Hur kan vi identifiera de mest riskutsatta ungdomarna?
|
|
- Monica Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur kan vi identifiera de mest riskutsatta ungdomarna? Karin Stenqvist, medicinsk rådgivare,docent Sofia Hammarström, utvecklingsledare, MPH, doktorand LIU Elin Ståhl Johansson, samordnare Adlongruppen Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa Adlongruppen Örebro
2 Projekt SEXIT - frågor om sexuell hälsa på rutin Ett standardiserat frågeformulär- varför? Vad svarar ungdomarna på frågeformuläret? (Västra Götaland) Vad tycker ungdomar och personal om SEXIT? (Blekinge) 2
3 Klamydiaincidens per invån Gonorréincidens per invån
4 Antal aborter per 1000 kvinnor 40 Antal aborter per kvinnor efter ålder, Per kvinnor * 2015** * Data saknas för 2013 p.g.a. uppehåll i datainsamlingen. ** Ny metod för datainsamling från *** Per kvinnor år resp år. Källa: statistik om aborter, Socialstyrelsen. 19 år*** år år år Deltotal 35+ år*** 4
5 STI är snedfördelade i ungdomsgruppen Hammarström % av svenska kvinnor som gör abort har tidigare genomgått minst en abort Makenzius
6 Viktigt att identifiera ungdomar med erfarenhet av sex mot sin vilja och/eller ersättning för sex Personer som utsatts för sex mot sin vilja uppvisar sämre fysisk och psykisk hälsa. Ju fler trauma av olika slag ( fysiskt, psykiskt, sexuellt våld, bristande omsorg) desto sämre hälsa. Tidiga tonår är största riskperioden Det finns samband med fortsatt sexuellt risktagande
7 Sexuell hälsa Fortplantning Kärlek Njutning Intimitet Bekräftelse Sexuell ohälsa STI/hiv Oönskad graviditet Ersättning för sex Sexuellt våld Risktagande under ungdomstiden Övergrepp, trauma, bristande omsorg
8 Individinriktat preventivt arbete på mottagningarna lönar sig. Systematiska litteraturöversikter från primärvård och könsmottagningar i USA visar att studier med störst framgång innehöll: intervention >2 tim riktade till specifika målgrupper info om ST/hiv, hur risk minskas identifiera individens risk träna beteendeförändring, problemlösning, beslutsfattande, målsättning, kommunicera om kondom
9 Projekt SEXIT Utbildning av personalen -kring unga i risk användning av SEXIT Frågeformuläret SEXIT Åtgärdsstöd - lathund för svar som indikerar risktagande förslag på följdfrågor och åtgärder 9
10 SEXIT - frågeformulär Syftar till att identifiera de mest riskutsatta/risktagande besökarna 16 frågor om besökaren Inga personuppgifter på enkäten Fylls i i besöksrummet Ett underlag för samtal, följdfrågor och åtgärder Vårdgivaren journalför det av vikt
11 1. Hur gammal är du? Riskutsatthet och risktagande börjar oftast i tidiga tonår 268 svarande från VGR, 3 UM 347 svarande från Blekinge, 5 UM år, medelålder 20 år
12 2. Hur definierar du dig? Betraktar du dig idag som: Man, kvinna, transperson, vill inte kategorisera mig, annat En svensk studie av hälsan bland transpersoner visar att transpersoner är mer utsatta för övergrepp, trakasserier, diskriminering och våld jämfört med cis-personer, vilket speglas i psykisk ohälsa. Internationella studier visar att transpersoner löper ökad risk för hiv.
