Strategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland Ålands Vatten Ab arbetar strategiskt för att nå målsättningen med en hållbar dricksvattenförsörjning för Åland något vi också ser som centralt i Ålands utvecklings och hållbarhets agendas mål 3; Allt vatten har god kvalitet. Vi har i vårt arbete också haft ett nära samarbete med processen att ta fram en hållbar livsmedelsstrategi för Åland. Ålands Vatten initierade denna process under oktober 2016 och har välkomnat alla som är intresserade att delta i processen. I enlighet med Ålands Utvecklings- och hållbarhetsagenda används verktyget backcasting/ ABCD analys för processen. För komplexa utmaningar, vilket att hitta lösningar för en framtida hållbar dricksvattenförsörjning är, är denna metod effektiv. I arbetet har vi tillsammans med våra samarbetspartners identifierat över 50 nyckelpersoner som har bjudits in till processens olika delar. Processens olika delar omfattar: Datum Tid och plats Antal inbjudna A Vision 9 nov 13-16 på Ålands Vatten ca 15 B Nulägesanalys 23 nov 13-16 på Naturbruksskolan ca 30 C Kreativa lösningar 1 dec 13-16 på Naturbruksskolan > 50 D Prioritering/handlingsplan12 dec 10-14 på Naturbruksskolan ca 15 Vi har tillsammans med våra samarbetspartners identifierat vilka vi tycker är extra viktiga för respektive steg i processen och bjudit in där efter. Därtill har vi sagt att man kan anmäla intresse även för de andra delarna av processen.
Workshop för framtagande av färdplan 13 dec, 2016 Deltagare; sakkunniga och experter: Ålands Vatten: Ann Nedergård- projektledare, Christian Nordas- VD, David Ståhlman- VA planerare/utredare; Ålands landskapsregering: Mikael Wennström- vattenbiolog; Östersjöfonden: Lotta Nummelin- VD; -Ålands Natur- och Miljö, Markus Andersson, Bocknäs vatten; Husö biologiska station/åbo Akademi: Tony Cederberg- amanuens. Processledare: Erica Scott, TF Consulting, M.Sc. Strategiskt ledarskap för hållbar utveckling. Agenda färdplan för hållbar vattenförsörjning på Åland 13 december 1. Inledning Ann Nedergård, projektledare 2. Presentation av dagens övningar Erica Scott, processledare TFC 3. Workshop strategiska utvecklingsmål Workshopens alla deltagare med expertis från olika områden. 4. Gemensam LUNCH Erica Scott, processledare TFC 5. Workshop färdplan och kontroll att lösningar Workshopens alla deltagare med finns för identifierade utmaningar i SWOT, expertis från olika områden. nulägesanalysen och de strategiska målen. Strategiska utvecklingsmål hållbar dricksvattenförsörjning för Åland, råvatten av utmärkt kvalitet: Den första övningen var att diskutera kring samt att föreslå strategiska utvecklingsmål kopplade till visionen och målet med ett råvatten av utmärkt kvalitet. Övningen inleddes med en diskussion i stor grupp och sedan fick tre personer ansvaret att utifrån diskussionen 2
konkretisera ett antal strategiska mål. Nästa steg var att gå igenom målsättningarna i storgrupp och då gjordes några omformuleringar samt några kompletteringar. Målen lyder nu: 1. År 2030 tar 95 % av ålänningarna aktiva beslut och ansvar utifrån vattenskydd i sina vardagliga liv. 2. Den ekologiska statusen gällande näringsämnen i våra råvattentäkter har stabiliserat sig på en god nivå enligt vattenramdirektivet fram till 2030 och på en utmärkt nivå år 2051. 3. Kunskapen om skadliga ämnen i råvattentäkterna har ökat avsevärt fram till 2025, minskat till icke skadliga nivåer 2030 och utsläppen har upphört 2051. 4. Riskerna av kontamination relaterade till mänsklig påverkan av mikrobiologiska föreningar har minimerats och detektions- och varningssystem har etablerats, i etablerade råvattentäkterna till 2020 och i reservvattentäkterna till 2025. 5. Säkra tillräcklig vattentillgång genom att säkra vattenkvaliteten i tillräckligt antal vattentäkter senast 2030. Delmål omfattar att nya vattentäkter fastslås senast 2018 och åtgärdsprogram för de samma fastslås senast 2020. Vattenkvaliteteten är god senast 2030. 6. I tillrinningsområdena bedrivs blomstrande näringsverksamhet som inte har en negativ påverkan på vattenkvaliteten i sjöarna. Nya innovativa metoder har utvecklats och tagits i bruk genom samarbeten över sektorerna. 7. Den biologiska mångfalden är hög i och kring sjöarna och ekosystemen är välfungerande (i balans). Lösningar placeras i en tidsaxel för preliminär färdplan: 1. Först placerades lapparna med lösningar och åtgärder från brainstorming aktiviteten (1 dec) ut utifrån ämnesområde på en stor tidsaxel. 3
2016 2017 2018 2019 2020-2022 2023 -> 2. Sedan hölls en kort diskussion i storgrupp för att förklara varför vissa lappar placerats i en viss kategori eller under ett specifikt årtal. Några lappar dubblerades för att tydliggöra att de hörde hemma i flera kategorier. 3. För att försäkra oss om att det i sammanställningen fanns åtgärder för att lösa de utmaningar som identifierats i nulägesanalysen och SWOT analysen samt att det fanns lösningar för att kunna uppnå de strategiska utvecklingsmålen så kontrollerades lösningarna mot nulägesanalys, SWOT och de strategiska utvecklingsmålen vilket resulterade i att ytterligare ett par åtgärder och aktörer kunde identifieras. Ämnesområdena är: Övergripande processåtgärder/process hållbar dricksvattenförsörjning Nya råvattentäkter/vattenskyddsområden Lagstiftning/regler/tillsyn/ekonomiska styrmedel Infrastruktur; vägar/bygg/industri/planering Information/kommunikation/samarbete/fakta/utbildning Jordbruk/skogsbruk/fiske/avlopp/vattenvård Innovationer/ Nytt tänk vattenanvändning 4. En sista åtgärd var att förtydliga den framtagna visionen för hållbar dricksvattenförsörjning eftersom formuleringen oberoende av mänsklig aktivitet väckt så många frågor. 4
