Hur (o)lika är svenskan och somaliskan?
|
|
|
- Filip Hermansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur (o)lika är svenskan och somaliskan? Morgan Nilsson universitetslektor i slaviska språk som forskar & undervisar i somaliska vid Göteborgs universitet Biskopsgårdens bibliotek 19 september 2018
2 Lite om: Geografisk utbredning, Antal talare, Officiell status i olika länder, Användning i samhället, Standardisering, Regional variation, Dialekter, Ordböcker, Grammatikor, Korpusar, Äldsta texter, Skolböcker, Skrift, Osmania, Ljudförråd, Många vokaler, Ovanliga konsonanter, Ljudregler, Stavelsestruktur, Betoning, Ordförråd, Ordbildning, Sammansättning, Lånord, Ordklasser, Böjningsformer, Bestämd artikel, Lite kasus, Satsbyggnad, Ordföljd, Språkliga resurser, Bokförsäljning, Förlag, Bokmässor Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 2
3 Somaliskans utbredning Somalia m. Puntland & Somaliland, Djibouti (sydost), Etiopien (öster + Addis Abeba), Kenya (öster + Nairobi) + många i övriga världen Ytan är c:a km2 Ungefär som Sverige, Norge och Finland tillsammans. Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 3
4 Somaliskans ställning Somalia m. Puntland & Somaliland, officiellt språk Etiopien officiellt språk för regionen Djibouti talspråk officiella: franska, arabiska Kenya talspråk officiella: engelska, swahili Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 4
5 Somaliskan i skolan Somalia m. Puntland & Somaliland engelska, arabiska, somaliska Etiopien somaliska år 1-12, engelska på unviersiteten Djibouti mest franska, lite arabiska, ingen somaliska Kenya lite somaliska i lågstadiet annars engelska, swahili Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 5
6 Hur många talar somaliska i världen? Djibouti c:a 0,5 milj. Etiopien c:a 6 7 milj. Somalia (m. Puntland, Somaliland) c:a milj. Kenya c:a 2,5 3 milj. Övriga världen c:a 1 2 milj. c:a 25 miljoner Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 6
7 Hur många talar somaliska i Sverige? Statistiska Centralbyrån: drygt % av befolkningen c:a födda i Somalia c:a födda i Sverige med en eller två föräldrar födda i Somalia Skolverket, läsåret 2017/18: Barn i grundskolans klass 1-9 2% av skolbarnen c:a näst störst efter arabiskan Barn som deltar i modersmålsundervisning c:a (77%) högst deltagande av alla språk Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 7
8 De största språken i Afrika 1. arabiska (över 300 milj.) 2. swahili (över 50 milj.) 3. hausa (över 40 milj.) 4. oromo (omkring 30 milj.) 4. yoruba (omkring 30 milj.) 6. igbo (omkring 25 milj.) 6. fula (omkring 25 milj.) 6. amhariska (omkring 25 milj.) 9. somaliska (ca milj.) 10. malagassiska (nästan 20 milj.) Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 8
9 Somaliskan ett stort språk! c:a 10:e största i Afrika (av c:a språk) c:a 70:e största i världen (av c:a språk) Svenskan c:a 100: e största i världen. Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 9
10 Ett afro-asiatiskt språk Kusjitiska: Oromo, Somaliska, Sidamo, Afar Semitiska: Arabiska, Hebreiska, Amhariska, Tigrinska Tchadspråk: Hausa Omotiska Berberspråk Egyptiska: Koptiska Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 10
11 Ett kusjitiskt språk Oromo, c:a 30 miljoner Somaliska, c:a 25 miljoner Sidamo, c:a 3 miljoner Beja, c:a 2 miljoner Afar, c:a 1,5 miljon Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 11
12 Språk i Etiopien Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 12
13 Somaliska dialekter Maxaatiri (Northern Somali) Banadir Maay Digil Ashraf Små skillnader mellan dialekterna i de områden som bebos av nomader. Större skillnader kring floderna söder om Mogadishu där befolkningen är mera bofast. Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 13 (Lamberti 1986)
14 Regional variation inom standardspråket Skillnader inom uttal, t.ex. j uttalas som eng. Jane / chain ljudsystem, t.ex. /dh/ ~ /r/ inuti ord tidhi/tiri du/hon sa /kh/ ~/q/ wakhti/waqti tid /n/ ~ / / mindi / middi kniv daanyeer / daayeer apa /o/ ~ /a/ i slutet av ord Sahra / Sahro Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 14
