Samrådsredogörelse tillhörande förslag till beslut om utvidgade strandskyddsområden inom Kristianstads kommun

Transkript

1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1(21) Kontaktperson Miljöavdelningen Karin Emanuelsson Kristianstads kommun Samrådsredogörelse tillhörande förslag till beslut om utvidgade strandskyddsområden inom Kristianstads kommun Tidigare tillhörande Länsstyrelsens beslut den 27 april 2015, dnr , som upphävdes i Regeringsbeslut den 21 januari Kommunstyrelsens arbetsutskott i Kristianstads kommun har beslutat, den 3 december 2014, att lämna synpunkter i enlighet med byggnadsnämndens beslut. Sammanfattningsvis ser man ingen anledning att behålla det utvidgade strandskyddet på platser där det redan finns skäl för undantag för strandskyddet. I övrigt har kommunen endast redaktionella synpunkter på förslaget. Generella synpunkter Kristianstads kommun instämmer i värdet av ett fungerande strandskydd och anser att kommunens stora natur- och rekreationsvärden bör skyddas. Man delar generellt sett de bedömningar som Länsstyrelsen gjort och framför följande synpunkter: Generellt skall det utökade strandskyddet justeras på de platser där det redan idag saknar motiv. Då en väg avgränsar strandskyddet skall detta följa vägen för att förtydliga vad som gäller och underlätta framtida handläggning. Se detaljer kommentarerna nedan. Flytande strandskydd är svårt att tillämpa och bedömningen av avgränsningen är oklar. Man föreslår att de flytande gränserna omvandlas till fast strandskydd för att förtydliga och underlätta handläggningen. Det utökade strandskyddet längs Helge å måste detaljstuderas för att förtydliga motivet. Ån har stora naturvärden och de areella näringarna påverkas inte av strandskyddet, samtidigt finns här områden som redan idag är bebyggda. Dessa områden måste undantas från det utökade strandskyddet då detta ändå är skäl till dispens. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A

2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2(21) Ett mindre område med utökat strandskydd i anslutning till fastigheterna Yngsjö 557:52 och Yngsjö 558:31 norr om Åhus hamn behöver tas bort med tanke på områdets användning och karaktär. Strandskyddet är här redan avskuret av Stubbagatans förlängning. Synpunkter med utgångspunkt från remisskartorna Remisskartor 1-8: Strandskyddet längs kustzonen har utökats ut i vattnet från tidigare 100 meter till 300 meter från strandlinjen, flytande strandskydd. Strandskyddet på land har ändrats från fast till flytande skydd. Kommunen har ingen synpunkt på omfattningen av skyddet, men en fast gräns för strandskyddet bör gälla för att förtydliga bedömningen. Remisskarta 2: Kommunen har inga synpunkter på att strandskyddet på land, vid kusten, justerats något österut. Remisskartor 3 och 4: Strandskyddet längs Helge å har breddats. Man anser här att gränsen för ett utökat strandskydd bör sammanfalla med de vägar som löper längs ån, då detta avgränsar strandskyddets värden. Remisskarta 5: Det befintliga utökade strandskyddet i anslutning till fastigheterna Yngsjö 557:52 och Yngsjö 558:31 norr om Åhus hamn bör tas bort med tanke på områdets användning och karaktär. Strandskyddet är här redan avskuret av Stubbagatans förlängning. Remisskarta 8: Kommunen har inga synpunkterer på en mindre utökning västerut, vid kusten, mot gränsen till Bromölla. Remisskarta 10: Strandskyddet har utökats till 300 meter på ömse sidor om Helge å vid Mjöåns utlopp. Här anser kommunen att det utökade strandskyddet bör detaljstuderas och revideras för att anpassas till befintlig bebyggelse. Remisskarta 11: Att strandskyddet utökats till 300 meter längs den sträcka av Sönde å som är skyddad som naturreservat stämmer med kommunens förslag. Remisskartor och 17: Kommunen anser att det utökade strandskyddet bör minskas ytterligare vid Vramsån och sammanfalla med vägar enligt kommunens tidigare förslag.

3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3(21) Remisskarta 16: Kommunen har ingen erinran avseende strandskyddets avgränsning kring Lyngsjön, eller avgränsningen söder om stärkelsefabriken på fastigheten Nöbbelöv 39:1, vid Vramsån. Remisskarta 18: Kommunen har ingen erinran avseende att strandskyddet utvidgats till 300 meter flytande och delvis fast i och runt Araslövssjön. Remisskarta 19: Strandskyddet har minskats vid Helge ås utlopp i Hammarsjön i enlighet med kommunens förslag. Strandskyddet har utökats längs Helge å norrut. Kommunen menar att utökat strandskydd på Kristianstad 50:25, söder om Helge å, bör tas bort med tanke på det underhålls- och återställningsarbete som pågår på den före detta soptippen samt för arbetet med invallning av staden. Även utökat strandskydd på fastigheten Kristianstad 4:2 bör tas bort öster om Härlövsängaleden med tanke på närheten till det i den fördjupade översiktsplanen utpekade omvandlingsområdet i anslutning till stationen. Remisskartor 20 och 21: Strandskyddet har föreslagits att ändras från fast till flytande gräns på land kring Hammarsjön, och i vattnet i Hammarsjön. Strandskyddet i vattnet har minskats från 300 meter till 100 meter, anledningen till detta är oklart. Kommunen föreslår att de flytande gränserna omvandlas till fast strandskydd för att förtydliga och underlätta handläggningen. Det utökade strandskyddet i vattnet i Hammarsjön bör kvarstå. Remisskartor 22-24: Strandskyddet har utökats längs Helge å och ändrats från fasta till flytande gränser. Kommunen anser att det utökade strandskyddet längs Helge å bör detaljstuderas för att förtydliga motivet. Ån har stora naturvärden och de areella näringarna påverkas inte av strandskyddet, samtidigt finns här områden som redan idag är bebyggda. Dessa områden bör undantas från det utökade strandskyddet då detta ändå är skäl till dispens. Remisskartor 25-29: Strandskyddet vid Ivösjön och Oppmannasjön överensstämmer med kommunens förslag. Remisskarta 1-8: Längs sjöar och vattendrag, inne i landet, bör strandskyddsgränsen i regel vara fast. På land, längs de kuststräckor där strandskyddsområdet kan nå en maximall bredd om 300 meter, anser dock Länsstyrelsen att strandskyddsgränsen bör vara flytande och i dessa strandskyddsområden följa strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Länsstyrelsen vill på detta sätt tydliggöra att strandlinjen i framtiden, beroende på klimatförändringar, inte är beständig utan kommer att ändras. Vilket i sin tur medför att strandskyddsgränsen också i framtiden kan ändras. I strandområden