13 Hur definierar du dig? Betraktar du dig idag som: 10; 4% 33; 12% man kvinna 225; 84% transperson/annat/ vill ej kategorisera
14 3. Hur definierar du din sexuella läggning? Betraktar du dig idag som: heterosexuell, homosexuell, bisexuell, vill inte kategorisera mig, annat Homo/bisexuella ungdomar är mer utsatta för sexuellt våld än heterosexuella ungdomar. Sämre psykisk hälsa. MSM är riskutsatta för STI/hiv
15 Hur definierar du din sexuella läggning? Betraktar du dig idag som: 17; 6% 4; 2% 32; 12% hetero homo 214; 80% bi ej kategorisera/annat
16 4. Vem/vilka bor du tillsammans med? Välj det alternativ som bäst stämmer in på hur du bor just nu. Ensam Hos förälder/ föräldrar Hos fosterföräldrar/ familjehem/ institution/hvb Med kompis/ kompisar Med partner (flickvän/ pojkvän etc.) Annat
17 5. Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? 4 gånger/ vecka eller mer, 2-3 gånger/ vecka, 2-4 gånger/månad,1 gång/ månad eller mer sällan, aldrig Det finns samband mellan högt alkoholintag och sexuellt risktagande Men - det är inte visat att alkohol leder till sexuellt risktagande. Det är troligt att det i många fall finns en gemensam underliggande faktor till flera riskbeteenden.
18 Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? 4; 1% 31; 12% 0; 0% Jämfört med 43% i Blekinge! 93; 35% 140; 52% 13% aldrig 1ggr mån el. mindre 2-4ggr/mån 2-3ggr/vecka 4ggr/vecka el. mer
19 6. Har du någon gång använt hasch eller marijuana? % aldrig >12mån sedan senaste 12mån senaste 30 dagarna Jämfört med 7% i Blekinge!
20 7. Har du någon gång använt annan narkotika än hasch eller marijuana? (t.ex. amfetamin, kokain, heroin, ecstacy, LSD eller oförskrivna läkemedel) Jämfört med 1,4% i Blekinge! Aldrig >12mån sedan senaste 12mån senaste 30dagarna 5%
21 8. Hur gammal var du den första gången du hade sex med någon annan? Sexdebut före 15 års ålder har samband med sexuellt risktagande, erfarenhet av sexuellt våld, riskabel livsstil. 53; 21% Medelålder 15,8 år 204; 79% <15år 15år eller över
22 9. Hur många olika personer har du haft sex med under de senaste 12 månaderna? Den mest avgörande faktorn för att få STI är att ha flera partners Risken för klamydia ökade med faktorn 2,3 för varje intervall 0-1, 2-3, 4-5, 5-10 partners senaste 12 mån. KK - som i sin tur har andra partners Parallella relationer innebär ökad smittspridningsrisk Smittrisk varierar med sexuell praktik (analt/vaginalt/oralt samlag)
23 120 Hur många olika personer har du haft sex med de senaste 12 månaderna? % >10 Sexpartners 7
24 10. Har det hänt under de senaste 12 månaderna att du haft sex med någon första gången ni träffades? Sex vid första träffen kan tyda på risktagande. Det är svårare att diskutera kondom med någon man inte känner.
25 11. Har du/har du haft klamydia? Vet ej Senaste 12mån % >12mån sedan 26 Aldrig
26 12. Har du eller din partner blivit oplanerat gravid? Personer som tidigare gjort abort löper ökad risk att bli oplanerat gravida igen. 40% av 798 svenska kvinnor som gjorde abort 2009 hade tidigare genomgått minst en abort. Vet ej Senaste 12mån 0 7 7% >12mån sedan 20 Aldrig
27 13. Har du någon gång fått ersättning eller betalning för en sexuell tjänst? Ca 1.5% av ungdomar rapporterar att de fått ersättning för sex, fler pojkar än flickor. Dessa ungdomar har i mycket hög utsträckning tidigare utsatts för sexuella övergrepp. Kontakter sker ofta över nätet 5 personer svarade ja, 2%
28 14. Har du någon gång gett någon ersättning/betalat för en sexuell tjänst? Att ha gett någon ersättning för sex är ofta förenat med andra riskfaktorer och ohälsa. Sexköp kan ske tvångsmässigt och används ibland i ångestlindrande syfte. En person svarade ja
29 15. Har du varit utsatt för något av följande mot din vilja? Du har onanerat åt någon, eller haft vaginalt, oralt eller analt samlag. 29% av tjejer och 10% av killar rapporterar att de upplevt någon form av sex mot sin vilja. Personer som utsatts för sex mot sin vilja uppvisar sämre fysisk och psykisk hälsa. Det finns samband med fortsatt sexuellt risktagande Ytterst få (9% av flickor och 3% av pojkar) berättar självmant för yrkesverksamma. Har sökt sjukvård men inte fått hjälp.
