MIMMI WAERMÖ. Fritidsklubbar. En utvärdering av tio pilotverksamheter i Stockholms Stad. Individ, omvärld och lärande/forskning nr 34

MIMMI WAERMÖ Fritidsklubbar En utvärdering av tio pilotverksamheter i Stockholms Stad Individ, omvärld och lärande/forskning nr 34

Mimmi Waermö Fritidsklubbar En utvärdering av tio pilotverksamheter i Stockholms Stad Individ, omvärld och lärande/forskning nr 34 Institutionen för individ, omvärld och lärande Lärarhögskolan i Stockholm (2006)

Individ, omvärld och lärande/forskning nr 34 utgiven av Institutionen för individ, omvärld och lärande Lärarhögskolan i Stockholm (2006) Box 34103 100 26 Stockholm Tel. 08-737 55 00 E-post: IOL-rapporter@lhs.se Rapporten kan laddas ned i pdf-format från http://www.lhs.se/iol/publikationer/ ISSN 1404-983X ISBN 91-89503-44-9 Ange källan vid kopiering och citering. All kommersiell användning utan författarens medgivande är förbjuden. Frågor om innehållet hänvisas till författaren. E-post: mimmi.waermo@lhs.se II

Sammanfattning Fritidsklubbar En utvärderingsstudie av tio pilotverksamheter i Stockholm Stad Tio fritidsklubbar i olika stadsdelar i Stockholm ingick under verksamhetsåret 2005 i ett pilotprojekt och fick extra ekonomiska medel för att utveckla sin verksamhet. I sitt beslut om denna satsning på pilotverksamheter formulerade Kommunstyrelsen fem kvalitetsmål. Från Stockholm Stad ville man att pilotverksamheterna skulle utvärderas. Lärarhögskolan fick uppdraget att under läsåret 2005 2006 genomföra utvärderingen. Det övergripande syftet med studien är att utvärdera situationen i de tio pilotverksamheterna i relation till de uppställda kvalitetsmålen och därmed bidra till ökad kunskap om eftermiddagsverksamheter för barn i grundskolans årskurser 4 6. Utvärderingen omfattar två delstudier, en första till karaktären kvantitativ del och en andra till karaktären kvalitativ del. I den första delstudien använder vi oss av enkätmaterial som grund för statistiska analyser. I den andra delstudien använder vi oss av intervjuer och observationer som grund för kvalitativa analyser. Vi har intervjuat fyra barn, deras föräldrar, klasslärare och fritidsklubbspersonal samt observerat de fyra barnen under en eftermiddag i fritidsklubben. Vi har skapat oss en övergripande bild av fritidsklubbarna som helhet men också fått en mer nyanserad bild av två fritidsklubbar som närmiljöer att vistas i och fått en bild av hur några barn fungerar i denna miljö. En systemteoretisk modell, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, utgör en övergripande teoretisk referensram till studien. Den ligger först och främst till grund för analys- och tolkningsarbetet i den kvalitativt orienterade delstudien. Resultaten av den kvantitativa delstudien kan stå för sig själva men vi har även valt att resonera kring dessa resultat i ljuset av den systemteoretiska referensramen. III

Resultaten säger oss att fritidsklubbarna över lag fungerar på ett sådant sätt att både barn och föräldrar är nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. Fritidsklubbarna fungerar som arenor för möten mellan barn efter skoldagens slut, inte bara möten mellan klasskamrater utan också mellan barn i skilda klasser och årskurser. I fritidsklubben har barn möjlighet att underhålla och utveckla sina sociala nätverk, i en miljö där vuxna är närvarande, oavsett om de engagerar sig i aktiviteter inom ramen för utbudet eller inte. Nyckelord: Fritidsklubb, utvärdering, barn, socialisation, kamratgrupp IV

Förord Fritidsklubbar för äldre skolbarn är en nygammal form för en friare pedagogisk verksamhet i anslutning till skoldagen. Stockholms Stad har beslutat satsa på stöd till att på bred front etablera fritidsklubbar i stadsdelarna. Den här rapporten handlar om en utvärdering av den första gruppen fritidskubbar, så kallade pilotverksamheter. Utvärderingen syftar till en genomlysning utifrån intressentperspektiv. Detta innebär att föräldrar, barn och personal får säga sitt om fritidsklubbarnas innehåll och inriktning. Syftet är att kunskaperna från utvärderingen ska kunna användas i det fortsatta arbetet med att utveckla fritidsklubbarnas innehåll och inriktning för att allt bättre kunna tillgodose barn och föräldrars behov av en fri pedagogisk verksamhet som utgår från valfrihet, stimulans och trygghet. Studien har finansierats av Stockholms Stads kompetensfond. Tack till Rolf Englund som varit kontaktperson där och visat stort engagemang för att stödja projektet. Rapportens författarinna Mimmi Waermö har med aldrig sinande energi, under tidspress, genomfört arbetet på ett utmärkt sätt. Stort tack till alla barn, föräldrar, fält- och ledningspersonal som deltagit och prioriterat sin tid för att svara på de frågor som ställts. Utan ert tillmötesgående hade denna utvärdering inte kunnat ske. Stockholm i juni 2006 Inge Johansson Professor V