15 Regional variation inom standardspråket Skillnader inom uttal, t.ex. r uttalas olika i Malmö, Skara, Göteborg och Stockholm ljudsystem, t.ex. vokallängd /t/ ~ / / /or/ ~ /er/ i plural [mo:ln] / [mol:n] bordet / [borde] kronor / [kroner] Svensk stavning mer standardiserad, bortser från det faktiska uttalet. Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 15
16 Regional variation inom standardspråket Skillnader inom böjning: akhrisaa / akhridaa. du/hon skriver satsbyggnad: Muu/Ma arki karo, Miyuu/Ma arki karaa? Han kan inte se, Kan han se? ordföljd: Waxaan rabaa in uusan / in aanu Jag vill att han inte / att inte han ordförråd: bisad, mukulaal, yaanyuur, dinnad, basho, durmad katt Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 16
17 Regional variation inom standardspråket Skillnader inom böjning: har gett / givit, en/ett test, en/ett poäng satsbyggnad: denna bil / denna bilen / den här bilen ordföljd: Jag känner inte dig / dig inte. ordförråd: stekpanna/stekjärn, mot/trafikplats, barkis/franska Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 17
18 Mera regionalt ordförråd fisk kalluun mallaay titta eeg fiiri Var? Xaggee, halkee, meeshee, meelma År sano jir Ägg beed ukun Kittel kildhi, kirli jalamad Röd Cas Guduud Grön Akhdaar Cagaar Gul Hurdi Jaalle Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 18
19 Ny bild Ny bild ur Matte, åk 2 (2001: 126) Hargeysa resp. Mogadishu Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 19
20 Ny bild Ny bild ur NO, åk 2 (2001: 23), Hargeysa resp. Mogadishu Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 20
21 Ny bild ur Matte, åk 2 (2001: 47) Mogadishu resp. Hargeysa Ny bild Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 21
22 Matte, åk 1, Mogadishu resp. Hargeysa Ny bild Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 22
23 Matte, åk 2 (Jigjiga 2011) Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 23
24 De äldsta bevarade texterna c:a 150 år gamla, från senare delen av 1800-talet Somalier skrev med arabiska bokstäver Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 24
25 De äldsta bevarade texterna c:a 150 år gamla, från senare delen av 1800-talet Europeiska språkvetare skrev med latinska bokstäver Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 25
26 Den första somaliska grammatikboken Bombay sidor Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 26
27 Den första somaliska ordboken London sidor Läs som PDF Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 27
28 Unik somalisk skrift Osmania lanserades 1922 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 28
29 De första somaliska radiosändingarna Mogadishu & Hargeysa 1941 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 29
30 Den första somaliska tidningssidan Mogadishu 2 mars 1957 Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 30
31 Den första somaliska språkkommissionen Tillsattes av regeringen efter självständigheten sommaren Arbetade december 1960 till maj 1961 Föreslog latinsk skrift av främst ekonomiska skäl Inget hände Läs deras rapport som PDF Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 31
32 Shire Jama Ahmed Medlem i kommissionen Eldsjäl för latinsk skrift Publicerade själv en bok (1965), sex nummer av en tidskrift ( ) Läs tidskriften som PDF Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 32
33 Första ordboken Med dagens stavning Moskva sid. Ordboken som PDF Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 33
34 Första grammatikboken Helt på somaliska Mogadishu sid. Första upplagan 1971 som PDF Andra upplagan 1973 som PDF Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 34
35 Somaliskan blir officiellt språk Regeringsbeslut oktober 1972 Införande som myndighetsspråk januari 1973 Införande som skolspråk successivt Läroboksproduktionen styrde C:a 1978 fanns böcker även för gymnasiet. Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 35
36 Första ordboken Helt på somaliska Mogadishu 1976 Ordboken som PDF Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 36
37 Två moderna standardverk av Mansuur & Puglielli utgivare Looh Press Läs som PDF Läs som PDF Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 37
38 3 somaliska korpusar Länk till Korp Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 38
39 Ljudförrådet Ovanligt många vokalljud Några ovanliga konsonanter Ovanligt betoningssystem Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 39
