GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX GÖTEBORG SOMALISK GRAMMATIK FÖR MODERSMÅLSTALARE.

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX GÖTEBORG KONTRASTIV SOMALISK GRAMMATIK FÖR MODERSMÅLSTALARE Morgan Nilsson Uppdaterad 21 november 2015 Detta är ett pågående arbete. Därför kan vissa uppgifter vara ofullständiga eller felaktiga. Läs alltså kritiskt! Kontakta mig gärna med ev. synpunkter.

2 Syntax Weerayn Syntaxen (weeraynta) handlar om hur man bygger en text (qoraal) av ord (erayo). Ofta bildar några ord tillsammans en naturlig enhet. En sådan enhet kallas för en fras (oraah). Fraser Oraahyo Det viktigaste ordet i frasen kallas huvudord (eray madaxeed). Om huvudordet är ett substantiv (magac), pronomen (magacuyaal) eller räkneord (tiraale) kallas frasen för en substantivfras eller nominalfras (oraah magaceed), t.ex. den lilla katten, bisadda yar. Om huvudordet är ett verb (fal) kallas frasen för en verbfras (oraah faleed), t.ex. kan springa, ordi karaa. Nominalfras (NP) Verbfras (VP) Oraah magaceed (OM) Oraah faleed (OF) Typiskt är att en bestämning i svenskan nästan alltid står före huvudordet medan bestämningar i somaliskan står efter huvudordet. Adigu baabuur weyn waa aad waday. OM OM OF Macallinkaagu buug baa uu i siiyay. OM OM OF 1

3 Caasho waa dheer tahay. OM OF Cali Xamar baa uu ka cararay. OM OM OF Med hjälp av en substantivfras och en verbfras bildas den allra enklaste typen av sats (weer) på svenska. Både på svenska och somaliska består den enklaste typen av satser av SUBJEKT och PREDIKAT. Substantivfrasern utgör satsens subjekt (yeele). Verbfrasen utgör satsens predikat (khabar). Den lilla katten kan springa. På svenska måste subjektet uttryckas antingen som en nominalfras som innehåller ett substantiv eller med ett pronomen. Ali skrattar. Han skrattar. På somaliska måste subjektet i vanliga påståenden normal uttryckas med ett subjektspronomen. Förutom pronomenet kan subjektet också uttryckas med en nominalfras som innehåller ett substantiv, men subjektspronomenet skall normalt ändå finnas med. Waa uu qoslayaa. Cali waa uu qoslayaa. I enkla somaliska satser finns dessutom nästan alltid en satsmarkör (qurub weereed). Dessutom finns det i enkla somaliska satser nästan alltid ett subjektspronomen (magacuyaal yeele). 2

4 Bisadda yari waa ay ordi kartaa. Satsmarkören och subjektspronomenet kan alltid dras samman till ett ord, t.ex. Bisadda yari way ordi kartaa. På båda språken kan predikatsverbet antingen bestå av ett enkelt verb i t.ex. presens eller preteritum eller av ett huvudverb tillsammans med ett hjälpverb. Jag ska åka till Mugadisho. Waxaan tegi doonaa Muqdisho. Man brukade ge mig mat Waxaa lay siin jiray cunto. Sköldpaddan kan sova i två månader. Diinku waxa uu hurdi karaa laba bilood. Svenskan har fler sådana hjälpverb som kan stå tillsammans med ett huvudverb i infinitiv. Somaliskan har färre. På somaliska måste man då ofta uttrycka samma sak med en bisats. Ali vill cykla. Cali waxaa uu rabaa in uu fuulo baaskiilka. Enkla satser Weero fudud En enkel sats (weer fudud) beskriver en handling, händelse eller situation. En enkel sats innehåller normalt ett subjekt och ett predikat. I somaliskan innehåller den även en satsmarkör. Om subjektet är en substantivfras finns det i somaliskan normalt också ett subjektspronomen. 3

5 Den enklaste typen av somalisk sats består av - en satsmarkör, - ett subjektspronomen och - ett predikatsverb. Waa uu kacayaa. SUBJ PRED PÅSTÅENDE han stiger upp Han håller på att stiga upp. Waa aan kacayaa. SUBJ PRED PÅSTÅENDE jag stiger upp Jag håller på att stiga upp. Därutöver kan satsen ha ett substantiv som subjekt, men pronomenet framför verbet ska ändå finnas med. Xasan waa SUBJ uu kacayaa. SUBJ PRED Hassan PÅSTÅENDE han stiger upp Hassan håller på att stiga upp. Om subjektet är ett substantiv i bestämd form får det subjektsändelsen -u i stället för grundformens ändelse -a. Wiilku waa SUBJ uu kacayaa. SUBJ PRED Pojken PÅSTÅENDE han stiger upp (progressiv) Pojken håller på att stiga upp. Här bör man påpeka att även svenskan ofta har denna typ av dubbelt subjekt, dels substantiv och dels pronomen, i vardagligt talspråk, t.ex. Pojken han håller på att stiga upp. 4

6 Man kan också ha både ett fritt pronomen som uppför sig som ett substantiv och ett obligatoriskt subjektspronomen med precis samma betydelse i en och samma sats, t.ex. Isagu waa uu kacayaa. SUBJ SUBJ PRED Han PÅSTÅENDE han stiger upp (progressiv) Han håller på att stiga upp. Anigu waa aan kacayaa. SUBJ SUBJ PRED Jag PÅSTÅENDE jag stiger upp (progressiv) Jag håller på att stiga upp. De olika pronomenens långa och korta form. aniga aan annaga aan / aannu adiga aad innaga aynu isaga uu idinka aad / aydin iyada ay iyaga ay Satsdelar (P) predikat Qaybaha weerta (Kh) khabar (S) subjekt (Y) yeele (O) objekt (L) layeele (A) adverbial (F) falkaab Adigu baabuur baa aad waday. Y L Y Kh 5

7 Macallinkaagu buug baa uu i siiyay. Y L Y L Kh Caasho waa dheer tahay. Y Kh Cali Xamar baa uu ka cararay. Y F Y Kh Objekt Layeele Många predikatsverb har ett objekt (layeele). Då byter man ganska oftast ut satstypsmarkören waa mot waxaa som är en fokusmarkör. Som fokusmarkör talar waxaa om att det kommer en viktig och särskilt framhävd substantivfras (oraah magaceed) efter predikatsverbet. Wiilku waxaa uu cunayaa tufaax. SUBJ SUBJ PRED OBJ Pojken FOKUS > han äter (progr) äpple Pojken sitter och äter ett äpple. Waxa aan leeyahay laba indhood. SUBJ PRED FOKUS > jag har Jag har två ögon. OBJ två ögon Farxiya waxa ay aragtay libaax. SUBJ SUBJ PRED OBJ Farxiya FOKUS > hon såg Farxiya fick se ett lejon. lejon Adverbial Falkaab 6