30 Har du varit utsatt för något av följande mot din vilja? Du har onanerat åt någon, eller haft vaginalt, oralt eller analt samlag. Senaste 12mån 14 19% >12mån sedan 35 Aldrig
31 16. Har du, eller tror du att du kan ha övertalat, pressat eller tvingat någon till sexuell handling? Rapporteras i högre grad av pojkar/män (ca 5%) jämfört med flickor/kvinnor (0,8%). Samband med att själv ha blivit utsatt för sexuellt våld. Men detta gäller inte alla. Samband med sexuellt risktagande, antisocialt beteende, alkohol och drog användning, att vara upptagen av sex. 6 personer svarade ja, 3%
32 Gör SEXIT att fler risktagande eller riskutsatta unga identifieras på mottagningen? Sannolikt JA, efter 24% av besöken bedömer vårdgivaren att SEXIT förändrade utfallet av besöket Statistiken kring hur ungdomar svarat visar att många ungdomar faktiskt berättar om sina erfarenheter om de bara får frågan
33 Fokusgrupper med personal på mottagningarna Två fokusgrupper i Blekinge, fyra i VGR Kände sig väl förberedda inför projektstart Varit tydliga med frivillighet och att det är för att bli bättre på sitt jobb Utmaning att hinna med på drop-in I stort sett alla har fyllt i Använt befintliga rutiner, fungerat väl
34 Lättare att börja prata om frågorna tack vare formuläret, pekar inte ut någon, de vågar berätta snabbare Smidigt sätt att komma in på djupet Gjort personalen medveten om sina egna fördomar En del ungdomar har berättat om erfarenheter för första gången Vissa frågor hade personalen inte ställt om de inte haft formuläret, blir en trygghet Saknar fråga om koppling till alkohol
35 Om formuläret blir en rutin blir det lättare att fråga och prata om de här ämnena. Det får också oss att jobba med vår egen sexualitet så att vi blir bättre på att prata om det. Det är skönt att veta att alla får svara på formuläret. Inte bara jag för att jag har en piercing i näsan. Det här har berikat vårt arbete och gjort det både bättre och enklare. Om inte vi ställer frågorna, vem ska då göra det?
36 Intervjuer med besökare som besvarat SEXIT vid besök Kontaktuppgifter till 127 besökare 45 besökare kontaktades 21 personer intervjuades 2 ickebinnära/transpersoner, 4 män, 14 kvinnor år
37 Alla tyckte frågorna är viktiga och bra generellt sätt (raka, tydliga, bra alternativ), vissa förbättringsförslag Ingen tyckte frågorna var jobbiga, flera tror att andra kan tycka det. Bra med kryssfrågor istället för att få samma frågor muntligt. Positiv bild av sitt besök då SEXIT användes (ni gör ett bra jobb!) Majoriteten har tidigare fått vissa av de första frågorna men nästan ingen har fått frågorna om sex mot ersättning/sex mot vilja, tidigare oplanerat gravid Bemötandet är viktigt Bra att det är anonymt, måste vara frivilligt att fylla i Bra om SEXIT kan leda till att unga får det bättre Frågorna ledde till samtal som vi inte brukar ha Flera betonar att de uppskattar frågan om könsidentitet och sexuell orientering
38 Hur var det för dig att svara på detta formulär? Skala 1-5 från Instämmer inte alls till Instämmer helt och hållet Frågorna upplevs viktiga: 4,5 Frågorna var obehagliga: 1,4 Frågorna var svåra: 1,4
39 Sammanfattning Riktad screening avseende sexuellt risktagande och utsatthet med ett standardiserat frågeformulär innebär fördelar Ett frågeformulär underlättar för både vårdgivare och patient Frågor om sexuellt våld och sex mot ersättning ställs Strukturerat och likformigt arbetssätt Likvärdig vård för besökarna Möjlighet till utvärdering och analys
40 Vad händer härnäst? SEXIT 2.0 Sammanställa allt material Fortsätta på pilotmottagningarna Implementera SEXIT på fler ungdomsmottagningar inom Adlon och Västra Götaland under 2017 Spridning under UM-konferensen 2017
41 Kontaktuppgifter Sofia Hammarström: Elin Ståhl Johansson: Respektive kontaktperson i Adlon
Projekt SEXIT - frågor om sexuell hälsa på rutin. Sofia Hammarström Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa
Projekt SEXIT - frågor om sexuell hälsa på rutin Sofia Hammarström Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa www.narhalsan.se/ksh 2016-11-02 Syfte Att förbättra strukturen för att inom hälso- och sjukvården
Läs merKarin Stenqvist Medicinsk rådgivare/docent Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa Projekt Sexit 2017
Karin Stenqvist Medicinsk rådgivare/docent Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa www.narhalsan.se/ksh Projekt Sexit 2017 1 Vad är Sexit? En vetenskapligt framtagen metod i tre delar Frågeformuläret
Läs merStäller vi frågor om sex, våld och droger? Lotta von Mentzer Närhälsan Sexualmedicinskt Centrum Pilen
Ställer vi frågor om sex, våld och droger? Lotta von Mentzer Närhälsan Sexualmedicinskt Centrum Pilen www.narhalsan.se/smc-pilen 2016-10-26 Innehåll Presentation SMC Pilen Varför ställer vi inte frågor?