40 Vokaler 5 bokstäver, 10 ljud (jfr. sv. 9 vokalljud) I E A O U ung. som isländska i och í ung. som sv. ser och sett ung. som sv. häst och hast ung. som sv. borgar och börjar ung. som sv. mos och mus Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 40
41 Vokallängd Alla 10 ljuden förekommer både långa och korta Långa vokaler kan vara obetonade, som i finskan, t.ex. maalín dag sheekáda berättelsen Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 41
42 Konsonanter Finns ej: p, v, z Som i svenskan: b, d, f, g, h, k, l, m, n, r, s, t, Som i engelskan: j, sh, w, y (t.ex. Joshua s way) Som i arabiskan: c = ع, kh = خ, q = ق, x = ح, = ء Cali, Caasha, Khadra, Qaasin, Xasan, Israa iil Som i svenskan: dh = rd dhir växt, dhar kläder, yidhi/yiri han sa Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 42
43 Betoning Betoningen uttalas med hög tonhöjd i rösten la = man (obestämt subjekt) lá = med (preposition) ku = dig kú = i/på búug = en bok buúg = flera böcker (inte pl, utan kollektiv form) Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 43
44 Ljudregler Bara en konsonant + en vokal + en konsonant i en stavelse iskuul, ayskiriim, Inte /m/, /t/, /k/, /j/ sist i somaliska ord, i stället /n/, /d/, /g/, /sh/ buug, filin, keeg, wiig, boorash, kaabash, laydh Inget /p/, /v/, /z/, de ersätts som regel med /b/, /f/, /s/ boolis, koob, fiitamiin, telefishin, Yurub Engelskt /d/ blir gärna /dh/: Iswiidhan, kabadh, bilaydh Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 44
45 Ordförrådet Många lånord Arabiska: moos/muus banan, sariir säng, subax morgon, salaan hälsning, albaab dörr, xisaab matematik, cilmi vetenskap, macallin lärare, dukaan affär, kursi stol, waqti tid, waddan hemland, timir dadlar, saxan tallrik, baabuur bil, Engelska: tuwaal handduk, buluug blå, garoon plan, fält, shaati skjorta, Italienska: shukumaan handduk, shineemo bio, koronto el, setimaan vecka, jalaato glass, armaajo skåp, okiyaale glasögon, bakeeri glas Europeiska: iskuul, litir, kiilo, telefoon, fiitamiin, Persiska: miis bord, baraf is, snö, galaas glas, ranji färg Urdu: baaldi hink, gaari bil, rooti bröd, Swahili: jiko kök, yaambo hacka, yaanyo tomat, baaquli skål Amhariska: dooro kyckling Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 45
46 Ordbildning Många sammansättningar madax huvud + weyn stor > madaxweyne president bad hav + weyn stor > badweyn ocean libaax lejon + bad hav + eed > libaaxbadeed haj cilmi vetenskap + baar undersöker + e person > cilmibaare forskare sannad år + dugsi skola + eed > sannaddugsiyeed skolår marti gäst + qaadaa tar > martiqaadaa inviterar Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 46
47 Ordklasserna Substantiv många Behövs ej: Adjektiv få Adverb Pronomen få på ett snabbt sätt Verb Räkneord Partiklar få trio, trea, tredje Prepositioner få Konjunktioner få Interjektioner Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 47
48 Substantiven Två genus: maskulinum femininum Kani waa Tani waa Detta är buug en bok kab en sko moos en banan bisad en katt Jfr. franska, spanska, svenska dialekter, t.ex. Hörr ä storn? Var är stolen? Han står där. Hörr ä boge? Var är boken? Ho legger där. Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 48
49 Substantiven Böjs i bestämd form kab kabta sko skon plural kab kabo sko skor possessiv kabteeda hennes sko demonstrativ kabtan den här skon Allt på en gång kab-a-h-eed-an sko-pl-best-poss-dem dessa hennes skor these shoes of hers Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 49
50 Kasus: subjekt Citatform & objekt & adverbial Subjekt kabta skon kabtu kabteeda hennes sko kabteedu kabtan den här skon kabtani Tani waa kab. Kabteedu waa yar tahay. Waxaan rabaa kabteeda. Detta är en sko. Hennes sko är liten. Jag vill ha hennes sko. Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 50
51 Adjektiv Böjs nästan inte alls, bara en slags pluralform. yar liten yaryar små weyn stor waaweyn stora (oreg.) wanaagsan bra wanwanaagsan bra yar ka yar ugu yar liten liten än dvs. mindre allra liten dvs. minst Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 51