8 På precis samma sätt bygger man upp satser som innehåller uttryck för den tidpunkt, den plats eller det sätt som karakteriserar handlingen. Den här typen av satsdelar uttrycker olika omständigheter kring handlingen och de kallas adverbial (falkaab). De vanligaste typerna av adverbial är tidsadverbial (falkaab waqti), plats-/rumsadverbial (falkaab meeleed), sättsadverbial (falkaab siyeed). Även dessa uttrycks nästan alltid med substantiv på somaliska. Waxaa används för att fokusera på ett substantiv som kommer efter predikatsverbet, och det spelar ingen roll om det är ett objekt eller ett adveribal. Gabartu waxaa ay ku nooshahay Beledweyne. SUBJ SUBJ PRED ADVL Flickan FOKUS > hon i boende är Beledweyne Flickam bor i Beledweyne. Faadumo waxa ay aaddaa dugsiga. SUBJ SUBJ PRED ADVL Faadumo FOKUS > hon går skolan Faadumo går i skolan. Predikativ Khabar magaceed En annan typ av verb följs av mera beskrivande nominalfraser. Sådana kallas predikativer (khabar magaceed). Förr sade man på svenska oftast predikatsfyllnad. Det vanligaste verbet i sådana satser är verbet yahay / är. Just detta verb brukar kallas för kopula (fal ahaansho) och används för att binda samman två nominalfraser där predikativet berättar något om hur subjektet är beskaffat. På somaliska kan satser i presens med subjekt och predikativ helt sakna verbet yahay och bara innehålla satstypsmarkören waa som ju anger att satsen är ett påståenden. 7

9 Kani waa muus. Detta PÅSTÅ är en banan. I preteritum måste man däremot ha med verbet. Waxa uu FOKUS > Han var ahaa macallin weyn. en stor lärare. Observera att kopula-verbet böjs på ett ganska oregelbundet sätt. Presens: Preteritum: ahay, tahay, yahay, tahay; nahay, tihiin, yihiin. ahaa, ahayd, ahaa, ahayd; ahayn, ahaydeen, ahaayeen. Predikativet kan antingen vara en fras som innehåller ett substantiv, som exemplen ovan, eller bara ett adjektiv, t.ex. Elefanten är stor. Maroodigu waa uu weyn yahay. Man kan även fokusera ett predikativ. Anigu waxa aan ahay maroodi. SUBJ SUBJ PRED PREDKTV Jag FOKUS > jag är elefant Jag är en elefant. Walaashay waxaa la yiraahdaa Jamiilo. OBJ SUBJ PRED PREDKTV Syster-min FOKUS > man kallar Jamiilo Min syster heter Jamiilo. 8

10 Attribut Faahfaahiye Ofta vill man ge ytterligare information om ett substantiv. Då kan man lägga till ytterligare ord till substantivet. Tillsammans bildar då orden en nominalfras. Alla sådana tillägg som man gör till ett substantiv kallas ATTRIBUT. En mycket enkel typ av attribut är adjektiv, som t.ex. ordet yar i den här somaliska meningen. Waxa uu dherigii ka helay biyo yar. Han upptäckte lite vatten i burken. I den motsvarande svenska meningen är faktiskt inte ordet lite något adjektiv. I stället är lite på svenska ett adverb som uttrycker mängd, men det fungerar i alla fall som ett attribut till substantivet vatten. Alla bestämningar till ett substantiv är ju attribut. Ra kneord Tiraale När man lägger till en siffra som anger ett antal brukar man på svenska säga att siffran är ett attribut eller en bestämning till substantivet. På somaliska är det annorlunda. På somaliskan är även själva siffran ett substantiv. Om man vill sätta frasen med siffran i bestämd form är det på somaliska siffran som får bestämd artikel. Substantivet efter siffran står inte i plural som på svenska. De flesta substantiv står i sin grundform i singular. Bara feminina substantiv som i gundform slutar på konsonant har ändelsen ood. Dessutom är det ju generellt så att bestämningen står efter huvudordet på somaliska. 9

11 Satsmarko rer Qurub weereed I somaliskan finns ett antal små ord som säger något om satsens struktur. Några av dem anger vilken TYP AV SATS det är frågan om, medan några anger var i satsen FOKUS ligger. Satstypsmarkörer är waa, ma, sow, ha, yaan, show. Fokusmarkörer är baa, ayaa, waxaa. Satsmarkörer förekommer bara i enkla satser och huvudsatser, inte i bisatser. Fokusmarko rer Qurub diiradeed Somaliskan har tre små ord som används för att fokusera eller framhäva en substantivfras (oraah magaceed). Dessa fokusmarkörer används bara i påståenden och i frågor. I andra typer av satser förekommer inte fokusmarkörer. De förekommer inte heller i bisatser. De båda fokusmarkörerna baa / ayaa är helt synonyma och utbytbara mot varandra. De används för att fokusera en nominalfras som finns före predikatsverbet i satsen. Fokusmarkören placeras direkt efter den fokuserade nominalfrasen. Caasho baa qortay buug. Caasho buuggan baa ay qortay. 10

12 Fokusmarkören waxaa används för att fokusera en substantivfras som finns efter predikatsverbet i satsen. Fokusmarkören själv placeras före predikatsverbet i satsen. Buuggii waxaa qortay Caasho. Caasho waxaa ay qortay buug. Båda typerna av fokusmarkör kan förekomma tillsammans i samma sats. Buuggan baa waxaa qortay Caasho. Fokuserat subjekt Som framgår i exemplen ovan kan man även sätta subjektet i fokus. Ett fokuserat subjekt kan stå både före och efter predikatsverbet. När subjektet är fokuserat inträffar tre viktiga saker: 1) Satsen innehåller inte något kort subjektspronomen. 2) Subjektet får inte subjektsändelsen u eller i. 3) Verbet står i kort form (qaabka kooban). Bl.a. slutar då presens på a i stället för aa. Inget fokus: Ardaygu waa uu qorayaa. Inget fokus: Anigu waa aan qoslayaa. Fokuserat subjekt: Ardayga baa qoraya. Fokuserat subjekt: Ardayga ayaa qoraya. Fokuserat subjekt: Aniga baa qoslaya. 11

13 Fokuserat subjekt: Aniga ayaa qoslaya. Fokusmarkören kan även dras samman med det fokuserade substantivet. Fokuserat subjekt: Ardaygaa qoraya. Fokuserat subjekt: Anigaa qoslaya. Jämför också skillnaden i satser med fokuserat objekt och subjekt. Om objektet är fokuserat är satsen en helt vanlig sats med subjektsmarkör i substantivfrasen, kort subjektspronomen och fullständig verbform Fokuserat objekt: Fokuserat subjekt: Buuggan baa ay qortay macallimaddaydu. Buuggan waxaa qortay macallimaddayda. 12

14 Satstypsmarko rer Satstypsmarkörerna hör nära ihop med satsens predikatsverb. I följande tabell ges en översikt över alla de olika satstypsmarkörerna i olika typer av jakande och nekande satser. De olika typerna av satser och satstypsmarkörer diskuteras sedan mera i detalj. jakande nekande Påstående / Fråga med frågeord waa ma Ja/nej-fråga ma sow + ma ma (+ aan) Uppmaning -- ha Önskan ha yaan Möjlighet show Förekommer ej 13

15 Jakande pa sta enden I ett jakande påstående måste det finnas satstypsmarkören waa eller minst en fokusmarkör (baa/ayaa/waxaa). subjektspronomen, men inte alltid i 3 person (uu, ay) aldrig när subjektet är fokuserat. 14