4 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 4(21) som förlorat i betydelse tas strandskyddet bort. T ex när ett strandområde genom en större väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen. Remisskarta 3 och 4, samt 22-24: Strandskyddsgränsen justeras vid Helge å på så sätt att befintliga byggnader med ianspråktagen mark, i utkanten av det strandskyddade området, tas bort från strandskyddet. Strandskyddsgränsen ändras också vid väg 118, väster om Åhus, på så sätt att vägen exkluderas från strandskyddet. Remisskarta 5: Länsstyrelsen justerar strandskyddsgränsen i anslutning till fastigheterna Yngsjö 557:52 och Yngsjö 558:31 norr om Åhus hamn, enligt detaljplan (lg , dp för Åhus 558:31 del av Täppet stranden). Remisskarta 10: Länsstyrelsen finner det motiverat att strandskyddsgränsen vid Helge å, vid Mjöåns utlopp, anpassas till befintlig bebyggelse. Befintlig bebyggelse exluderas från det strandskyddade området då det redan förlorat i betydelse för strandskyddets syften. Remisskartor 12-17: Länsstyrelsen finner det motiverat att ändra strandskyddsgränsen vid Vramsån på så sätt att befintlig bebyggelse med ianspråktagen mark, som ligger utmed vägen, tas bort då det redan förlorat i betydelse för strandskyddets syften. Remisskarta 19: Yttrandet föranleder ingen ändring av gränsen för det utökade strandskyddet på Kristianstad 50:25, söder om Helge å. Strandskyddet påverkar inte det pågående underhålls- och återställningsarbete som pågår på den före detta soptippen. En eventuell utbyggnad av skyddsvallar får vid tidpunkten prövas enligt gällande lagstiftning. Strandskyddsgränsen på fastigheten Kristianstad 4:2, öster om Härlövsängaleden, anpassas till den fördjupade översiktsplanens utpekade omvandlingsområde i anslutning till stationen. Remisskartor 20 och 21: Länsstyrelsen justerar strandskyddsgränsen vid Hammarsjön vid befintlig bebyggelse i områden som redan förlorat i betydelse för strandskyddets syften. I övrigt finner Länsstyrelsen det motiverat med flytande strandskyddsgränser på land vid Hammarsjön för att tydliggöra den rörliga och växlande strandlinjen och strandzonen. Ingen ändring görs i vattnet i Hammarsjön då Länsstyrelsen i detta skede endast kan minska strandskyddsområden.

5 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 5(21) Havs- och vattenmyndigheten har i yttrande, av den 3 december 2014, meddelat att de avstår från att yttra sig över förslagen till beslut om utvidgade strandskyddsområden inom Höganäs, Båstads, Kristianstads och Bromölla kommuner. Sveriges Geologiska Undersökning har i yttrande, av den 22 december 2014, meddelat att de avstår från att yttra sig i ärendet. Trafikverket har i yttrande, av den 25 november 2014, bl a anfört att såvitt kan utläsas av kartmaterialet är det endast ett fåtal statliga vägar och järnvägar som berörs. Trafikverket vill dock uppmärksamma nedanstående platser då det kan finnas anledning att ifrågasätta om dessa ska omfattas av strandskyddsbestämmelser eller förtydliganden kan behövas. Utgångspunkt för Trafikverket är att strandskyddsbestämmelserna inte ska leda till administrativt arbete för både Länsstyrelsen och Trafikverket om detta inte i praktiken leder till att utpekade områdens tillgänglighet och naturvärden erhåller ett bättre skydd. På remisskarta 18 föreslås ändringar avseende Araslövssjön. Detta berör väg 118, för vilken i och för sig inga större ombyggnader är aktuella, men Trafikverket finner det ändå önskvärt att Länsstyrelsen prövar om det är motiverat att denna vägsträcka och åkermark nordväst därom ska omfattas av strandskyddsbestämmelser. På remisskarta 24 föreslås ändringar avseende Helge å nära Yngsjö. Även här berörs väg 118 då en längre sträcka av vägen kommer att ligga inom strandskyddsområde, där vägen passerar över ån. Liksom för ovan nämnda förändring ifrågasätter Trafikverket om det är motiverat med denna utvidgning. Därutöver är det otydligt om väg 118 på sträckan norr om ån ska omfattas av strandskyddsbestämmelser då inritad markering inte ger en klar bild av vad som ska gälla. Länsstyrelsen finner det motiverat att justera strandskyddsgränsen vid väg 118 på så sätt att strandskyddsgränsen läggs som fast gräns i vägens västra sida. Området på vägens östra sida bedöms ha förlorat i värde för strandskyddets syften (remisskarta 18). Där väg 118, nära Yngsjö, passerar Helge å kommer vägen att omfattas av strandskydd. Länsstyrelsen anser att strandskyddsgränserna inte kan ändras i

6 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 6(21) förebyggande syfte utan måste prövas i separat ärende vid en eventuell utbyggnad av vägen, och erinrar om att förbuden i strandskyddsbestämmelserna, 7 kap 15 miljöbalken, enligt 7 kap 16 miljöbalken inte gäller byggande av allmän väg eller järnväg enligt en fastställd vägplan enligt väglagen eller en fastställd järnvägsplan enligt lagen om byggande av järnväg. Vägsträckan norr om Helge å avsågs inte inkluderas i det strandskyddade området. Länsstyrelsen justerar strandskyddsgräsen till att gå parallellt med vägen i dess västra sida (remisskarta 24). Försvarsmakten högkvarteret har i yttrande, av den 3 december 2014, erinrat om bestämmelsen i 7 kap 16 andra punkten miljöbalken. Bestämmelsens syfte är att undvika dubbelprövning, när lokalisering och tillåtlighet prövats enligt andra regler i miljöbalken, t.ex. miljöfarlig verksamhet (9 kap) eller vattenverksamhet (11 kap). Strandskyddet enligt 7 kap 15 miljöbalken omfattar alltså inte Rinkaby skjutfält. Försvarsmakten förutsätter därför att skjutfältet tas bort ur länsstyrelsens förslag om utökat strandskydd. I övrigt har Försvarsmakten inget att erinra i rubricerat ärende. Fortifikationsverket har i yttrande, av den 3 december 2014, påpekat att bestämmelsen i 7 kap 16 andra punkten miljöbalken syftar till att undvika dubbelprövning när lokalisering och tillåtlighet prövats enligt andra regler i miljöbalken, exempelvis miljöfarlig verksamhet (9 kap) eller vattenverksamhet (11 kap). Strandskyddet (enligt 7 kap 15 miljöbalken) gäller alltså inte de områden där försvarsmakten bedriver tillståndspliktig verksamhet. Fortifikationsverket förutsätter därför att det område som sammanfaller med Rinkaby skjutfält tas bort från förslaget om utökat strandskydd. Strandskyddsgränserna ändras inom det militära övningsområdet Rinkaby skjutfält vid Hanöbukten. Justeringen innebär att strandskyddsgränserna i dessa strandområden återgår till generellt strandskydd om 100 meters bredd. Som motiv för ändringen vill Länsstyrelsen anföra, i enlighet med inkommet yttrande, att utökat strandskydd inom de militära övningsområdena riskerar motverka försvarsmaktens verksamhet samt i övrigt inte innebär förlust i strandskyddsvärden. Länsstyrelsen erinrar om att enligt 7 kap 18 a miljöbalken får länsstyrelsen i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i strandskyddsbestämmelserna, 7 kap 15 miljöbalken, om det finns särskilda skäl och dispensen bla avser byggande av en försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg.

7 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 7(21) Oppmannaortens naturvårdsförening har via ombud Christine Augustsson i yttrande, av den 6 januari 2015, bl a framfört att de är nöjda med förslaget till beslut för Oppmannasjöns norra del och hoppas att ett strandskydd på 150 meter kommer att gälla i viken framöver. Ålakademin har via ombud Magnus Björkhem i yttrande, av den 5 december 2015, bl a framfört följande: Enligt 7 kap 17 i miljöbalken ska strandskyddet inte gälla för byggnader, anläggningar eller anordningar som inte avser bostadsändamål om de behövs för jordbruket, fisket och skogsbruket. Ålfisket bedrivs på dispens från Havs- och vattenmyndigheten och Ålakademin förutsätter att det inte uppkommer några problem för ålfisket med utsättning av bottengarn, redskap för upphängning av garn och nät, sumpar m fl anordningar för ålfisket. Även uppförande av erosionsskydd i betong eller av sten kan bli aktuellt med anledning av förhöjda havsnivåer och ökande frekvens av stormar och kraftiga vindar. Detta får inte förhindras till följd av ett eventuellt utökat strandskydd. De nya strandskyddsbestämmelserna får inte förhindra eller försvåra bedrivandet av jordbruk, skogsbruk och fiske för markägare och arrendatorer med tillhörande behov av byggnader, vindskydd, traktorvägar och anordningar för fiskets behov. Länsstyrelsen finner inte anledning att ändra strandskyddsgränserna med anledning av inkommet yttrande och hänvisar liksom Ålakademin till undantagen för de areella näringarna, inklusive fisket, i strandskyddsbestämmelserna. Lantbrukarnas riksförbund Skåne (nedan LRF) har i samarbete med berörda kommungrupper (Höganäs, Båstads, Kristianstads och Bromöllas kommun) genom Jan Hultgren, verksamhetsutvecklare, i yttrande, av den 5 december 2014, bl a framfört att äganderätten har ett starkt skydd i svenskt grundlag och i europakonventionen för mänskliga rättigheter. LRF anser att den generella regeln om ett strandskydd på 100 meter enligt regeringen och riksdagens beslut skall gälla som huvudregel. För undantag från denna regel skall mycket starka skäl föreligga. LRF menar att på vissa platser går förslaget till beslut längre än vad som är nödvändigt för att säkerställa att värdena längs stränderna ska skyddas. I första hand skall utgångspunkten istället vara att ett generellt strandskydd på 100 meter räcker. Där stränderna utgörs av huvudsakligen åkermark, är ett utökat strandskydd

8 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 8(21) olämpligt. Utökat strandskydd kan få finnas kvar på marker som omfattas av lagakraftvunna naturreservat och i de särskilda fall strandskyddet utökas är det viktigt att fastlagda gränser harmoniseras till befintliga element i landskapet, exempelvis väg, fältkant och tomtgräns. Regeringens beslut om en översyn av det utvidgade strandskyddet syftar till att tillskapa bättre utformade och väl motiverade beslut om strandskydd, så att inte strandskyddet i onödan hindrar utvecklingen av landsbygden. LRF anser att det är viktigt att Länsstyrelsens förslag till beslut vilar på klar grund samt att strandskyddet är skäligt med hänsyn till såväl värdet av landsbygdsutveckling som enskilda intressen (MB 7:25). Vid en utvidgning av strandskyddet skall en intresseavvägning göras enligt proportionalitetsprincipen. Den rådighetskränkning, som en utvidgning av strandskyddet innebär, för den drabbade markägaren, får aldrig vara större än den nytta som allmänheten uppnår genom inskränkningen. LRF kan konstatera att Länsstyrelsen i Skåne har skärpt strandskyddet genom att ha kvar nuvarande områden med utvidgat strandskydd eller har utvidgat strandskyddet på ett flertal områden, helt i strid med Riksdagens och Regeringens intentioner. Enbart på ett fåtal platser har en minskning av det nuvarande utvidgat strandskydd föreslagits. Än anmärkningsvärt är att man t ex mellan Ivösjön och Oppmannasjön har lagt ett strandskydd på ca 450 meter, vilket helt strider mot regelsystemet för utvidgat strandskydd, och dessutom till största delen på åkermark. LRF kräver att om Länsstyrelsen i Skåne beslutar om utökat strandskydd skall de av lantbrukets ekonomibyggnader (som finns inom utökat strandskyddat område) ges generell dispens om verksamheten övergår till annan verksamhet som främjar utveckling av ny verksamhet för landsbygdsföretagande t ex entreprenad- eller turism. Vid inhägnad av nyplantering av t ex lövskog skall en generell dispens ges inom utvidgat strandskydd. Dispens skall även gälla om man inte har sin huvudsakliga inkomst från näringsfastigheten. Åkermark är inte allemansrättslig mark. Vi anser därför att all åkermark skall ha strandskydd enligt den generella regeln på högst 100 meter. Det finns enligt vår uppfattning inget som stödjer Länsstyrelsens förslag att utöka strandskyddet på åkermark. Rörliga gränser för strandskyddet är negativt då det ökar rättsosäkerheten för markägare. Det försvårar för både markägare och samhället att planera för framtiden, då det kan finnas osäkerhet om var gränserna kommer att gå framöver. Rörliga gränser skall därför undvikas. Där strandskyddet omfattar betesmarker, förutsätter LRF att anordningar som behövs för betande djur får anläggas, exempelvis skydd för väder och vind,

9 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 9(21) bestämmelser i Djurskyddslagen eller för anordningar för tillgänglighet till betesmarker. Detta måste kunna ske utan dispensansökningar eller kostnader för detta. LRF påpekar även att det beslutsmaterial som ligger till grund för beslut om ändringar i utvidgat strandskydd är dåligt underbyggt och saknar de hänsyn som skall tas enligt ovan. Innan det fattas beslut om utvidgat strandskydd anser LRF att Länsstyrelsen i Skåne bör ha ett samråd med berörda markägarorganisationer och markägare om gränserna för det utvidgade strandskyddet. Då remisstiden är relativt kort och att den är påkallad under tid då markägare/jordbrukare har en intensiv period i sin näringsverksamhet är det inte rimligt att kunna komma in med detaljerade yttranden under den utsatta perioden. Mest anmärkningsvärt tycker LRF det är att Länsstyrelsen i Skåne enligt regelsystemet skall fatta beslut för ovan områden före den 31 december 2014 för att utvidgade strandskyddsområden skall gälla, annars återgår det till det generella strandskyddet på 100 meter. I normalfallet tar det minst flera månader eller betydlig längre tid innan beslut fattas inom miljöenheten på Länsstyrelsen i Skåne för ärende som berör LRF:s medlemmar. I detta ärende måste beslut fattas inom tre veckor, inklusive Jul- och Nyårshelg. LRF måste därför ställa frågan om Länsstyrelsen i Skåne har möjlighet att på denna korta tid kan fatta beslut i ärendet men hänvisning till de synpunkter som inkommer från remissinstanser och markägare? Uppmärksammade otydligheter eller felaktigheter i kartmaterialet korrigeras, t ex mellan Ivösjön och Oppmannasjön. I övrigt finner inte Länsstyrelsen skäl att ändra strandskyddets avgränsning i enlighet med inkommet yttrande. Vad avser att Länsstyrelsens beslut till utvidgade strandskyddsområden ska vara väl motiverade, vila på klar grund med en skälig strandskyddsavgränsning, med hänsyn till såväl värdet av landsbygdsutveckling som enskilda intressen, menar Länsstyrelsen att föreliggande beslut är till fyllest. Länsstyrelsen vill poängtera att strandskyddet är ett prioriterat allmänt intresse. De inskränkningar i rådighet som vid beslut om utvidgat strandskydd drabbar den enskilde markägaren, har stöd i 2 kap 15 regeringsformen samt miljöbalken och dess förordningar. Egendomsskyddet gäller fullt ut i Sverige, med de begränsningar som har stöd i lag. Strandskyddsreglernas förbud mot exploatering samt möjligheten att förordna om utvidgat strandskydd, innebär således en rådighetsinskränkning som markägaren anses få tåla.

10 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 10(21) Regelsystemet förutsätter, av proportionalitetsskäl, att myndigheterna även beaktar markägarens intressen i sina beslut. Kravet framgår av 7 kap 25 miljöbalken samt ett antal avgöranden från dåvarande Regeringsrätten. Länsstyrelsen har, genom metoden för översyn och beslut, valt att relatera strandskyddets värden, mot markägarens intressen i varje enskilt ärende. Underlagen hålls tillgängliga inför beslut, efter kungörelse, och de efterföljande besluten om utvidgat strandskydd kan överklagas av en behörig krets. Länsstyrelsen iakttar sedvanlig öppenhet genom hela förfarandet, i enlighet med förvaltningslagen. Strandskyddets bredd, det vill säga avståndet till strandskyddsgränsen, räknas från strandlinjen och följer strandlinjen, eftersom det är strandområden vid vatten som avses skyddas med strandskyddsförordnanden. Därav är det inte alltid är lämpligt att strandskyddsgränsen följer eller sammanfaller med gränser till andra områdesskydd som har andra syften och bestämmelser. I de fall där strandskyddsförordnandet överlappar andra områdesskydd, kan strandskyddsbestämmelserna komplettera de andra områdesbestämmelserna. Längs sjöar och vattendrag, inne i landet, bör strandskyddsgränsen i regel vara fast. På land, längs de kuststräckor där strandskyddsområdet kan nå en maximall bredd om 300 meter, anser Länsstyrelsen att strandskyddsgränsen bör vara flytande och i dessa strandskyddsområden följa strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Länsstyrelsen vill på detta sätt tydliggöra att strandlinjen i framtiden, beroende på klimatförändringar, inte är beständig utan kommer att ändras. Vilket i sin tur medför att strandskyddsgränsen också i framtiden kan ändras. I strandområden som förlorat i betydelse tas strandskyddet bort. T ex när ett strandområde genom en större väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen. Generellt gäller att den allemansrättsligt tillgängliga marken i Skåne har minskat successivt och att behov finns att säkerställa passager och biologisk mångfald, särskilt vid vatten. Länsstyrelsen bedömer därför att det finns behov av att även fortsättningsvis förordna om utvidgat strandskydd och anser att myndigheten, enligt 20 förvaltningslagen, inhämtat de underlag som ärendets beskaffenhet kräver och att bedömningsgrunderna klart framgår av beslutet. Länsstyrelsen vill framhålla att allemansrätten innebär rätt till tillfällig och hänsynsfull vistelse på annans mark. Enligt 2 kap 15 regeringsformen är i princip all mark tillgänglig enligt allemansrätten. Förbehållet bryts i vissa fall, t ex när det gäller markägarens hemfridszon, d v s den mark som finns i direkt anslutning till bostad eller motsvarande. Allemansrätten gäller inte heller nyttjande av anläggning.

11 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 11(21) En anläggning kan t ex vara en anlagd travbana eller ett anlagt skidspår. Nyttjande kan t ex vara ridning på en anlagd travbana eller skidåkning i ett anlagt skidspår. Åkermark är allemansrättsligt tillgänglig, liksom annan mark, för tex vandring. Eftersom allemansrätten inte innebär någon rätt för nyttjaren att förstöra markägarens gröda kommer besådd åkermark inte att vara tillgänglig för tillträde, med mindre än att nyttjaren kan vistas där utan att skada grödan. Länsstyrelsen erinrar om att vissa verksamheter är undantagna strandskyddsbestämmelserna enligt 7 kap 16 miljöbalken, bla byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som inte avser att tillgodose bostadsändamål, om de behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket eller renskötseln och de för sin funktion måste finnas eller vidtas inom strandskyddsområdet. Beträffande generell dispens för undantag för bl a ändrad användning, för lantbrukets ekonomibyggnader, vill Länsstyrelsen erinra om att det inte är möjligt att ge generell dispens med gällande lagstiftning. Av Skånes stränder omfattas endast en tredjedel av strandskyddet, det vill säga ungefär km. Den sträckan kommer att vara oförändrad efter översynen av det utvidgade strandskyddet. Resterande två tredjedelar, ungefär km strand, har inget strandskydd. Uppskattningen är gjord av Länsstyrelsen och inkluderar kust, sjöar och vattendrag. Av de stränder som omfattas av strandskydd har en åttondel, det vill säga km, ett utvidgat strandskydd. Efter översynen uppskattas det utvidgade strandskyddet att bli km, det vill säga en förändring med 220 km. Ser man till landarealen för det utvidgade strandskyddet, det vill säga strandområdet mellan 100 meter till som högst 300 meter från strandlinjen, innebär det en förändring med ungefär 48 km 2, från ca 132 km 2 till ca 180 km 2. Den nya arealen utvidgat strandskydd kommer att utgöra ungefär 1,6 % av Skånes landyta. Delar av dessa strandområden omfattas sedan tidigare av andra områdesskydd, så som tex naturreservat eller Natura Slutligen vill Länsstyrelsen erinra om att det inte finns ett sista datum för Länsstyrelsen att fatta beslut om utvidgat strandskydd, även om tidigare beslut om utvidgat strandskydd automatiskt upphörde att gälla 31 december LRF:s kommungrupp i Kristianstad (nedan LRF:s kommungrupp) har via ordförande Hans Persson i yttrande, av den 7 december 2014, bl a påpekat att remisstiden är kort och under en intensiv period för markägare/jordbrukare. De anser att nuvarande förslag återkallas och föreslår att Länsstyrelsen begär förlängd tid för att besluta om utvidgningen.

12 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 12(21) LRF:s kommungrupps medlemmar har starkt reagerat på att det inte förekommit något samråd eller motiveringarna till det utökade strandskyddet. De har påpekat att det på vissa kartor finns utvidgat strandskydd som sträcker sig längre än 300 meter från strandlinjen. LRF:s kommungrupp befarar att ett strandskydd utöver 100 meter på många ställen kommer att lägga hinder i vägen för en ekonomiska utvecklingen av landsbygden. De anser även att det är angeläget att t ex fruktodling kan finnas så nära stränderna som möjligt eftersom mikroklimatet är av stor betydelse för odlingarnas utveckling. Den moderna fruktodlingen med spaljeodling får inte begränsas av det utvidgade strandskyddet. LRF:s kommungrupp förutsätter att Länsstyrelsen reviderar förslaget till 100 meter. Slutligen ansluter sig även LRF:s kommungrupp till det yttrande som lämnats in av LRF Region Skåne. Länsstyrelsen finner inte skäl att ändra strandskyddets avgränsning i enlighet med inkommet yttrande. Större frukt- och bärodlingar räknas i regel som jordbruks- eller åkermark. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang erinra om att Länsstyrelsen i sin bedömning, förutom nuvarande värden för strandskyddets syften, även ska beakta framtida värden. I övrigt hänvisar Länsstyrelsen till ovanstående svar till Lantbrukarnas riksförbund Skåne. Råbelöfs Fideikommiss AB har i yttrande, av den 25 november 2014, bl a framfört att man anser det beklagligt att man som berörd part i en så viktig sak som restriktion på privat fastighet, och där med begränsning av framtida möjligheter på fastigheten, inte informerats personligt med brev från Länsstyrelsen om pågående förslag till dessa begräsningar. Vidare tycker bl a företaget att det i nuvarande förslag till utökat strandskydd, verkar som om Länsstyrelsen har ritat med den stora pennan. De ifrågasätter huruvida det har skett en noggrann bedömning och prövning i varje enskilt fall, så som Naturvårdsverket föreskriver i sin vägledning. Och om det gjorts en prövning

13 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 13(21) och bedömning av det rimliga i den ekonomiska försämringen som kommer att påverka berörd fastighetsägare. Företaget önskar en skriftlig motivering om varför de som berörd fastighetsägare inte formellt har informerats samt om hur förslaget till beslut förhåller sig till hänsynstaganden i grundlagens 2 kap 15 Regeringsformen. Företagets mark, på fastigheten Råbelöv 26:3, berörs av föreslaget utökat strandskydd på tre områden vid Araslövssjön (remisskarta 18): 1. Området består enbart av åkermark. 2. Området består till största delen av åkermark, därtill ett bostadsområde med fyra lägenheter samt en sträcka på 500 meter av väg 118 där det planeras ny cykelväg. 3. Område omfattar företagets mark en pumpstation i ett invallningsföretag från 1950, inklusive skyddsvall och pumpkanal till invallningsföretaget, samt ett stycke planterad skog. Generellt för alla tre områden är enligt företaget att det ordinarie strandskyddet räcker för att uppfylla strandskyddets syften. Företaget anser att dess areal och dess uppräknade användningsområden faller utanför de primära arealer som kan/bör omfattas av det utökade strandskyddet. Normal åkermark samt hustomter skall inte omfattas av strandskyddet då de inte ska vara tillgängliga för allmänheten samt att de inte är att betrakta som biotoper. Företaget anser också att den privata tomten, inom område 2, inte bör omfattas av det utökade strandskyddet då tomten bidrar till landsbygdens utveckling (jmf 18d st 2 och 3, SFS 2009:532) samt att strandskyddets syften redan tillgodoses. Här vill företaget att det även i framtiden ska vara möjligt att uppföra en- och tvåbostadshus i anslutning till befintligt bostadshus, utan hinder från strandskyddet. Pumpstation med upplagsplats är flera jordbruksföretags gårdsområde/teknisk installation, och är enligt företaget att betrakta som ett privat gårdsområde där inte allemansrätten skall gälla. Gårdsområde är också undantaget strandskydd enligt 16 st 1 i SFS 2009:532 i miljöbalken och bör inte falla under det utökade strandskyddet. Företaget ifrågasätter även varför väg 118 omfattas av det utökade strandskyddet. Sammanfattningsvis hävdar man att där inte finns något i den befintliga strandskyddslinjen som hindrar allmänhetens tillgång till Fredriksdalsvikens naturreservat och anser att de två primära syftena med strandskyddet redan är tillgodosett och uppfyllt. Därför finns det enligt företaget ingen anledning till att utöka strandskyddet i detta område. Slutligen framför företaget att alla restriktioner som sker på privat fastighet med offentligt syfte bör omfattas av expropriation, och därför också berättiga till ekonomisk ersättning.

14 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 14(21) Länsstyrelsen finner det motiverat att justera strandskyddets avgränsning på så sätt att befintlig bebyggelse och väg 118 exkluderas strandskyddsområdet, remisskarta 18. Länsstyrelsen anser att justeringen inte innebär någon förlust för strandskyddsvärdena. Avseende synpunkterna angående ekonomisk ersättning hänvisar Länsstyrelsen till nedanstående svar till yttrade från Birgitta och Jörgen Persson. I övrigt hänvisar Länsstyrelsen till ovanstående svar till yttrande från Lantbrukarnas riksförbund Skåne. Patrik Nilsson och Eva Persson har i egenskap av ägare till fastigheterna Kristianstad Bäckaskog 1:45, 1:43 och 1:134 i yttrande, inkommet till Länsstyrelsen den 25 november 2014, bl a framfört följande synpunkter (remisskarta 29): På nämnda fastigheter finns en fruktodling. Det är jordbruksmark med växande gröda. Här gäller inte allemansrätten. Något friluftsliv existerar alltså inte. Patrik Nilsson och Eva Persson kan inte förstå att denna fruktodling har några höga naturvärden som måste bevaras. Som de ser det borde naturvärdena istället t.o.m. kunna öka med en annan markanvändning. De finner därmed inte någon anledning för ett utökat strandskydd på deras fastigheter. De anser vidare att förslaget kränker äganderätten. Ofta krävs andra verksamheter utöver jord- och skogsbruk, för att kunna leva av sin fastighet. Hela grundtanken med det nya strandskyddet, med en mer levande landsbygd riskeras. Istället läggs en död hand över landsbygden. Slutligen anser de att det befintliga strandskyddet på 100 meter är fullt tillräckligt och finner inte någon som helst anledning till en utökning på deras fastigheter. Länsstyrelsen finner det motiverat att justera strandskyddets avgränsning på så sätt att strandskyddsgräsen förläggs i den mindre vägen och befintlig bebyggelse exkluderas strandskyddsområdet (remisskarta 29). Länsstyrelsen anser att justeringen inte innebär någon förlust för strandskyddsvärdena. Länsstyrelsen erinrar om att vissa verksamheter är undantagna strandskyddsbestämmelserna enligt 7 kap 16 miljöbalken, bla byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som inte avser att tillgodose bostadsändamål, om de behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket eller renskötseln och de för sin funktion måste finnas eller vidtas inom strandskyddsområdet.

15 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 15(21) Större frukt och bärodlingar räknas i regel som jordbruks- eller åkermark. Åkermark anses som allemansrättsligt tillgänglig, liksom annan mark, för tex vandring. Eftersom allemansrätten inte innebär någon rätt för nyttjaren att förstöra markägarens gröda kommer besådd åkermark inte att vara tillgänglig för tillträde, med mindre än att nyttjaren kan vistas där utan att skada grödan. Länsstyrelsen vill vidare erinra om att Länsstyrelsen i sin bedömning, förutom nuvarande värden för strandskyddets syften, även ska beakta framtida värden. Se även Länsstyrelsens ovanstående svar till yttrande från Lantbrukarnas riksförbund Skåne. Eva Persson har i yttrande, inkommet till Länsstyrelsen den 2 december 2014, framfört protest mot föreslagen utvidgning av strandskyddet på hennes fastighet Kristianstad Kjuge 12:2. Eva Persson hävdar att dagens strandskydd på 100 meter ger allmänheten fullt tillräcklig tillgång till stränderna. En utökning av strandskyddet skulle inte öka tillgängligheten det minsta. Största delen av strandsträckan sluttar dessutom brant ner mot vattnet och skogen växer ända ner till vattnet, med grenar hängande långt ut över vattnet. Därför är det inte lockande att ta sig ner till vattnet här (remisskarta 29). Länsstyrelsen finner inte skäl att ändra strandskyddets avgränsning med anledning av inkommet yttrande. Länsstyrelsen anser att även om aktuellt strandområde är svåroch otillgängligt, har det ändå värden för strandskyddets båda syften. Birgitta och Jörgen Persson har i egenskap av ägare till fastigheterna Rickarum 16:5 samt Äsphult 12:11 i yttrande, av den 28 november 2014, bl a framfört att fastigheterna idag består av skog, bete, åker och gårdsmiljö med bostadshus. Det finns planer på byggnation av stall och ligghall för köttdjur och en större renovering alternativt nybyggnad av bostaden. De anser att dessa planer starkt begränsas då de ser förslaget till befäst strandskydd på fastigheterna. De menar att det borde räcka med strandskydd om 100 meter från Vramsån och att gårdsområde, bostad, åker och skog utanför 100 meter undantas (remisskarta 12). Vidare anför Birgitta och Jörgen Persson att Länsstyrelsen borde ha förankrat sitt förslag till beslut i samråd med berörda markägare och gjort detta tidigare i processen. De önskar en skriftlig motivering om varför Länsstyrelsen valde att koncentrera sitt arbete på att hämta in synpunkter från berörda kommuner och andra enheter på Länsstyrelsen och inte vända sig till berörda markägare.

16 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 16(21) De ställer sig ytterst tveksamma till huruvida föreliggande förslag till beslut går att förena med lagens intentioner om att det utvidgade strandskyddet skall prövas i enskilda fall. Att förslaget i fråga omfattar en hel kommun tycker de inte är förenligt med just detta. Inte heller är förslaget förenligt med de avvägningar som skall göras enligt 7 kap 25 i miljöbalken och 2 kap 15 regeringsformen. Birgitta och Jörgen Persson finner inte att Länsstyrelsens bevis för att strandskyddet bör befästas/utvidgas är tillräckliga för det omfattande förslag till beslut som Länsstyrelsen presenterat. Bl a kan naturvärden som inte har ett samband med vattnet ses som motiv för att bibehålla eller utvidga strandskyddet till 300 meter. Det allmänna strandskyddet om 100 meter torde ofta utgöra ett tillfredsställande skydd för växt- och djurliv och för tryggande av allmänhetens tillgång till friluftsliv i strandnära områden. De påpekar vidare att man bör fråga sig ifall byggnationer mer än 100 meter från strandlinjen försvårar tillgången till stränderna eller i väsentlig grad försämrar upplevelsen av ett strandbesök. Idag finns stigar eller vägar inom 100 meter från stranden. Tillgången torde i allmänhet vara tryggad med 100 meters strandskydd. Undantaget kan möjligen vara där upplevelsen av orördhet är viktig för besökarna, i områden som ändå är välbesökta. Om det finns vandringsleder mellan meter från stranden kan skälen till utvidgning vara starkare. Motiv kan möjligen finnas i välbesökta områden där det av andra skäl är svårt att nå stranden inom 100 meter idag. Deras uppfattning är bl a att många markägare har både planer, och ser en potential att uppföra byggnader och/eller anläggningar på sin fastighet och att 300 meter strandskydd är ett stort intrång i markanvändningen. Aktiviteter som gäller turismverksamhet, komplementbyggnader till sitt hus mm blir också begränsade. Någon ersättning utgår inte om man inte får strandskyddsdispens. I skälighetsavvägningen bör man väga in en sannolik värdeminskning av fastigheten, vilket påverkar möjligheten att ta lån mm. Eftersom brukningsenheten, på fastigheten Rickarum 16:5, är beläget i utkanten av det strandskyddade området finner Länsstyrelsen det motiverat att justera strandskyddsgränsen på så sätt att området, som inte har något värde för strandskyddets syften, tas bort (remisskarta 12). Länsstyrelsens genomgång av utökade strandskyddsområden mellan 100 till 300 meter, som resulterar i nya beslut, sker utifrån en väl genomtänkt metodik. Länsstyrelsen har bedömt att kommunerna har den bästa fackkompetensen avseende friluftslivs- och naturvärden inom sina respektive områden, varför kommunerna

17 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 17(21) tidigt i processen inbjudits att delta. Enskilda markägare är välkomna att inkomma med synpunkter inför beslut (enligt kungörelse), men har av praktiska skäl inte remitterats under beredning. Angående synpunkterna avseende ersättning och en sannolik värdeminskning av fastigheten vill Länsstyrelsen erinra om att markägarna inte kommer att kompenseras. Förbuden enligt strandskyddslagstiftningen är inte expropriativa till sin karaktär och omfattas inte av rätten till ersättning. När det gäller utvidgat strandskydd torde invändningen gälla förväntat minskade intäkter, vid tänkbar framtida exploatering, som försvåras eller omöjliggörs genom utvidgningen. Den rätt till ersättning som stadgas i 2 kap 15 st 2 regeringsformen tar sikte på inskränkningar i pågående markanvändning. Länsstyrelsen vill även erinra om att land- och vattenområden inte är två separata delar, utan tvärtom integrerade och förenade med varandra. En exploatering på land vid ett vatten, med t ex hårdgjorda ytor, påverkar vattnet och vattenmiljön. I övrigt hänvisar Länsstyrelsens till ovanstående svar. Bl a svar till yttrande från Lantbrukarnas riksförbund Skåne. Lars och Birgitta Lennartsson har i egenskap av ägare till fastigheten Bäckaskog 1:172 i yttrande, av den 2 december 2014, framfört följande synpunkter (remisskarta 28): Lars och Birgitta Lennartsson saknar samråd och tydliga motiveringar. Enligt förslaget ska strandskyddet på fastigheten utökas upp till 450 meter på ren åkermark. Även hela gårdscentrat hamnar inom strandskyddet. De anser att förslaget inte kan vara väl underbyggt när strandskyddsområdet får utökas till maximalt 300 meter från strandlinjen. Lars och Birgitta Lennartsson tycker att 100 meter strandskydd ger bra tillgänglighet för allmänheten och bättre följer naturliga gränser. Strandskydd på åkermarken ökar enligt deras bedömning inte tillgängligheten då den under stora delen av året är bevuxen med växande gröda. Slutligen anser de att förslaget begränsar dem som enskilda personer och deras utveckling av företaget och även för kommande generationer. Länsstyrelsen finner det motiverat att justera strandskyddets avgränsning på så sätt att befintlig bebyggelse exkluderas strandskyddsområdet (remisskarta 28).

18 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 18(21) Länsstyrelsen anser att justeringen inte innebär någon förlust för strandskyddsvärdena. I övrigt hänvisar Länsstyrelsens till ovanstående svar. Bl a svar till yttrande från Lantbrukarnas riksförbund Skåne. Ola Gedenryd har i egenskap av ägare till fastigheten Norra Mjönäs 6:3 i yttrande, av den 30 november 2014, framfört följande synpunkter (remisskarta 38): Det utökade strandskyddet begränsar väsentligen möjligheter att kunna vårda, sköta och nyttja platsen kring deras tomtplats. En naturlig linje för strandskyddet framför tomtplatsen är den gamla Mjölnäsvägen ett 20-tal meter närmre sjön. Ola Gedenryd anser att dessa extra fåtal meter strider mot 7 kap 25 (1998:808) miljöbalken, att inskränkningen av rätten att använda marken går längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses. Förslag på ny sträckning av strandskyddet bifogas. Länsstyrelsen finner inte skäl att ändra strandskyddets avgränsning med anledning av inkommet yttrande. Länsstyrelsen bedömer att aktuellt strandområde inte är ianspråktaget och har värde för strandskyddets syften. Frederik och Peder Treschow har i egenskap av ägare till fastigheten Kristianstad Karsholm 1:4 (remisskartor 30-32) i yttrande, av den 9 december 2014, bl a framfört följande synpunkter: Länsstyrelsens förslag till beslut är otillräckligt underbyggt och saknar fakta och motiveringar, strider mot lag och författningskommentarer samt innebär en oacceptabel rådighetsinskränkning för dem som fastighetsägare. De anser i första hand att strandområdena på deras fastighet endast bör omfattas av det generella strandskyddet på 100 meter. I andra hand, om Länsstyrelsen trots detta yttrande väljer att gå vidare med förslaget, måste förslaget omarbetas i grunden så att det tar vederbörlig hänsyn till grundlag, lag och förarbeten. Länsstyrelsen måste i det enskilda fallet göra inventering och särskilt identifiera de strandsnitt där man vill utvidga strandskyddsområdet. Endast för sådana strandnära områden där det behövs för att säkerställa något av syftena med strandskyddet enligt miljöbalken 7 kap 13 får en utvidgning upp till 300 meter beslutas. Av miljöbalken 7 kap 25 framgår vidare att vid prövning av frågor om såvitt nu är ifråga strandskydd, ska hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i en enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelser i

19 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 19(21) miljöbalken 7 kap får därför inte gå längre än vad som krävs för syftet med skyddet ska säkerställas. Det generella strandskyddet i allmänhet och ett utvidgat strandskydd i synnerhet, utgör kännbara ingrepp i den grundlagsskyddade äganderätten. För att sådant ingrepp ska vara acceptabelt fodras att det uppfyller grundläggande krav, såsom legalitetsprincipen att beslut (om utvidgning) ska hålla sig inom ramen för befintlig lagstiftning, och inte tolkas extensivt. Inom det område som Länsstyrelsen föreslår ska omfattas av utvidgat strandskydd på fastigheten Karsholm 1:4, ingår bl.a. åker- och skogsmark. Åkermark är under stora delar av året inte allemansrättsligt tillgänglig mark. Vidare hyser aktivt brukad åkermark, vilket det här är fråga om, inte ett djur- och växtliv av sådan karaktär som strandskyddsreglerna syftar till att skydda. Av dessa skäl ska åkermark inte ingå i det utvidgade strandskyddsområdet. Skogsmark är generellt sett allemansrättsligt tillgänglig (bortsett från planteringar), men i den absolut övervägande delen av den skogsmark som befinner sig inom det på nämnd fastighet föreslagna utvidgade strandskyddsområdet finns det inga eller mycket låga värden av sådan karaktär som miljöbalken 7 kap 13 syftar till att skydda. Vidare framför Frederik och Peder Treschow att de områden, utöver de sju typer av områden som enligt förarbetena till miljöbalken 7 kap 14 kan bli aktuella för utvidgat strandskydd, som Länsstyrelsen har lagt till, inte har något stöd i lag eller författningskommentar och att dess bör utgå och kartorna anpassas därefter. Vad gäller beskrivning och bedömning avseende Oppmannasjön anser de att enbart två av de elva punkter i listan, rörande Natura 2000 samt riksintressen, över befintliga skydd och utpekanden som berör Oppmannasjön, som passar in på författningskommentaren till miljöbalken 7 kap 14. Övriga punkter utgörs dels av sådana som Länsstyrelsen själva har ansett kunna utgöra grund för utvidgat strandskydd, dels vissa inventeringar. Vad gäller de två nämnda punkterna så anser de att ett utvidgat strandskydd i det Natura 2000-område som omfattar södra delen av Oppmannasjön, inte är berättigat. Detta då områdesskyddet huvudsakligen är baserat på förekomsten av fisken Nissöga, en art vars överlevnad inte beror av det utvidgade strandskyddet. Ej heller upprätthållandet av befintliga riksintresseområden som berör Oppmannasjön anser de fodrar mer än det generella strandskyddet. De menar också att den referens som Länsstyrelsen gör till miljömålet Levande sjöar och utpekandet som ett nationellt särskilt vatten, är irrelevant i sammanhanget. Detsamma gäller förekomsten av vissa fågelarter, vissa vattenmiljöer och artförekomster i vattnet och i strandområdet. Inget av det som nämns i stycket ovan anser de utgöra grund för ett utvidgat strandskydd.

20 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 20(21) Slutligen vill Frederik och Peder Treschow också lämna synpunkter avseende det faktum att Länsstyrelsens förslag till beslut skedde via kungörelsedelgivning. De anser att detta inte följer lagen av två anledningar. Dels utgör ändamålet en väsentlig begränsning av förfoganderätten till delar av fastigheten. Värdeförsämringen som inskränkningen skapar är betydande. Dels påpekar man att när kungörelsedelgivning sker av ett stort antal personer skall, jämlikt 49 delgivningslagen, myndigheten också skicka ett meddelande om delgivningen till någon eller några av dem som delgivningen avser för att vara tillgänglig för alla dem som avses med delgivningen. De ifrågasätter om detta över huvud taget skett och vill utfå dokumentation som i så fall bekräftar detta. I annat fall anser de att kungörelsedelgivningen inte är giltig. Länsstyrelsen finner inte skäl att ändra strandskyddets avgränsning med anledning av inkommet yttrande. Länsstyrelsen bedömer att aktuella strandområden inte är ianspråktagna och har värden för strandskyddets syften. Avseende de områden, utöver de sju områden som enligt författningskommentarerna (prop 2008/09:119) till 7 kap 14 kan bli aktuella för utvidgat strandskydd, som Länsstyrelsen har lagt till, vill Länsstyrelsen förtydliga att dessa är områden, i likhet med de övriga sju, som efter bedömning kan komma att omfattas av utvidgat strandskydd. Områdena som Länsstyrelsen har lagt till anknyter till de föreslagna områdena i författningskommentarerna. T ex kan det vid/i vatten som klassats som nationellt värdefulla eller särskilt nationellt värdefulla i miljömålet Levande sjöar och vattendrag, finnas tätortsnära strövområden, eller förekomma välbesökta friluftsområden, eller områden som har tydlig potential att bli det, eller förekomma ekologiskt känsliga miljöer Länsstyrelsen medger att formuleringen i förslaget till beslut avseende vatten som klassats som nationellt eller särskilt nationellt värdefulla, sista meningen, i sista stycket under avsnittet Skäl till föreslaget beslut är felformulerad. Länsstyrelsen har därför ändrat meningen i föreliggande beslut till att; Länsstyrelsen anser att de vatten som klassats som nationellt värdefulla eller nationellt särskilt värdefulla bör omfattas av utvidgat strandskydd. Formuleringen stämmer då också med ovanstående text i samma avsnitt där det bl a står att Länsstyrelsen anser att andra områden som kan omfattas av utvidgat strandskydd t ex kan vara vatten som klassats som nationellt eller särskilt nationellt värdefulla i miljömålet Levande sjöar och vattendrag. I övrigt hänvisar Länsstyrelsens till ovanstående svar. Bl a svar till yttrande från Lantbrukarnas riksförbund Skåne.

21 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 21(21) Mathias Åkesson har i egenskap av ägare till fastigheten Barum 1:3 i yttranden, av den 4 december 2014, framfört att det generella strandskyddet på 100 meter är mer än tillräckligt. Han motsätter sig det utvidgade strandskyddet på sin fastighet och efterlyser samråd med Länsstyrelsen samt tydlig motiveringar till ett utvidgat strandskydd (remisskarta 26 och 28). Länsstyrelsen finner inte skäl att ändra strandskyddets avgränsning med anledning av inkommet yttrande. Länsstyrelsen bedömer att aktuella strandområden inte är ianspråktagna och har värden för strandskyddets syften. Tommy Åkesson har i egenskap av ägare till fastigheten Bäckaskog 1:20 i yttranden, av den 4 december 2014, framfört att det generella strandskyddet på 100 meter är mer än tillräckligt. Han motsätter sig det utvidgade strandskyddet på sin fastighet och efterlyser samråd med Länsstyrelsen samt tydlig motiveringar till ett utvidgat strandskydd (remisskarta 26 och 28). Länsstyrelsen finner skäl att ändra strandskyddsavgränsningen på så sätt att befintlig bebyggelse, där markområdet inte har något värde för strandskyddets syften, tas bort från strandskyddet.