52 Få adjektiv, så gott som inga adverb Oftast föredras att beskriva med substantiv gabar Soomaali ah flicka somalier som-är buug xiiso badan bok intresse mycket Koonfur waa kulayl. söder är värme en somalisk flicka en intressant bok I söder är det varmt. Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 52
53 Verb Böjs i person heesaa heestaa heesaan han sjunger hon sjunger de sjunger tempus heesaa heesay heesi doonaa han sjunger han sjöng han kommer sjunga aspekt heesay heesayay heesi jiray he sang was singing han brukade sjunga modus heesaa heeso hees sjunger konjunktiv sjung! Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 53
54 Satsbyggnad el. Syntax I svenskan finns nästan alltid: Subjekt + Predikat Yeele + Khabar Hon springer. Katten sover. Barnen äter. Bilen stannar. Snön faller. Det regnar. Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 54
55 Samma på somaliska? Hon springer Way ordaysaa. (subjekt + predikat) Vad är way för ett ord? Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 55
56 Way en sammandragning / kontraktion Egentligen två ord: en sammandragning av waa + ay Hon springer. Way ordaysaa. = Waa ay ordaysaa. Sammandragningar är mycket vanliga i somaliskan. Sammandragningar (kontraktioner) är vanliga i andra språk också. I would like to eat. I d like to eat Vi var inte hemma. [ Vi va nte hemma. ] Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 56
57 Waa Hon springer. Han springer. Waa ay ordaysaa. Waa uu ordayaa. Alltså tre ord på somaliska! ay = hon, uu = han Men vad betyder waa? Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 57
58 Satspartikel Qurub weereed Waa berättar att satsen innehåller ett påstående. Man vill berätta om en händelse och säga att den är verklig. Om man vill berätta att något inte är verklig använder man i stället satspartikeln ma : Waa (ay) ordaysaa. Ma (ay) ordayso. Hon springer. Hon springer inte. Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 58
59 Svenska: substantiv eller pronomen Hon springer. Sahra springer. Den springer. Katten springer. Subjektspronomen: la man aannu vi (exkl. du/ni) aan jag/vi aynu vi (inkl. du/ni) aad du/ni aydin ni uu han, den, det ay hon, den, det, de Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 59
60 Somaliska: substantiv och pronomen Svenskan använder pronomen eller substantiv som subjekt. Hon springer. Sahra springer. Katten springer. Somaliskan har nästan alltid ett pronomen som subjekt, även när det finns ett substantiv som är subjekt. Way ordaysaa. Waa ay ordaysaa. Sahra way ordaysaa. Sahra waa ay ordaysaa. (Svenskt talspråk: Sahra hon springer.) Bisaddu way ordaysaa. Bisaddu waa ay ordaysaa. (Svenskt talspråk: Katten den sover.) Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 60
61 Sammanfattning I somaliskan finns nästan alltid: (Subjekt +) Satspartikel + Subjekt + Predikat (Yeele +) Qurub weereed + Yeele + Khabar Waa ay ordaysaa. dekl. hon springer Iyadu waa ay ordaysaa. hon dekl. hon springer Bisaddu waa ay ordaysaa. katten dekl. hon springer Hon springer. HON springer. Katten springer. Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 61
62 Olika satspartiklar Satspartiklar som anger typen av sats waa jakat (positivt) påstående ma nekat (negativt) påstående ma jakad (positiv) fråga jfr. fi. -ko/-kö, ry. li, po. czy, fr. est-ce que ingen uppmaning ha nekad uppmaning, förbud, varning låt bli att och några andra Waa cuntaa. Ma cunto. Ma cuntaa? Cun Ha cunin. Hon äter. Hon äter inte. Äter hon? Ät. Låt bli att äta. Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 62
63 Prepositioner anger en relation mellan två ord, ofta ett verb och ett substantiv. svenska prep., bl.a. i, på, från, till, med, ur, av, för... somaliska prep., bara: u, ku, ka, la Placering i svenskan: framför substantivet i somaliskan: framför verbet Waxaan ku noolahay Göteborg. jag i bor Göteborg Jag bor i Göteborg. Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 63
64 Huvudord + bestämning Alltid huvudordet först och bestämningen därefter. Subax walba iyadu waxay aaddaa dugsiga. morgon varje hon hon går skolan Dabadeed waxay gashataa dharkeeda dugsiga. Sedan hon tar-på kläder-hennes skolan Bisadda yari waxay raadinaysaa hooyadeed. Katten liten hon letar/söker mamma-hennes Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 64
