljning viktig Individuellt anpassat kondomsamtal relaterat till typ av relation och sexuell praktik Information om Preventell.se eller andra instanser som erbjuder stöd kring oönskad sexualitet/sexköp Samverkan med andra: socialtjänst, specialmottagningar tex. KAST (köpare av sexuella tjänster), psykiatriska mottagningar m.fl. Överväg orosanmälan 48 49 Överväg åtgärd vid brottsmisstanke Erbjud återbesök, samtalskontakt Informera om att det i Sverige är det olagligt att köpa sex enligt sexköpslagen. (Hälso- och sjukvårds personal är inte skyldig att polisanmäla misstänkta brott, men får göra det i vissa fall) STI/hiv/hepatit-provtagning Preventivmedelsrådgivning

19 Vad var det som hände? Har du varit utsatt för något av följande mot din vilja? Du har onanerat åt någon, eller haft vaginalt, oralt eller analt samlag. Ja, under de senaste 12 månaderna Ja, för mer än ett år sedan Vet inte Har du berättat om det för någon? Har du gjort polisanmälan och DNA-spårsäkring? Är detta något du skulle vilja ha hjälp och stöd för? Har du utsatts för någon annan sexuell handling som inte kändes bra? (t.ex. tafsad på, smärta vid sex) Har du dejtat eller sökt sexpartners på nätet? Har du haft sex online eller skickat avklädda filmer/bilder på dig själv? Frivilligt eller ej? Till känd eller okänd person? Uppföljning viktig Personer som utsatts för sex mot sin vilja uppvisar sämre fysisk och psykisk hälsa (11). Psykosociala problem är överrepresenterade hos ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp (22). I en stor svensk sexualvanestudie av ungdomar mellan 15-29 år svarade 20 procent av pojkarna och 30 procent av flickorna att de varit med om någon form av sexuell handling mot sin vilja under det senaste året (10) Oftast handlar det om jämnåriga förövare. Det finns samband mellan att ha sexkontakter online, sexuellt risktagande, sämre psykosocial hälsa och att ha varit utsatt för sexuella övergrepp (14). Ytterst få, 18 procent av flickor och 9 procent av pojkar, berättar något för yrkesverksamma (2). Om < 10 dagar sedan övergrepp, genomför rättsmedicinsk undersökning med DNA-spårsäkring Graviditetstest eller akut preventivmedelsmetod inom 5 dygn (akut p-piller eller kopparspiral) Erbjud återbesök, samtalskontakt STI/hiv/hepatit-provtagning 50 Överväg orosanmälan/polisanmälan 51 Informera om jourtelefoner eller andra instanser som erbjuder stöd vid sexuella övergrepp Samverkan med andra: specialiserade mottagningar, psykolog, socialtjänst, vårdnadshavare/närstående m.fl.

20 Har du, eller tror du att du kan ha övertalat, pressat eller tvingat någon till sexuell handling? Ja, under de senaste 12 månaderna Ja, för mer än ett år sedan Vet inte Rapporteras i högre grad av unga män, 5 procent (23), jämfört med unga kvinnor, 1 procent (24). Unga män som tvingat sig till sex har oftare än kontrollgrupper varit utsatta för sexuella övergrepp, ser mycket på pornografi, har ett ökat sexuellt riskbeteende och ökad sexuell lust (23). Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att konsumtion av pornografi ökar risken för att begå sexuella övergrepp (orsakssamband). Det är viktigt att komma ihåg att användning av pornografi för de allra flesta är en del av en hälsosam sexualitet. Jakande svar på denna fråga kan, men behöver inte, indikera att en brottslig handling begåtts. Vad var det som hände? Hur försäkrar du dig om att sexet är ömsesidigt och önskat? Är tjatsex eller gråzonsex något du har erfarenhet av? Upplever du tvångsmässighet kring sex, t.ex. att du inte kan stoppa dig själv, eller att du gör saker du egentligen inte vill? Är detta något du skulle vilja ha hjälp och stöd kring? Brukar du titta på porr? (Vilken typ av porr, porr med våldsinslag, porr med barn?) Är det något kring din porrkonsumtion som du funderar på eller inte trivs med? 52 53 Erbjud återbesök, samtalskontakt STI/hiv/hepatit-provtagning Information om Preventell.se eller andra instanser som erbjuder stöd kring oönskad sexualitet Samverkan med andra: socialtjänst, specialmottagning m.fl. Överväg orosanmälan Uppföljning viktig Överväg åtgärd vid brottsmisstanke (hälso- och sjukvårds personal är inte skyldig att polisanmäla misstänkta brott, men får göra det i vissa fall)