Läs merSexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården
Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Malin Lindroth Fil. Dr. Hälsa och samhälle Centrum för sexologi och sexualitetsstudier, Malmö högskola Idag: Forskning och förslag Forskningsprojekt om unga
Läs merSexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) The vision by WHO Europe "Europa är en region där alla
Läs merSexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-20 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet
Läs merAtt främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige
Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) HSF Jönköping 2017-05-30 Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet
Läs merSexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-04 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet
Läs merATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127
ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA Sex som självskadebeteende Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 Vilka är vi? Caroline Öhman Emma Svanholm Vi som arbetar på Tjej- och Killmottagningen är barnmorskor
Läs merInnehåll. Sexit - samtal för bättre sexuell hälsa. Handboken
HAND BOKEN Innehåll Förord... 5 Syfte med projekt Sexit... 6 Vad är Sexit?... 7 Därför behövs Sexit... 8 Hur ska Sexit användas?...11... 16 Referenser... 54 Fördjupningsmaterial... 57... 58 Sexit - samtal
Läs merMalin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom.
Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom malin@rfslungdom.se Att vara ung hbtq-person och besöka ungdomsmottagningen - En rapport om hbtq-kompetent bemötande och tillgänglighet kring
Läs merUnga och risktagande Region Skåne & Malmö stad. Malin Lindroth Fil. Dr Hälsa och samhälle Skolsköterska
Unga och risktagande Region Skåne & Malmö stad Malin Lindroth Fil. Dr Hälsa och samhälle Skolsköterska 140206 Forskning, funderingar och förslag Forskningsprojekt om unga på ungdomshem och sexuell hälsa
Läs merFramtidens Ungdomsmottagningar- verktyg för utvecklingsarbete på UM Kunskapscentrum för sexuell hälsa
Framtidens Ungdomsmottagningar- verktyg för utvecklingsarbete på UM 190515 Kunskapscentrum för sexuell hälsa Upplägg Webbutbildning för ungdomsmottagningsarbetare- Per Andreas Persson och My Opperdoes
Läs merMISEX. Veronika Halvarsson
MISEX Veronika Halvarsson Doktorand Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet 23 maj 2012 MISEX står för: Implementering av strukturerade rådgivande samtal enligt motiverande samtalsmetodik
Läs merHBTQ-personers hälsa hur arbetar vi idag? Kategoriträff för kuratorer
HBTQ-personers hälsa hur arbetar vi idag? Kategoriträff för kuratorer Kort om HBTQ Heteronorm alla är heterosexuella Cisnorm alla är cispersoner Homosexuell Bisexuell Trans Queer Sexuell läggning Kön Könsidentitet/könsuttryck
Läs merSRHR vad handlar det om och hur kan det införlivas i det dagliga arbetet? Sandra Dahlén
SRHR vad handlar det om och hur kan det införlivas i det dagliga arbetet? Sandra Dahlén SRHR Sexual and Reproductive Health and Rights Sexuell hälsa Reproduktiv hälsa Sexuella rättigheter Reproduktiva
Läs merUngKAB09. Varför en studie om unga och sex? UNGASS Följa upp klamydiahandlingsplanen 11-06- 02. Kunskap A/tyder Beteende (sexuella handlingar)
UngKAB09 Kunskap A/tyder Beteende (sexuella handlingar) Laddas ned via: www.ungkab.se Beställs via: www.socwork.gu.se/forskning/ publika@oner/ Följ UngKAB på: Varför en studie om unga och sex? UNGASS Följa
Läs merLiv och hälsa ung 2017
Liv och hälsa ung 2017 Hur mår du rent allmänt? nmlkj Mycket bra nmlkj Bra nmlkj Varken bra eller dåligt nmlkj Dåligt nmlkj Mycket dåligt Styrkor och svårigheter (SDQ-Sve) Kryssa för något av " inte",
Läs merAnvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad
Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas
Läs merTitle: Repeat infection with Chlamydia trachomatis: a prospective cohort study from an STI-clinic in Stockholm
Author's response to reviews Title: Repeat infection with Chlamydia trachomatis: a prospective cohort study from an STI-clinic in Stockholm Authors: Karin Edgardh (karin.edgardh-stanggren@karolinska.se)
Läs merBEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?
BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,
Läs merBarn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Läs merVi behöver veta mer om unga och sex. Hjälp oss genom att svara på UngKAB09-enkäten
frågeformulär Förord UngKAB, Unga Kunskap, Attityder, Beteende, är en undersökning om sexualitet hos ungdomar och unga vuxna mellan 15 och 29 år. Undersökningen initierades av Socialstyrelsen och genomförs
Läs merTio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex
Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning
Läs merKAPITEL 2 Sammanfattning
KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.
Läs merVAD ÄR BRA SEX FÖR DIG?
KORT OM SEX VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? Vår sexualitet ger oss möjlighet till fantastiska upplevelser. Vi kan ha sex av en mängd olika skäl: närhet, lust, kåthet, kärlek, passion, ömhet, spänning och nyfikenhet.
Läs merHur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?
Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa? Victoria Tauson Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa Unga hbtq-personers hälsa Unga hbtq-personers hälsa i korta drag Högre grad av utsatthet för kränkningar,
Läs merDet här är RFSU Katrineholms skolinformatörspass
Det här är RFSU Katrineholms skolinformatörspass RFSU Katrineholms kolinformatör kommer gärna till er grundskola, gymnasieskola eller annan verksamhet för ungdomar och håller i ett 90-minuterspass kring
Läs merFOKUS15. Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter. MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter En tematisk kartläggning Skrifterna finns på www.mucf.se/publikationer
Läs merAtt fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus
Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus WHOs definition av våld att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person,
Läs merStrategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011
Läs merHbtq-personers rättigheter i Sverige
Hbtq-personers rättigheter i Sverige Den här broschyren är till för dig som är ung hbtq-person och som nyligen har kommit till Sverige. Hbtq-personer är homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera
Läs merKommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB)
Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB) Här är 2011 års specialrapport om ungdomar och sexualitet från Ungdomsbarometern (UB). Undersökningen är en självselekterad onlinestudie gjord 2010 med 5449
Läs merVad är det för skillnad på att strula och hångla?
Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att
Läs merPrevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet
Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998
Läs merHur kan vi arbeta strukturerat med SRHR inom socialt arbete?
Hur kan vi arbeta strukturerat med SRHR inom socialt arbete? Mötesplats IFO november 2018 SRHR Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Idag Begreppet SRHR Varför arbeta med sexuell hälsa inom socialt
Läs merBra att veta om sexuella övergrepp
Bra att veta om sexuella övergrepp Lätt Svenska Förklaring av ord och begrepp Utsätta Göra något mot en person som den personen inte vill. Om sexuella övergrepp Utsatt Vara med om något som du inte vill.
Läs merOsynliga fördelar. Mål: Att bli medveten om de privilegier vissa grupper får i samhället.
En del normer kring klädstil eller intressen kan vi mer eller mindre frivilligt välja att följa eller inte följa. Sedan finns det andra normer som vi passar in på eller avviker från utan att kunna välja
Läs merPREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.
PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV. Den här broschyren är framtagen till den som önskar veta mer om PrEP, funderar på att använda det eller
Läs merGotlands Ungdomsmottagning
Gotlands Kommun Gotlands Ungdomsmottagning Vi, barnmorskorna Annelie Grindefjord och Åsa Hedqvist, anhåller om att få knoppa av ungdomsmottagningen på Gotland och driva den i egen regi. Vi vill skapa en
Läs merFRAMTID. ADLON konferens och 6 Monica Ideström Enhetschef Hälsa och Sexualitet
FRAMTID ADLON konferens 2014-11-5 och 6 Monica Ideström Enhetschef Hälsa och Sexualitet Organisation 2. 2014-11-11 Bisexuella kvinnor mår sämst och är mest utsatta Med dålig allmän hälsa och framför allt
Läs merVEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet
VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Klamydia Incidens = fall/100 000 invånare Catch up Smittskyddslagen Mutation
Läs merAktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016
Aktuella studier Adlongruppens regionala hiv/sti- konferens Örebro 9-10 november 2016 Anna-ChuChu Schindele, Utredare Kenneth Kaartinen, Utredare Enheten för Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd
Läs merAtt bemöta msm. Malin Grundström, RFSL Ungdom, Jon Gjønnes, RFSL,
Att bemöta msm Malin Grundström, RFSL Ungdom, malin@rfslungdom.se Jon Gjønnes, RFSL, jon.gjoennes@rfsl.se Upplägg RFSL:s erfarenheter av att möta msm i testningssammanhang (45 min) Testpoint Guldstjärnan
Läs merFrågeformulär, Elevers drogvanor Värmland, Är du... Kille Tjej Annan könsidentitet. 2. Vilken årskurs går du i? Årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2
Den här undersökningen riktar sig till dig som går i grundskolan årskurs 9 eller årskurs 2 på gymnasiet. Frågorna handlar om attityd och erfarenhet av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Undersökningen
Läs merMän som har sex med män
Smittskydd Västra Götaland 2016-11-10 Män som har sex med män En stor del av den inhemska överföringen av hiv, gonorré och syfilis sker via sex mellan män. Män som har sex med män (MSM) är därför en prioriterad
Läs merHär kommer nu ett antal frågor om tobak, alkohol och andra droger.
Hej! Den här undersökningen riktar sig till dig som går i grundskolan årskurs 9 eller år 2 på gymnasiet. Frågorna handlar om attityd och erfarenhet av alkohol, narkotika, doping och tobak. Undersökningen
Läs merMSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014
MSM-enkäten Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 Ansvarig: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Handläggare: Maria Lindgren 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MSM-enkäten
Läs merTryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för
Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,
Läs merRapport medborgarpanel 2, tema sex och samlevnad
Landstingets kansli Projektledare Elinor Sundén Rapport medborgarpanel 2, tema sex och samlevnad Landstinget i Jönköpings län har för andra gången frågat deltagarna i den Internetbaserade medborgarpanelen
Läs merWorkshop om sexuell hälsa med fokus på unga nyanlända Karolina Höög & Maja Österlund
Workshop om sexuell hälsa med fokus på unga nyanlända Karolina Höög & Maja Österlund Lafa - enheten för sexualitet och hälsa Stockholms läns landsting SRHR - sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
Läs merKommunpolitiskt program för RFSU Stockholm
1 Kommunpolitiskt program för RFSU Stockholm RFSU Stockholm vill se en ambitiös sexualpolitik i Stockholms läns 26 kommuner. Vi vill att Stockholms alla 26 kommuner satsar på det förebyggande arbetet och
Läs merUNGDOMAR OCH SEXUALITET 2014/15 I SAMARBETE MED UNGDOMSBAROMETERN
UNGDOMAR OCH SEXUALITET 2014/15 I SAMARBETE MED UNGDOMSBAROMETERN INNEHÅLL 1. INTRODUKTION 3 2. SAMMANFATTNING 5 3. SEXUALITET 8 4. SEXUELLT ÖVERFÖRDA INFEKTIONER (STI) 28 5. PREVENTIVMEDEL 43 6. INFORMATION
Läs merMän som har sex med män MSM
Män som har sex med män MSM Definition: Män som har sex med män (MSM) är en samlingsbeteckning på män som har sexuellt umgänge med andra män (oberoende av sexuell läggning). Begreppet omfattar därmed män
Läs merFrån ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer
Läs merRegnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder
Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården
Läs merUtveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna
Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Smittskyddsinstitutet Sju webbsända seminarier med fokus
Läs merSOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2.6-0022/2009, 2.6-0114/2009 SID 1 (6) SAN 2009-03-19 2009-02-23 Handläggare: Lisbeth Westerlund Telefon: 08-508 25
Läs merAtt prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
Att prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Maria Stefansson, hälsoutvecklare Helena Gard, hälsoutvecklare 1 Vad är SRHR? Sexuell hälsa Fysiskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande
Läs merKunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke
Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke Som medarbetare i Region Gotland har vi i uppdrag att bemöta brukare, kunder, klienter, patienter och kollegor utifrån värdegrunden delaktighet,
Läs merSexuellt överförbara infektioner (STI) Vad gör en STI-samordnare? Samordning av det hiv/sti-preventiva arbetet i Uppsala län Kondomdistribution Utbildningar, omvärldsbevakning Folkhälsomyndighetens kontaktperson
Läs merTar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd
Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets
Läs merHandlingsplan 2018 för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa
Ungdomsmottagningar i Region Gävleborg Handlingsplan 2018 för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa - utifrån den nationella överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk
Läs merHälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige
Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige Charlotte Deogan Utredare, PhD Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndighetens uppdrag Uppföljning
Läs merEtt program för sexuell hälsa i Stockholm Motion (2012:23) av Emilia Bjuggren (S)
Utlåtande 2013:50 RVII (Dnr 325-662/2012) Ett program för sexuell hälsa i Stockholm Motion (2012:23) av Emilia Bjuggren (S) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2012:23)
Läs merUngKAB09 NORR Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga i Norrlandstingen
UngKAB09 NORR Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga i Norrlandstingen 2011 Ansvarig: Kunskapsnätverket hiv/sti NORR Handläggare: Ida Johansson. 2(44) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING...
Läs merSammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola
Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Skola a Valid Gymnasiet 91 100,0 100,0 100,0 Är du kille eller tjej? a Kille 66 72,5 72,5 72,5 Tjej 25 27,5 27,5 100,0 Total 91 100,0
Läs merHandlingsplan inom folkhälsoområdet
Handlingsplan inom folkhälsoområdet SEXUELL HÄLSA 2012-2014 Målet med denna handlingsplan Det övergripande målet med handlingsplanen är att uppnå ett effektivt och verkningsfullt preventivt arbete som
Läs merKlamydiamåndagen i Västra Götaland 2010
Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010
Läs merSammanställning av Folkhälsoenkät Ung 2015 GYMNASIET ÅR 2
Sammanställning av Folkhälsoenkät Ung 2015 GYMNASIET ÅR 2 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Är du? 7 I vilket skolår går du? 9 Vilka bor du tillsammans med? 10 Var är du och dina föräldrar födda? 11 - Du själv
Läs merSexuell hälsa och socialt arbete
Sexuell hälsa och socialt arbete En introduktion SRHR Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter SRHR-teamet, Social resursförvaltning Felix Lekare Utvecklingsledare, hbtqfrågor Hanna Byström Utvecklingsledare,
Läs merUngdomsenkät Om mig-kort 2017
Ungdomsenkät Om mig-kort 2017 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten är frivillig Du kan hoppa över frågor som du inte kan eller vill svara på Enkäten är
Läs merSamtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet
Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet LILO: Hej Leila, välkommen. Okodat LEILA: Tack. LILO: Jag tänkte att vi skulle prata om hur du
Läs merBLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN
BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag
Läs merUppföljning år 2010 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna
Uppföljning år 2010 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna Therese Rostedt Folkhälsoplanerare Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Maj 2011 Innehållsförteckning
Läs mer3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat
Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken
Läs merSexsnack LÄRARMATERIAL OKEJ?
