SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1(9) Kontaktperson Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 010-224 13 06 Karin.Emanuelsson@lansstyrelsen.se Bromölla kommun Samrådsredogörelse tillhörande beslut om utvidgade strandskyddsområden inom Bromöllas kommun Kommunstyrelsen i Bromölla kommun har i beslut, av den 26 november 2014, framför att de ställer sig positiva till föreslagen utvidgning av strandskyddsområden. Förslaget överensstämmer med kommunens synpunkter i det tidiga samrådet. Hänvisningar i underlaget till ny översiktsplan för Bromölla kommun bör dock ändras till ÖP 2014. Länsstyrelsen ändrar i beslutstexten avseende översiktsplanen för Bromölla kommun. Havs- och vattenmyndigheten har i yttrande av den 3 december 2014 meddelat att de avstår från att yttra sig över förslagen till beslut om utvidgade strandskyddsområden inom Höganäs, Båstads, Kristianstads och Bromölla kommuner. Sveriges Geologiska Undersökning har i yttrande av den 22 december 2014 meddelat att de avstår från att yttra sig i ärendet. Trafikverket har i yttrande, av den 25 november 2014, bl a anfört att såvitt kan utläsas av kartmaterialet är det endast ett fåtal statliga vägar och järnvägar som berörs. Trafikverket vill dock uppmärksamma nedanstående platser då det kan finnas anledning att ifrågasätta om dessa ska omfattas av strandskyddsbestämmelser eller förtydliganden kan behövas. Utgångspunkt för Trafikverket är att strandskyddsbestämmelserna inte ska leda till administrativt arbete för både Länsstyrelsen och Trafikverket om detta inte i praktiken leder till att utpekade områdens tillgänglighet och naturvärden erhåller ett bättre skydd. På remisskarta 3 har nordost om Valje föreslagits ändring som gränsar till E22. Även befintlig avgränsning ligger mycket nära väg E22 och i dessa fall utgår Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 010-224 10 00 vx 010-224 11 00 102-2847 skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A
SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2(9) Trafikverket från att vare sig vägsträckan eller dess vägområde omfattas av strandskyddsbestämmelserna. I övrigt har Trafikverket inget att erinra mot föreslagna avgränsningar. Länsstyrelsen bekräftar Trafikverkets tolkning av strandskyddsavgränsningen vid väg E22. Nuvarande vägsträcka och vägområde, tillhörande väg E22, omfattas inte av strandskydd. Ålakademin har via ombud Magnus Björkhem i yttrande, av den 5 december 2015, bl a framfört följande: Enligt 7 kap 17 i miljöbalken ska strandskyddet inte gälla för byggnader, anläggningar eller anordningar som inte avser bostadsändamål om de behövs för jordbruket, fisket och skogsbruket. Ålfisket bedrivs på dispens från Havs- och vattenmyndigheten och Ålakademin förutsätter att det inte uppkommer några problem för ålfisket med utsättning av bottengarn, redskap för upphängning av garn och nät, sumpar m fl anordningar för ålfisket. Även uppförande av erosionsskydd i betong eller av sten kan bli aktuellt med anledning av förhöjda havsnivåer och ökande frekvens av stormar och kraftiga vindar. Detta får inte förhindras till följd av ett eventuellt utökat strandskydd. De nya strandskyddsbestämmelserna får inte förhindra eller försvåra bedrivandet av jordbruk, skogsbruk och fiske för markägare och arrendatorer med tillhörande behov av byggnader, vindskydd, traktorvägar och anordningar för fiskets behov. Länsstyrelsen finner inte anledning att ändra strandskyddsgränserna med anledning av inkommet yttrande och hänvisar liksom Ålakademin till undantagen för de areella näringarna, inklusive fisket, i strandskyddsbestämmelserna. Lantbrukarnas riksförbund Skåne (nedan LRF) har i samarbete med berörda kommungrupper (Höganäs, Båstads, Kristianstads och Bromöllas kommun) genom Jan Hultgren, verksamhetsutvecklare, i yttrande, av den 5 december 2014, bl a framfört att äganderätten har ett starkt skydd i svenskt grundlag och i europakonventionen för mänskliga rättigheter. LRF anser att den generella regeln om ett strandskydd på 100 meter enligt regeringen och riksdagens beslut skall gälla som huvudregel. För undantag från denna regel skall mycket starka skäl föreligga. LRF menar att på vissa platser går förslaget till beslut längre än vad som är nödvändigt för att säkerställa att värdena längs stränderna ska skyddas. I första hand skall utgångspunkten istället vara att ett generellt strandskydd på 100 meter räcker.
SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3(9) Där stränderna utgörs av huvudsakligen åkermark, är ett utökat strandskydd olämpligt. Utökat strandskydd kan få finnas kvar på marker som omfattas av lagakraftvunna naturreservat och i de särskilda fall strandskyddet utökas är det viktigt att fastlagda gränser harmoniseras till befintliga element i landskapet, exempelvis väg, fältkant och tomtgräns. Regeringens beslut om en översyn av det utvidgade strandskyddet syftar till att tillskapa bättre utformade och väl motiverade beslut om strandskydd, så att inte strandskyddet i onödan hindrar utvecklingen av landsbygden. LRF anser att det är viktigt att Länsstyrelsens förslag till beslut vilar på klar grund samt att strandskyddet är skäligt med hänsyn till såväl värdet av landsbygdsutveckling som enskilda intressen (MB 7:25). Vid en utvidgning av strandskyddet skall en intresseavvägning göras enligt proportionalitetsprincipen. Den rådighetskränkning, som en utvidgning av strandskyddet innebär, för den drabbade markägaren, får aldrig vara större än den nytta som allmänheten uppnår genom inskränkningen. LRF kan konstatera att Länsstyrelsen i Skåne har skärpt strandskyddet genom att ha kvar nuvarande områden med utvidgat strandskydd eller har utvidgat strandskyddet på ett flertal områden, helt i strid med Riksdagens och Regeringens intentioner. Enbart på ett fåtal platser har en minskning av det nuvarande utvidgat strandskydd föreslagits. LRF kräver att om Länsstyrelsen i Skåne beslutar om utökat strandskydd skall de av lantbrukets ekonomibyggnader (som finns inom utökat strandskyddat område) ges generell dispens om verksamheten övergår till annan verksamhet som främjar utveckling av ny verksamhet för landsbygdsföretagande t ex entreprenad- eller turism. Vid inhägnad av nyplantering av t ex lövskog skall en generell dispens ges inom utvidgat strandskydd. Dispens skall även gälla om man inte har sin huvudsakliga inkomst från näringsfastigheten. Åkermark är inte allemansrättslig mark. Vi anser därför att all åkermark skall ha strandskydd enligt den generella regeln på högst 100 meter. Det finns enligt vår uppfattning inget som stödjer Länsstyrelsens förslag att utöka strandskyddet på åkermark. Rörliga gränser för strandskyddet är negativt då det ökar rättsosäkerheten för markägare. Det försvårar för både markägare och samhället att planera för framtiden, då det kan finnas osäkerhet om var gränserna kommer att gå framöver. Rörliga gränser skall därför undvikas. Där strandskyddet omfattar betesmarker, förutsätter LRF att anordningar som behövs för betande djur får anläggas, exempelvis skydd för väder och vind, bestämmelser i Djurskyddslagen eller för anordningar för tillgänglighet till
SAMRÅDSREDOGÖRELSE 4(9) betesmarker. Detta måste kunna ske utan dispensansökningar eller kostnader för detta. LRF påpekar även att det beslutsmaterial som ligger till grund för beslut om ändringar i utvidgat strandskydd är dåligt underbyggt och saknar de hänsyn som skall tas enligt ovan. Innan det fattas beslut om utvidgat strandskydd anser LRF att Länsstyrelsen i Skåne bör ha ett samråd med berörda markägarorganisationer och markägare om gränserna för det utvidgade strandskyddet. Då remisstiden är relativt kort och att den är påkallad under tid då markägare/jordbrukare har en intensiv period i sin näringsverksamhet är det inte rimligt att kunna komma in med detaljerade yttranden under den utsatta perioden. Mest anmärkningsvärt tycker LRF det är att Länsstyrelsen i Skåne enligt regelsystemet skall fatta beslut för ovan områden före den 31 december 2014 för att utvidgade strandskyddsområden skall gälla, annars återgår det till det generella strandskyddet på 100 meter. I normalfallet tar det minst flera månader eller betydlig längre tid innan beslut fattas inom miljöenheten på Länsstyrelsen i Skåne för ärende som berör LRF:s medlemmar. I detta ärende måste beslut fattas inom tre veckor, inklusive Jul- och Nyårshelg. LRF måste därför ställa frågan om Länsstyrelsen i Skåne har möjlighet att på denna