16 Ekvativa pa sta enden Ekvativa påståenden består av två delar där den andra delen prediaktsfyllnaden (khabar magaceed) utgörs av ett substantiv som definierar eller beskriver subjektet. Sådana satser uttrycks på somaliska ofta utan något predikatsverb (khabar faleed). MODELL: Substantiv + waa + substantiv Faadumo waa macallimad. Gacantani waa wasakh. Cuntadu waa diyaar. Samma sak kan även uttryckas med weeye som sannolikt är en sammandragning av waa + yahay. MODELL: Substantiv + substantiv + weeye Cali macallin weeye. Satser med adjektiv i predikatsdelen Om predikatsfyllnaden i stället är ett adjektiv så används kopulaverbet (fal ahaansho) yahay. Till skillnad mot vanliga enkla satser utelämnas ofta det korta subjektspronomenet i den här typen av satser. MODELL: Substantiv + waa + (pronomen) + adjektiv + kopulaverb Cali waa (uu) fiican yahay. Faadumo waa (ay) gaajaysan tahay. 15

17 Nekande pa sta enden Verbet i ett nekat påstående står i KONJUNKTIV. Om verbformen slutar på vokal är denna vokal o, annars är vokalen antingen aa eller ee. I 2:a person singular (du) förkommer både to och tid. Nekade påståenden innehåller satstypsmarkören ma. Korta subjektspronomen är inte obligatoriska. Wiilku ma kacayo. SUBJ PRED Pojken NEG stiger upp Pojken håller inte på att stiga upp. Cidna ma arkin. ELLER Cidna muu arkin. Han såg inte någon. Cidna ma arkin. Ingen såg honom. Om pronomen dras ihop med den negativa satstypsmarkören ma får man formerna maan, maad, muu, may, maannu, maynu, maydin. 16

18 Jakande fra gor med fra geord Om en fråga innehåller ett frågeord uppför den sig på liknande sätt som påståenden men innehåller endast sällan satstypsmarkören waa. Rena frågeord är t.ex. waayo?, immisa?... Om frågeordet är fokuserat och samtidigt subjekt får kort subjektspronomen inte användas. Frågeordet yaa? är alltid fokuserat. Ordets slut ( aa) skulle kunna ses som en sammandragen form av fokusmarkören baa. Yaa yimid? Många frågeord är bildade med hjälp av ma, t.ex. maxay?, kuma?, tuma?, qofma?, goorma? Maxay sheegtay? Många andra är bildade med ändelsen ee, t.ex. kee?, tee?, kuwee?, meeshee?, baabuurkee?... Meeshee ka timid? I en fråga med frågeord kan det finnas en av fokusmarkörerna baa/ayaa, men inte waxaa. maxay + baa + aad > maxaad ett kort subjektspronomen. 17

19 Jakande ja/nej-fra gor Ja/nej-frågor uttrycks med satstypsmarkören ma. Korta subjektspronomen är inte obligatoriska. Wiilku ma SUBJ kacayaa? PRED Pojken FRÅGA stiger upp (progressiv) Håller pojken på att stiga upp? Om pronomen dras ihop med frågemarkören ma får man formerna miyaan, miyaad, miyuu, miyay, miyaannu, miyaynu, miyaydin. Ma aragtay? Miyaad aragtay? Man kan fokusera en substantivfras i en ja/nej-fråga. Då används både fokusmarkör och satstypsmarkör i samma sats. Om man använder ma + baa skall ma placeras före det fokuserade ordet och baa placeras efter det fokuserade ordet. Ma nabad baa? Om man använder ma + ayaa skall de båda satsmarkörerna dras samman till formen miyaa som placeras efter det fokuserade ordet. Nabad miyaa? 18

20 Nekande fra gor Nekande ja/nej-frågor kan uttryckas på två sätt: 1) Utgå från ett negativt påstående som innehåller satsmarkören ma och lägg till frågeordet sow. Cali ma tegin. Sow Cali ma tegin? Cali sow ma tegin? 2) Utgå från en positiv fråga med frågemarkören ma och lägg till negationen aan. Cali ma tegay. Cali miyaa tegay. (miyaa = ma + ayaa) Cali miyaan tegin? Ma Cali baa tegay. Ma Cali baa aan tegin? 19

21 Uppmaningar Uppmaningssatser med verb i imperativ är den enda typ av sats som aldrig innehåller någon satsmarkör. Uppmaningssatser innehåller inte heller något kort subjektspronomen. Fiiri carruurtan. PRED OBJ Titta barnen-här Titta på de här barnen. 20

22 Fo rbud eller avra dan Förbudssatser eller avrådande satser uttrycks med en form som brukar kallas nekad imperativ. Satstypsmarkören i denna typ av satser är ha. Ha soo noqon. Kom inte tillbaka. 21

23 OÖ nskan eller bega ran Verbet i en önskesats står i KONJUNKTIV. Om verbformen slutar på vokal är denna vokal o, annars är vokalen antingen aa eller ee. I 2:a person singular (du) förkommer både to och tid. Önskningar i 3:e person innehåller satstypsmarkören ha. Ha tago. Låt honom gå. Önskningar i 1:a person (jag, vi) och 2:a person (du, ni) innehåller inte någon satstypsmarkör. I stället används det korta subjektspronomenet i en extra kort form (an, ad). An kuu sheego. Låt mig berätta för dig. 22

24 Nekad o nskan eller bega ran Nekade önskningar innehåller satstypsmarkören y följd av negationen aan och en fortkortad form av de korta subjektspronomenen. Yaanu tegin. Låt honom inte gå. Alternativt kan satstypsmarkören y- användas utan negationen, men då tillsammans med de normala korta subjektspronomenen. Yuu tegin. Låt honom inte gå. 23

25 Mo jlighet Verbet i en sats som uttrycker en möjlighet står i en form som kallas POTENTIALIS. Vokalen i denna verbform är ee. Show sameynee. Det kan hända att vi gör det. Show aragtee. Det kan hända att du får se honom/henne/dem. Den här typen av sats förekommer inte i nekad form. 24

26 Fraser Som vi sett ovan är de två viktigaste typerna av fraser i somaliskan substantivfraser (oraah magaceed) och verbfraser (oraah faleed). Verbfraserna används som predikat (khabar) medan substantivfraserna kan användas i alla andra satsdelar: subjekt (yeele), objekt (layeele), adverbial (falkaab) och predikativ / predikatsfyllnad (khabar magaceed). En fras kan bestå av ett ord eller av flera ord. Det finns egentligen ingen begränsning för hur lång en fras kan vara. Följande mening innehåller tre substantivfraser som är subjekt, (tids)adverbial och objekt, samt en verbfras som är predikat. Warshadda hilibka ee Kismaayo maalintii walba waxay soo saartaa 2794 qasacadood oo hilib ah. Man kan också uttrycka ungefär samma sak på ett mindre detaljerat sätt med bara ett ord i varje substantivfras. Warshadda hadda waxay soo saartaa qasacado. Substantivfraser Oraah magaceed Huvudordet (eray madaxeed) i en substantivfras (eller nominalfras) är ett substantiv (magac), ett pronomen (magacuyaal) eller ett räkneord (tiraale). Huvudordet står alltid först i frasen och bestämningarna (faahfaahiyayaal), som också kallas attribut, kommer på somaliska alltid efter huvudordet. Attribut är en speciell term just för bestämningar till substantiv. 25

