Kalles mamma får en psykos Text och illustrationer: Elisabet Alphonce
Kalle bor i en lägenhet på Marmorgatan med sin mamma och pappa. Kalle går i 6-års gruppen på skolan. Kalles pappa är taxichaufför. Kalles mamma är hemma om dagarna. En dag när Kalle kom hem från skolan var mamma på dåligt humör. Hon hojtade på Kalle när han glömde ta av sig skorna och la jackan på hallgolvet. Ser du inte att jag har städat, pojk sa hon. Kalle tog av sig skorna och hängde upp jackan.
Det såg inte städat ut hemma, tyckte Kalle. Det fanns trasor och hinkar lite här och var, men städningen var inte klar. Kalles mamma tog fram kökstegen och mumlade för sig själv. Vad sa du? frågade Kalle, men då tystnade mamma.
Kalles pappa kom hem till middagen. Vad här ser ut sa pappa. Håller du på att storstäda? Pappa såg sig om i köket. Ingen mat var på gång. Är du trött idag efter allt städande sa han till mamma. Ska jag ringa efter pizza? Det tyckte mamma var bra. Mamma hade varit trött nu i flera veckor.
Familjen åt pizza tillsammans. Mamma mumlade lite medan hon åt. Pappa frågade hur är det älskling? Men mamma bara skrattade till svar. Efter maten skjutsade pappa Kalle till fotbollsträningen. Kalle spelade fotboll med skolkamraterna. Kalle var duktig på fotboll, men ikväll blev det inga mål.
När Kalle och pappa kom hem fick de inte upp dörren. Den måste ha gått i baklås sa pappa. Han ringde på dörren. Efter en stund hördes mammas röst. Vem är det? frågade hon. Det är ju jag, sa pappa. Kalle hörde hur mamma sköt undan en byrå. Nu gick dörren att öppna. Kom in kvickt, de är ute efter mig sa mamma. Vem då? frågade pappa och såg bekymrad ut. Ligorna svarade mamma. De försöker förgifta mig.
Kalle tittade sig omkring. Fönstren var täckta av lakan som var fästa med tejp. Men mamma, varför har du satt lakan för fönstren? frågade Kalle. Mamma sa shhh. Inte så högt. De lyssnar. Pappa såg häpen och bekymrad ut. Han ringde på telefonen.
Efter en stund ringde det på dörren. Öppna inte, sa mamma. Men pappa öppnade, och in kom två personer. Den ena talade om att hon var läkare och den andra att han var sjuksköterska. De pratade med mamma och pappa en lång stund. Kalle försökte titta på teve, men lyssnade samtidigt lite i smyg på samtalet. Mamma skulle till sjukhus, så mycket förstod han. Pappa kom in till Kalle och berättade att mamma skulle följa med läkaren och sjuksköterskan till sjukhuset ett tag. Mamma hade fått en psykos.
Några dagar senare fick Kalle hälsa på mamma på sjukhuset. Mamma var trött, men log när hon såg honom. Hur har du det där hemma? frågade hon. Bra sa Kalle. Pappa kommer hem tidigare och lagar maten.
Mamma var kvar på sjukhuset några veckor. Sen kom hon hem igen, och nu mådde hon bättre. Hon hade fått mediciner som hon skulle ta varje dag. Vad tokigt det blev när jag fick min psykos sa mamma. Hon gav Kalle en varm kram. Vad skönt det är att vara hemma hos dig igen.
Fakta om psykoser När man är psykotisk kan man få konstiga tankar som inte stämmer med verkligheten höra röster som inte finns i verkligheten prata för sig själv få svårt att koncentrera sig eller komma ihåg saker bli tyst och dra sig undan kontakt eller bli arg och irriterad.
Ibland kan den som är psykotisk få svårt att klara vardagliga saker som städning, tvätt och disk få felaktiga idéer som t.ex. att man är förföljd, att maten är förgiftad, eller att man är Gud själv bli rädd för saker som inte brukar ge oro i vanliga fall uppleva att nyheter på teve och radio handlar om en själv bli trött och tappa intresse för det mesta bli tveksam och få svårt att ta beslut.
Vad hjälper vid psykoser? Mediciner är en viktig del av behandlingen. Patientutbildning kan ge tips om hur man hanterar sina svårigheter. Samtal eller terapi kan vara till hjälp. Stöd och uppmuntran är viktigt. Att träffa andra som haft liknande problem kan vara bra, på en träffpunkt eller förening. Ibland kan det behövas hjälp med städning och andra sysslor. Att ha någon sysselsättning på dagarna kan vara bra.
Vad kan du göra? Prata med någon vuxen om du oroar dig för din förälder. Din lärare, skolsköterska, eller kurator kan vara till hjälp. Ring BRIS Barnens hjälptelefon: 0200-230230
Denna broschyr är skriven i oktober 2009. Producerad av Infoteket om funktionshinder. Faktagranskad av överläkare Björn Nilsson, Akademiska sjukhuset. Landstinget i Uppsala län ISBN 978-91-978597-1-4