65 Huvudverb + hjälpverb Dharkeeda waxa qabsan kara dab. kläder-hennes ta kan eld. Hennes kläder kan ta eld. Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 65
66 Relativa bisatser Somaliskan har inget ord motsvarande som Dawacadii waxay aragtay tuke ( hilib afka ku haysta ). räven hon såg korp köttbit munnen i håller Räven såg en korp som hade en bit kött i munnen. Ninkii ( Xamar ka yimid ) baa buuggan keenay. mannen Mogadishu från kom den-här-boken hade-med Mannen som kom från Mogadishu hade med sig den här boken. Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 66
67 Språkliga resurser GU:s lärplattform GUL YouTube: Hur funkar somaliskan? Språkbankens somaliska korpus Somali Web Corpus Somali Corpus Archivio Somalia - Università Roma Tre Digital Somali Library - University of Indiana Somaliska samlingar - Göteborgs universitet Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 67
68 Distribution Gårdstens centrum vid Hagabion i Göteborg Stockholm Stockholm Storbritannien Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 68
69 Bokmässor 2018 Hargeysa, 11:e årgången Mogadishu, 4:e årgången Garoowe, 4:e årgången Morgan Nilsson, Göteborgs universitet Bild 69
Somaliskan i jämföresle med svenskan
Somaliskan i jämföresle med svenskan Morgan Nilsson universitetslektor i slaviska språk som forskar & undervisar i somaliska vid Göteborgs universitet Göteborgs Folkhögskola 26 februari 2019 Somaliska
SOL110. Somaliska språket i ett kontrastivt perspektiv. Somaliskans grammatik i jämförelse med svenskans grammatik.
SOL110 Somaliska språket i ett kontrastivt perspektiv. Somaliskans grammatik i jämförelse med svenskans grammatik. Grammatisk terminologi Inom varje yrkesområde behöver man ett specialordförråd För att
SOL120 Somaliskan I världen SOL120. Somaliskan i världen
SOL120 Somaliskan I världen SOL120 Somaliskan i världen Somaliskans variation i tid och rum T.ex. Var och av hur många talas somaliskan? Vilka dialekter finns? Vilka är skillnaderna mellan dem? Hur har
Språkbanken erbjuder nya möjligheter att utforska normerna i den somaliska grammatiken
Språkbanken erbjuder nya möjligheter att utforska normerna i den somaliska grammatiken Morgan Nilsson Grammatikfestivalen 2017 Somaliska språket Afroasiatiskt språk i den kusjitiska gruppen. Över 20 miljoner
Somaliska. Morgan Nilsson. Institutionen för språk och litteraturer Göteborgs universitet
Somaliska Morgan Nilsson morgan.nilsson@gu.se Institutionen för språk och litteraturer Göteborgs universitet Göteborgs Stadsbibliotek 19 oktober 2016 Somaliska Afroasiatiskt språk I den kusjitiska gruppen.
Somaliska språket och litteraturen
Somaliska språket och litteraturen Morgan Nilsson morgan.nilsson@gu.se Institutionen för språk och litteraturer, GU Kultur i Väst, Göteborgs Stadsmuseum 26 oktober 2017 2 Somaliska 20-25 miljoner talare:
DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska. 4 stycken: yaal, ooyin, reduplikation, o
Tentamen på kurs SOL110, del 3 Väl godkänt = 85 % rätt 2016 01 16, skrivtid max 3 timmar Godkänt = 60 % rätt DEL 1 Svara på svenska, men med exempel på somaliska 1. (4 p.) Hur många regelbundna pluraländelser
Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Utbildning och forskning i somaliska
Utbildning och forskning i somaliska PhD i slaviska språk Institutionen för språk och litteraturer Göteborgs universitet morgan.nilsson@gu.se Göteborg University SOL110 Min bakgrund Allmänt språkintresserad.
grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Mångfalden i somaliskan
Mångfaldn i somaliskan Morgan Nilsson Stadsbibliotkt i Götborg 23 mars 2018 Upplägg Bakgrundsfakta om somaliskan Dialktr & standardspråk inom somaliskan Exmpl på variation & mångfald i somaliskan Jämförls
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:
Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket
Ordklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Svensk minigrammatik
Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord
ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV
Provnummer , skrivtid max 1,5 timme Väl godkänt = 86% = 96 rätt. Godkänt = 61% = 68 rätt
Tentamen på kurs SOL110, del 1 Max = 100% = 112 rätt 2016 10 15, skrivtid max 1,5 timme Väl godkänt = 86% = 96 rätt Godkänt = 61% = 68 rätt 1. Hur testar man lättast om ett ord är ett substantiv? (1 p.)
Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg!
Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg! Institutionen för språk och litteraturer Afrikanska språk Arabiska Engelska Fornkyrkoslaviska Franska Grekiska Japanska Kinesiska Latin Ryska Somaliska Spanska Tyska
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX GÖTEBORG. Morgan Nilsson. Uppdaterad 18 november 2016
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX 200 405 30 GÖTEBORG SOMALISKAN I VÄRLDEN ÖVNINGAR Morgan Nilsson Uppdaterad 18 november 2016 Detta är ett pågående arbete. Därför kan
Facit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
FARBARASHADA AF-SOOMAALIGA
FARBARASHO 2 FARBARASHADA AF-SOOMAALIGA ALFABETISERING PÅ SOMALISKA Abdulkhadir Mohamed Future Introduktion Alfabetiseringsboken Farbarasho2 är avsedd för vuxna, ungdomar och barn som vill lära sig läsa
Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX GÖTEBORG SOMALISK GRAMMATIK FÖR MODERSMÅLSTALARE.
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX 200 405 30 GÖTEBORG KONTRASTIV SOMALISK GRAMMATIK FÖR MODERSMÅLSTALARE Morgan Nilsson Uppdaterad 16 november 2016 Detta är ett pågående
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan
Första lektionen Dars e avval
Första lektionen Dars e avval In yek sib ast. In yek moz ast. In yek zan ast. In yek mard ast. In yek pesar ast. In yek doxtar ast. In yek mâšin ast. In yek xâne ast. In yek kešti ast. In yek otobus ast.
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX 200 405 30 GÖTEBORG LITE OM SOMALISKAN. Morgan Nilsson. Uppdaterad 8 oktober 2014
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX 200 405 30 GÖTEBORG LITE OM SOMALISKAN Morgan Nilsson Uppdaterad 8 oktober 2014 Detta är ett pågående arbete. Därför kan vissa uppgifter
Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER
Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Syntax Fras, sats, mening
Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,
Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007
Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken
Svenska 1 ANSWER KEY MÅL Pronomen subjekt. 1 - Jag 2 - De 3 - det 4 - Vi 5 - Du 6 - Ni 7 - Han. 2 - Verb
Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Pronomen subjekt 1 - Jag 2 - De 3
SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor
KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status
12 Programstege Substantiv
Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också
Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2
Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v.2 Adjektiv är ord som beskriver som beskriver hur något eller någon är eller ser ut. T ex. En röd bil, en snäll kvinna, en rolig film, ett gult hus. En cykel kan
Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or
Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?
Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har
Romanska språk, frågor och uppgifter
Romanska språk, frågor och uppgifter PN C 054 av Eva Tidner, 2013 Frågor och uppgifter: 1. Ta reda på var dessa språk och dess viktigaste dialekter talas och var de ligger med hjälp av kartor! 2. Ta reda
SOL120, andra perioden
SOL120, andra perioden Tema 6: Semantik och ordförråd Tema 7: Ordbildning Tema 8: Korpusar Tema 9: Modernisering och standardisering av ordförrådet Tema 10: Terminologi Master-/Magisterutbildning Bilda
Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009
Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015
Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)
Välkommen att träna skriva!
Välkommen att träna skriva! B-kurs I det här häftet ska du träna på olika skrivövningar. De hjälper dig att bli bättre på att skriva. Om du är på C- eller D-kurs kan du repetera. Du behöver träna på både
Grammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2
Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Skriftsystem i världen Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal
Förord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion
Min skola - dugsigayga
Min skola - dugsigayga Klassrum fasal Matsal goob lagu cunteeyo Bibliotek Maktabad Kontor Xafiis Bok Buug Lekplats goobta cayaarta Bokhylla Armaajo buug Lärare macallin Tavla Sabuurad Skrivbok - Buug Laptop
Vilka regler finns för somalisk grammatik, stavning & ordförråd? Vem bestämmer?