1 Sexsnack Film 1: Sexsnack Den här filmen fungerar bra som introduktion till en lektion eller ett temaarbete som berör sexualundervisningen. Den fungerar också bra som samtalsstartare. Vi får träffa flera
Läs merOskuld är ingen skuld
Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap
Läs merFrågeområde alkohol och droger
Frågeområde alkohol och droger Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Riskabel alkoholkonsumtion bygger på screeningtestet Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT). AUDIT utvecklades av WHO
Läs merRiktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM
Läs merMinoritetsstr. kan skapa beroende
Minoritetsstr kan skapa beroende 4 Alkohol & Narkotika Nr 3/2015 Hbt-kvinnor har ett avsevärt högre riskbruk av alkohol än andra kvinnor. Det är känt sedan årtionden tillbaka. Det finns svensk forskning
Läs merTransperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning
Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara
Läs merWorld congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson
World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against
Läs merUnga, migration och SRHR
Unga, migration och SRHR Karolina Höög Kunskapscentrum för sexualitet och hälsa Vad är SRHR? Vad är SRHR? Sexuella rättigheter innebär att alla människor har rätt att bestämma över sin kropp och sin sexualitet
Läs merSeta rf Böletået 5, 00240 Helsingfors www.seta.fi www.facebook.com/setary 6.11.2013 Anders Huldén
På lika villkor? Hbtiq-ungdomars välbefinnande i skolan Anders Huldén Seta Människorättsorganisation, grundad 1974 Målsättningen är allas likabehandling och välbefinnande, oavsett könsidentitet, könsuttryck
Läs merStatliga satsningar Ungdomsmottagningar
Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund
Läs merELEVHÄLSOENKÄT ÅK 8. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 8 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa, skolsituation, livsstil och hur du mår. Det finns inga rätt eller fel svar. Du svarar
Läs merSexualiteter, samverkande maktdimensioner, normkreativitet och droger
Sexualiteter, samverkande maktdimensioner, normkreativitet och droger Intersektionalitet Makt agerar på flera nivåer eller dimensioner samtidigt och kategorier samverkar och utmanas av varandra Växelverkan;
Läs merEn snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath
HBT En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner Av Nils Granath Varför jag valt att göra en faktabroschyr om HBT: Jag heter Nils Granath och som skolinformatör för RFSL Sundsvall har jag mött många
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:103 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:17 av Inger Ros (S) om start av en informationskampanj i syfte att minska spridningen av klamydia Föredragande landstingsråd:
Läs merNormmedvetenhet och hbtq Här skriver du in sidfot
Normmedvetenhet och hbtq 2018-08-16 Här skriver du in sidfot Hbtq-diplomering processutbildning för normmedvetet förhållningssätt Diplomering Mål Deltagarna kan: redogöra för och hålla isär centrala begrepp
Läs merJämställdhetsutskottet
Jämställdhetsutskottet MOTION GÄLLANDE: Hur ska Stockholms kommun arbeta för att förhindra sexuella trakasserier. Problemformulering Sexuella trakasserier är ett grovt brott, där någon gör eller uttrycker
Läs merLyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014
Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under
Läs merLust och risk ett spel om sexuell hälsa och riskbeteende
Lust och risk ett spel om sexuell hälsa och riskbeteende 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade
Läs merGRUNDFORMULÄR: HIV-NEGATIV MAN
INSTRUKTIONER FÖR STUDIEPERSONAL: När studiedeltagarna ska börja i studien måste de fylla i detta grundläggande formulär. Var god kontrollera att du delar ut rätt frågeformulär. När formuläret är ifyllt
Läs merOrdlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista
[vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista Här hittar du nyckelbegrepp som återkommer i Lås Upp. Bisexuell: En person som har förmågan att vara känslomässigt
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:45 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:41 av Bo Johansson och Maria Wallhager (fp) om ett policyprogram för att öka homokompetensen inom sjukvården Föredragande landstingsråd:
Läs merStudiens upprinnelse och inriktning
1 Studiens upprinnelse och inriktning Det fanns ingen helhetsbild av i vilken utsträckning och hur barn och föräldrar som varit aktuella på barnahus Gävleborg får stöd och behandling utifrån sina behov
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende
Läs merGRUNDFORMULÄR: HIV-POSITIV KVINNA
INSTRUKTIONER FÖR STUDIEPERSONAL: När studiedeltagarna ska börja i studien måste de fylla i detta grundläggande formulär. Var god kontrollera att du delar ut rätt frågeformulär. När formuläret är ifyllt
Läs mer