Visionen lyder: Oberoende av mänsklig påverkan håller vårt råvatten en utmärkt kvalitet och ekosystemen i sjöarna är i balans samtidigt som dricksvattenproduktionen och -distributionen utförs på ett hållbart sätt. Förklaring Råvatten: Sjöar och grundvatten; samt i vissa fall havs- och kustvatten. Utmärkt kvalitet: Uppfyller alla myndighetskrav och är rent och hälsosamt. Sjöar i balans tål mer och klarar av att återhämta sig vid tillfälliga belastningar Oberoende av mänsklig påverkan: Mänsklig verksamhet omfattar bland annat avlopp, användning av läkemedel, farliga ämnen och skadliga partiklar. Kring våra råvattentäkter sker detta på ett sådant sätt att råvattnet inte påverkas negativt. Hållbar dricksvattenproduktion: Produktion inom ramen av de fyra hållbarhetsprinciperna. Här följer en sammanfattande text om åtgärderna, de kreativa lösningarna, per kategori/ämnesområde. * Åtgärderna, de kreativa lösningarna, i tabellformat hittas som bilaga, sist i detta dokument. Övergripande processåtgärder: Delaktighet, öppenhet och information; våra kärnvärden lyftes igen fram som viktiga för den fortsatta processen. Kontinuerlig uppföljning samt att vissa åtgärder slås fast med beslut lyftes också som viktiga punkter. Det är viktigt att fortsätta hålla en öppen process och att stärka relationerna till berörda. Så åtgärd 1 Samråds och samarbetsgrupp för VA-sektorn i vattenåtgärdsprogrammet i, samarbetsgrupp för VA-sektorn lyfts som en aktör central för att utveckla detta. Åtgärder som ska/bör processas vidare är - VA plan: Antas identifiera o behovet av en analys av klimatförändringarnas påverkan på våra råvattentäkter. o värdet av att implementera hållarhetsindex (ett verktyg Svenska Vatten tagit fram) på Åland. o behov av och utredning av nya råvattentäkter. o Behovet av skydd av befintliga råvattentäkter som inte har vattenskyddsområden idag. 5
- Process för hållbar dricksvattenproduktion - Framtagande av GIS (geografiska informations system) verktyg för att på ett bra sätt omfatta relevanta data som kan användas vid planering, bygglovshantering, prövning och tillsyn etc. samt inte minst som informations- och kommunikationsverktyg för bättre kommunikation med beslutsfattare så väl som allmänheten. För att försäkra att kärnvärdena beaktas tas det fram en informations- och kommunikationsplan samt en policy för agerande vid överträdelser mot vattenskyddsbestämmelserna. Landskapsregeringen (miljöbyrån och jordbruksbyrån men även infrastrukturavdelningen) och ÅMHM i samarbete med kommunerna och räddningsväsendet bör utveckla och förtydliga regler och ansvar inom vattenskyddsområden. Mycket positiv vore om man gemensamt kunde enas om att samma bestämmelser ska eftersträvas kring de andra råvattentäkterna redan idag och att det gemensamt överenskoms att skydd för alla råvattentäkter bör införas så snart som möjligt. När framtida nya råvattentäkter är säkrade och alla befintliga råvattentäkter är skyddade bör nuvarande vattenskyddsplan revideras. Alternativt kan revideringen av gällande vattenskyddsplan göras parallellt, men diskussioner under processen visade att deltagarna tror på bättre resultat av det andra alternativet för att inte göra frågan allt för komplicerad. Processen visar också att det är viktigt att även VA-planen revideras regelbundet efter att den är klar och fastslagen. Hur detta ska ske bör fastlås inom ramen för VA-planarbetet. För att denna process för en hållbar dricksvattenförsörjning för Åland ska fortsätta utvecklas behöver den fortlöpande följas upp och eventuellt reviderats under arbetets fortsatta gång. Ett förslag för hur detta ska göras är att det kan vara en återkommande punkt för samarbetsgruppen för VA-sektorn som återfinns i vattenåtgärdsprogrammet och att det kan vara en stående punkt på de föreslagna årliga vattendagarna. Denna process lyfter också vikten av att det finns en bra kommunikation och överföring av information mellan olika organisationer och andra processer och arbeten t.ex. livsmedelsstrategin, revidering av lagstiftning (2017: bl. a. vatten, renhållning, PBL) samhällsplanering, skogsvårdsprogram och olika processer inom utvecklings- och hållbarhetsagendan. Processen visar också att det är genomgående tankar från deltagarna att det är bättre att förebygga förorening och hitta preventiva åtgärder och samarbeten än att sätta energi och resurser på att rena problem som aldrig borde ha uppstått. Ålands vatten tar ansvar för: - Är aktör i samarbetsgrupp för VA Åland (ur vattenåtgärdsprogrammet) - Leder arbetet med VA plan för Åland - Går med som aktör i nätverket bärkraft 6
- Delar ansvar för organisation av årliga vattendagar med landskapsregeringen o Uppföljning av färdplanen sker i samband med vattendagarna årligen - Färdplanen behandlas i ÅVs styrelse hösten 2017 - Ålands Vatten bevakar andra processer som berör dricksvatten och VA Åland samt informerar andra berörda om denna process och uppmanar dem att informera ÅV när det berör vattenskyddsområdena och/eller Ålands Vattens verksamhet. Därtill, om finansiering kan säkras, kan ÅV ta ansvar för att o Initiera process för hållbar dricksvattenproduktion 2018 o Initiera process för hållbarhetsindex år 2018 o Initiera arbetet med att säkra och utreda framtida dricksvattentäkter o Utveckla GIS för VA sektorn på Åland Nya råvattentäkter/vattenskyddsområden: Vi står troligtvis inför en vattenbrist i framtiden vilket innebär att vi behöver säkra vattenkvaliteten i de befintliga vattentäkterna och säkra vattentillgången med nya råvattentäkter. Därtill är det också viktigt att säkra system för nöd-och reservvatten för att lösa dricksvattenfrågan vid akuta situationer. Målsättningen är att 2023 ska alla utsläppskällor som stör den inre belastningen i sjöarna vara åtgärdade. Detta anknyter till de strategiska målen: 8. Den ekologiska statusen gällande näringsämnen i våra råvattentäkter har stabiliserat sig på en god nivå enligt vattenramdirektivet fram till 2030 och på en utmärkt nivå år 2051. 9. Kunskapen om skadliga ämnen i råvattentäkterna har ökat avsevärt fram till 2025, minskat till icke skadliga nivåer 2030 och utsläppen har upphört 2051. 7
10. Riskerna av kontamination relaterade till mänsklig påverkan av mikrobiologiska föreningar har minimerats och detektions- och varningssystem har etablerats, i etablerade råvattentäkterna till 2020 och i reservvattentäkterna till 2025. 11. Den biologiska mångfalden är hög i och kring sjöarna och ekosystemen är välfungerande (i balans). Processen visar att; igen lyfts regelbunden uppföljning av processen för hållbar dricksvattenförsörjning samt VA-planen som centrala och viktiga punkter. Utifrån diskussionerna under processen föreslås detta upplägg för att strukturera arbetet med nya råvattentäkter: 2017 inom ramen för VA-plan - Analys av situation och fakta kring potentiella dricksvattentäkter - Plan för säkring av ledningssystem och pumpstationer för avlopp - Identifiering av behovet av analys av klimatförändringarnas påverkan på dricksvattnet 2018 fortsättning på VA-plan - Analys av klimatförändringarnas påverkan på dricksvattnet (ledningssystem, avloppshanteringen etc.) - Initiera dialog med myndigheter, mark- och vattenägare om nya dricksvattentäkter För det fortsatta arbetet med en hållbar dricksvattenförsörjning visar processen på vikten av tillgång till ett bra GIS verktyg med relevanta data som kan användas av både planerare, kommuner och som informationsverktyg för beslutsfattare och enskilda. Konkreta åtgärder som lyftes av processen för nya råvattentäkter och vattenskyddsområden var: - Information och skyltning - Stoppa vattenflödet mellan Långsjön och Markusbölefjärden för att minska sårbarheten. Diskussioner under processen talade för att det är liten risk för negativa biologiska konsekvenser av åtgärden. - Säkra ledningar och pumpstationer för avloppsvatten inom vattenskyddsområdena. - Inför behovsanpassade skyddszoner kring jordbruksmark inom vattenskyddsområdena Utredningar som föreslås: - Klimatförändringarnas effekter på råvattentäkterna. - Kartläggning av och utredning av risker med invasiva arter. - Utred åtgärder för minskad näringstillförsel till råvattentäkterna (flera åtgärder finns under kategorin jordbruk/skogsbruk/fiske/avlopp/vattenvård. - Utred fakta kring möjlighet och ekonomi för inlösen av mark vid sjöar och vattendrag inom vattenskyddsområde. - Utred hur den biologiska och kemiska statusen ser ut för sjöar i balans. 8
- Kartlägg risker inom vattenskyddsområdena och föreslå åtgärder för riskminimering. - Utred möjlighet till specifika strandskyddsregler vid råvattentäkter. Ålands vatten tar ansvar för: 2017 - Leder arbetet med projekten WATERCHAIN och projektet konkreta kunskapshöjande och miljöförbättrande åtgärder vid Långsjön och Markusbölefjärden. o Kartläggning över befintliga belastningskällor (och trolig belastning) genomförs till viss del av konsult som ska identifiera bra åtgärder för minskad näringsbelastning i Långsjön och Markusbölefjärden 2017. Konsultens arbete bör även visa på var det behövs ytterligare åtgärder. o Åtgärder för dikesmynningar, dikesrenar, vattenmassorna identifieras. o Hur skulle behovsanpassade skyddszoner kring sjöarna och skyddsdikena kunna se ut? - Leder arbetet med VA plan för Åland - Färdplanen behandlas i ÅVs styrelse hösten 2017 2018 - Initierar arbetet och tar fram förslag för revidering av den befintliga vattenskyddsplanen (2018) - Utreder möjligheterna och förutsättningarna för att lösa in mark i närheten av sjöar och diken. Förteckning över markägare, uträkning av kostnader och eventuellt en intresseförfrågan till markägarna. - ÅV fortsätter sprida kunskap om reservvatten. Därtill, om finansiering kan säkras, kan ÅV ta ansvar för att o Initiera process för hållbar dricksvattenproduktion 2018 o Initiera process för hållbarhetsindex år 2018 o Initiera arbetet med att säkra och utreda framtida nya dricksvattentäkter o Utveckla GIS för VA sektorn på Åland * Tilläggsfinansiering för projekt med ovanstående punkter som fokus vore bra. Arbetet omfattar Ålands Vattens vattentäkter, men kan även omfatta vattenskyddsåtgärder för Åland som helhet. Lagstiftning/regler/tillsyn/ ekonomiska styrmedel: Nyckelord för denna kategori är: Tillsyn, utbildning och lagstiftning i framkant. 9
Viss lagstiftning behöver förnyas och utvecklas samtidigt som det finns regler idag som inte efterlevs och då behövs information och utbildning samt tillsyn. Flera processer och arbeten som tangerar hållbar dricksvattenförsörjning pågår. Det är viktigt att dessa processer får kännedom om varandra och framöver samarbetar för att försäkra ett gott resultat; försäkra att inte dubbelarbete görs, att hänsyn till respektive process nyckelaspekter tas och att gemensamma målsättningar identifieras. Processerna har olika ansvariga ministrar och arbetsgrupperna har inte riktigt försäkrat att det finns representation i varandras referensgrupper. -> Alla som har ansvar kring dessa processer och arbeten bör träffas för att informera varandra om pågående processer och identifiera gemensamma målsättningar. Igen lyftes också vikten av att det finns en samarbetsgrupp för VA-sektorn. Information och kommunikation är viktigt för förbättrad kunskap och förstärkt ansvarskänsla och ägande av frågan gällande dricksvattenskydd. Vattenkvaliteten är direkt påverkad av efterlevnaden av gällande regler. Processen har visat att det är viktigt att efterlevnaden är hög och att verksamheter bedrivs med minimerade utsläpp av näringsämnen och farliga ämnen till vattentäkterna så att sjön kan fortsätta att vara i balans. Vi behöver stoppa den systematiska koncentrationsökningen av vissa ämnen som finns idag. ÅMHM är en viktig aktör i arbete med efterlevnad av regler. Ålands Vatten skulle se mycket positivt på en separat process kring efterlevnad av gällande regler i samarbete mellan; miljöbyrån, jordbruksbyrån, ÅV, ÅMHM och representanter från jordbrukare. Frågor att besvara: - Hur får vi en bra efterlevnad av reglerna? - Kan vi utveckla begreppet förebyggande tillsyn? - Behöver vi mer tillsyn och hur kan det i så fall frigöras resurser till det? - Vilken lagstiftning behöver utvecklas för ett bättre vattenskydd? - Är det möjligt att utveckla begreppet egenkontroll för jordbruket, men med minimal administration? *Det vore bra med en överenskommelse om att alla organisationer också strävar efter att dessa regler ska gälla även kring icke skyddade råvattentäkter. Det går i alla falla att informera och öka kunskapen. Landskapsregeringen som lagstiftande område har ett ansvar att ha en proaktiv lagstiftning som ligger i framkant och för Åland i en hållbar riktning. Vissa målsättningar kan komma en bit på väg genom verktyg som upphandlingskriterier, beslut och annat innan det kommer in i lagstiftning. En proaktiv dialog kring lagstiftning är centralt och särskilt kan framhållas att syftet med lagstiftning inte är att straffa utan att styra upp, se till att fel inte begås. Frågor om lagstiftning som kommit fram i processen och vidarebefordras till LR 10
- Avgiftstäckning för VA tjänster - Krav på att vattenbolag ska arbeta med vattenskydd, information och andra preventiva åtgärder. - Klassa vattenskydd av vattentäkter som samhällsnyttig verksamhet vilket alltid ska gå före egennytta. - Preventiva åtgärder ska alltid beaktas särskilt noga vid risk för förorening av vatten. - Lagstiftningen ska främja hållbara lösningar. - PolluterPaysPrinciple bör betonas i vattenlagstiftningen. - Ställ krav på informationstext och varningssymboler på läkemedel och andra substanser som kan skada vattenmiljön. - Ta fram kvalitetsnormer för dagvatten. - Vid vägdragningar och andra infrastrukturella åtgärder inom vattenskyddsområden skulle det kunna vara ännu större krav på MKB. - Lagstiftning som säkrar prövning, tillstånd och tillsyn av avloppsledningsnät och avloppspumpstationer. - Vattenbolagen borde vara givna remissinstanser för all typ av åtgärder inom vattenskyddsområdena och råvattentäkternas tillrinningsområden. * Beslut och policys kan vara ett komplement till lagstiftning eftersom lagstiftningsprocessen tar tid. Konkreta förslag på ändrad lagstiftning substitution av läkemedel Avgiftstäckning för VA tjänster lagstiftning som säkrar prövning, tillstånd och tillsyn av avloppsledningsnät och avloppspumpstationer. minska förskrivningen av läkemedel (inte ask, utan karta eller antal tabletter). Hållbara krav vid all upphandling, inte bara policy hos LR (och Mariehamns Stad, utan alla kommuner) Konkreta åtgärder - Ålands Vatten tar fram en policy för hur bolaget ska agera vid överträdelser mot vattenskyddsbestämmelserna. Policyn fastslås i bolagets styrelse. - Formalisera åtgärderna som tas fram i denna process genom överläggning hos landskapsregeringen och genom att ta beslut om fortsatta åtgärder. - Utveckla dokumentet med ansvarsfördelning inom vattenskyddsområde. Aktörer: jordbruksbyrån, miljöbyrån, infrastrukturavdelningen, ÅMHM, kommunerna, räddningsväsendet. - Mer information och kommunikation kring vattenskyddsfrågor och vikten av vatten. - Mer resurser förtillsyn till ÅMHM och jordbruksbyrån (när regler för EU stöd inte efterlevs ska det dras av på stöden). - Möte med vårdsektorn och apoteken. - Utveckla olika samarbetsprojekt mellan ÅPF, hushållningssällskapet, ÅV och andra. 11
- Informera rederierna om att det har framkommit i denna process att även de kan bidra till en bättre dricksvattenkvalitet eftersom deras luftutsläpp påverkar Ålands råvattentäkter. Ålands vatten tar ansvar för: - Färdplanen behandlas i ÅVs styrelse hösten 2017 - Färdplan för hållbar dricksvattenförsörjning förs till ÅLR för överläggning. - Ålands Vatten bevakar andra processer som berör dricksvatten och VA Åland samt informerar andra berörda om denna process och uppmanar dem att informera ÅV när det berör vattenskyddsområdena och/eller Ålands Vattens verksamhet. o Ålands Vatten Ab har ett ansvar att följa andra processer som på ett eller annat sätt berör dricksvattenproduktion, men en målsättning är också att vi ska öka medvetenhet och kunskap hos andra att vi i framtiden blir en naturlig kontakt för arbeten inom infrastruktur så väl som planering av program och policys. - ÅV tar fram en film om processen som sprids inom WATERCHAIN och inom bärkraft - Fastslagen färdplan för hållbar dricksvattenförsörjning sprids till berörda organisationer och enheter (skogsbruksbyrån, utbildningsavdelningen, fastighetsverket etc.) Gärna i kombination med möten för att ge informationen muntligt. - Framtagande av informationsmaterial - Möten med berörda och överläggning hos regeringen Infrastruktur; vägar/ bygg/industri/planering Nyckelord i denna kategori är samarbete, referensgrupper, remissinstanser och informationsflöde. Från denna kategori är det också många åtgärder som bör lyftas in i processen med VA plan. Denna process visar att det vore viktigt att organisationer inom infrastruktur och planering (som upprätthåller viktiga samhällsfunktioner) skyndsamt gör sina egna processer. Områdena planering och infrastruktur har stor utvecklingspotential genom att påbörja egna hållbarhetsprocesser. Kan fastighetsverket eller infrastrukturavdelningen ta ledartröjan? Ett bra GIS verktyg vore värdefullt för det fortsatta arbetet eftersom processen tydligt visar att en hållbar samhällsplanering är av vikt för att skydda vårt vatten. Andra verktyg för en hållbar samhällsplanering är förstås regler och lagstiftning. Mer information och kommunikation har potential att bidra till att förbättra kunskapen och ansvarskänslan för vattenskyddsfrågor. Ålands vatten har för avsikt att ta fram en informations- och kommunikationsstrategi samt att inom kort påbörja arbetet med att ta fram olika informationsmaterial om vattenskydd. 12
Gällande vattenskyddsfrågor finns det flera åtgärder att lyfta för diskussion och fortsatt utveckling tillsammans med kommunerna och infrastrukturavdelningen. Punkterna omfattar bland annat: LOD, MKB förfaranden, möjligheten att styra bort eller begränsa viss trafik kring vattenskyddsområden, slutna zoner kring vägar inom vattenskyddsområden, bra planeringsprocesser, en bra dialog och rutiner för remissförfaranden. Flera åtgärder gällande fortbildning för VA-tekniker har också lyfts i processen och upphandlingsregler nämns som ett viktigt verktyg. Konkreta insatser som nämns inom denna kategori är skydd av grundvattenområden, GIS verktyg, larm och övervakning, upphandlingskriterier och utbildning/fortbildning för VA Åland. Ålands vatten tar ansvar för: Informerar om processen och åtgärderna till berörda. Möte med lantmäteriet, infrastrukturavdelningen och kommunerna. Initierar diskussion om utbildning VA Åland Arbetar med hållbar VA-plan för Åland Tar fram informationsmaterial som kommunerna kan skicka ut vid bygglovshantering etc. ar Information/kommunikation/samarbete/ fakta/utbildning Information och kommunikation är en kostnadseffektiv och preventiv åtgärd. Processen visar att det finns ett tydligt behov av information och kommunikation, så väl som samarbeten för att säkra en hållbar dricksvattenförsörjning. Vi behöver höja kunskapen och förbättra medvetenheten kring vattenfrågan och kan genom det också uppnå ökat ansvarstagande. Även i denna kategori lyfts samverkan och samarbete som viktig och att träffar för en bra relation kan vara nog så viktigt som att ingå i varandras referensgrupper och att använda varandra som remissinstanser i olika frågor. 13
Ålands vatten tar ansvar för: Ålands Vatten Ab utarbetar en informations- och kommunikationsplan. Informerar om processen och åtgärderna till berörda. Konceptet vattendagar formaliseras mer än det har varit tidigare och ÅV tar på sig att vara en av aktörerna. ÅV kan ansvara för genomförande av vattendagar hösten 2017. Tar fram informationsmaterial och påbörjar arbetet med en websida för vattenskydd. www.vattenskydd.ax Tar fram informationsskyltar om vattenskyddsområdena som kan placeras på strategiska platser. ÅV tar sammanställer information och skapar en film om processen för en hållbar dricksvattenförsörjning för Åland. ÅV tar fram en policy för hur bolaget ska agera vid överträdelser mot vattenskyddsbestämmelserna. Jordbruk/skogsbruk/ fiske/avlopp/vattenvård Även i denna kategori lyfts information och kommunikation som viktiga och kostnadseffektiva. Vi behöver höja kunskapen och förbättra medvetenheten kring vattenfrågan och kan genom det också uppnå ökat ansvarstagande. Även i denna kategori lyfts samverkan och samarbete som viktig och att träffar för en bra relation kan vara nog så viktigt som att ingå i varandras referensgrupper och att använda varandra som remissinstanser i olika frågor. Det finns mycket information att tillgå och forskning har gjorts. Det vore bra att sammanställa en kunskapsbank för resurseffektivt och klimatsmart jordbruk. Kan vi göra fisket attraktivare och samtidigt förbättra vattenkvaliteten? Testa gäddfabriker och att plantera in gös. (möjlighet till Leader pengar?) De åtgärder för avlopp som har lyfts i processen faller till stor del under arbetet med VAplanen, men se också åtgärder som lyfts under kategorin infrastruktur/bygg/planering. Det finns många åtgärder som är direkt kopplade till arbetet med en hållbar livsmedelsstrategi för Åland. Fortsätt samarbete och identifiera samarbetsprojekt och finansiering. Nytänkande/Nya åtgärder Inkludera beteendevetare i framtagande av informations- och kommunikationskampanj. Ordna workshops för kommunernas fritidsförvaltningar, skola och barnomsorg för att höja kunskapen bland de som arbetar med barn och unga. 14
Nytt tänk för vattenbesparande åtgärder t.ex. att genomföra vattenmedvetenhets kampanjer och att synliggöra vattenåtgången i duschen. I denna kategori lyfts också flera åtgärder som skulle kunna genomföras i projektform om finansiering kan ordnas. Exempel är: Ta fram fakta om farliga ämnen i bioavfall och avloppsslam och jämför med hur det ser ut i befintlig jordbruksmark. Gör Åland till ett pilotområde. Sanera gamla synder dammsuga bottnar för återföring till jordbruket. Test i en sjö som inte är en råvattentäkt först! Bortförande av biomassa (fiska bort skräpfisk) och plantera in rovfisk (ex. gös). Skapa en kunskapsbank för resurseffektivt och klimatsmart jordbruk samt för teknikutveckling och utveckling av grödor. www.vattenskydd.ax www.landsbygd.ax/vattenskydd Andra konkreta åtgärder o Gödselhotell o Tak över gödselbassänger o Biogasanläggning o Integrerade skyddszoner o Våtmarker o Lantbruket är en resurs och i jordbruket är näringsämnen en resurs. Näringsämnen ska vara på åkrarna inte i våra sjöar och vattendrag. Näringsämnen är en resurs! De ska ge oss lokalt producerad hälsosam och klimatsmart mat, inte orsaka problem för sjöar, vattendrag och Östersjön. o Dammar som näringsfällor och för bevattningsvatten. o Implementera tvåstegsdike o Skapa en kunskapsbank för resurseffektivt och klimatsmart jordbruk samt för teknikutveckling och utveckling av grödor. o Kartlägg användningen av växtskyddsmedel och utred de substansernas effekter, nedbrytning etc. o Informera markägare, arrendatorer och jordbrukare om vattenskydd. o Projekt om stallgödselhantering och hästhagar. o Implementera JÄRKI och Greppa Näringen på Åland. o Markusbölefjärdsgruppen 15
Vision: bäst i världen på jordbruk som inte påverkar vattenmiljön. Ingå: jordbrukare, forskare, rådgivare, myndighet, vattenbolag, innovation/utveckling. Ålands vatten tar ansvar för: ÅV kartlägger näringstillförseln i Ålands Vattens råvattentäkter. ÅV ser över möjligheterna att ta fram en databas med forskning relaterat till vattenskydd samt en förtäckning över goda exempel. Tar initiativ till möten med jordbruksbyrån, ÅPF, hushållningssällskapet och ämbetsverket. Tar fram informationsmaterial samt power point bilder att kunna använda vid rådgivning till jordbrukare. Innovationer/ Nytt tänk vattenanvändning Teknikutveckling och information. Våga tänka nytt! Vattenmedvetenhetskampanjer Vatten angår oss alla! Förebygg och förhindra, vi ska inte behöva rena när skadan redan är skedd. Ålands vatten tar ansvar för: - Arbetar med VA-plan för Åland och lyfter in relevanta åtgärder från denna process i det arbetet. - Informerar om denna process i olika sammanhang och är noga med att lyfta våra framgångsfaktorer och kärnvärden. TACK FÖR DITT DELTAGANDE OCH ENGAGEMANG! 16
Bilaga: Åtgärderna, de kreativa lösningarna, i tabellformat Övergripande processåtgärder/ Process hållbar dricksvattenförsörjning Delaktighet och information. Öppenhet i den fortsatta processen. Aktivera alla berörda parter- involvera berörda parter i ett tidigt skede. 2017 Fortsätta följa upp färdplanen. Beslut kring viktiga åtgärder i färdplanen Initiera arbete med hållbarhetsindex för vattenproduktion (Svenskt Vatten) Hållbar VA-plan Analys av klimatförändringarnas påverkan på vattentillgång och på våra råvattentäkter. Ålands Vatten tar fram en policy för bolagets agerande vid överträdelser mot vattenskyddsplanen. Arbetet sker i samarbete med jurist och policyn fastslås av Ålands Vattens styrelse. Påbörja processen med att införa vattenskyddsområden för icke skyddade råvattentäkter. Påbörja processen med att ta fram en plan för hållbar vattenproduktion. Ålands Vatten tar fram en informations- och kommunikationsplan för bästa genomförande av information och kommunikation för en hållbar dricksvattenförsörjning. 2018 Fortsätta följa upp färdplanen. Påbörja arbetet med att revidera vattenskyddsplanen. Genomföra processen med att ta fram en plan för hållbar vattenproduktion. Införa nya vattenskyddsområden kring icke skyddade råvattentäkter. 2019 Fortsätta följa upp färdplanen. Regelbunden uppdatering av VA-plan Nya råvattentäkter / vattenskyddsområden 17
2016 Fortsätta följa upp färdplanen. Hållbar VA-plan 2017 Fortsätta följa upp färdplanen. Stoppa vattenflödet mellan Markusbölefjärden och Långsjön Analys av klimatförändringarnas påverkan på vattentillgång och på våra vattentäkter Påbörja arbetet med att revidera vattenskyddsplanen. Påbörja dialog och arbete med att införa nya vattenskyddsområden. Ta fram projektplan för arbete 2018 -> Hållbar VA-plan Information och kunskap till verksamheter inom vattenskyddsområdet Sätt upp skyltar vid vägar (för att förbättra kunskapen om var våra råvattentäkter finns) Höga och tydliga krav på verksamhetsutövare inom vattenskyddsområde/vid vattentäkter och nära kust Börja arbeta med att säkra ledningssystem och pumpstationer nära råvattentäkter (ingår i VA plan). 2018 Utred risker vad gäller invasiva arter Säkra reservvatten för Åland Utred möjligheterna och förutsättningarna för att lösa in mark i närheten av sjöar och diken Inför nya vattenskyddsområden Reviderad vattenskyddsplan Mål: Den inre balansen i sjöarna/råvattentäkterna förbättras Mål: Risker inom vattenskyddsområden har minimerats - Ta fram en plan för hur vi ska kunna veta när sjöarna är i balans. Vilka parametrar behöver vi använda och hur ofta ska vi mäta för att få en bra bild av utvecklingen. - Identifiera åtgärder som kan förbättra balansen (t.ex. hitta åtgärder för att re-designa jordbruket). Identifiera åtgärder för att minimera risker inom vattenskyddsområden. Strandskydd 2019 Utsläppskällor inom tillrinningsområden är kända Regelbunden uppföljning av VA plan påbörjas Behovsanpassade skyddszoner implementeras Lös in mark i närheten av sjöar så att mark närmas diken och sjöar funderar som filter (samhällets ansvar) 18
Ersättningar för marksinkränkningar kring nya vattenskyddsområden betalas ut 2020-2022 Flera ytvattentäkter nyttjas och är säkrade Dagens utsläppskällor är åtgärdade 2023 -> Vision noll belastning Lagstiftning/regler/tillsyn/ ekonomiska styrmedel 2016 Vidarebefordra detta dokument samt markerade åtgärder inom skogsvård till skogsvårdsbyrån för inarbetande i kommande skogsvårdsprogram. 2017 Gällande regler SKA efterföljas Ålands Vatten tar fram en policy för bolagets agerande vid överträdelser mot vattenskyddsplanen. Arbetet sker i samarbete med jurist och policyn fastslås av Ålands Vattens styrelse. Ta fram informationsplan vattenskydd Uppdatera plan för tillsyn och information vid vattenskyddsområdena Finansieringsplan tas fram (ingår i VA plan) Graden av avgiftsfinansiering definieras Tillräckliga resurser för tillsyn anslås i ÅMHM:s budget för 2018 Ta beslut om åtgärder hämtade från denna process formalisera i ÅV styrelse, inom ramen för vattenåtgärdsprogrammet samt bärkraft. Säkra också finansiering för genomförande. ÅMHM ÅMHM ÅMHM Höga och tydliga krav på verksamhetsutövare inom vattenskyddsområde/vid vattentäkter och nära kust Ta fram tydlig information om gällande regler Börjar arbeta med förebyggande tillsyn TILLSYN Efter tillsynsbesök, följ upp och kontrollera Sprid information om denna process i hela Östersjöregionen så att alla arbetar åt samma håll- då kan det ge ringar på vattnet Formellt beslut/fastslagning av färdplan alternativt delar av färdplan vid LR 19
Lagstifta om mindre hål i hygien- och städprodukter (vi använder ofta mer än vi behöver) Tätare dialog mellan berörda parter Informera politiker om konsekvenser av dåligt vatten. Börja arbetet med att säkra Klargöra/revidera regler för jordbruk och skogsbruk samt övrig markanvändning. Ny lagstiftning anpassad till tidigare nedskrivna idéer. Ökad medvetenhet re-design! Och ytterligare diskussion. Tidplan Utveckling av lagstiftning i hållbar riktning ny diskussion. Lagstifta om samhällsstöd för skydd av vattentäkter. Uppföljning av lagstiftning Skärpt lagstiftning Lagstiftningen ska främja hållbara lösningar 2018 Tillräckliga resurser för tillsyn anslås i ÅMHM:s budget för 2019 Överlämna förslag till Mer utbildning till yngre/ skol- och dagisbarn. utbildningsavdelningen och Överlämna förslag till utbildningsavdelningen och arbetsgrupperna som tar fram arbetsgrupperna som tar fram ett förslag till reviderat ett förslag till reviderat grundskolelag Överlämna förslag till grundskolelag utbildningsavdelningen och arbetsgrupperna som tar fram ett förslag till reviderat grundskolelag (Andreas Wiklund, LR). In i läroplan. Re-design session livsmedelsstrategi/hållbar dricksvattenproduktion Ingå i lagstiftningsdiskussion samt samarbete ÅV och infra Bra tillsyn och uppföljning vid råvattentäkter Skogsbruk och jordbruk i tillrinningsområden bedrivs miljöanpassat med minimalt med näringsämnen/näringsläckage. PPP Polluter Pays Principle Dagvatten till recipient ska vara inom kvalitetsnormerna. Strängare regler för markanvändning inom vattenskyddsområde - Undvik vägdragning inom vattenskyddsområdet/nederbördsområde Undvik risker vid råvattentäkter - Substitution läkemedel och växtskyddsmedel till mindre farliga substanser. Avgiftsfinansiering Tillstånd och tillsyn för avlopp, jordbruk etc. - Bättre koll enskilda avlopp Ökad tillsyn på verksamheter inom vattenskyddsområden 20
Ingå i lagstiftningsdiskussion Bättre samarbete och kommunikation mellan LR och kommunerna- skapa fungerande kommunikationskanaler. Riskanalys vid utbyggnad inom vattenskyddsområde Finansiering till vattenförbättrande åtgärder Skärpta krav på vattenberedskap 2019 Piska med moroten (om reglerna ännu inte följs) Inga utsläpp från avloppsvattenhantering- både enskilda och kommunala. Hur kan vi säkerställa 0 tolerans år 2019. Få bort enskilda avlopp. Ingen försurning med regnvatten 20123-> Atmosfärisk deposition Infrastruktur; vägar/ bygg/industri/planering 2016 2017 Sprid information om denna process i hela Östersjöregionen- då kan det ge ringar på vattnet Möte med lantmäteriet Info om vattenskydd vid markköp (lantmäteriet) samt vid ansökan om bygglov. Ta fram informationsmaterial som kommunerna kan skicka ut. Arbetsgrupper bygg/planering och VA Tillräckliga resurser anslås för områdesplanering och hållbar samhällsplanering, speciellt inom vattenskyddsområde Fysisk planering och PBL bör beakta vattenskyddet Bättre kontrollsystem för föroreningar Uppdaterat markregister för vattenbolagen alt. överenskommelse med lantmäteriet. 1. ÅV köper aktuellt markägarregister 2. ÅV kopia när mark byter ägare ÅV remissinstans vid arbeten inom vattenskyddsområde - Remiss från vilka 21
2018 Informera arbetsgrupper PBL infra och VA Lagstiftning och bygglovshantering Arbetsgrupper bygg/planering och VA Infradiskussion Koordinera åtgärd inom lagstiftning och infra/planering - Hur hantera remisser som kommer in? Informationsmaterial tas fram för - Vad är ett vattenskyddsområde - Entreprenadarbeten - Vägarbeten - Husbyggnation - Hushåll - Övriga verksamheter - Jordbruk - Skogsbruk - Bergvärme- och sjövärme system Ingå i varandras referensgrupper Kommunsammanslagning (?) Ett vattenbolag (?) Fler än ett vattenverk (!) Sammankopplat vattennät som stöder varandra. Borde framgå som resultat av VA plan Utbildning om kunskap/tekniker om arbeten tryckledningar Riskanalys vid utbyggnad inom vattenskyddsområde Innovativa VA lösningar i nya bostadsområden Arbetet bedrivs strategiskt översiktlig och långsiktigt Billigare (subventionerade) vattenanalyser Säkrare transporter av farligt gods - Skyddsbarriärer vid vägar - Gör om bilvägar till G/C vägar - Förbjud farligt gods vissa sträckor/led om trafik Slutna zoner kring vägar inom tillrinningsområden till råvattentäkter (Bentonit tätning?) Möjlighet att mata stamledningar från olika riktningar / ringmatning Kommunala avloppsledningar och pumpstationer flyttas utanför tillrinningsområde Utveckla regler för infrastruktur, bosättning och industrier 2019 Styra bort trafik från råvattentäkter Höjdförhållanden för bostadsplanering Övervakade avloppsledningssystem Möjlighet till magasinering - Bygga bevattningsdammar - LOD lokal dagvattenhantering 22
Tunga verksamheter inom nederbördsområde krav, regler och egenkontroll fungerar Inga avloppsledningar inom tillrinningsområde Exploatering endast på redan bebyggd mark 2020-2022 Flytt av avloppsledningar Avloppsledningar dras på ett sådant sätt att breddningar och läckage inte belastar täkten Buffertbassänger vid avloppspumpstationer Re-design 100% hållbara krav vid upphandling Skydd av grundvattenområden Information/kommunikation; Samarbete/fakta/utbildning 2017 Facebooksida om vattenskydd www.vattenskydd.ax Utarbeta informationsstrategi - Web - Radio - Tv - Massmedia etc. Informationsmaterial tas fram för - Vad är ett vattenskyddsområde - Entreprenadarbeten - Vägarbeten - Husbyggnation - Hushåll - Övriga verksamheter - Jordbruk - Skogsbruk Ålands Vatten tar fram en policy för bolagets agerande vid överträdelser mot vattenskyddsplanen. Arbetet sker i samarbete med jurist och policyn fastslås av Ålands Vattens styrelse. Möte en gång per år med fokus färdplan Vattendag varje år LR/ÅV ½ dag var alternativt vartannat år Fokus på samarbete och handlingskraft 2017 Workshops för kommunerna med avseende teknik, bytt fritidsförvaltning, skola, barnomsorg Viktigt med information, nyckeln till förståelse Nämnas i inledningen av Information och kunskap till allmänheten informationsstrategin 23
Borde ingå i ev. JÄRKI projekt Strategiskt mål med god nivå enligt vattenramdirektivet till 2030! Strategiskt mål att kunskapen har ökat avsevärt till 2025! Strategiskt mål med minimerade risker till 2020! Ingå i varandras referensgrupper Konkret storytelling kan vara ett verktyg - Film dag utan vatten Green Peace aktioner Låt politiker bada Sammanställ fakta om farliga ämnen i t.ex. bioavfall och avlopp. Jämför nivåer i redan befintlig jordbruksmark. Samtala med enskilda jordbrukare- lyssna Information och kunskap till boende inom vso: internet, broschyrer och infomöten Kommunikation till kunderna (skicka ut information med vattenfakturan) Samla in den forskning som finns-> Erbjud Åland som pilotområde Bredda kompetensen i olika arbetsgrupper. Inkludera t.ex. jurister, beteendevetare och marknadsföringskunniga i Hårda och tekniska frågor och samarbetsgrupper Information och kunskap till räddningsväsendet Information för kunskap och medvetenhet till allmänheten opinion/påverkan Kontinuerlig information om lagar och direktiv. tillgänglig information Skyltar inom vattenskyddsområde Folklig vision (hållbar dricksvattenproduktion) för förståelse och tydlighet. Ta fram en plan för genomförande av mätningar och analyser som kartlägger tillförsel av näringsämnen i hela vattenskyddsområdena. Alla utfallsdiken med tillrinning till råvattentäkterna provtas vid stora flöden och enligt schema under flödessäsong. Ta fram en plan för genomförande av mätningar och analyser avseende farliga ämnen och substanser i både vattenmassa och sediment i råvattentäkterna. Gör en riskanalys för samt ta fram en plan för genomförande av mätningar och analyser mikrobiologiska föreningar. 2018 Synliggöra vattenåtgång i duschen Arbetsgrupp/studieresa/or för jordbrukare, ÅPF, ÅV, Östersjöfonden, jordbruksbyrån, rädda lumparn et. JÄRKI och/eller Greppa Näringen Samla goda exempel - Kalundsborg 24
Ingå i infostrategi Strategiskt mål med hög biologisk mångfald! - Kävlingeån - Bornsjön - Järki - Vasskörd - Bornsjön - BSAG Baltic Sea Action Group Substitution eller utbyte av läkemedel och bekämpningsmedel till mindre farliga substanser Inte ta vatten för given och vattenmedvetenhetskampanjer Ta fram en plan för kartläggning av den biologiska mångfalden i och kring råvattentäkterna. (Examensarbetare, Högskolepraktikanter, Husö biologiska 5 års plan?) Forsknings- och utvecklingssamarbeten. Åland är i framkant vad gäller tekniska lösningar (utveckla strategi för? 2019 Räddningstjänstens påverkan på vattenkvaliteten: kemikalier i släckmedel, bränder och spec. bränder vid industrier. Bortförande av biomassa + skräpfisk från sjöarna Ingå i infostrategi- koppla till kräftfiske och dricksvatten Attityd- rena sjöar är viktiga! Varningssymboler på läkemedel och andra produkter som är farliga för vattenlevande organismer. Jordbruk/skogsbruk/ fiske/avlopp/vattenvård 2016 2017 Ingå i informationsstrategi Ta fram plan för information och rådgivning för ex. jordbruk och skogsbruk. - Ppt att använda vid information - Utbildning och fortbildning till handläggare Ta fram en plan för kunskapshöjande åtgärder som bland annat ska innehålla info till hushåll och råvattnet och påverkan från trädgård, biltvätt etc. Inventera/kartera nuvarande och befintliga verksamheters påverkan och risker Odla samma grödor utan att det påverkar miljönteknikutveckling Fysisk planering bör göras för vattenskyddsområde 25
Examensarbetare??? KTH Ingå i plan för kunskapshöjande åtgärder 2018 Koppla ihop plan för hållbar dricksvattenförsörjning med hållbar livsmedelsstrategi Fokus på uppströms /preventivt arbete REVAQ- preventivt arbete inom avlopp/hushåll Kartlägga användningen av bekämpningsmedel jfr. tillåtna växtskyddspreparat och metaboliter med vad som provtas och säkra att substanser som används finns med vid provtagning. Säkerställa att tredje parts marknyttjare känner till begränsningar i markanvändning (arrende) Fokus på information om skonsamma jord- Och skogsbruksmetoder Tillsätt arbetsgrupp för att samla fakta kring alla olika tekniker för (re)cirkulation av näringsämnen Restriktivare och medvetet skogsbruk inom vattenskyddsområde Jordbruket bedrivs med miljöanpassade metoder Vattenvårdande mark- och dikesröjning/åtgärder Näringsämnesfångande bevattningsdammar Utbildning och fortbildning till rådgivare inom jordbruk Rådgivning till lantbrukare Etablera samarbete utifrån livsmedelsstrategin och andra målsättningar för utvecklat jordbruk vid vatten Buffertbassänger kring avloppspumpstationer. Skärpa/utöka bestämmelser Gäddfabriker Förbättrad stallgödselhantering Gödselhotell för att bättre kunna använda gödsel när det behövs och inte för att tömma tanken Markusbölefjärdsgruppen Vision: bäst i världen på jordbruk som inte påverkar vattenmiljön Ingå: jordbrukare, forskare, rådgivare, myndighet, vattenbolag, innovation/utveckling Greppa näringen konceptet till Åland Se lantbruket som en tillgång med avséende på näringscirkulation och råvara till biogas 2019 Sanera gamla synder (både näringsämnen och farliga ämnen) Implementera ny teknik som förhindrar näringsläckage 26
Ökat kretslopp Kretsloppsbaserat jord- och skogsbruk Nedplöjning av organiskt material bildar kolsänkor och minskar avrinning Innovationer/ Nytt tänk vattenanvändning 2016 2017 Forskning på nya reningsmetoder-dricksvatten (?) Synliggöra vattenåtgång i duschen Ingå i infostrategi Inte ta vatten för given och vattenmedvetenhetskampanjer Utreda omfattningen av mänsklig påverkan på sjöarna och hur det påverkar Belastningsmodellering av sjöarna Forskning/utveckling för att utveckla detektions/varningssystem Effektivare vattenanvändning Kartläggning av mikrobiologiska risker Utvärdera regelbunden provtagning utifrån mikrobiologiska risker Bassänger och ny bevattningsteknik minimerar uttaget av bevattningsvatten. Näringsrikt bottenvatten och sediment från sjöarna används i kretslopp i jordbruket. Våtmarkslösningar och infiltrerande skyddszoner 2018 Våtmarker och produktiva skyddszoner implementeras i praktiken Våtmarker där tillräckliga flöden uppnås Sedimenteringsbassänger vid dikesmynningar Vallning av brukad mark intill vattenlinje Uttnyttja möjlihgeten med demoaktiviteter och testa metoder- allt blir inte rätt men vi kommer en bit på väg Sammanställ fakta om innovation inom området, tex. Fosforsensor eller enzymer toastol Plantera in gös Krav på torra avloppslösningar inom nederbördsområde Arbetsgrupp som kan titta på lämplig näringsverksamhet att utveckla inom vattenskyddsområdet Recirkulera näringsämnen (från bottenvatten) 2019 Hushålla med vatten Ökad användning av regnvatten Sänka trycket i ledningarna 27
Slutna kretslopp 2020/2022 Fler reningsverk (vatten- och avlopp) ger kortare ledningsvägar och mindre läckagerisk Recirkulation av näringsämnen Minskad vattenanvändning genom lokal recirkulation 2023 -> Två rör in - Dricksvatten - Bdt vatten - Recirkulation och återanvändning lokalt/per hus TACK FÖR DITT DELTAGANDE OCH ENGAGEMANG! i Landskapsregeringens Åtgärdsprogram gör grundvatten, sjöar och kustvatten 2016-2021 i enlighet med EU:S ramdirektiv för vatten. 28