27 På svenska kommer en del bestämningar före huvudordet, medan andra kommer efter huvudordet. Adjektiv som attribut Adjektiv står på somaliska efter sitt huvudord men på svenska före. baabuur weyn en stor bil De somaliska ordningstalen (jagaalayaal) är också adjektiv. baabuurka afraad den fjärde bilen Pronomen som attribut På somaliska skrivs demonstrativa (utpekande), possessiva (ägande) och interrogativa (frågande) pronomen ihop med huvudordet som en ändelse. På svenska utgör pronomenen sjävständiga ord som kommer före substantivet baabuurkan baabuurkayga baabuurkee? den här bilen min bil vilken bil? Substantiv som attribut På somaliska kan ett substantiv användas för att närmare definiera ett annat substantiv. Det substantiv som fungerar som attribut / bestämning står efter huvudordet. På svenska motsvaras ofta den här typen av substantivfraser av sammansatta substantiv. kubbadda cagta garoonka diyaaradaha fotboll flygplats 26

28 Samma konstruktion med substantiv + substantiv används också för att uttrycka ägare. kubbadda Xasan Hassans boll Substantiv + verbet ah som attribut I många fall när svenskan har ett adjektiv som attribut har somaliskan i stället ett substantiv tillsammans med verbformen ah (jfr. eng. being). Detta är en viktig orsak till att det somaliska ordförrådet inte innehåller liga många adjektiv som det svenska. macallin Soomaali ah en somalisk lärare (ungefär: a teacher being a Somali) Båda substantiven måste samtidigt vara obestämda eller bestämda. macallinka Soomaaliga ah den somaliska läraren Substantiv + adjektiven leh/la som attribut I andra fall när svenskan har ett adjektiv som attribut har somaliskan i stället ett substantiv tillsammans med de enkla adjektiven leh (som har eller la som saknar. Detta är ytterligare en starkt bidragande orsak till att somaliska inte har så många verkligan adjektiv. sheeko xiiso leh nin indha la en intressant berättelse en blind man Grundtal som huvudord I svenskan ser man siffror attribut till det efterföljande substantivet, men i somaliskan finns det mycket som talar för att det är tvärtom, dvs. att siffran är huvudord och att det efterföljande substantivet är attribut, bl.a. 27

29 det faktum att alla andra attribut står efter sitt huvudord. Varför skulle det då vara annorlunda i just det här fallet? laba wiil två pojkar Ett annat argument för att räkneordet är huvudord är t.ex. att den bestämda artikeln och ett possessivt eller demonstrativt pronomen läggs till siffran, inte till det efterföljande ordet. Detta visar samtidigt att grundtalen (tiraale) på somaliska i själva verket också är substantiv, eftersom de kan få bestämd artikel. labada wiil labadan wiil labadayda wiil de två pojkarna de här två pojkarna mina två pojkar Ytterligare argument för att substantivet som kommer efter räkneordet inte är huvudord är att det inte böjs i plural. De flesta ord står i singular efter grundtal. Bara feminina ord som i singular slutar på en konsonant och i plural har ändelsen o står efter grundtalen i en speciella räkneform som slutar på ood. shan gabdhood fem flickor Om substantivet som står efter räkneordet är ett kollektivt substantiv måste man dessutom använda uttryckssättet med verbformen ah som är. afar carruur ah fyra barn Flera samordnade substantiv i samma fras Två eller flera substantiv kan tillsammans fungera som en substantivfras. De fogas då samman med konjunktionen iyo och. Wuxuu u keenay cunto iyo biyo. Han hade med sig mat och vatten. 28

30 Om två substantiv fungerar som alternativ till varandra används konjunktionen ama eller. Hawlqabadyadan kuwee baa caawinaya qoyskaaga ama bulshada? Mer än ett attribut Om det finns mer än ett attribut efter samma substantiv så måste det andra attributet föregås av konjunktionen oo eller ee. garoonka diyaaradaha ee Göteborg Göteborgs flygplats shan boqol oo qof femhundra personerk men: shan qof fem personer Substantivfras som subjekt En substantivfras som fungerar som subjekt markeras ofta med en särskild subjektsändelse på det sista ordet i substantivfrasen. Gabadha iyo wiilku waxaa ay ku nool yihiin Xamar. Subjekt som är fokuserat Om subjektet är fokuserat används inte någon sådan subjektsändelse, kanske därför att fokusmarkören nu är sista ord i frasen. Gabadha iyo wiilka ayaa waxaa ku nool Xamar. 29

31 Verbfraser Om huvudordet i en fras är ett verb (fal) kallas frasen för en verbfras (oraah faleed), t.ex. kan springa, ordi karaa. Prepositioner I somaliskan hör en preposition mest samman med verbet i satsen, inte som i svenskan med ett substantiv. Man kan säga att prepositionernas uppgift ofta är att binda samman ett verb och ett substantiv och att det hör ungefär lika mycket samman med båda orden. Somaliskan har valt att placera prepositionerna framför verbet, medan svenskan valt att placera dem framför substantivet. I somaliskan ingår alltså prepositionen i verbfrasen, men i svenskan ingår den tillsammans med ett substantiv i en så kallad prepositionsfras. Maxaa aad ku aragtaa sawirka? Vad ser du på bilden? Bestämningar Om predikatet innehåller flera verb så står huvudverbet (fal madaxeed) först och hjälpverbet (fal kaaliye) kommer sedan. Huvudverbet står i infinitivform (masdar) och hjälpverbet får alla böjningsändelser för t.ex. tid och person. hadli karaa kan prata Mer än ett verb Om det finns mer än ett verb i verbfrasen så sammanbinds de med hjälp av konjunktionen oo. Wankii ayaa baqay oo cararay. 30

32 Komplexa satser Weero ad adag Som redan har nämnts tidigare i den här texten innehåller en enkel somalisk sats i de allra flesta fall: - en satsmarkör (ayaa, baa, waxaa; waa, ma, ha, sow, show, yaan), - ett subjektspronomen (aan, aad, uu, ay, aannu, aynu, aydin) och - ett predikat (en verbfras med ett eventuellt hjälpverb). Cali waxaa uu aadayaa Xamar. fokus> pron pred Cali är på väg till Mogadishu. Komplexa satser eller meningar innehåller mera än bara en enkel sats. Det finns framför allt mer än bara ett predikat (khabar) eller mer än en verbfras (oraah faleed) i meningen. Huvudsats + huvudsats Ibland handlar det om två likvärdiga enkla satser som bara kopplats samman med hjälp av en konjunktion. Satserna är då två självständiga huvudsatser och den ena är inte viktigare än den andra. Konjunktioner som sammanfogar huvudsatser Konjunktioner som sammanfogar två likvärdiga satser kallas samordnande konjunktioner. Sådana är framför allt na, se, laakiin, waayo, hase yeeshe. De följs alltså i de flesta fall av huvudsatser. Konjunktionerna na och se är lite speciella eftersom de inte står först i satsen, utan läggs till efter det första ordet i satsen. Wax yar ka dib waxa u yimi nin socoto ah, wuxuuna weydiiyey sabata ka oohisay. 31