Vilka regler finns för somalisk grammatik, stavning & ordförråd? Vem bestämmer? Morgan Nilsson Institutionen för språk och litteraturer Avdelningen för afrikanska språk Göteborgs universitet Normer Explicita
Träningshäfte ordklasser (Venus)
Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Lektion 15. Adjektiv efter verb Nobel Uttal
Lektion 15 Hemarbete / frågor 1. TB s58-59 övning D, s62-63 Läs och lyssna på text om Nobel, slå upp ord, gör övning C, skriv 8-10 frågor på texten, ta med till lektionen i morgon. Gör A+B = repetera verben.
Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017
Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Den nye/nya Nils Erik den helige Anna den allsmäktig?
Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen
Lektion 4 Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen Elev-fråga från förra lektionen: Adjektiv I have a question about the adjektiv when
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.
glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa
Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Satslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
Träningshäfte ordklasser facit
Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!
1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det
Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är
Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du
Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:
Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket
Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna
Uppsala den 19 september 2013 Till alla som läser Introduktionskurs i persiska 15hp., Nätadressen till kursen är: www.lingfil.uu.se/afro/persiska Den första veckan är tanken att ni skall ha bekantat er
Några skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Svenska - Läxa ORD att kunna förklara
Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt
Antal filmklipp. Sfi - steg
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1-11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 28 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1-12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1-6,
PROV ORDKLASSER SV Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p)
PROV ORDKLASSER SV 8-9 1. Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p) 2. Förklara vad ett abstrakt substantiv är och ge två exempel (3p) 3. Vilket genus har orden? Skriv dem i rätt spalt.
Antal filmklipp. Sfi - steg
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1-11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 29 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1-12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1-6,
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX GÖTEBORG SOMALISK GRAMMATIK FÖR MODERSMÅLSTALARE.
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX 200 405 30 GÖTEBORG KONTRASTIV SOMALISK GRAMMATIK FÖR MODERSMÅLSTALARE Morgan Nilsson Uppdaterad 21 november 2015 Detta är ett pågående
Svensk grammatik Ordklasser!
Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika
Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli
Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?
Kungl. Tekniska Högskolan NADA Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? ht:02 Kurs: Språkteknologi Kurskod: 2D1418 Författare: Sanna Huhta e-post:
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK
Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X
Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP
Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.
13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1 11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 28 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1 12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1 6,
Uppgifter A Tecken, ord, meningar Litteracitet
Uppgifter A Tecken, ord, meningar Litteracitet 1 Steg 2 3 SOMALISKA Elever i tidigt skede av sin läs- och skrivutveckling Litteracitet Uppgifter A Tecken, ord, meningar Uppgifter A Tecken, ord, meningar
Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb
Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb Vad är Substantiv? Saker, namn, länder, städer etc. Man ska kunna sätta flera, en eller ett framför När ska substantiven ha stor begynnelsebokstav? -
b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
![Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.](/thumbs/25/5706900.jpg "Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.")
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite
Fraser, huvuden och bestämningar
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin
ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4
ENGELSKA ÅRSKURS 3 - utveckla ett intresse för engelska språket. - lära sig att uppfatta, förstå och våga tala engelska och agera enligt individuell förmåga. - göra sig förstådda i för dem nära och vardagliga
Datorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Fraser: Vi lär oss verb Tycker om. Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om???
Lektion 4 Fraser: Vi lär oss verb Tycker om Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om??? Grammatik: En/ett + den/det + Adjektiv Verb En dag: På morgonen: Vaknar Stiger
Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu
Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa
Några skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter
Modersmålsundervisningen i rumänska. Arbetsplan. Rumänska modersmålsundervisnings mål är att ge eleven möjligheten att:
Modersmålsundervisningen i rumänska Arbetsplan Rumänska modersmålsundervisnings mål är att ge eleven möjligheten att: utveckla sin förmåga att utrycka sig muntligt och skriftligt på modersmålet; få kunskap
CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)
Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap A Ladokkod: CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A Tentamen ges
Språktypologi och språksläktskap
Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?
Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk
Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver
Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).
Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb
Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute
Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner
Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi
Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis
Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -
Svenska utan gränser - på sfi, universitet och företag Louiza Lindbäck UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Studentlitteratur Inledning 5 Förord 7 Innehåll 15 Sverigekarta 16 Alfabetet 17
BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk
BLOCK 2 Att lära sig ett nytt språk Blocket innehåller s. 24 51 i läroboken tillhörande ordlista på s. 292 och hörövningar. Grammatikboken s. 26 31. 2A. Är det viktigt att kunna svenska? 1. Är det viktigt
Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5
Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter
Syntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3
Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner
Grammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk