Kapacitetsutredning 2016 Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020

Rapport 2016:13 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Energiåtervinning ISSN 1103-4092 Kapacitetsutredning 2016 Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020

FÖRORD Rapporten ingår i en årlig uppdatering av tillgång och efterfrågan på svensk avfallsförbränningskapacitet. De tidigare rapporterna är: F2012:03, E2013:04, E2014:03 och 2015:14. Projektet har genomförts av Jenny Sahlin (Profu AB) och har finansierats av Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Energiåtervinning (projekt F112). Malmö maj 2016 Ulf Kullh Ordförande Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Energiåtervinning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

SAMMANFATTNING Kapacitetsutredning 2016 beskriver nuvarande och planerad kapacitet i kraftvärme- och värmeverk för avfallsförbränning till år 2020, och jämför med tillgängliga mängder restavfall till energiutvinning, efter biologisk behandling och materialåtervinning. Import av avfallsbränsle beskrivs med avseende på behov, mängder och exportländer. Utredningen undersöker effekter av att befintliga och föreslagna mål för avfallshanteringen nås. Om målen nås påverkas restavfallet som nu går till förbränning, med effekt både på mängd och dess sammansättning. Slutsatser från utredningen: Kapaciteten för avfallsförbränning i Sverige är cirka 6,6 miljoner ton år 2016. Då inkluderas en ny panna i Linköping, som går i full drift under 2016. Under året tas en panna i Nybro i drift, och kapaciteten ökar till på 6,65 miljoner ton. Det råder ett överskott på förbränningskapacitet under hela perioden för studien. År 2016 ligger överskottet på omkring 1,4 miljoner ton. Om kapaciteten skall fyllas i framtiden kommer importbehovet att ligga mellan 1,1 och 2,0 miljoner ton år 2020. Importbehovet beror på utbyggnaden av ny kapacitet, på den ekonomiska tillväxten, som påverkar avfallsmängderna och på vilken grad mål för avfallsförebyggande och materialåtervinning nås. Med hänsyn till att importerade avfallsbränslet (RDF) har ett högre värmevärde än det svenska blandade avfallsbränslet, så motsvarar de behovet av import energiinnehållet i 0,9-1,7 miljoner ton RDF. Den lägre nivån avses om ingen ytterligare kapacitet byggs utöver den som nu är under byggnation, samt vid en medelmässig ökning av avfallsmängderna. Den högre nivån på importbehovet fås om samtliga utbyggnadsplaner realiseras, samtidigt som målen för förebyggande och materialåtervinning nås. Import av avfallsbränsle sker främst från Norge, Storbritannien och Irland. Utredningen görs årligen av Profu AB på uppdrag av Avfall Sverige. Underlaget kommer från Profus intervjuer med marknadsaktörer, samt från dataunderlag från Avfall Sverige och Naturvårdsverket.

Kapacitet för avfallsförbränning Figur A beskriver dagens befintliga och planerade kapacitet för avfallsförbränning (hushålls- och verksamhetsavfall) och papper/trä/plast (PTP) i värme- och kraftvärmeverk. Den befintliga kapaciteten (ljusgrå stapel) för förbränning av avfall i Sverige uppgår till cirka 6,6 miljoner ton år 2016. Från år 2017 och framåt kan förbränningskapaciteten i Sverige uppgå till mellan 6,7 och 7,0 miljoner ton. Den lägre nivån nås om enbart de planer som idag är under byggnation genomförs, medan den högre nivån nås om samtliga planer genomförs. En detaljerad lista över samtliga värme- och kraftvärmeverk för avfallsförbränning och deras kapacitet redovisas i bilaga 1. 8 000 7 000 [tusen ton] Befintlig kapacitet Under byggnation Planer med miljötillstånd Planer utan miljötillstånd 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Figur A Befintlig och planerad kapacitet för hushålls- och verksamhetsavfall samt RDF och PTP (tusen ton). Färgmarkering avser om kapaciteten är befintlig, under byggnation alternativt att upphandlingen är klar, har miljötillstånd respektive ännu saknar miljötillstånd.

Kapacitet och avfallsmängder I figur B jämförs kapaciteten för förbränning med prognosen för avfallsmängder till år 2020. År 2016 ligger överskottet på kapacitet på omkring 1,4 miljoner ton, när en ny panna har tagits i drift. I figuren representerar den röda linjen avfallsmängderna till år 2020. Prognosen för avfallsmängderna baseras på historisk avfallsökning (hushållsavfall) och på prognoser för tillväxt av BNP (verksamhetsavfall). I grundfallet är ingen hänsyn tagen till ökande andelar materialåtervinning och biologisk behandling, utan de redovisas i nästkommande figur. De streckade linjerna visar en osäkerhet för avfallsmängderna. Vi har antagit en osäkerhet på +/-1 % jämfört med grundfallets utveckling, baserad på osäkerhet i den ekonomiska tillväxten. I grundfallet har vi antagit konstanta andelar avfall till materialåtervinning och biologisk behandling. 8 000 7 000 *tusen ton+ Befintlig kapacitet Under byggnation Planer med miljötillstånd Planer utan miljötillstånd 6 000 5 000 Restavfall (svenskt) efter materialåtervinning 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Figur B Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder och kapacitet för förbränning i Sverige (hushålls- och verksamhetsavfall samt RDF och PTP). Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet, kapacitet under byggnation, samt planerad kapacitet.