33 Huvudsats + bisats Men när man i en lite längre mening hittar två olika verb (och oftast också två olika subjektspronomen), men bara en satsmarkör, då är det oftast frågan om en huvudsats och en bisats. Huvudsatsen uttrycker då det mest centrala budskapet och bisatsen är tillagd för att ge lite extra detaljerad information. En mycket viktig skillnad mellan huvudsatser och bisatser i somaliskan är alltså att det inte finns någon satsmarkör (stastyps- eller fokusmarkör) i bisatserna. Cali waxaa uu rabaa // in uu fuulo baaskiilka. fokus> pron pred pron pred Ali vill åka på cykeln. Fokusmarkören waxaa har till uppgift att peka framåt och signalera att det kommer någonting viktigt efter verbet rabaa, nämligen bisatsen in uu fuulo baaskiilka. Hela denna bisats fungerar som objektet till verbet rabaa. Det kan man testa genom att byta ut bisatsen mot ett enkelt substantiv. Cali waxaa uu rabaa jalaato. Ali vill ha glass. Huvudsats + bisats + bisats... Det förekommer ibland också att flera bisatser är lagda till samma huvudsats. I följande mening finns tre verbfraser som utgör predikat. Samtidigt finns det alltså tre satser. Seynab waxay rabtaa // inay ijaarato baabuur muddo // toddobaad ah. 32

34 Bisatsernas struktur Gemensamt för alla bisatser är att hela bisatsen fungerar som en enda satsdel i relation till huvudsatsen. Man måste alltså först analysera huvudsatsen och ange vilken satsdel bisatsen utgör. Sedan måste man lyfta ut bisatsen och analysera den en gång till för att ange vilka satsdelar som finns inuti bisatsen. Om det finns ytterligare en bisats i bisatsen så får man göra en tredje analys av den. Seynab waxay rabtaa // inay ijaarato baabuur muddo // toddobaad ah. Här är alltså hela den först bisatsen, inklusive den andra bisatsen, objekt till verbet rabtaa. inay ijaarato baabuur muddo // toddobaad ah inay ijaarato baabuur muddo // toddobaad ah I den första bisatsen finns subjekt, predikat, objekt och ett tidsadverbial. Själva bisatsinledaren in kan man inte analysera. Tidsadverbialet består av flera ord. Muddo är huvudord (oray madaxeed) och toddobaad ah är en bestämning (faahfaahiye). Alla bestämningar till substantiv kallas på svenska för ATTRIBUT. Eftersom det finns ett verb i attributet måste alltså attributet vara en bisats och vi gör till sist en analys av den satsen. muddo // toddobaad ah (muddo) // toddobaad ah Här är det egentligen muddo som är subjekt, även om det ordet inte ingår i sjäva bisatsen. Man brukar nämligen analysera bisatser som är attribut på så sätt att bara själva attributet utgör bisatsen, medan attributets huvudord inte räknas till bisatsen, även om det betydelsemässigt spelar en mycket viktig roll i förhållande till verbet i bisatsen. I vår bisats är slutligen toddobaad predikativ eller predikatsfyllnad eftersom det är ett substantiv som utgör en närmare beskrivning 33

35 av ordet muddo och denna beskrivning kopplas till muddo med hjälp av det korta verbet ah. Ka nnetecken pa bisatser Bisatser innehåller inte några satsmarkörer (dvs. satstypsmarkörer eller fokusmarkörer). Huvudsatser innehåller däremot alltid en satsmarkör. Waxaan sugayaa // inta uu madaxwaynuhu safarka ka soo noqonayo. Det enda undantaget är imperativsatser (uppmaningar) som inte innehåller någon satsmarkör trots att de är huvudsatser. Haddii aad si dhakhso ah ugu baahan tahay gargaar caafimaadeed // soo wac 111. Subjektspronomenet står nästan alltid i början av bisatsen tillsammans med bisatsinledaren, t.ex. in. Det är ganska vanligt att bisatsinledaren och subjektspronomenet skrivs ihop till ett ord. Waxaan sugayaa // inta uu madaxwaynuhu safarka ka soo noqonayo. I huvudsatser brukar däremot subjektspronomenet vanligtvis stå direkt efter stasmarkören och ofta skrivas ihop med den. I bisatser används alltid negationen aan/-an. Waxaa la rabaa // inuusan noqon qof qalbi adag oo dabeecad xun. (< in+uu+aan) 34

36 I huvudsatser används vanligtvis satsmarkören ma som negation. Jämför: Horaan kuugu sheegay in uusan imaanayn. Ma sheegin. Bisatser innehåller ofta verb i konjunktiv (t.ex. cuno) eller i kort presensform (t.ex. cuna, cunaya). Huvudsatser innehåller däremot vanligtvis normala presensformer (t.ex. cunaa, cunayaa). Nekade huvudsatser med ma innehåller dock konjunktivformer (t.ex. ma cuno). Olika typer av bisatser Bisatserna kan delas in i olika typer. Varje typ inleds av vissa typiska ord. Jag väljer att kallas dessa ord för BISATSINLEDARE (bisatsinledande ord) i stället för konjunktioner eftersom nästan alla de somaliska ord som inleder bisatser egentligen är vanliga substantiv. Man brukar dela in bisatserna beroende på vilken satsdel de utgör i relation till huvudsatsen: bisatser som fungerar som ADVERBIAL, bisatser som fungerar som ATTRIBUT, bisatser som fungerar som OBJEKT, bisatser som fungerar som SUBJEKT. På somaliska sammanfattar man bisatser som är adverbial och attribut med termen WEER FAAHFAAHINEED, vilket egentligen betyder bisatser som utgör bestämnignar eller just attribut. 35

37 Bisatser som är objekt eller subjekt sammanfattar man med i stället termen WEER DHAMMAYSTIR. Även på svenska brukar man ofta använda det sammanfattande begreppet INNEHÅLLSBISATSER. WEER FAAHFAAHINEED: falkaab ama faahfaahiye WEER DHAMMAYSTIR: yeele ama layeele Bisatser som attribut En så kallad ATTRIBUTIV BISATS (weer faafaahineed) hör alltid samman med ett substantiv. Alla attribut utgör ju bestämningar som är tillagda till substantiv för att ge extra information om substantivet. Både på somaliska och svenska är det vanlig med attributiva bisatser. De flesta sådana bisatser brukar på svenska kallas också RELATIVA BISATSER. Dessa bisatser inleds på svenska med ett relativt pronomen, oftast med ordet som. På somaliska inleds de oftast inte av något motsvarande ord. I exemplen nedan ger bisatsen extra information om korpen. Bisatsen är i sig en egen sats med olika satsdelar, samtidigt som den ingår som ett attribut till tuke i den långa substantiv frasen som fungerar som objektet till verbet aragtay. Dawacadii waxa ay aragtay tuke hilib afka ku haysta. tuke hilib afka ku haysta. Räven fick se en korp som hade kött i munnen. en korp som hade kött i munnen. Relativa bisatser är mycket vanligare på somaliska än på svenska, och det beror på att somaliskan inte har lika många adjektiv som svenskan. Alla de fall där verbformen ah eller ändelserna -aa/-ayd (= ahaa/ahayd) förekommer måste man betrakta som relativa bisatser. Tukihii oommanaa halkaas ayuu biyihii ku cabbey. Tukihii oommanaa 36