Referenser Referenser 1. Hammarström S, Tikkanen R, Stenqvist K. Identification and risk assessment of Swedish youth at risk of chlamydia. Scand J Public Health. 2015; 43: 399 407. 2. Landberg Å, Svedin CG, Priebe G, Wadsby M, Jonsson L, Fredlund C. Det gäller en av fem fakta om barn, sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2014. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset. 3. Hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner - en rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige. Folkhälsomyndigheten 2015. 4. Baral SD, Poteat T, Stromdahl S, Wirtz AL, Guadamuz TE, Beyrer C. Worldwide burden of HIV in transgender women: a systematic review and meta-analysis. Lancet Infect Dis 2013; 13: 214 22. 5. Om unga hbtq-personers hälsa. Ungdomsstyrelsen 2012. 6. Priebe G, Svedin CG. Online or off-line victimisation and psychological well-being: a comparison of sexual-minority and heterosexual youth. Eur Child Adolesc Psychiatry 2012; 21:569 582. 7. Svedin CG. Övergrepp och försummelser i samhällsvården av barn och unga - en kunskapsöversikt 2011. 8. Lindroth M. Utsatthet och sexuell hälsa: En studie om unga på statliga ungdomshem. Avhandling. Malmö Högskola 2013. 9. Alkohol och sexuellt risktagande: Teoretiska perspektiv och en kvalitativ studie om alkohol och sexuellt risktagande bland ungdomar och unga vuxna. Smittskyddsinstitutet 2011. 10. Tikkanen R, Abelsson J, Forsberg M. UngKAB09 Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga. Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet 2011. 11. Våld och hälsa. En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. Nationellt centrum för kvinnofrid 2014. 12. Blom H. Violence exposure among Swedish youth. Avhandling. Umeå universitet 2015. 13. Makenzius M, Larsson M. Early onset of sexual intercourse is an indicator for hazardous lifestyle and problematic life situation. Scand J Caring Sci; 2013; 27; 20-26. 14. Jonsson L, Svedin CG. Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet. Barnafrid och Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2017. 15. Marston C, King E. Factors that shape young people s sexual behaviour: a systematic review. Lancet. 2006;368:1581-6. 16. Fridlund V, Stenqvist K, Nordvik MK. Condom use: the discrepancy between practice and behavioral expectations. Scand J Public Health 2014:42:759-65. 17. Edgardh K, Grünewald M, Kühlmann-Berenzon S, Qvarnström I, Rotzén Östlund M. Uppfattningen att»klamydia är en risk för klamydia«har styrkts Risk för»återsmitta«kartlagd i prospektiv kohortstudie. Läkartidningen 2010;107:3202-7. 18. Duncan B, Hart G, Scoular A, Bigrigg A. Qualitative analysis of psychosocial impact of diagnosis of Chlamydia trachomatis: implications for screening. BMJ 2001; 322:195-9. 19. Makenzius M, Tydén T, Darj E, Larsson M. Sverige har Nordens högsta aborttal Oönskade graviditeter bör ses i helhetsperspektiv individer, vård, samhälle. Läkartidningen 2013;110:CEDC 20. Svensson F, Fredlund C, Svedin CG, Priebe B, Wadsby M. Adolescents selling sex: Exposure to abuse, mental health, self-harm behaviour and the need for help and support A study of a Swedish national sample. Nord J Psychiatry 2013; 67:81 8. 54 55