korta tid kan fatta beslut i ärendet men hänvisning till de synpunkter som inkommer från remissinstanser och markägare? Uppmärksammade otydligheter eller felaktigheter i kartmaterialet korrigeras. I övrigt finner inte Länsstyrelsen skäl att ändra strandskyddets avgränsning i enlighet med inkommet yttrande. Vad avser att Länsstyrelsens beslut till utvidgade strandskyddsområden ska vara väl motiverade, vila på klar grund med en skälig strandskyddsavgränsning, med hänsyn till såväl värdet av landsbygdsutveckling som enskilda intressen, menar Länsstyrelsen att föreliggande beslut är till fyllest. Länsstyrelsen vill poängtera att strandskyddet är ett prioriterat allmänt intresse. De inskränkningar i rådighet som vid beslut om utvidgat strandskydd drabbar den enskilde markägaren, har stöd i 2 kap 15 regeringsformen samt miljöbalken och dess förordningar. Egendomsskyddet gäller fullt ut i Sverige, med de begränsningar som har stöd i lag. Strandskyddsreglernas förbud mot exploatering samt möjligheten att förordna om utvidgat strandskydd, innebär således en rådighetsinskränkning som markägaren anses få tåla.
SAMRÅDSREDOGÖRELSE 5(9) Regelsystemet förutsätter, av proportionalitetsskäl, att myndigheterna även beaktar markägarens intressen i sina beslut. Kravet framgår av 7 kap 25 miljöbalken samt ett antal avgöranden från dåvarande Regeringsrätten. Länsstyrelsen har, genom metoden för översyn och beslut, valt att relatera strandskyddets värden, mot markägarens intressen i varje enskilt ärende. Underlagen hålls tillgängliga inför beslut, efter kungörelse, och de efterföljande besluten om utvidgat strandskydd kan överklagas av en behörig krets. Länsstyrelsen iakttar sedvanlig öppenhet genom hela förfarandet, i enlighet med förvaltningslagen. Strandskyddets bredd, det vill säga avståndet till strandskyddsgränsen, räknas från strandlinjen och följer strandlinjen, eftersom det är strandområden vid vatten som avses skyddas med strandskyddsförordnanden. Därav är det inte alltid är lämpligt att strandskyddsgränsen följer eller sammanfaller med gränser till andra områdesskydd som har andra syften och bestämmelser. I de fall där strandskyddsförordnandet överlappar andra områdesskydd, kan strandskyddsbestämmelserna komplettera de andra områdesbestämmelserna. Längs sjöar och vattendrag, inne i landet, bör strandskyddsgränsen i regel vara fast. På land, längs de kuststräckor där strandskyddsområdet kan nå en maximall bredd om 300 meter, anser Länsstyrelsen att strandskyddsgränsen bör vara flytande och i dessa strandskyddsområden följa strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Länsstyrelsen vill på detta sätt tydliggöra att strandlinjen i framtiden, beroende på klimatförändringar, inte är beständig utan kommer att ändras. Vilket i sin tur medför att strandskyddsgränsen också i framtiden kan ändras. I strandområden som förlorat i betydelse tas strandskyddet bort. T ex när ett strandområde genom en större väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen. Generellt gäller att den allemansrättsligt tillgängliga marken i Skåne har minskat successivt och att behov finns att säkerställa passager och biologisk mångfald, särskilt vid vatten. Länsstyrelsen bedömer därför att det finns behov av att även fortsättningsvis förordna om utvidgat strandskydd och anser att myndigheten, enligt 20 förvaltningslagen, inhämtat de underlag som ärendets beskaffenhet kräver och att bedömningsgrunderna klart framgår av beslutet. Länsstyrelsen vill framhålla att allemansrätten innebär rätt till tillfällig och hänsynsfull vistelse på annans mark. Enligt 2 kap 15 regeringsformen är i princip all mark tillgänglig enligt allemansrätten. Förbehållet bryts i vissa fall, t ex när det gäller markägarens hemfridszon, d v s den mark som finns i direkt anslutning till bostad eller motsvarande. Allemansrätten gäller inte heller nyttjande av anläggning. En anläggning kan t ex vara en anlagd travbana eller ett anlagt skidspår. Nyttjande kan t ex vara ridning på en anlagd travbana eller skidåkning i ett anlagt skidspår.