Måluppfyllelse för matavfall, byggavfall och förpackningsavfall Utredningen undersöker effekter av att mål för avfallshanteringen nås. Om målen nås sorteras avfall som skulle gått till förbränning bort till annan avfallsbehandling, eller förebyggs. Följande mål undersöks: Senast år 2018 ska minst 50 % av matavfall från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 % behandlas, så att även energi tas tillvara (Naturvårdsverket, 2012). Senast år 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 % (ibid). Materialutnyttjandegraden för förpackningsavfall skall vara 55 % år 2017 och 65 % år 2020 (SFS 2014:1073, Förordning och producentansvar för förpackningar). Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan (Naturvårdsverket, 2013). Profus beräkningar av visar att det är uppfyllelse av målen för matavfall som har störst påverkan på mängden restavfall, medan övriga mål för bygg- rivnings- och förpackningsavfall har mindre inverkan. Den streckade linjen i figuren visar mängden restavfall från hushåll och verksamheter om målen nås. Om målen 50 % utsortering till biologisk behandling och 20 % förebyggande av matavfall nås, leder det till att drygt 500 000 ton matavfall sorteras ut från förbränning, jämfört med grundfallet. De övriga målen omfattar cirka 55 000 ton byggavfall och 85 000 ton förpackningsavfall, som sorteras bort från förbränning om de respektive målen nås. Hänsyn tas till att rejektmängder förs till förbränning när materialutnyttjande av insamlade fraktioner avses i målen. Befintlig kapacitet Under byggnation Planer med miljötillstånd Planer utan miljötillstånd 8 000 *tusen ton+ 7 000 6 000 5 000 Restavfall (svenskt) efter materialåtervinning 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Figur C Jämförelse mellan kapacitet för förbränning och måluppfyllelse för avfallsmängder. Den streckade linjen i figuren visar mängden restavfall från hushåll och verksamheter om målen nås.

Import av avfallsbränsle Det sker en import av avfallsbränsle för att fylla de svenska avfallsförbränningsanläggningarna. Figur D avser import till avfallsförbränningsanläggningar i Sverige som till någon del eldar restavfall från hushåll. Det importerade avfallsbränslet består av refuse derived fuel (RDF) och restavfall från hushåll och verksamheter. År 2015 uppgick import av avfallsbränsle till avfallsförbränningsanläggningarna till 1,35 miljoner ton, baserat på Profus intervjuer med företrädare för de svenska anläggningarna. Under år 2016 planerar man för en import på omkring 1,3 miljoner ton. Import av utsorterat avfallsbränsle sker även till anläggningar inom cement- och kalkindustrin samt till anläggningar för sorterade avfallsfraktioner som inte tar emot restavfall från hushåll. Centralt för möjligheten för import är om det finns en tillräcklig betalningsvilja i avsändarlandet för att täcka merkostnaden för transport och omlastningar. Betalningsviljan ges av bland annat kostnaden för den alternativa behandlingen i respektive land, inklusive kostnad för eventuella ekonomiska styrmedel. 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 [tusen ton] Figur D Importerade mängder avfallsbränsle till de svenska avfallsförbränningsanläggningarna. Källa: Naturvårdsverket till år 2014, Energy Agency i Storbritannien och Profu 2015-2016. Främst är det import från Storbritannien och Irland som har ökat sedan år 2013 (figur E). I figuren kan man se att den planerade importen år 2016 väntas vara ungefär densamma som 2014 och 2015. Man kan även konstatera att importen från Storbritannien och Irland var ungefär lika stor som importen från Norge under 2014-2015. Figur E visar en prognos för importbehovet till år 2020 baserad på olika utveckling av mängder restavfall till förbränning och utbyggnad av kapacitet. I prognosen visas tre fall: Det största importbehovet som uppgår till cirka 2,0 miljoner ton fås om vid en samtidig måluppfyllelse för återvinning till biologisk behandling, av bygg- och rivningsavfall, samtidigt som all planerad kapacitet byggs. Mellannivån för importbehovet cirka 1,4 miljoner ton fås vid en ökad utsortering för att nå mål om 65 % Materialåtervinning år 2030, samtidigt som all planerad kapacitet byggs. Den lägsta nivån för importbehovet cirka 1,1 miljoner ton fås vid en fortsatt, svag ökning av avfallsmängderna enligt historisk tillväxt, om endast den kapacitet som är under byggnation blir av.

Sammanfattningsvis kan importbehovet ligga mellan 1,1 och 2,0 miljoner ton år 2020, vid en normalnivå på den ekonomiska tillväxten, och inga drastiska förändringar i konjunkturen, som vi sett tidigare haft en kraftig inverkan på avfallsmängderna. Med hänsyn till att importerade avfallsbränslet (RDF) har ett högre värmevärde än det svenska blandade avfallsbränslet, så motsvarar de beräknade mängderna energiinnehållet i 0,9-1,7 miljoner ton RDF. 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Norge Storbritannien Irland Finland All planerad kapacitet. [tusen ton] Avfallsmängder vid mål för biologisk behandling, förpackningar, bygg- och rivningsavfall. 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 All planerad kapacitet Mot mål 65 % MÅV år 2030 Kapacitet under byggnation Medelmässig tillväxt avfallsmängder Figur E Importerade mängder avfallsbränsle till Sveriges avfallsförbränningsanläggningar år 2008-2015 och planerad import för år 2016, uppdelat per land (tusen ton). Linjerna avser prognos för importbehov till år 2020 vid olika utveckling av avfallsmängder och utbyggnad av kapacitet. Källa: Profus intervjuer med respektive anläggningsföreträdare, samt på data från Naturvårdsverket och Energy Agency i Storbritannien.

