Tentamen på kurs SOL110, del 3 Väl godkänt = 85 % rätt 2016 01 16, skrivtid max 3 timmar Godkänt = 60 % rätt DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska 1. (4 p.) Hur många regelbundna pluraländelser finns det för somaliska substantiv? Vilka är dessa ändelser? 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o 2. (4 p.) Hur vet man vilken pluraländelse man ska använda? Om maskulina ord i singular slutar på e slutar plural på ayaal. Om feminina ord i singular slutar på o slutar plural på ooyin. Maskulina enstaviga ord får reduplikation. Övriga ord slutar i plural på o. 3. (25 p.) Översätt följande grammatiska termer. infinitiv presens femininum predikat objekt (modus) konditionalis demonstrativ ändelse verbfras imperativ masdar joogto dheddig khabar layeele hab shardiley dibkabe tusmeed oraah faleed amar 1
syntax/satslära weerayn futurum timaaddo suffix dibkabe/dibgale prefix horkabe/horgale fonetik/fonologi/ljudlära codayn aspekt muuqaal progressiv socota sats weer subjekt yeele ordningstal jagaale partikel qurub artikel qodob form qaab attribut faahfaahiye konjunktion xiriiriye plural wadar Bari ayaa dawaco adhi fara badan ka cuni jirtay reero meel deggan. Adhigaas oo riyo iyo idaba lahaa. Maalin danbe ayaa dadkii meel isugu yimaadeen waxaaney ka wada hadleen sidii ay dawacadaa dhibta badan iskaga dili lahaayeen. 4. (6 p.) Vilka verb finns i texten här ovan? (Sheekooyin carruureed, 2001, Lyndale) cuni, jirtay, lahaa (lahaayeen), yimaadeen, hadleen, dili 5. (11 p.) Vilka substantiv finns i texten här ovan? beri, dawaco (dawacadaa), adhi (adhigaas), faro, reero, meel, riyo, ido, maalin, dadkii, sidii, dhibta 2
6. (3 p.) Vilka adjektiv finns i texten här ovan? badan, deggan, danbe, leh (< lahaa, lahaayeen) 7. (3 p.) Vilka prepositioner finns i texten här ovan? ka (< ka, iskaga), u (< isugu), ku (< isugu, iskaga) 8. (2 p.) Vilka pronomen finns i texten här ovan? is (< isugu, iskaga), ay (< ay, waxaaney) 9. (2 p.) Vilka konjuntioner finns i texten här ovan? oo, iyo, na (< waxaaney) 10. (4+5+4+4 p.) Dela in de följande meningarna i satsdelar genom att göra en ring runt varje satsdel. Ange subjekt (y), predikat (kh), objekt (ly), adverbial (fk) eller satsmarkör (q) under varje satsdel. Carruurtu (y) waxa (q) ay (y) fadhiyaan (kh) fasalka hortiisa (fk). Hooyaday (y) waxa (q) ay (y) noo (fk) soo shaqeysaa (kh) lacag (ly). Dhalada (fk) wax (y) baa (q) ku jira (kh). Xaali (y) waxa (q) ay (y) haysataa (kh) dhalo (ly). 11. (6 p.) Det finns tre viktiga typer av personliga pronomen (magacuyaallo qofeed). Vilka tre olika typer är det? Räkna upp fyra pronomen av varje typ. 3
långa personliga pronomen: aniga, adiga, isaga, iyada. korta subjektspronomen: aan, aad, uu, ay korta objektspronomen: i, ku, na, ina, idin 12. (3 p.) Man brukar dela in somaliska verb i tre olika konjugationer (typer) med hjälp av imperativformen. Hur ser man vilken konjugation ett verb tillhör? 1:a konjugationen slutar på konsonant i imperativ. 2:a konjugationen slutar på i/ ee i imperativ. 3:e konjugationen slutar på o i imperativ. 13. (6 p.)somaliskan har tre tempus och tre aspekter. Visa med hjälp av tabellen vilka former som finns. Skriv namnen på tempusen till vänster. Skriv på somaliska. Skriv namnen på aspekterna högst upp. Skriv på somaliska. Böj ett valfritt verb som exempel på de olika formerna. fudud socota caaddiley tagto cunay cunayay cuni jiray joogto cunaa cunayaa timaaddo cuni doonaa 14. (2 p.) Vad är morfologi? Läran om ordens böjning och bildning, om hurman sätter samman morfem till ord. (och vilken grammatisk funktion/betydelse olika morfem har.) 4
15. (2 p.) Vilken form av substantiven används efter räkneord? Räkneformen. Den bildas med ändelsen ood av feminina substantiv som i singular slutar på konsonant. Alla andra substantiv har samma form som dem obestämda formen i singular. 16. (4 p.) Vad är skillnaden mellan ordklass och satsdel? Man delar in språkets alla ord i ordklasser. Orden i en ordklass har samma typ av böjning och betydelse. Man definierar ordklass för ett och ett ord, inte för flera ord tillsammans. Ett ord hör alltid till en och samma ordklass. Satsdelar är delar av satser. Samma ord kan fugnera som olika satsdel i olika satser. En satsdel kan bestå av ett eller flera ord. 17. (4 p.) Vilka satsmarkörer (qurub weereed) finns i somaliskan? Hur används de? Satstypsmarkörer (waa, ma, ha ). Dessa som talar om vilken typ av sats det är frågan om. Fokusmarkörer (baa, ayaa, waxaa). Dessa talar om vilken satsdel som är fokuserad. DEL 2 Föreställ dig att du skall förklara för elever i åldern 9 10 år. Skriv dina svar på somaliska. Skriv tydligt. 1. (4 p.) Förklara hur man bäst kan testa om ett ord är ett substantiv. Svara på somaliska. Pröva att lägga till bestämd artikel. Alla substantiv (utom de flesta egennamn) kan sättas i bestämd form. 5
2. (4 p.) Förklara hur man bäst kan testa om ett ord är ett verb. Svara på somaliska Pröva att böja ordet i olika former. Alla verb kan böjas i olika tidsformer (presens, preteritum, futurum), men även i t.ex. genus (mask/fem.) och en hel del andra former. Det är bara verb som har sådana former. 3. (4 p.) Förklara hur man bäst kan testa om ett ord är ett adjektiv. Svara på somaliska. Sätt ordet efter ett substantiv. Böj substantivet i obestämd och bestämd form. Om ordet efter substantivet är ett adjektiv så ska det inte förändras. 4. (4 p.) Förklara när man ska använda stor bokstav. Svara på somaliska. I början av en mening. I början av egennamn, bl.a. också dagar, månader, språk och invånare i olika länder (Sabti, Oktoobar, af Soomaali, Carab). 6