SAMRÅDSREDOGÖRELSE 6(9) Åkermark är allemansrättsligt tillgänglig, liksom annan mark, för tex vandring. Eftersom allemansrätten inte innebär någon rätt för nyttjaren att förstöra markägarens gröda kommer besådd åkermark inte att vara tillgänglig för tillträde, med mindre än att nyttjaren kan vistas där utan att skada grödan. Länsstyrelsen erinrar om att vissa verksamheter är undantagna strandskyddsbestämmelserna enligt 7 kap 16 miljöbalken, bla byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som inte avser att tillgodose bostadsändamål, om de behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket eller renskötseln och de för sin funktion måste finnas eller vidtas inom strandskyddsområdet. Beträffande generell dispens för undantag för bl a ändrad användning, för lantbrukets ekonomibyggnader, vill Länsstyrelsen erinra om att det inte är möjligt att ge generell dispens med gällande lagstiftning. Av Skånes stränder omfattas endast en tredjedel av strandskyddet, det vill säga ungefär 8 450 km. Den sträckan kommer att vara oförändrad efter översynen av det utvidgade strandskyddet. Resterande två tredjedelar, ungefär 18 400 km strand, har inget strandskydd. Uppskattningen är gjord av Länsstyrelsen och inkluderar kust, sjöar och vattendrag. Av de stränder som omfattas av strandskydd har en åttondel, det vill säga 1 060 km, ett utvidgat strandskydd. Efter översynen uppskattas det utvidgade strandskyddet att bli 1 280 km, det vill säga en förändring med 220 km. Ser man till landarealen för det utvidgade strandskyddet, det vill säga strandområdet mellan 100 meter till som högst 300 meter från strandlinjen, innebär det en förändring med ungefär 48 km 2, från ca 132 km 2 till ca 180 km 2. Den nya arealen utvidgat strandskydd kommer att utgöra ungefär 1,6 % av Skånes landyta. Delar av dessa strandområden omfattas sedan tidigare av andra områdesskydd, så som tex naturreservat eller Natura 2000. Slutligen vill Länsstyrelsen erinra om att det inte finns ett sista datum för Länsstyrelsen att fatta beslut om utvidgat strandskydd, även om tidigare beslut om utvidgat strandskydd automatiskt upphörde att gälla 31 december 2014. LRF:s kommungrupp i Bromölla har via ordförande Lars-Olof Larsson i yttrande, av den 3 december 2014, bl a meddelat att de i första hand motsätter sig Länsstyrelsens förslag till beslut om utvidgat strandskydd. I andra hand vill de framföra följande synpunkter: Enligt 7 kap 17 i miljöbalken ska strandskyddet inte gälla för byggnader, anläggningar eller anordningar som inte avser bostadsändamål om de behövs för
SAMRÅDSREDOGÖRELSE 7(9) jordbruket, fisket och skogsbruket. I vissa fall sker jord- och skogsbruk som binäring till den huvudsakliga inkomstkällan eller som fritidsverksamhet. Enligt LRF:s uppfattning måste även skogsbruks- och jordbruksverksamhet som bedrivs på deltid eller på fritid ge rätt till dispens enligt 7 kap 16. Det är viktigt, inte minst för att det bidrar till ett öppnare landskap. Även uppförande av skogsbilsvägar och inhägnader av planteringar m.m. är åtgärder som inte ska förhindras. Ett föränderligt klimat kan innebära en förskjutning från barrskog till ädellövskog med åtföljande behov av nyplanteringar som måste skyddas med inhägnader. Strandskyddet får absolut inte förhindra eller försvåra bedrivandet av jordbruk och skogsbruk för markägare och arrendatorer med tillhörande behov av byggnader, stängsel och inhägnader, vindskydd, traktorvägar och skogsbilvägar m.m. I övrigt instämmer LRF:s kommungrupp i Bromölla i LRF Skånes gemensamma yttrande. Länsstyrelsen finner inte skäl att ändra strandskyddets avgränsning med anledning av inkommet yttrande. Vad avser åsikterna om undantag för skogsbruks- och jordbruksverksamhet, som bedrivs på deltid eller på fritid, enligt 7 kap 16 hänvisar Länsstyrelsen till gällande praxis. I övrigt hänvisar Länsstyrelsen till ovanstående svar, till yttrande från Lantbrukarnas riksförbund Skåne. LRF i Bromölla och Näsum, samt Trolle Ljungby har i yttrande, av den 3 december 2014, framfört samma synpunkter som LRF:s kommungrupp i Bromölla. Länsstyrelsen hänvisar till ovanstående svar, till yttrande från Lantbrukarnas riksförbund Skåne. Mats Håkansson har i egenskap av ägare till fastigheten Sibbarp 5:6 (remisskarta 10) i yttrande, av den 17 november 2014, anfört att det utökade strandskyddet inte ska beröra hans fastighet. Det är enligt remisskartan två små områden i granskog och ett mycket litet område i nordväst mot Blistorpasjön. Vad Mats Håkansson kan förstå är orsaken endast en schablonmässig linje ca 300 meter från Lillån på remisskartan. Några verkliga skäl som motiverar skyddet finns inte i naturen. Länsstyrelsen finner inte anledning att ändra strandskyddets avgränsning med anledning av yttrandet och hänvisar till ovanstående svar till yttrande från
SAMRÅDSREDOGÖRELSE 8(9) Lantbrukarnas riksförbund Skåne, där det framgår att areella näringar är undantagna strandskyddsbestämmelserna. Lars Håkansson har i egenskap av ägare till fastigheten Sibbarp 2:8 (remisskarta 10) i yttrande, av den 17 november 2014, framfört att fastigheten berörs av strandskyddet norr om Lillån och att han inte anser det inte motiverat att utvidga strandskyddet på föreslaget sätt. Lars Håkansson menar bl a att de värdefulla tillgångar/egenskaper som ska skyddas i Lillån finns, utöver själva ån, till helt uteslutande del i första hand mellan skogsbilväg och ån, dock max 100 meter från strandlinjen. Detta är den naturliga gräns som han anser bör gälla för strandskyddet. Allt annat finner han vara generella linjer på kartan och bestämmelser som inte har någon verklighetsförankring och som bara ställer till byråkratiska problem i den praktiska verksamheten inom jord- och skogsbruket. Vidare tycker han att de regler som normalt gäller för skogsbruk är fullt tillräckliga för att tillräcklig hänsyn ska tas i olika avseenden. Lars Håkansson anser att det viktigaste Länsstyrelsen kan gör är att säkerställa ett något högre och under året jämnare flöde i Lillån för att säkerställa naturvärden. Slutligen finner inte heller Lars Håkansson några motiv till att strandskyddet ska omfatta delar av byggnader inom gårdscentrum som tillhör driften. Vidare finns det inga motiv att utvidga strandskyddet på åker öster om gården. Länsstyrelsen finner inte anledning att ändra strandskyddets avgränsning med anledning av yttrandet och hänvisar till ovanstående svar till yttrande från Lantbrukarnas riksförbund Skåne, där det framgår att areella näringar är undantagna strandskyddsbestämmelserna. Vad avser synpunkterna för att säkerställa naturvärden med ett högre, och under året ett jämnare, flöde i Lillån känner Länsstyrelsen till problematiken och arbetar för att få tillstånd till en omprövning av domen som reglerar tappningen från Immeln. Länsstyrelsen vill dock erinra om att frågan är mycket komplex. Kjell och Ingvar Nilsson har i egenskap av ägare till skogsfastigheterna Västanå 19:8 och 19:15 vid Lillån (remisskarta 10) i yttrande, av den 2 december 2014, framfört följande:
SAMRÅDSREDOGÖRELSE 9(9) De menar att utökat strandskydd kommer att begränsa möjligheterna att bedriva ett effektivt skogsbruk och därmed på sikt medföra kostnader. De vill nämna att de följer Skogsstyrelsens rekommendationer för bedrivandet av skogsbruk vilket inkluderar hänsyn till miljön. Som sakägare motsätter de sig utvidgat strandskydd kring Lillån, då de anser att det medför ekonomiska kostnader. Länsstyrelsen finner inte anledning att ändra strandskyddets avgränsning med anledning av yttrandet och hänvisar till ovanstående svar till yttrande från Lantbrukarnas riksförbund Skåne, där det framgår att areella näringar är undantagna strandskyddsbestämmelserna.