SUMMARY The Swedish Waste-to-Energy Capacity Study 2016 describes the current and planned capacities of Swedish waste-to-energy plants (WTE) until 2020 and compares it with the domestic residual waste fuel quantities remaining after source separation for biological treatment and material recycling. Imports of waste fuels (residual waste and RDF) to Sweden are described in terms of demand, quantities and country of origin. The study examines the consequences on waste quantities if existing and proposed targets for waste management are reached. The targets concern recycling and prevention of food waste, construction and demolition waste as well as packaging waste. Conclusions of the study: The capacity for energy recovery through incineration is about 6.6 million tonnes in 2016, including one new boiler in Linköping, in full operation in 2016. (See annex 1 for all plants in Sweden). One plant is under construction in Nybro and will be taken into operation during 2016. The national capacity increases to 6.65 million tonnes. There is a surplus of capacity compared to domestic residual waste quantities throughout the period of study. In 2016 the surplus of capacity is approximately 1.4 million tonnes. The RDF import needs to Sweden may be between 1.1-2.0 million tonnes in 2020, if the surplus capacity is to be filled. The import needs depend on to what degree new capacities are built, on the economic growth affecting the waste quantities, as well as to what extent targets for waste prevention and material recycling are reached. If taking into account that RDF has a higher calorific value than mixed MSW and commercial and industrial waste, the import needs corresponds to the calorific value of 0,9-1,7 million tonnes of RDF in 2020. The lower level of imports will be needed if no additional capacity will be built in addition to the one currently under construction, and at an average rate of increase of waste quantities. The higher level is needed if all expansion plans are realized, at the same time as targets for prevention, reuse and recycling are met. Waste imports for energy recovery mainly come from Norway, the UK and Ireland. The survey is made yearly by the consultancy firm Profu AB on behalf of Avfall Sverige. The data of the survey is based on Profu s interviews with market representatives and data from Avfall Sverige and Naturvårdsverket (The Swedish Environmental Protection Agency).

INNEHÅLL 1 Inledning 1 2 Avfallsförbränning 3 2.1 Kapacitet nuläge och prognos 3 2.2 Jämförelse mellan avfallsmängder och förbränningskapacitet 4 2.3 Förändring i värmevärde 4 3 Avfallsmängder vid måluppfyllelse 6 3.1 Måluppfyllelse för matavfall 7 3.2 Måluppfyllelse 70 % återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall 7 3.3 Måluppfyllelse 65 % materialutnyttjande av förpackningsavfall 8 4 Import till energiutvinning 9 5 Beräkning av avfallsmängder 11 5.1 Hushållsavfall 11 5.2 Verksamhetsavfall 12 6 Slutsatser 14 7 Referenser 15 Bilaga 1 Kapacitet för förbränning av avfall och utsorterade fraktioner 16

1 INLEDNING Syfte På uppdrag av Avfall Sverige har Profu gjort Kapacitetsutredning 2016. Utredningen görs varje år och syftet är att kartlägga befintlig och planerad kapacitet i kraftvärme- och värmeverk för avfallsförbränning, samt att uppskatta och jämföra med tillgängliga avfallsmängder. Med tillgängliga avfallsmängder avses de mängder som återstår efter källsortering till biologisk behandling och materialåtervinning inklusive rejekt från dessa återvinningsmetoder. Mål inom avfallsområdet Mål att förebygga avfall fastställs bland annat i Sveriges första avfallsförebyggande program, som antogs under år 2013 (Naturvårdsverket, 2013). Programmet innehåller mål och åtgärder för att förebygga av avfall och skall fungera som en vägledning för kommuner, myndigheter, branschorganisationer och företag. I Sverige har man dessutom nyligen infört nya, högre satta mål för materialåtervinning och tidigare även till biologisk behandling. Om målen nås påverkas avfall till förbränning, med effekt både på mängden och sammansättning. Effekten på mängden avfall till förbränning om man når följande mål undersöks i studien: Senast år 2018 ska minst 50 % av matavfall från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 % behandlas, så att även energi tas tillvara (Naturvårdsverket, 2012). Senast år 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 % (ibid). Materialutnyttjandegraden för förpackningsavfall skall vara 55 % år 2017 och 65 % år 2020 (SFS 2014:1073, Förordning och producentansvar för förpackningar). Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utom primärproduktionen (det vill säga jordbruk och fiske). (Naturvårdsverket, 2013). EU:s handlingsplan för en cirkulär ekonomi och EU:s avfallspaket och Energiunion I EU:s handlingsplan för en cirkulär ekonomi och EU:s avfallspaket finns en tydlig strävan för ökad resurshushållning som bland annat inkluderar skärpta mål inom avfallsområdet. Därtill finns EU:s energiunion som är ett initiativ för att främja en säker, hållbar, konkurrenskraftig och ekonomiskt överkomlig energi för alla i Europa. Man vill minska beroendet av enskilda leverantörer och länder. I EU:s energiunion lyfts bland annat avfallets potential som energiresurs fram, och man avser att samordna politik och mål för energi- och resurseffektivitet liksom cirkulär ekonomi. Det är ännu inte klarlagt vilken roll som energiåtervinning från avfall kan spela i EU:s cirkulära ekonomipaket eller Energiunion. Rollen kommer att undersökas under året i initiativet Exploiting the potential of waste to energy under the energy union framework strategy and the circular economy. 1 1 2016/ENV/086 http://ec.europa.eu/smart-regulation/roadmaps/ docs/2016_env_086_waste_to_energy _en.pdf? utm_source=apsis-anp- &utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified 1

För denna studie är det särskilt intressant att man i initiativet kommer att beakta i vilken utsträckning export av brännbart, ickeåtervinningsbart avfall från medlemsstaterna med en hög deponering men otillräcklig kapacitet för energiutvinning till medlemsstater med överkapacitet kan bidra till att bättre avfallshantering och att en effektivare användning av energiåtervinningsanläggningar i EU. Indata Indata till i rapporten baseras på underlagsmaterial till Svensk avfallshantering 2015 (Avfall Sverige, 2015), på Naturvårdsverkets data om dispensdeponering och import av avfallsbränsle, som bearbetats av Profu. Därtill kommer data från Profus intervjuer med aktörer på den svenska avfallsmarknaden, företrädare för befintliga och planerade behandlingsanläggningar och genom bevakning av tidskrifter samt internetsidor. 2

2 AVFALLSFÖRBRÄNNING 2.1 Kapacitet nuläge och prognos Den befintliga kapaciteten (ljusgrå stapel) för avfallsförbränning i Sverige uppgår till 6,6 miljoner ton 2 år 2016 (Figur 1). Figuren visar dagens befintliga och planerade förbränningskapacitet för hushålls- och verksamhetsavfall och utsorterade fraktioner såsom RDF (Refuse Derived Fuel) och PTP (papper/trä/ plast). Under år 2016 går den nya pannan i Linköping i full drift och under året driftsätts också den nya anläggningen i Nybro. Från år 2017 och framåt kan förbränningskapaciteten i Sverige uppgå till mellan 6,7 och 7,0 miljoner ton. Den lägre nivån nås om enbart de planer som idag är under byggnation genomförs, medan den högre nivån nås om samtliga planer genomförs. En detaljerad lista över samtliga inkluderade värme- och kraftvärmeverk för avfallsförbränning och deras kapacitet redovisas i bilaga 1. 8 000 7 000 [tusen ton] Befintlig kapacitet Under byggnation Planer med miljötillstånd Planer utan miljötillstånd 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Figur 1 Befintlig och planerad kapacitet för hushålls- och verksamhetsavfall samt RDF och PTP (tusen ton). Färgmarkering avser om kapaciteten är befintlig, under byggnation alternativt att upphandlingen är klar, har miljötillstånd respektive ännu saknar miljötillstånd. Det bör noteras att det är möjligt att ytterligare nya planer tillkommer och att vissa av de befintliga planerna ändras eller läggs ner. Särskilt osäkra är de planer som idag saknar miljötillstånd, även om ett miljötillstånd i sig inte är en garanti för att planen förverkligas. Kapacitet och mängder returträflis (RT-flis) ingår inte i sammanställningen. Visserligen klassificeras RT-flis som avfall, men marknaden för RT-flisbränsle verkar till stor del skiljt från de övriga avfallsbränslemarknaderna. 2 Kapaciteten för respektive anläggning sätts antingen av den kapacitet som är given i miljötillståndet, eller av den tekniska kapaciteten, beroende på vilken av dem som är begränsande. 3

2.2 Jämförelse mellan avfallsmängder och förbränningskapacitet I figur 2 jämförs kapaciteten för avfallsförbränning med avfallsmängder till förbränning, inklusive en prognos för avfallsmängderna till år 2020. Kapaciteten och mängderna avser hela Sverige. Avfallsmängderna omfattar svenskt hushålls- och verksamhetsavfall som återstår efter källsortering till materialåtervinning och biologisk behandling inklusive rejekt från återvinningen. Underlaget för beräkning av avfallsmängderna beskrivs i senare kapitel. De streckade linjerna för prognosen visar en osäkerhet, som vi har antagit till +/- 1 % jämfört med grundfallets utveckling. I grundfallet har vi antagit konstanta andelar avfall till materialåtervinning och biologisk behandling, men att mängderna utvecklas med de totala mängderna. Jämförelsen visar ett fortsatt nationellt överskott på behandlingskapacitet framöver. Idag ligger överskottet på omkring 1,4 miljoner ton. Se vidare om överskott och importbehov i senare kapitel. 8 000 7 000 *tusen ton+ Befintlig kapacitet Under byggnation Planer med miljötillstånd Planer utan miljötillstånd 6 000 5 000 Restavfall (svenskt) efter materialåtervinning 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Figur 2 Jämförelse mellan prognos för avfallsmängder och kapacitet för förbränning i Sverige. Kapaciteten omfattar befintlig kapacitet och planerad kapacitet. 2.3 Förändring i värmevärde I ett tidigare forskningsprojekt Bränslekvalitet Sammansättning och egenskaper för avfallsbränsle till energiåtervinning (Avfall Sverige, 2014b) konstaterades att sammansättning och egenskaper för svenskt avfallsbränsle förändras långsamt och gradvis, när främst mat- och plastavfall i restavfallet minskar i framtiden. Förändringarna väntas ske som en följd av mål, styrmedel och effektivare insamlingssystem. Effekten på avfallsbränslets egenskaper väntas dock i medeltal bli liten, erfar projektet, eftersom egenskaperna hos de förebyggda eller utsorterade fraktionerna till viss del kompenserar för varandra med avseende på bland annat värmevärde och innehåll av fukt. 4

Samtidigt som det svenska restavfallet förändras, så importeras allt mer utsorterat avfallsbränsle (RDF) främst från Storbritannien, se senare kapitel. RDF har en annan sammansättning och andra egenskaper. I projekt Bränslekvalitet framgick att det importerade, utsorterade avfallsbränslet i genomsnitt har ett effektivt värmevärde på 13 MJ/kg jämfört med 11 MJ/kg för det blandade avfall som förbrändes i Sverige år 2011 (Avfall Sverige, 2014b). Skillnaden är 18 %. Om man lägger samman de två förändringarna att det svenska restavfallet till energiutvinning har en lägre andel matavfall, samt att vi förbränner mer RDF, så fås effekten att avfallsbränslet i Sverige i framtiden kan ha ett högre värmevärde. Då blir det inte rättvisande att enbart räkna att den överskjutande kapaciteten skall fyllas i ton, utan hänsyn behöver tas till förändringen i värmevärde. Detta givet att majoriteten av de svenska avfallsförbränningsanläggningarna är begränsade av kyleffekt, snarare än av inmatade ton. I kapitel 4 Import till energiåtervinning beräknas att mellan 1,1-2,0 miljoner ton avfall behöver importeras år 2020 för att fylla upp den överskridande kapaciteten. Om vi antar att allt importerat avfall utgörs av RDF, och tar hänsyn till att detta har ett värmevärde på 13 MJ/kg jämfört med dagens 11 MJ/ kg, så motsvarar de beräknade mängderna energiinnehållet i 0,9-1,7 miljoner ton RDF. 5

3 AVFALLSMÄNGDER VID MÅLUPPFYLLELSE Inom avfallsområdet finns en genomgående strävan efter en ökad resurshushållning och att nå högre i avfallshierarkin, genom att i större utsträckning förebygga avfall samt att öka återanvändning, återvinning och biologisk behandling. Det gör att man kan förvänta sig att restavfall till förbränning fortsätter att förändras, med effekt både på mängd och sammansättning. Effekten på mängden restavfall om man når följande mål undersöks i studien: Senast år 2018 ska minst 50 % av matavfall från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 % behandlas, så att även energi tas tillvara (Naturvårdsverket, 2012). Senast år 2020 ska förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 % (ibid). Materialutnyttjandegraden för förpackningsavfall skall vara 55 % år 2017 och 65 % år 2020 (SFS 2014:1073, Förordning och producentansvar för förpackningar). Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utom primärproduktionen (det vill säga jordbruk och fiske). (Naturvårdsverket, 2013). Profus beräkningar av visar att det är uppfyllelse av målen för matavfall som har störst påverkan på mängden restavfall, medan övriga mål har mindre inverkan (streckad linje visar summan av målen, figur 3). Underlag för beräkningar beskrivs i följande avsnitt. 8 000 7 000 *tusen ton+ Befintlig kapacitet Under byggnation Planer med miljötillstånd Planer utan miljötillstånd 6 000 5 000 Restavfall (svenskt) efter materialåtervinning 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Figur 3 Jämförelse mellan kapacitet för förbränning och utveckling för mängd restavfall från hushåll och verksamheter med eller utan måluppfyllelse 6

3.1 Måluppfyllelse för matavfall I avsnittet redogörs för hur mycket matavfall som förebyggs eller sorteras ut till biologisk behandling (rötning och kompostering) från de mängder som idag ingår i restavfallet om målen nås. Utsortering 50 % Till år 2018 finns målet att 50 % av matavfallet skall sorteras ut och behandlas biologiskt, varav minst 40 % med energiåtervinning (Miljödepartementet, 2012; Naturvårdsverket 2016). I beräkningarna här utgår vi från att målet nås till år 2020, Det bedöms vara möjligt enligt Avfallsutredningen (SOU 2012:56) (SOU, 2012), under förutsättning att det samtidigt införs ett krav på att kommunerna skall tillhandahålla adekvata insamlingssystem för medborgarna. Notera dock att Naturvårdsverket i sin uppföljning av etappmålen inte bedömer att målen nås (Naturvårdsverket 2016). Det finns redan en stark vilja i såväl kommunerna som genom nationell styrning att öka utsorteringen av matavfall. En viktig del för att nå målen är utformning av insamlingssystem. Införande av ett nytt insamlingssystem är en utmanande och tidskrävande process för en kommun, som dessutom ofta medför en merkostnad, jämfört med insamling av restavfall. Införande av ett nytt insamlingssystem för matavfall tar cirka 3-7 år, enligt den guide framtagen av Avfall Sverige (Anderzén och Hellström, 2011). Av det matavfall som samlades in till rötning kunde endast 75 % tillgodoräknas vid uppföljning av miljömålet (Naturvårdsverket 2016). Att inte allt kan tillgodoräknas beror på förluster i form av rejektmängder samt att delar av framförallt rötslammet användes för ändamål som inte räknas som återföring av näringsämnen. 20 % förebyggande av matavfall Till år 2020 finns det preliminära målet att matavfall skall minska med minst 20 %, jämfört med år 2010 (Naturvårdsverket 2013b, Förslag till etappmål för minskad mängd matavfall NV-00336-13). Målet gäller sammantaget för hela livsmedelskedjan utom primärproduktionen, det vill säga jordbruk och fiske. Konsekvenser för mängder restavfall Om målen 50 % utsortering till biologisk behandling och 20 % förebyggande av matavfall nås, leder det till att drygt 500 000 ton matavfall ytterligare sorteras ut från restavfallet från hushåll och verksamheter, jämfört med grundfallet. Underlaget hämtas från Holmström med flera (2013), Avfall Sverige (2013), Naturvårdsverket (2016). 3.2 Måluppfyllelse 70 % återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall Bygg och rivningsavfall är en av de prioriterade avfallsströmmarna i den nationella avfallsplanen, i Sveriges avfallsförebyggande program, liksom i EU:s föreslagna handlingsplan för en cirkulär ekonomi. Senast år 2020 ska förberedandet för återanvändning och materialåtervinning av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall vara minst 70 % (Naturvårdsverket, 2012b). Nya studier uppskattar dock att materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall redan idag uppgår till 70 % beroende på en mycket hög återvinning av asfalt, som inte har inkluderats i tidigare års statistik (Naturvårdsverket 2016). Om asfaltåtervinningen exkluderas är nivån 50 % (Naturvårdsverket 2015). 7

Konsekvenser för mängder restavfall De avfallsfraktioner som räknas som bygg- och rivningsavfall, och som är intressanta för den här utredningen visas i tabell 1. Där framgår att den största andelen bygg- och rivningsavfall till avfallsförbränningsanläggningar utgörs av rester från sortering, till exempel på en sorteringsplatta eller liknande, baserat på underlag från Naturvårdsverket (2014 och 2015). Tabell 1 Bygg- och rivningsavfall till energiåtervinning (Naturvårdsverket, 2014 och 2015). Mängder (ton) Sorteringsrester 82 000 Hushållsliknande avfall 25 000 Annat restavfall från byggnation och rivning 12 000 (Träavfall, antas till största delen vara RT-flis, som ej går till avfallsförbränningsanläggningar) (303 000) SUMMA exkl träavfall 119 000 Baserat på intervjuer med sorteringsanläggningar bedömer Profu att träavfallet (303 000 ton) i stor utsträckning kan kategoriseras som returträ (RT-flis), som inte går till avfallsförbränningsanläggningar och därför inte inkluderas i den här studien. Det avfall som återstår, och kan antas gå till avfallsförbränning uppgår till 119 000 ton. Om vi antar en återvinningsgrad idag på 50 % (samma som totalsiffran) ger en ökning till 70 % år 2020 att ytterligare 48 000 ton av dessa fraktioner skulle sorteras bort från förbränning om målet nås. Uppräknat med en tillväxt av avfallsmängder enligt grundfallet, skulle det innebära cirka 55 000 ton år 2020, vilket ingår i den streckade linjen i figur 3. Notera att avsnittet genomgående bygger på uppskattningar, och att det finns osäkerheter i alla led. Syftet är här att ge en ungefärlig bild av konsekvenserna för ökad återvinning för mängderna restavfall till förbränning. 3.3 Måluppfyllelse 65 % materialutnyttjande av förpackningsavfall I augusti 2014 beslutade regeringen om att höja materialåtervinningsmålen för förpackningsavfall. Dels sattes mål för enskilda fraktioner, men även en total nivå på 55 % verklig återvinning av förpackningsavfall 2017 och 65 % år 2020. Procentsatsen avser verkligt materialutnyttjande och inte som idag insamlade mängder. Konsekvenser för mängder till avfallsförbränning I beräkningen utgår Profu från återvinningsresultaten för år 2014 (FTI 2015). Tabell 2 visar nuvarande nivåer. Profus beräkningar till år 2020 visar att ytterligare omkring 85 000 ton pappers- och plastförpackningar skulle försvinna från restavfallet om målet nås, vilket illustreras i figur 3 tillsammans med övriga mål. Mängden tar hänsyn till att rejektmängder återförs till förbränning, samt till svagt ökande avfallsmängder. Tabell 2 Återvinningsresultat förpackningar och tidningar för 2014 och mål till år 2020 (1000*ton). (FTI 2015). Tidigare mål % 2020 2014 Nya mål % Nuläge % På marknaden 1000*ton Materialutnyttjat 1000*ton Pappersförpackningar (65) 85 77,9 517 403 Plastförpackningar (30) 50 38,4 188 72 Tidningar (75) 90-284 8

4 IMPORT TILL ENERGIUTVINNING Det sker en import av avfallsbränsle för att fylla de svenska avfallsförbränningsanläggningarna. Figur 4 avser import till avfallsförbränningsanläggningar i Sverige som till någon del eldar restavfall från hushåll. Det importerade avfallsbränslet består av refuse derived fuel (RDF) och restavfall från hushåll och verksamheter. Det sker även en import av RT-flis till svenska fjärrvärmesystem, men det eldas inte i avfallsförbränningsanläggningar, och ingår inte i den här studien. År 2015 uppgick import av avfallsbränsle till avfallsförbränningsanläggningarna till 1,35 miljoner ton, baserat på Profus intervjuer med företrädare för de svenska anläggningarna. Under år 2016 planerar man för en import på omkring 1,3 miljoner ton. Import av utsorterat avfallsbränsle sker även till anläggningar inom cement- och kalkindustrin samt till anläggningar för sorterade avfallsfraktioner som inte tar emot restavfall från hushåll. Centralt för möjligheten för import är om det finns en tillräcklig betalningsvilja i avsändarlandet för att täcka merkostnaden för transport och omlastningar. Betalningsviljan ges av bland annat kostnaden för den alternativa behandlingen i respektive land, inklusive kostnad för eventuella ekonomiska styrmedel. 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 [tusen ton] Figur 4 Importerade mängder avfallsbränsle till de svenska avfallsförbränningsanläggningarna. Källa: Naturvårdsverket till år 2014, Energy Agency i Storbritannien och Profu 2015-2016. Främst är det import från Storbritannien och Irland som har ökat sedan år 2013 (figur 5). I figuren kan man se att den planerade importen för 2016 väntas vara ungefär densamma som 2014 och 2015. Man kan även konstatera att importen från Storbritannien och Irland var ungefär lika stor som importen från Norge under 2014-2015. Figur 5 visar en prognos för importbehovet till år 2020 baserad på olika utveckling av mängder restavfall till förbränning och utbyggnad av kapacitet. I prognosen visas tre fall: Det största importbehovet som uppgår till cirka 2,0 miljoner ton fås om vid en samtidig måluppfyllelse för återvinning till biologisk behandling, av bygg- och rivningsavfall, samtidigt som all planerad kapacitet byggs. Mellannivån för importbehovet cirka 1,4 miljoner ton fås vid en ökad utsortering för att nå mål om 65 % Materialåtervinning år 2030, samtidigt som all planerad kapacitet byggs. Den lägsta nivån för importbehovet cirka 1,1 miljoner ton fås vid en fortsatt, svag ökning av avfallsmängderna enligt historisk tillväxt, om endast den kapacitet som är under byggnation blir av. 9

Sammanfattningsvis kan importbehovet ligga mellan 1,1 och 2,0 miljoner ton år 2020, vid en normalnivå på den ekonomiska tillväxten, och inga drastiska förändringar i konjunkturen, som vi sett tidigare haft en kraftig inverkan på avfallsmängderna. Med hänsyn till att importerade avfallsbränslet (RDF) har ett högre värmevärde än det svenska blandade avfallsbränslet, så motsvarar de behovet av import energiinnehållet i 0,9-1,7 miljoner ton RDF. 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Norge Storbritannien Irland Finland All planerad kapacitet. [tusen ton] Avfallsmängder vid mål för biologisk behandling, förpackningar, bygg- och rivningsavfall. 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 All planerad kapacitet Mot mål 65 % MÅV år 2030 Kapacitet under byggnation Medelmässig tillväxt avfallsmängder Figur 5 Importerade mängder avfallsbränsle till Sveriges avfallsförbränningsanläggningar år 2008-2015 och planerad import för år 2016, uppdelat per land (tusen ton). Linjerna avser prognos för importbehov till år 2020 vid olika utveckling av avfallsmängder och utbyggnad av kapacitet. Källa: Profus intervjuer med respektive anläggningsföreträdare, samt på data från Naturvårdsverket och Energy Agency i Storbritannien. 10

5 BERÄKNING AV AVFALLSMÄNGDER 5.1 Hushållsavfall Enligt Avfall Sveriges statistik ökade den behandlade mängden hushållsavfall med 2 % från år 2013 till 2014. Totalt behandlades 4,55 miljoner ton hushållsavfall i Sverige år 2014, varav 2,15 miljoner ton till energiåtervinning, en minskning med 4 % jämfört med året innan (Avfall Sverige, 2015). Den svenska mängden restavfall till energiutvinning i framtiden beror på flera faktorer bland annat: den totala mängden avfall som uppstår (och förebyggs) per invånare, befolkningens ökningstakt samt på sortering och kvalitén på utsorterat avfall till övriga behandlingsalternativ. Kvalitén på de fraktioner som sorteras ut påverkar mängden som verkligen kan återvinnas eller återanvändas och ger mängden rejekt som går till förbränning. För att beräkna de nationella mängderna hushållsavfall som är tillgängligt för förbränning under startåret 2014 har vi utgått från och bearbetat Avfall Sveriges statistik (ibid). Prognos I grundfallet för utvecklingen av hushållsavfallsmängderna fram till år 2020 har vi använt historiska värden för avfallsmängderna mellan åren 1985-2014. Underlaget kommer från Avfall Sveriges årliga statistik för den totala mängden hushållsavfall i Sverige. Profus bearbetning av data, tillsammans med en prognos för avfallsmängderna visas i figur 6 (Avfall Sverige, 1986-2014; (äldre data från RVF)). I figuren visas även tre alternativa framskrivningar av avfallsmängderna baserade på den genomsnittliga procentuella ökningen under tidsperioden. Procentsatserna presenteras i tabell 3. Den mellersta linjen representerar den genomsnittliga procentuella utvecklingen under hela perioden sedan år 1985. Den övre linjen representerar den motsvarande utvecklingen, men innan finanskrisen med efterföljande lågkonjunktur och minskade avfallsmängder och den lägre linjen representerar den genomsnittliga procentuella utvecklingen sedan år 1997. I grundfallet i den här studien används den mellersta utvecklingen motsvarande en ökning med 1,85 procent per år för mängden hushållsavfall till år 2020. Vi vill påpeka att det finns osäkerheter i underlaget, eftersom det genom åren har skett förändringar i hur man redovisar avfallsmängderna främst påverkar det mängderna avfall till materialåtervinning. Förändringarna bedöms ha liten inverkan på uppskattningen i den här studien. 11

1,2 1,1 1 0,9 0,8 Utveckling för mängden hushållsavfall Index 1 = år 2014 Figur 6 Total nationell mängd hushållsavfall 1985 till 2014 samt framskrivning enligt historisk utveckling. 0,7 +2,4%/år (1985-2007) 0,6 +1,85%/år (1985-2014) 0,5 +1,0%/år (1997-2014) Historik 0,4 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Tabell 3 Genomsnittlig procentuell utveckling för behandlat hushållsavfall under olika perioder, baserat på Avfall Sveriges statistik. Period Genomsnittlig procentuell utveckling 1985-2012 1,85 % 1985-2007 2,4 % 1997-2012 1,0 % 5.2 Verksamhetsavfall Huvudkällor till underlagsdata om verksamhetsavfall har varit rapporten Svensk avfallshantering 2014 (Avfall Sverige, 2015), Avfall i Sverige 2012 (Naturvårdsverket, 2014), och Naturvårdsverkets sammanställning över deponerade mängder med dispens (Naturvårdsverket, 2013) såsom deponeringsrester från bland annat bygg-, rivnings- och verksamhetsavfall, samt fragmenteringsrester från elektronikskrot (fluff). Vi antar att de avfallsmängder som deponeras med dispens är tillgängliga för förbränning. Ytterligare information kommer från Profus intervjuer med företrädare för Sveriges avfallsförbränningsanläggningar och andra aktörer inom avfallsbranschen och databasen AvfallsAtlas 3 för att komplettera och i mindre utsträckning korrigera ovanstående uppgifter. För verksamhetsavfall gäller generellt att datatillgången är sämre än för hushållsavfall, både för nuläget och för historiska mängder. Utöver vad som ingår i föreliggande utredning förbränns avfall också inom andra delar av industrin, främst inom cementindustrin och skogsindustrin inklusive pappersbruk. Dessa avfallsmängder inkluderas inte i kartläggningen, varken mängderna eller behandlingskapaciteten. Hänsyn tas dock till att en utökad produktion av utsorterat avfallsbränsle från svenska avfallsströmmar till cementindustrin på totalt 60 000 ton. 3 AvfallsAtlas är en databas i vilken Profu kontinuerligt samlar uppgifter som berör avfallsmarknaden. Källor till databasen är intervjuer, tidningsartiklar, hemsidor etc. 12

Prognos För prognosen antar vi att mängderna verksamhetsavfall följer utvecklingen för BNP (tabell 4). Konjunkturinstitutet sammanställer kontinuerligt samtliga prognosinstituts uppskattningar av BNPutvecklingen. Tabell 4 Årlig förändring [%] av BNP för åren 2015-2020. Källa Konjunkturinstitutet. 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP (%) 4,0 3,6 2,6 2,2 1,6 2,0 13

6 SLUTSATSER Kapaciteten för energiåtervinning genom är cirka 6,6 miljoner ton år 2016. Då inkluderas en ny panna i Linköping, som går i full drift under 2016. Under året tas en panna i Nybro i drift, och kapaciteten ökar till på 6,65 miljoner ton. Det råder ett överskott på förbränningskapacitet under hela perioden för studien. År 2016 ligger överskottet på omkring 1,4 miljoner ton. Om kapaciteten skall fyllas i framtiden kommer importbehovet att ligga mellan 1,1 och 2,0 miljoner ton år 2020, vid en normalnivå på den ekonomiska tillväxten, som påverkar uppkomna avfallsmängder. Med hänsyn till att importerade avfallsbränslet (RDF) har ett högre värmevärde än det svenska blandade avfallsbränslet, så motsvarar de beräknade mängderna energiinnehållet i 0,9-1,7 miljoner ton RDF. Den lägre nivån avses om ingen ytterligare kapacitet byggs utöver den som nu är under byggnation, samt vid en medelmässig ökning av avfallsmängderna. Den högre nivån på importbehovet fås om samtliga utbyggnadsplaner realiseras, samtidigt som målen för förebyggande och materialåtervinning nås. Import av avfallsbränsle sker främst från Norge, Storbritannien och Irland. 14