38 Den törstiga korpen drack av vattnet där. Om man jämför har både svenskan och somaliskan ett attribut till ordet tukihii/korpen. Det svenskan attributet är bara ett adjektiv, medan det somaliska attributet är en relativ bisats. Detta beror på att man på somaliska nästan alltid lägger till verbet ahaa/-aa till adjektiven för att markera att det handlar om förfluten tid. En ordagrann översättning til svenska skulle alltså kunna vara Korpen som var törstig drack av vattnet där. Korpen som var törstig Bisatser som adverbial En så kallad ADVERBIALSBISATS (weer falkaabeed (?)) har precis som vilket advberial som helst till uppgift att ge information om någon omständighet kring den händelselse eller situtation som beskrivs i huvudsatsen. Man skulle kunna säga att en adverbialsbisats tillför information till hela huvudsatsen, inte till ett särskilt ord som de attributiva bisatserna. En komplikation är dock att de ord som inleder en adverialsbisats på somaliska i stort sett alltid är ett substantiv och att bisatsen egentligen fugnerar som attribut till detta substantiv. För att ändå underlätta jämförelsen med t.ex. europeiska språk brukar man ändå tala om adverbialsbisatser som en viktig typ av bisats. Adverbialsbisatserna inleds också av en ganske begränsad grupp substantiv som kan kallas för BISATSINLEDARE. Dessa subsantiv motsvara också ganska väl olika konjunktioner som inleder motsvarande bisatser i europeiska språk. Sådana typiska bisatsinledare är t.ex. markii, haddii, intii, kolkii... 37

39 Dessa ord är alltså inte några egentliga konjunktioner (xiriiriye), utan substantiv (mar, had, in, kol), och de följs faktiskt av helt vanliga attributiva bisatser (weero faahfaahineed). Bisatser som objekt eller subjekt Den här typen av bisatser börjar på svenska oftast med konjunktionen att och på somaliska oftast med bisatsinledaren in. Detta ord är vanligt när man till exempel återberättar vad någon sagt eller när man berättar innehållet i någons tankar, önskningar eller drömmar. I följande exempel är subjektspronomenet och predikatet markerat i både huvudsatsen och bisatsen. Horaan kuugu sheegay in uusan imaanayn. in uusan imaanayn Cali wuxuu doonayaa in aad tagto. in aad tagto Bisatsen kan också stå före huvudsatsen, t.ex. Inaad imtixaanka ku gudubtay baa aan maqlay. Inaad imtixaanka ku gudubtay baa Det kan ibland också vara själva bisatsen som är subjektet, men det är samtidigt vanligt att den står i slutet av hela meningen, t.ex. Ma fiicna in carruurta laga nixiyo. (ma -a < ma aha) in carruurta laga nixiyo 38

40 Mera om relativa bisatser RELATIVA BISATSER (eller ATTRIBUTIVA BISATSER WEERO FAAHFAAHINEED) kan se ut på många olika sätt. Gemensamt är att de innehåller ett predikatsverb och att de ger extra information om ett substantiv i huvudsatsen. Samma substantiv ingår i både huvudsatsen och bisatsen. Som ett exempel kan man ta två enkla satser på svenska som båda innehåller samma substantiv. Lars har en vän. Vännen kommer från Karlstad. Två sådana enklasastser kan sättas samman till en mera komplex mening där substantivet bara används en gång. På svenska ersätter man den andra gången substantivet med ett relativt pronomen, oftast som. Genom att göra så har man skapat en RELATIV bisats. Bisatsen ingår alltid som ett attribut till en satsdel i huvudsatsen. Man talar därför lika gärna om ATTRIBUTIV BISATS WEER FAAHFAAHINEED. I det följande exemplet ingår bisatsen i objektet eftersom en vän är objekt till huvudsatsens verb har. Lars har en vän som som kommer från Karlstad. kommer från Karlstad Samtidigt har bisatsen sin egen satsdelsstruktur som sammanfaller med strukturen i den ursprungliga självständiga satsen Vännen kommer från Karlstad, men eftersom vännen har ersatts av det relativa pronomenet som brukar man säga att som fungerar som subjekt i bisatsen. På somaliska ser de två självständiga satserna ut på i stort sett samma sätt som på svenska, men eftersom båda är huvudsatser så måste båda satserna innehålla en satsmarkör (waxaa, baa). Lars waxaa uu leeyahay saaxiib. Saaxiibkii Karlstad baa uu ka yimid. 39

41 Den andra av de sjävlständiga satserna kan göras om till en relativ bisats som blir ett attribut till substantivet saaxiib i den första satsen. Då försvinner samtidigt satsmarkören baa och från bisatsen. Lars waxaa uu leeyahay saaxiib Karlstad saaxiib Karlstad ka yimid. ka yimid Den somaliska bisatsen binds inte ihop med ordet saaxiib med hjälp av något speciellt bisatsinledande ord. Det är i stället typiskt för somaliska relativa / attributiva bisatser att de inte innehåller något pronomen som upprepar det substantiv som bisatsen syftar tillbaka på. Man ser därför också att subjektspronomenet uu försvinner från bisatsen, eftersom detta pronomen ju syftar tillbaka på samma substantiv (saaxiib) som hela bisatsen syftar på. Oo eller ee eller ingen konjunktion På somaliska inleds många relativa bisatser helt utan något bisatsinledande ord, medan vissa relativa bisatser inleds med konjunktionen oo och andra med konjunktionen ee. Konjunktionen oo används när informationen i bisatsen upplevs som extra, inte helt nödvändig information som inte direkt hjälper oss att identifiera den person eller det föremål som den relativa bisatsen refererar till. Aabbahay oo Xamar ka yimid baa buuggan keenay. Om informationen i den relativa bisatsen däremot är helt nödvändig för att vi skall förstå exakt vem, vad eller vilka som huvudordet syftar på, då använder man inte någon konjunktion. Maryan ma arkin daanyeerrada geedaha ku jira. daanyeerrada geedaha ku jira 40

42 Ibland händer det dock att en sådan nödvändig bisats inte är det enda attributet efter det substantiv som fungerar som bisatsens huvudord. Om en nödvändig bisats inte kommer direkt efter sitt substantiv använder man konjunktionen ee. Maxaa ku dhacay labadii bisadood ee hilibka soo xaday? labadii bisadood ee hilibka soo xaday Restriktiva och appositiva bisatser Det som sagts ovan kan sammanfattas genom att säga att nödvändiga (kooban) relativa bisatser direkt efter huvudordet inte inleds med konjunktion; skilt från huvudordet av ett annat attribut inleds med konjunktionen ee; icke-nödvändiga relativa bisatser inleds med konjunktionen oo. En NÖDVÄNDIG (eller RESTRIKTIV) RELATIV (eller ATTRIBUTIV) bisats (WEER FAAHFAAHINEED EE KOOBAN) inleds alltså utan konjunktion eller med konjunktionen ee. Bisatsen definierar det substantiv som den syftar på. Utan bisatsen kan personen eller föremålet inte identifieras. T.ex. Ninkee? Ninkii Xamar ka yimid baa buuggan keenay. En ICKE-NÖDVÄNDIG (eller APPOSITIV) RELATIV (eller ATTRIBUTIV) bisats (WEER FAAHFAAHINEED EE DHEERAAD) inleds med konjunktionen oo. Bisatsen ger extra beskrivning av det substantiv som den syftar på. Personen eller föremålet kan dock identifiers lika lätt utan hjälp av bisatsen. T.ex. Aabbahay oo Xamar ka yimid baa buuggan keenay. 41

43 I de fall då huvudordet som bisatsen syftar på betecknar något som redan är känt, så att det inte råder någon tvekan om vad man syftar på, inleds den relativa bisatsen alltså med konjunktionen oo. Detta är typiskt efter t.ex. egennamn, men förekommer också ofta efter substantiv i bestämd form. Xaawo oo fadhida gurigeeda hortiisa ayaa aragtay arigii Xaawo som satt framför sitt hus såg getterna och fåren... Om den relativa bisatsen i stället syftar på någonting som inte är känt och därmed hjälper oss att identifiera det som huvudordet syftar på, då används inte någon konjunktion på somaliska motsvarande svenskans som. Sådana bisatser kallas alltså RESTRIKTIVA och de förekommer ofta efter substantiv i både obestämd och bestämd form. Nin Iskaander la oran jirey ayaa waxaa uu soo maray magaalo En man som man kallade Iskaander passerade en stad Mer om adverbiella bisatser På svenska inleds de flesta adverbiella bisatser med underordnande konjunktioner. På somaliska utgörs i stället de allra flesta adverbiella bisatser av relativa/attributiva bisatser som fogas till huvudsatsen genom att de läggs som attribut till ett substantiv som fungerar som bisatsinledare. De allra flesta somaliska bisatser inleds alltså med ett substantiv, medan de allra flesta svenska bisatser inleds med en konjunktion. Temporala attributiva bisatser 42

44 De substantiv som oftast används för att inleda temporala bisater (tidsbisatser weero faahfaahineed ee waqtiyeed) är mar, in. De står oftast i bestämd form och kan ibland föregås av någon preposition eller något pronomen, t.ex. marka (när), isla markii (samtidigt som, så snart), intii (medan, tills), inta aan (innan), ilaa iyo intii (ända sedan). Markii aan casheynayay saaxiibkay baa soo galay. Markii aan casheynayay. När jag satt och åt middag kom min vän in. (Huvudsatsen har inget subjektspronomen eftersom subjektet är fokuserat med markören baa.) Waxaa ay bilowday inay ooydo isla markii uu tegay. isla markii uu tegay Hon började gråta så snart han hade gått. (Denna mening innehåller faktiskt två bisatser, först en objektsbisats som börjar med in, sedan en temporal bisats.) Waxaa ay shaqada badankeedii qabatay intii aan hurday. intii aan hurday Hon gjorde mycket av arbetet medan jag sov. Intaannan shaqada bilaabin waxaynu eegaynaa qalabka. Innan vi påbörjar arbetet ska vi kolla verktygen. Wuu bukay ilaa iyo intii uu halkan yimid. Han har varit sjuk ända sedan ha kom hit. Marka aan subixii ka soo tooso hurdada waxa ugu horeeya ee maskaxdeyda ku soo dhaca waa adiga Marka aad soo wacdo 111, lataliye tababbaran ayaa su aalo ku weydiin doona. 43

45 Konditionala attributiva bisatser Det substantiv som oftast används som inledare i bisatser som uttrycker VILLKOR är had. Sådana bisatser kallas konditionala bisatser (WEERO SHURUUDEED). Ordet används oftast i bestämd form, t.ex. haddii (om). Haddii uu saaxiibkaa jirran yahay maxaa aad samayn lahayd? Om din vän var sjuk, vad skulle du göra (då)? Haddii aad si dhakhso ah ugu baahan tahay gargaar caafimaadeed, soo wac 111. Finala attributiva bisatser Bisatser som uttycker SYFTE eller AVSIKT inleds oftast med substantivet si eller in. Samtidigt brukar verbet i huvudsatsen föregås av prepositionen u som syftar på det substantiv som inleder bisatsen, t.ex. u si, u in (så att, för att). Magaaladii buu u tegay in uu dawo soo iibsado. Han åkte till stan för att köpa medicin. Waxay goor hore u baxday si aanu u arag. Hon gick därifrån tidigt så att han inte skulle se henne. Prepositionen u kan även vara placerad framför verbet i bisatsen, t.ex. Lataliye tababbaran ayaa su aalo ku weydiin doona si uu u ogaado dhibaatada jirta. Halkaas waxaad ku qoraysaa tobanka nambar ee dhalashada ilmahaaga si aad u diiwaangeliso maqnaanshihiisa. 44

46 Kausala bisatser Orsak (kausal bisats) Kocessiva bisatser Den typ av adverbiella bisatser som brukar kallas medgivande bisatser (koncessiva bisatser) inleds på somaliska med substantivet in + adjektivet kasta + konjunktionen oo, som ju används i vissa typer av relativa bisater. Frasen in kasta oo / in kastoo / inkastoo (även om, trots att, fastän) uttrycker alltså att handlingen i bisatsen inte utgör något hinder för handlingen i huvudsatsen. Axmed waa yimid in kastoo uu soo daahay. Axmed kom även om han kom för sent. Inkastoo uu baqanayay waxaa uu muujiyay degganaan. Adverbiella bisatser med konjunktion I somaliskan förekommer det väldigt sällan att en adverbiell bisats inleds med en verklig konjunktion. De få exempel som finns innehåller en konjunktion som är lånad från arabiskan. Tid (temporal bisats) ilaa (tills) är inte något somaliskt substantiv, utan en konjunktion som lånats in från arabiskan. 45

47 Ilaa aan ka imanayo halkan joog. Stanna här tills jag kommer. Wuu joogay oo i sugay ilaa aan imid. Satsfogningar med huvudsatser Orsak (kausal satsfogning) Orsaksförhållanden uttrycks ofta med hjälp av frasen maxaa yeelay eller med konjunktionen waayo som båda följs av en fullständig huvudsats med en satsmarkör. Lacagtii ku ma aan siin karo maxaa yeelay weli ma iman. Negationen ma är ju en satstypsmarkör och den används bara i huvudsatser. I bisatser används i stället negationen aan. Mer om objektsbisatser Väldigt många bisatser som fungerar som objekt inleds med substantivet in, t.ex. Cali waxaa uu doonayaa in aad tagto. aad tagto Men även många andra substantiv kan ibland inleda sådan bisatser som fungerar som objekt, t.ex. substantivet si. Waxaa ay sheegaysaa sida uu darawalku u wadey. sida uu darawalku u wadey 46

48 Waxaa uu maskaxda ku hayay sidii uu u iibsan lahaa dhul u dhaw beertooda. sidii uu u iibsan lahaa dhul u dhaw beertooda Mer om subjektsbisatser Bisatser som inleds med in kan även fungera som subjekt i huvudatsen. Ma fiicna in sida Nadiifa loo fariisto. (ma fiicna <- ma fiican aha) sida Nadiifa loo fariisto Ibland står inte in först i bisatsen, utan inuti bisatsen, t.ex. Sida Xadiya in loo fariisto ayaa fiican (tahay). (loo <- la+u) Sida Xadiya in loo fariisto 47

49 Cilmimacneedka Semantik Sammiyo Synonymer Synonymer har ungefär samma betydelse, t.ex. bisad, yaanyuur, mukulaal??? Homonymer Homonymer skrivs och uttalas på samma sätt. la med (preposition) ku i (preposition) la man (pronomen) ku dig (pronomen)??? Homografer Homografer skrivs på precis samma sätt, men uttalas på olika sätt. inan flicka inan pojke Lidad yar weyn Motsatser / Antonymer 48

50 Sarfe Morfologi Morfologi (Sarfe) kan på svenska även kallas FORMLÄRA. Morfologin kan delas in i två delar. Ordbildningslära, som handlar om hur man kan skapa olika ord genom att sätta samman olika orddelar, t.ex. bar, bare, dukaan, dukaanle. Böjningslära, som handlar om hur ord böjs i olika grammatiska former. Man kan sedan dela in böjningsläran i tre olika delar beroende på vilka ord man böjer. Deklination, som i somaliskan mest handlar om böjningen av substantiv, t.ex. kab, kabta, kabo, kabaha, kabahayga. Till deklinationen hör också böjningen av pronomen, t.ex. aniga, aan, i, adiga, aad, ku, och adjektivens böjning i numerus, t.ex. weyn, waaweyn. Konjugation, som handlar om böjningen av verb, t.ex. cun, cunaa, cuntay, cunaysaa, cuno. Komparation, som handlar om adjektivens olika jämförelsegrader, t.ex. yar, ka yar, ugu yar. 49

51 Morfem Ett morfem är den minsta del av ett ord som har en egen betydelse. Morfem brukar man skriva mellan snedstreck, t.ex. /kab/-/o/. Olika allomorfer är olika varianter av samma morfem, t.ex. /jilib/ och /jilb/ som ju förekommer i pluralformen jilb-o eller pluraländelsen /o/ eller /a/ som ju förekommer i t.ex. jilb-a-ha. Även den bestämda artikeln förekommer som flera olika allomorfer: /ka/, /ga/, /ha/, /a/, t.ex. miis-ka guri-ga bara-ha suuq-a Typer av morfem rot bar, cas, shan, tag, kar, geel suffix bare, baraa, barataa, shanta, shanaad prefix taliye, lataliye; ahay, yahay, tahay, nahay inre böjning i arabiska lånord kursi, kuraas Stam = rot + avledningssuffix men utan böjningssuffix 50

52 inför-de oätbar-a klyftpotatis-en stam + (böjnings)suffix Ändelse = suffix Ordbildning - avledning gräv-ling, gräv-are - sammansättning gräv-skopa, gräv-order Avledning sker med hjälp av ändelser macallin + -ad > macallimad bar + -e > bare dukaan + -le > dukaanle Sammansättning sker genom att två rötter sätts samman. yaxaasbadeed yaxaas badeed yaxaas-badeed martiqaadaa marti qaadaa marti-qaadaa quruxbadan qurux badan qurux-badan Hur kan man testa vad som är ett ord? Substantiv: Var placeras den bestämda artikeln? 2 ord bad weyn badda weyn det stora havet 1 ord badweyn badweynta oceanen 51

53 Substantiv: Var placeras pluraländelsen? 2 ord bad weyn bado weyn stora hav 1 ord badweyn badweyno oceaner Verb: Var placeras prepositionerna? kadib markii ay Caawa ku martiqaatay garoonkeeda Estadio Reyno martiqaatay måste vara ett ord eftersom prepositionen måste stå direkt före verbet. Man kan inte ha ett substantiv mellan prepositionen och verbet. Booliska Somaliland oo tababar ku qaatay dalka Ireland tababar qaatay måste vara två ord eftersom prepositionen placeras mellan orden. Bo jliga och obo jliga ord substantiv bestämd form, plural etc adjektiv plural genom reduplikation verb tempus, person, genus, modus etc Räkneord är inte någon riktig ordklass i somaliskan eftersom shan-ta grundtalen är substantiv shanaad ordningstalen är adjektiv 52

54 Avledning med suffix I somaliskan bildas de flesta ord med hjälp av suffix. Prefix är betydligt mindre vanliga i somaliskan än i svenskan. Bildning av substantiv ROTSUBSTANTIV Dessa substantiv är bildade utan någon ändelse, samma rot fungerar som både substantiv och verbform i imperativ. qosol qosol skratta! (imperativ) skratt (substantiv) VERBALSUBSTANTIV motsvarar svenskans former som slutar på -ande/-(n)ing. -is/-id av alla verb med en imperativ som slutar på konsonant qor qoris, -ta qorid, -da skriv! skrivning skrivande -n av alla verb med en imperativ som slutar på -i bixi bixin betala! betalning akhri läs! akhrin läsande även: akhris, -ka läsning -asho av alla verb med en imperativ som slutar på -o 53

55 qaado qaadasho ta! tagande Substantiv som bara bildas av vissa verb: -s läggs till vissa verb med en imperativ som slutar på -i kari karis laga mat! matlagning akhri läs! akhris, -ka läsning även akhrin läsande -ad läggs till vissa verb med en imperativ som slutar på -o guurso guursad gift dig! giftermål -itaan furaa furitaan öppnar öppning (av en utställnig) -niin digaa digniin furaa furniin varnar varning öppnar skiljsmässa AGENTSUBSTANTIV uttrycker en person som utför handlingen som verbet betecknar. -e 54

56 baraa bare bixiyaa bixiye lär ut lärare betala betalare men även vissa redskap och verktyg furaa fure öppnar nyckel och en del namn Warsame Kuti Yare -haye innehålle också suffixet e och betecknar en person som har (hand om) något. goolhaye afhaye målvakt talesperson -le (-ley) beero beerale dukaan dukaanle kalluun kalluunle odlingar, åkrar jordbrukare affär affärsinnehavare fisk fiskare Även vissa andra substantiv som betecknar något som innehåller något eller består av något. buur buuraley berg bergsområde, bergskedja 55

57 -aal tumaa tumaal hamrar, bankar smed, hovslagare FEMININA personbeteckningar -ad boqor boqorad saaxiib saaxiibad kung drottning vän väninna ANDRA SUBSTANTIVBILDNINGAR -aal olika typer av konkreta och abstrakta substantiv qor qoraal skriv! text -aan abstrakta substantiv, oftast bildade av particip eller adjektiv, ofta motsvarande svenska abstrakta substantiv på -het. -(s)an-aan lagt till adjektiviska particip på -an/-san oomaa blir törstig verb oomman törstig adj./particip oommanaan törst subst. -la -aan bildat med adjektiven la som saknar + ovanstående suffix shaqo shaqola aan arbete arbetslöshet -darro synonymt med -la aan 56

58 edeb edebdarro awood awooddarro gott uppförande dåligt uppförande, brist på uppfostran förmåga, styrka oförmåga, kraftlöshet -nimo / -ti-nimo motsvarar ofta svenskans substantiv på -skap saaxiib vän saaxiib(ti)nimo vänskap -tooyo boqor boqortooyo gacal gacaltooyo kung kungadöme, kungarike närstående, älskad person tillgivenhet, kärlek Abstrakta begrepp firfircoon firfircooni aktiv aktivitet 57