7 REFERENSER 1. Avfall Sverige, 1986-2014. Svensk avfallshantering. 2. Avfall Sverige, 2014. Bränslekvalitet Sammansättning och egenskaper för avfallsbränsle till energiåtervinning. Waste Refinery-projekt 57 3. Avfall Sverige, 2015. Svensk Avfallshantering 2015. Avfall Sverige, Malmö. 4. FTI, 2015. Återigen överträffar FTI återvinningsresultatet 2014. Pressmeddelande 2015-06-09. 5. Holmström, D., Bisaillon, M., Eriksson, O., Hellström, H., Nilsson, K., Den framtida marknaden för biogas från avfall. Waste Refinery 2013. 6. Konjunkturinstitutet, 2016. Prognoser från samtliga prognosinstitut, Progtab.xls, www.konj.se senaste besöksdatum 2016-04-05 7. Naturvårdsverket, 2012. Från avfallshantering till resurshushållning -Sveriges avfallsplan 2012-2017. 8. Naturvårdsverket, 2013. Förslag till etappmål för minskad mängd matavfall. NV-00336-13. 9. Naturvårdsverket, 2013b. Medgivna dispenser och deponerade mängder med dispens år 2012 och 2013. Augusti 2013. 10. Naturvårdsverket, 2014. Avfall i Sverige 2012. Rapport 6619 11. Naturvårdsverket, 2015. Analys av lämpliga åtgärder för att öka återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall. Rapport 6660 2015. 12. Naturvårdsverket 2016. Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål. Rapport 6707 2016. 13. SOU 2012:56; Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering, Stockholm 2012 15

BILAGA 1 KAPACITET FÖR FÖRBRÄNNING AV AVFALL OCH UTSORTERADE FRAKTIONER Befintlig och planerad teknisk kapacitet [kton] för förbränning av restavfall från hushålls- och verksamheter, samt avfallsbränsle i form av PTP och RDF. Färgmarkering syftar till om planerna är under byggnation eller att upphandlingen är klar (grå), har miljötillstånd (grön) respektive saknar miljötillstånd (blå). Befintlig avfallsförbränning och PTP [tusen ton] 2016 2020 Befintlig avfallsförbränning och PTP [tusen ton] 2016 2020 Avesta 55 55 Sundsvall 185 185 Boden 100 140 Södertälje 175 175 Bollnäs 70 770 Tidaholm 10 10 Borlänge 98 98 Uddevalla 130 130 Borås 98 98 Umeå 160 160 Eda (Åmotfors) 75 75 Uppsala 375 375 Enköping 44 44 Västervik 85 85 Eksjö 55 55 Västerås 360 360 Finspång 30 30 Ny lokalisering avfallsförbränning Göteborg 540 540 Nybro 0 50 Halmstad 185 185 Upplands-Bro (Högbytorp) 0 250 Helsingborg 200 200 Hässleholm 50 70 Söker utökat tillstånd Jönköping 165 165 Karlskoga 42 42 Karlstad 55 55 Kil 15 15 Kiruna 73 73 Kumla 160 160 Köping 30 30 Landskrona 50 70 Söker utökat tillstånd Lidköping 130 130 Linköping 600 600 Ljungby 58 58 Malmö 630 630 Mora 17 17 Norrköping (Eon) 450 450 Norrköping (Fiskeby board) 55 55 Skövde 62 62 Stockholm 700 700 Planerar för utfasning av äldre pannor. Oklart ny nettokapacitet. Sigtuna (Brista) 240 240 Strängnäs 8 8 16

RAPPORTER FRÅN AVFALL SVERIGE 2016 2016:01 Trender för avfallsanläggningar med deponi. Statistik 2008-2014 2016:02 Uppföljning av tekniker för ökad växtnäringskoncentration i biogödsel 2016:03 Insamling av matavfall i flerbostadshus. Goda exempel från kommuner och allmännyttiga bostadsföretag 2016:04 Kritisk utvärdering av metoder för faroklassificering av avfalls ekotoxiska egenskaper (HP14) 2016:05 Metodjämförelse av dioxinprovtagning SRM-AMESA 2016:06 Omvärldsbevakning deponering/avfallsanläggningar. Studieresa Tyskland 2014 2016:07 Hållbart kretslopp av små avlopp 2016:08 Handbok för tillämpning av SS-EN 14181, utgåva 2, Kvalitetssäkring av automatiska mätsystem 2016:09 Råd och tips vid utbrott av salmonella på biogasanläggningar - Erfarenheter från en drabbad anläggning 2016:10 Långväga transport av avfallsbränsle. Kunskaper och erfarenheter 2016:11 Luftade dammar. Optimerat utnyttjande av befintliga resurser för lakvattenbehandling vid deponier 2016:12 Tömning av slamavskiljare. Jämförande studie av heltömning, mobil avvattning och deltömning 2016:13 Kapacitetsutredning 2016 Avfallsförbränning och avfallsmängder till år 2020

Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att avfall tas om hand och återvinns i alla landets kommuner. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vår vision är Det finns inget avfall. Vi verkar för att förebygga att avfall uppstår och att mer återanvänds. Kommunerna och deras bolag är motorn och garanten för denna omställning. Avfall Sverige Utveckling 2016:13 ISSN 1103-4092 Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, 211 25 Malmö 040-35 66 00 040-35 66 26 info@avfallsverige.se www.avfallsverige.se