VI

Innehåll Sammanfattning... III Förord...V 1: Inledning...1 1.1 Bakgrund Utvärdering av pilotverksamheter...1 1.2 Studiens övergripande syfte...3 1.3 Studiens design: Två delstudier En övergripande kartlägg-ning av de tio verksamheterna samt en fördjupad analys av två verksamheter...3 1.4 Rapportens innehållsliga upplägg...3 2: Delstudie 1: En övergripande kartläggning...5 2.1 Specifika frågeställningar...5 2.2 Teoretisk förankring...7 2.3 Metod...8 2.3.1 Val av undersökningsgrupper...8 2.3.2 Utarbetande av enkäter...8 2.3.3 Genomförande av enkätundersökningar...9 2.3.4 Datamaterialets tillförlitlighet... 11 2.3.5 Metod i den statistiska bearbetningen... 13 2.4 Statistiska analyser av enkäterna resultat och kommentarer. 13 2.4.1 Föräldrarna... 13 2.4.2 Barnen... 23 2.4.3 Personalen... 32 2.4.4 Sammanfattning av de statistiska resultaten... 43 VII

3: Delstudie 2: En fördjupad analys av verksamheten i två fritidsklubbar... 47 3.1 Specifika frågeställningar... 47 3.2 Teoretisk förankring... 47 3.2.1 Ett systemteoretiskt synsätt... 48 3.2.2 Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell... 48 3.2.3 Mikronät och Kontextnät två strukturer som grund för analyser och resultatredovisning... 67 3.2.4 De två specifika frågeställningarna och delstudiens två delar... 74 3.3 Metod... 75 3.3.1 Val av två verksamheter... 75 3.3.2 Systemteoretiskt tänkande i val av källor för datainsamling... 76 3.3.3 Urval av fokusbarn... 77 3.3.4 Genomförande av datainsamling... 79 3.3.5 Etiska aspekter... 83 3.3.6 Metod i analysen... 84 3.3.7 Trovärdighet och tillförlitlighet i analysen... 87 3.4 Kvalitativa analyser av intervjuer och observationer resultat och kommentarer... 88 3.4.1 En kort presentation av Branna Kvartersverksamhet... 88 3.4.2 En kort presentation av Backa Fritidsklubb... 89 3.4.3 Malin i Branna Kvartersverksamhet... 90 3.4.4 Oskar i Branna Kvartersverksamhet... 103 3.4.5 Karin i Backa Fritidsklubb... 115 3.4.6 Emil i Backa Fritidsklubb... 131 3.4.7 Sammanfattning av resultaten... 145 VIII

4: Sammanfattande diskussion... 147 4.1 Relationen mellan studiens övergripande syfte och resultaten... 147 4.1.1 Aktiviteter... 147 4.1.2 Attraktivitet för alla... 148 4.1.3 Mångfald... 150 4.1.4 Kompetent personal... 151 4.1.5 Kundorientering... 153 4.2 Studiens resultat relaterade till annan forskning om fritidsverksamhet för barn i åldern 10 12 år... 154 4.2.1 Svensk forskning... 155 4.3 Studiens resultat som utgångspunkt för en utveckling av fritidsklubbarnas verksamhet... 157 Referenser... 159 Bilaga 1: Föräldraenkät... 161 Bilaga 2: Barnenkät... 164 Bilaga 3: Personalenkät... 167 Bilaga 4: Intervjuguide Fritidsklubbspersonal... 172 Bilaga 5: Skissartad samtalsguide Mikronätsamtal... 173 Bilaga 6: Intervjuguide Klasslärare... 177 Bilaga 7: Intervjuguide Förälder... 178 IX

1: Inledning 1.1 Bakgrund Utvärdering av pilotverksamheter Stockholm Stad står inför en nysatsning på fritidsklubbar för barn i skolans årskurser 4 6. Tio fritidsklubbar i olika stadsdelar i Stockholm ingick under verksamhetsåret 2005 i ett pilotprojekt och fick extra ekonomiska medel för att utveckla sin verksamhet. I sitt beslut om denna satsning på pilotverksamheter formulerade Kommunstyrelsen fem kvalitetsmål. De fem kvalitetsmålen lyder som följer (författarens numrering): 1. Aktiviteter. Barns behov och intresse ska styra verksamhetens innehåll. 2. Attraktivitet för alla. Verksamheten ska tilltala flickor och pojkar samt yngre och äldre barn i lika stor utsträckning. 3. Mångfald. Flera fasta aktiviteter att välja på inom sektorerna kultur/skapande, idrott och lek samt data. Barnen väljer hela tiden själva vad de vill göra i verksamheten. 4. Kompetent personal. Personalen ska ha lämplig kompetens för respektive aktivitet. 5. Kundorientering. Ge god service till barn och föräldrar. Flera av pilotverksamheterna samarbetar med Kulturskolan för att inom ramen för sin verksamhet kunna erbjuda den typen av aktiviteter som Kulturskolan anordnar. Flera av verksamheterna deltar också i projektet Handslaget och får på det sättet möjlighet att erbjuda ett större utbud av idrottsaktiviteter inom ramen för sin verksamhet. Handslaget är ett nationellt projekt som finansieras med medel från 1

Riksidrottsförbundet och syftar till att öka samverkan mellan skolan och idrotten genom att de lokala idrottsföreningarna engageras. Från Stockholm Stad ville man att pilotverksamheterna skulle utvärderas. Lärarhögskolan fick uppdraget att under läsåret 2005 2006 genomföra denna utvärdering. Utvärderingsuppdraget är således att utvärdera situationen i de tio pilotverksamheterna i relation till de fem kvalitetsmål som kommunstyrelsen tidigare formulerat. Föreliggande rapport presenterar utvärderingsstudiens bakgrund, huvudfrågor, genomförande samt resultat. Det är inte alla av de tio verksamheterna, som ingår i pilotprojektet, som använder begreppet fritidsklubb för att beteckna sin verksamhet. Ett par verksamheter är Parklekar och ligger fristående från skolan, i parker i skolans närhet. Någon verksamhet kallar sig för Eftis och någon annan för Kvartersverksamhet. För enkelhetens skull så väljer vi att i denna rapport använda oss av begreppet fritidsklubb som ett överordnat begrepp för dessa eftermiddagsverksamheter för den aktuella åldersgruppen, dvs. barn i grundskolans årskurser 4 6. Inom ramen för denna rapport använder vi oss av fingerade namn för att beteckna de tio verksamheterna: 1. Backaskolan Backa Fritidsklubb 2. Grävlingens Parklek 3. Lundens Parklek 4. Krokhöjdens skola Fritids 5. Stråleskolan Eftis 6. Kämpeskolan Kämpeklubben 7. Brannaskolan Branna Kvartersverksamhet 8. Dalskolan Mellanstadieklubben Dalen 9. Veddingeskolan Veddingeklubben 10. Blidaskolan Fritidsklubben 2

1.2 Studiens övergripande syfte Det övergripande syftet med denna studie är att, inom ramen för det ovan beskrivna utvärderingsuppdraget, utvärdera situationen i de tio pilotverksamheterna i relation till de uppställda kvalitetsmålen och därmed bidra till ökad kunskap om eftermiddagsverksamheter för barn i grundskolans årskurser 4 6. 1.3 Studiens design: Två delstudier En övergripande kartläggning av de tio verksamheterna samt en fördjupad analys av två verksamheter För att få en bild av den verksamhet som pågår genomför vi två delstudier som är olika till karaktären. Delstudie 1 utgörs av en breddstudie där vi riktar enkätfrågor till tre undersökningsgrupper föräldrar, personal och barn vid var och en av de tio pilotverksamheterna. Enkätmaterialet bearbetas statistiskt för att visa på allmänna tendenser. Delstudie 2 är ett komplement till delstudie 1 och utgörs av en fördjupad analys av verksamheten i två fritidsklubbar utifrån datamaterial hämtat från ett mindre urval av människor som också fanns med inom ramen för delstudie 1. De två delstudierna kompletterar alltså varandra och bidrar på olika sätt till att tydliggöra situationen i de tio verksamheterna. 1.4 Rapportens innehållsliga upplägg Rapporten är indelad i fyra huvudkapitel. Det första kapitlet, kapitel 1, är en inledning och en bakgrund till studiens genomförande och rapportering. De två delstudierna presenteras sedan var för sig i egna ka- 3

pitel. I kapitel 2 redogör vi för delstudie 1, den övergripande kartläggningen. I kapitel 3 redogör vi för delstudie 2, den fördjupade analysen av verksamheten i två fritidsklubbar. I vart och ett av dessa kapitel återfinns de specifika frågeställningar som ligger till grund för den aktuella delstudien men här finns också en teoretisk referensram, en metodgenomgång och en resultatredovisning för respektive delstudie. Eftersom de två delstudierna är olika till sin studiedesign så har vi valt att rapportera dem var och en för sig. Det tror vi underlättar för läsaren. Kapitel 4, slutligen, är en sammanfattande diskussion där vi resonerar runt studiens resultat som helhet. Här reflekterar vi över hur de två delstudierna belyser situationen i de tio verksamheterna och vad resultaten egentligen säger oss. Här väcker vi också utifrån resultaten nya frågor som kan vara intressanta och viktiga att ställa sig i en process där man vill utveckla en verksamhet av det här slaget. Den läsare som är intresserad av de teoretiska resonemang som ligger till grund för hur vi valt att förstå datamaterialet som helhet kan med fördel läsa avsnitt 3.2 mer detaljerat. Om man vill gå direkt på resultaten av respektive delstudie så kan man främst fördjupa sig i avsnitten 2.4 samt 3.4, men även kapitel 4. Är man främst intresserad av den till karaktären kvantitativa studien, delstudie 1, så kan man fördjupa sig i kapitel 2. Är man intresserad av den till karaktären kvalitativa studien, delstudie 2, så koncentrerar man sig på att läsa kapitel 3. 4

2: Delstudie 1: En övergripande kartläggning 2.1 Specifika frågeställningar Mot bakgrund av de fem kvalitetsmål som formulerats av kommunstyrelsen har vi formulerat de specifika frågeställningarna för delstudie 1, den övergripande kartläggningen. Föräldrar, barn och personal står för varsitt perspektiv på de aktuella verksamheterna. Vi valde att använda dessa tre perspektiv som rubriker för de specifika frågeställningar som vi formulerade. Dessa specifika frågeställningar gav i nästa steg upphov till ett ytterligare mer detaljerat frågebatteri som vi sedan presenterade i tre enkäter, en enkät riktad till varje undersökningsgrupp föräldrar, barn och personal i respektive verksamhet, se avsnitt 2.3.1 och 2.3.2. Här följer de specifika frågeställningar som är utgångsläget för delstudie 1. Föräldrarnas perspektiv: 1. Hur uppfattar föräldrarna att barnen trivs, rent allmänt, i verksamheterna? 2. I vilken utsträckning anser föräldrarna att barnen trivs med de andra barnen? 3. I vilken utsträckning anser föräldrarna att barnen trivs med de vuxna? 4. I vilken utsträckning anser föräldrarna att barnen trivs med aktiviteterna? 5. Hur får föräldrarna information om verksamheten? 6. Varför valde föräldrarna verksamheten till sina barn? 7. Hur stor del av barnen, representerade i föräldraenkäterna, har tidigare fritidshemserfarenhet? 5

8. Finns det några skillnader i svar på ovanstående frågor som kan relateras till barnets ålder eller kön? Barnens perspektiv: 1. Hur frekvent är barnen i verksamheten? 2. Vad anser barnen om utbudet av aktiviteter? 3. Vilken uppfattning, rent allmänt, har barnen om vem som bestämmer mest i verksamheten? 4. I vilken utsträckning känner barnen förtroende för en vuxen i verksamheten om de blir ledsna? 5. Finns det några åldersrelaterade eller könsrelaterade skillnader i svaren på ovanstående frågor? Personalens perspektiv: 1. Hur ser åldersfördelning och könsfördelning ut bland personalen? 2. I vilken utsträckning har personalen formell pedagogisk utbildning? 3. I vilken utsträckning har personalen annan utbildning som de anser är användbar i arbetet? 4. Vad anser personalen om det eventuella samarbetet med föreningsliv/handslaget? 5. Vad anser personalen om det eventuella samarbetet med Kulturskolan? 6. Vilken uppfattning har personalen om aktivitetsutbudet i verksamheten? 7. Hur beskriver personalen innehållet i sitt arbete? 8. I vilken utsträckning vill personalen förändra verksamheten? 9. Finns det några åldersrelaterade eller könsrelaterade skillnader i svaren på ovanstående frågor? 6

2.2 Teoretisk förankring Delstudie 1 är en övergripande kartläggning av föräldrarnas, barnens, och personalens uppfattningar om situationen i fritidsklubbarna. Enkätmaterialet bearbetas statistiskt för att visa på allmänna tendenser. Dessa statistiska resultat presenteras i form analytiska resonemang utifrån svarsfrekvenser och vissa sambandsanalyser. Dessa analyser kopplar vi inte i detta stadium till något specifikt teoretiskt perspektiv. I delstudie 2, en kvalitativ delstudie, redogör vi däremot för den i det sammanhanget teoretiska förankringen. Slutligen, i vår sammanfattande diskussion i kapitel 4, gör vi ett försök att relatera de två delstudiernas resultat till varandra. Med de teoretiskt förankrade resultaten från delstudie 2 för ögonen har vi en möjlighet att få ytterligare perspektiv på statistiska resultaten från delstudie 1. Vi ser kontexten och situationen som väsentlig för att förstå barns utveckling och därför har vi valt en systemteoretisk ansats i delstudie 2. Det innebär att vi ansluter oss till den vetenskapliga tradition som ser mänsklig utveckling som ett samspel mellan individ och miljö. I delstudie 1 är syftet, som tidigare nämnts, att göra en övergripande kartläggning av de tio verksamheterna utifrån olika synvinklar. Vi låter olika undersökningsgrupper bidra med information i det syftet. Att låta olika kategorier av människor vara informanter även inom ramen för delstudie 1; fritidsklubbspersonal, föräldrar och barn, ligger i linje med det systemteoretiska synsättet när det gäller betydelsen av kontexten för att fördjupa förståelsen för betydelsen av fritidsklubben för dessa barns utveckling. Fokus i denna utvärderingsstudie är barnen i fritidsklubbarna och deras egna perspektiv. Kompletterande kontextuella perspektiv fångar vi in via människor som finns runt dessa barn, i fritidsklubbsmiljön och i andra för barnen aktuella miljöer som skolan och hemmet. På 7

det sättet kan man säga att de två delstudierna har samma teoretiska referensram men eftersom datamaterialet i de två delstudierna är av olika karaktär så är det i delstudie 2 som vi på djupet gör kvalitativa analyser som vi uttalat förankrar teoretiskt. 2.3 Metod 2.3.1 Val av undersökningsgrupper Flera av kvalitetsmålen handlar om hur barnen bör ha det i verksamheterna. I en utvärderingssituation är det därför en självklarhet att vi behöver fånga in barnens perspektiv på situationen i de tio verksamheterna. I det femte av de formulerade kvalitetsmålen, se avsnitt 1.1, får vi veta att verksamheterna ska vara kundorienterade. Här framgår det att även föräldrarna ses som kunder och då är deras perspektiv också väsentligt. Därmed utgör barnen och deras föräldrar två givna undersökningsgrupper. Det fjärde av de fem formulerade målen fokuserar personalen, de ska ha lämplig kompetens för respektive aktivitet. Kompetensfrågan kan belysas ur både barnens och föräldrarnas perspektiv, men inte minst ur personalens eget perspektiv. Personalen kan också ha viktiga perspektiv på verksamhetens upplägg och innehåll, perspektiv som är viktiga att fånga in för att få en nyanserad bild av situationen. Därför utgör personalen en tredje undersökningsgrupp. 2.3.2 Utarbetande av enkäter Vi utarbetade enkäter riktade till de tre undersökningsgrupperna. Personalenkäten var den mest omfattande och den bestod av tjugo frågor. De andra två enkäterna, till föräldrar och till barn, bestod av nio respektive tretton frågor. Vi valde att göra föräldraenkäten så pass kort 8

för att på det sättet öka chansen att föräldrarna tog sig tid att svara på enkäten. Vi strävade efter en enkelhet i formuleringen av våra frågor och flertalet frågor hade givna svarsalternativ. Enkäterna återfinns i sin helhet i bilagorna 1 3. 2.3.3 Genomförande av enkätundersökningar Föräldraenkäter Respektive verksamhet utsåg en kontaktperson som blev något av vår väg in i verksamheten och var också behjälplig med olika praktiska göromål under studiens genomförande. Kontaktpersonen i respektive verksamhet ombads att se till att varje barn som i någon omfattning fanns i verksamheten under perioden för enkätens utskick fick med sig enkäten med följebrev i ett slutet kuvert hem till föräldern. Kontaktpersonen hade inget ansvar för att driva in besvarade enkäter enbart att ta emot ifyllda enkäter lagda i det igenklistrade svarskuvertet. Barnenkäter Barnenkäten genomfördes på plats i respektive verksamhet utifrån de förutsättningar som rådde vid tillfället för vårt besök. Av tidsmässiga skäl valde vi att genomföra enkäten med ett urval av barn, cirka tolv stycken från respektive verksamhet, oavsett hur många barn verksamheten omfattade totalt sett just då. Vi strävade teoretiskt efter att genomföra barnenkäten med två pojkar och två flickor ur respektive årskurs, dvs. sammanlagt tolv barn från var och en av verksamheterna. Personalen och vi hjälptes åt att tillfråga barn direkt på plats om de skulle kunna hjälpa till genom att besvara frågorna i enkäten. Deltagande byggde helt och fullt på frivillighet och de barn som vid tillfäl- 9

let fanns i verksamheten och var i närheten fick frågan om att delta. Då vi hade ett tillräckligt stort antal som ställt upp så nöjde vi oss. En av oss som genomförde studien var på plats vid dessa tillfällen för att handleda barnen då de svarade på frågorna i enkäten. Om barnen inte förstod någon fråga eller var tveksamma över något i enkäten så kunde vi bistå med hjälp. På det sättet kunde vi minimera risken att oklarheter i deras förståelse av frågorna bidrog till att de kryssade i ett svarsalternativ som egentligen inte motsvarade deras uppfattning eller att de kanske inte svarade alls. Med detta tillvägagångssätt minskade vi också det interna bortfallet på frågorna eftersom vi direkt kunde fråga barnet om han eller hon medvetet hade valt att inte svara på en fråga eller om det bara var av misstag han eller hon hade glömt svara på den, vilket var fallet vid flera tillfällen. I de fall som det var svårt att förstå svaren, eller om det var otydligt skrivet, bad vi också barnen att förklara hur de svarat eller läsa upp vad de skrivit. Anledningen till att vi valde att handleda barnen i enkätsituationen var således av tillförlitlighetsskäl. Vi är medvetna om att det finns en viss risk att vi styr barnens sätt att svara i en sådan situation. Trots detta valde vi att göra på detta sätt. Vi tror att antalet missuppfattningar av frågor, som skulle ha bidragit till uteblivna svar eller rent felaktiga svar, blev färre än de eventuellt styrda svar som kanske uppkommit på grund av att vi handledde tillfällena för genomförandet barnenkäterna. Personalenkäter Den personal vid respektive verksamhet som hade någon form av fast förordnande, 37 stycken totalt sett, fick en förfrågan om att svara på enkäten. Flera av verksamheterna har personal som är timanställda. Deras åsikter är inte oviktiga men vi valde att enbart tillfråga de som arbetade mer tid än enbart några timmar i veckan i verksamheten 10

eftersom de möjligen har en större inblick och därmed en mer nyanserad bild av verksamheten. De icke timanställda kan förväntas ha en större kontinuitet i verksamheten än de timanställda. 2.3.4 Datamaterialets tillförlitlighet Föräldraenkäten Av tid- och kostnadsskäl hade vi inte möjlighet att översätta enkäterna till andra språk. De formulerades enbart på svenska. Eftersom flera av de fritidsklubbar som ingår i utvärderingen är situerade i invandrartäta områden så har detta troligen varit en av anledningarna till en relativt låg svarsfrekvens på dessa ställen. Möjligen hade svarsfrekvenserna varit högre om vi hade kunnat översätta enkäterna. Vi har i efterhand reflekterat över att vi i en av frågorna i enkäten hade kunnat formulera några ytterligare svarsalternativen för att eventuellt få en tydligare bild av föräldrarnas uppfattningar. Den aktuella frågan lyder: Vilken är din allmänna uppfattning om fritidsklubben?. Föräldern kunde här markera motstående svarsalternativ, exempelvis Mitt barn trivs med de andra barnen och Mitt barn trivs inte med de andra barnen och motsvarande svarsalternativ med fokus på de vuxna och på aktiviteterna. Det visade sig vid bearbetningen av datamaterialet att det fanns föräldrar som inte hade tagit ställning när det gäller dessa ytterligheter. Vi frågar oss vad de föräldrar tycker som vare sig kryssat i det ena eller det andra av de motstående svarsalternativen? Med de svarsalternativ vi ger fångar vi eventuellt inte in dem som har svårt att positionera sig i någon av ytterligheterna trivs/trivs inte. Eventuellt hade vi kunnat ange Mitt barn trivs ganska bra med de andra barnen som svarsalternativ. 11

Barnenkäten Vid genomförandet av barnenkäten i en av verksamheterna, i ett av de invandrartäta områdena, kunde en av personalen hjälpa till genom att muntligt översätta enkätfrågorna och svarsalternativen åt några barn som nyligen hade kommit till Sverige. På detta sätt fick vi med dessa barns perspektiv på verksamheten. Samtidigt finns en viss risk att en översättning av det slaget kan påverka hur barnen uppfattar frågan och hur de sedan svarar. Vi anser dock att handledningen vid genomförandet av barnenkäterna i stort påverkade tillförlitligheten positivt. Vi har i efterhand reflekterat över att vi hade kunnat göra den lika könsfördelningen, i urvalet av barn, utifrån barnens specifika ålder istället för att göra den utifrån årskurstillhörighet. Det hade blivit ett något svårare urvalsförfarande men underlättat åldersrelaterade jämförelser mellan könen. Personalenkäten Svarsfrekvensen för personalenkäten var 100 %. Några av verksamheterna hade bara någon enstaka, som inte var timsanställd och därmed omfattades av enkäten, bland sin personal. Personalen ombads i enkäten att bland annat uppge vilken verksamhet man arbetar i, kön, ungefärlig ålder och utbildning. Personalen informerades om att deras svar skulle hanteras anonymt och varsamt. Trots det är vi är medvetna om att personalens svar på frågor i enkäten eventuellt kan ha påverkats på grund av att det var så pass få svarande i vissa verksamheter. Genom att presentera verksamhetsspecifik data skulle eventuellt personalens anonymitet kunna äventyras. Det är en av anledningarna till att vi inom ramen för delstudie 1 inte redogör för verksamhetsspecifik data. 12

2.3.5 Metod i den statistiska bearbetningen Svaren på de frågor i enkäterna som hade givna svarsalternativ matade vi in i ett statistikprogram, SPSS, för att kunna göra statistiska bearbetningar av dessa. Vi gick systematiskt genom materialet och tog fram tabeller över svarsfrekvenser och gjorde sambandsanalyser. De frågor som hade öppna svar hanterade vi annorlunda. I detta sammanhang ser vi de öppna svaren som texter och bearbetade dem kvalitativt. Vi kategoriserade svaren utifrån dess innehåll. 2.4 Statistiska analyser av enkäterna resultat och kommentarer Av tidsmässiga och etiska skäl, som tidigare nämnts, avgränsade vi oss till att titta på enkätmaterialet som helhet utan att urskilja de specifika verksamheterna. På det sättet utgör resultaten av de statisiska analyserna en övergripande kartläggning av situationen. Nedan presenterar vi resultaten av de statistiska analyserna av enkäterna som helhet för respektive undersökningsgrupp. Vi redogör först för vad som framkommit i föräldraenkäterna sedan vad som framkommit i de enkäter som genomförts med ett urval av barn i respektive verksamhet. Bilden nyanseras ytterligare av de perspektiv som framkommer i personalenkäterna. 2.4.1 Föräldrarna Bearbetningen av föräldraenkäten syftar till att synliggöra föräldrarnas uppfattningar om sitt barns vistelse på fritidsklubben eller parkleken och föräldrarnas uppfattningar om verksamheten i stort. Syftet är också att ta reda på vilka anledningarna är till att föräldrarna har valt 13

den här verksamheten för sina barn. De specifika frågeställningarna innefattar ett underliggande intresse för att synliggöra eventuella skillnader i uppfattningar hos föräldrar utifrån barnens kön och ålder. De specifika frågeställningar som ligger till grund för de statistiska analyserna av föräldraenkäterna finns redan formulerade i avsnitt 2.1 men vi aktualiserar dem igen: 1. Hur uppfattar föräldrarna till barnen deras trivsel, rent allmänt, i verksamheterna? 2. I vilken utsträckning anser föräldrarna att barnen trivs med de andra barnen? 3. I vilken utsträckning anser föräldrarna att barnen trivs med de vuxna? 4. I vilken utsträckning anser föräldrarna att barnen trivs med aktiviteterna? 5. Hur får föräldrarna information om verksamheten? 6. Varför valde föräldrarna verksamheten till sina barn? 7. Hur stor del av barnen, representerade i föräldraenkäterna, har tidigare fritidshemserfarenhet? 8. Finns det några skillnader i svar på ovanstående frågor som kan relateras till barnets ålder eller kön? Svaren på dessa frågeställningar återfinns insprängda under de olika underrubriker i den text som nu följer. Svarsfrekvens När det gäller föräldraenkäten totalt sett så ligger svarsfrekvensen på 47 %, se tabell 2.1. För den här typen av undersökning och enkätutskick så är det en normal svarsfrekvens. Två av verksamheterna, Krokhöjdens Skola samt Dalskolan, har en intern svarsfrekvens som 14

ligger under 33 %. Enkäterna från dessa två verksamheter ingår vid de statistiska bearbetningar vi gör av enkätmaterialet som helhet. Svarsfrekvenserna för dessa två verksamheter är däremot för låga för att vi ska kunna använda materialet statistiskt för att göra verksamhetsspecifika analyser. Tabell 2.1 Föräldraenkäten svarsfrekvens Verksamhet Antal utdelade enkäter Antal besvarade enkäter Svarsfrekvens Backaskolan 220 106 48 % Grävlingens Parklek 55 34 62 % Lundens Parklek 47 21 45 % Krokhöjdens Skola 32 4 13 % Stråleskolan 58 24 41 % Kämpeskolan 123 41 33 % Brannaskolan 72 46 64 % Dalskolan 20 2 10 % Veddingeskolan 126 72 57 % Blidaskolan 42 20 48 % (Verksamhet okänd) 1 1 Totalt 795 371 47 % Åldersfördelning och könsfördelning Av det totala antalet besvarade föräldraenkäter, 371 stycken, råder det en så när som på exakt lika fördelning mellan enkäter besvarade av föräldrar till flickor och enkäter besvarade av föräldrar till pojkar. 185 enkäter är besvarade av föräldrar till pojkar och 184 enkäter är besvarade av föräldrar till flickor. Rent statistiskt kan vi anta att bortfallet är normalfördelat. Vi kan därmed dra slutsatsen att könsfördelningen mellan barnen sammantaget i de tio verksamheterna är motsvarande, dvs. att cirka hälften av barnen är pojkar och cirka hälften av barnen är flickor. 15

I föräldraenkäten angav föräldern barnets ålder med ett av tre alternativ, 9 10 år, 11 år eller 12 13 år. Vi kan se att fler yngre barn än äldre är representerade i materialet. Antalet barn i respektive åldersgrupp sjunker med barnets stigande ålder, se diagram 2.1. Däremot framgår inte hur fördelningen ser ut mellan föräldrar till barnen som representerar den yngsta gruppen, alltså exakt hur många av dem som är föräldrar till en 9-åring eller en 10-åring. Motsvarande gäller för föräldrar som representerar barn i den äldsta gruppen. 50% 46% 40% 37% 30% 20% 17% 10% 0% 9-10 år 11 år 12-13 år Diagram 2.1 Barnens åldersfördelning i föräldraenkäterna som helhet, n = 368 Könsfördelningen i respektive åldersgrupp är i stort sett lika, se diagram 2.2. Vi antar att bortfallet är normalfördelat. Därmed kan vi dra slutsatsen att åldersspridningen bland barnen i de tio verksamheterna totalt sett är motsvarande, dvs. att 12 13-åringar är färre till antalet än 11-åringar och att 11-åringar i sin tur är färre än 9 10-åringar. 16

30% 25% 20% 15% 10% Pojke Flicka 5% 0% 9-10 år 11 år 12-13 år Pojke 24% 18% 8% Flicka 23% 19% 8% Diagram 2.2 Andel barn tillhörande respektive åldersgrupp/kön, representerade i föräldraenkäterna, n = 368 Trivsel Större delen, 97 %, av föräldrarna totalt sett uppfattar att barnet trivs mycket bra eller ganska bra i verksamheten. Av dessa 97 % svarar 69 % att barnet trivs mycket bra och resten, 28 %, svarar att barnet trivs ganska bra. Helhetsbilden är övertygande, föräldrarna till de allra flesta barnen uppfattar att barnet trivs i verksamheten. Bilden är mycket lika då vi jämför uppfattningen hos föräldrarna till pojkarna med uppfattningen hos föräldrarna till flickorna. När vi däremot jämför åldersgrupperna med varandra så ser vi, när det gäller 12 13-åringarna, att fördelningen mellan mycket bra och ganska bra ser lite annorlunda ut än den gör i de andra två åldersgrupperna. Skillnaden i fördelning mellan dessa två alternativ är större hos de äldsta barnen. Större andel av de äldsta barnen, procentuellt sett, är mycket nöjda om vi jämför med barnen i de två yngre åldersgrupperna, se tabell 2.2. När vi jämför allmänuppfattningen totalt sett 17

med allmänuppfattningen utifrån de tre åldersgrupperna så är det totala antalet föräldraenkäter som vi beräknar på inte exakt detsamma. Några tankar väcks utifrån detta: Kanske kan det vara så att de äldsta barnen måste trivas riktigt bra för att vilja stanna i verksamheten? Kan det vara ökade krav när det gäller skolarbetet som gör att de äldre barnen inte finns representerade i verksamheten i samma utsträckning som de yngre? Kanske är det så att ju äldre barnet blir desto mindre inflytande har föräldern över vad barnet gör efter skolan? Kanske kan det vara en utmaning att försöka organisera verksamheten så att man ytterligare ökar andelen barn som trivs mycket bra i verksamheten? Tabell 2.2 Förälderns allmänuppfattning om barnets trivsel utifrån barnets ålder Allmänuppfattning om barnets trivsel Barnets ålder 9 10 år n = 171 Barnets ålder 11 år n = 136 Barnets ålder 12 13 år n = 61 Trivs mycket bra 65 % 65 % 79 % Trivs ganska bra 30 % 29 % 16 % Totalt 95 % 94 % 95 % Det är 12 föräldrar som inte har angett barnets ålder i enkäten. Då vi tittar på allmänuppfattning utifrån de tre åldersgrupperna hanteras dessa enkäter som bortfall. Däremot finns dessa 12 enkäter med då vi tittar på allmänuppfattning som helhet. Medelvärdet av de procentsatser som anger andel av svarande i tabell 2.2 blir således något lägre då vi jämför med det värde på andel av svarande, 97 %, som vi får fram då de 12 enkäterna finns med i beräkningen. Den procentuella svarsfördelningen mellan faktorer som kan sägas avspegla barnets goda trivsel är relativt lika då vi tittar på den, oberoende av kön och ålder. Vid den aktuella frågan i enkäten hade 18

föräldern möjlighet att kryssa i fler än ett svarsalternativ. 86 % av 371 föräldrar har markerat att deras barn trivs med de andra barnen i verksamheten. Drygt 80 % av föräldrarna har markerat att barnet trivs med de vuxna. Knappt 80 % av föräldrarna har markerat att barnet trivs med aktiviteterna, se tabell 2.3. Observera att summan i kolumnen i tabellen uppgår till betydligt mer än 100 % eftersom flera föräldrar angett mer än ett alternativ. Tabell 2.3 Förälderns uppfattning om vilka specifika faktorer som påverkar barnets trivsel positivt Uppfattning om barnets trivsel Trivs med de andra barnen Svarsfrekvens n = 371 86 % Trivs med de vuxna 81 % Trivs med aktiviteterna 79 % Få föräldrar anger att barnet inte trivs med de andra barnen, inte trivs med de vuxna eller inte trivs med aktiviteterna. Alla dessa tre svarsalternativ har en svarsfrekvens på mellan 1 2 %. 6 % av föräldrarna anger alternativet Annat under denna fråga. Den största delen av denna grupp föräldrar, och som formulerat öppna svar, kommenterar verksamhetsspecifika förhållanden och kommer huvudsakligen med positiv kritik i form av olika typer av beröm. Några få föräldrar kommer med negativ kritik och förslag till förbättringar. Flera föräldrar specificerar eller utvecklar, genom att ange svarsalternativet Annat, vad man menar med sitt kryss vid exempelvis Trivs med de vuxna. I dessa fall står alltså inte innehållet i de öppna svaren för något innehållsligt sett annat än det som inryms i något av de av oss redan givna svarsalternativen. Det öppna svaret är då istället en förklaring av eller 19

utvecklande av vad föräldern menar med sitt kryss i någon av rutorna vid ett givet svarsalternativ. Flickor verkar i allmänhet trivas något bättre än pojkar, enligt föräldrarna, se tabell 2.4. Något större andel föräldrar till flickor anger att barnet trivs med de andra barnen. Vi uppfattar även en skillnad mellan könen när det gäller den andel av barn som enligt sina föräldrar trivs med de vuxna samt den andel av barn som trivs med aktiviteterna. I alla dessa tre fall, och i synnerhet de två sistnämnda, är alltså andelen föräldrar till flickor något större än motsvarande andel föräldrar till pojkar. En självklar fråga vi ställer oss utifrån detta är vad detta beror på. Tabell 2.4 Jämförelse mellan föräldrar till flickor och föräldrar till pojkar, utifrån deras uppfattningar om barnets trivsel Uppfattning om barnets trivsel Trivs med de andra barnen Flickor n = 184 Pojkar n = 185 88 % 85 % Trivs med de vuxna 85 % 78 % Trivs med aktiviteterna 84 % 76 % Anledningar till att föräldern har valt verksamheten När vi tittar närmare på hur föräldrarna svarat när det gäller anledningar till att man valt verksamheten till sitt barn så ser vi att en stor del av föräldrarna, 80 %, anger att det är viktigt för barnet med vuxenkontakt efter skolan. Detta svarsalternativ har fått störst svarsfrekvens, se tabell 2.5. 77 % anger att barnet själv ville gå i verksamheten och att det är en anledning i sig till att man valde verksamheten. Drygt hälften av föräldrarna, 56 %, menar att det var barnets behov av aktiviteter, att ha någonting att göra efter skolan, som gjorde att man 20

valde verksamheten. Knappt hälften anger att man valde verksamheten för att barnets kompisar skulle gå där. 40 % anger att det var barnets behov av mellanmål som gjorde att man valde verksamheten. 12 % anger en anledning som man formulerat med egna ord under svarsalternativet Annat. Här återfinns föräldrar som menar att man inte haft något annat alternativ än att välja verksamheten eftersom man arbetar heltid. Dessutom anger flera föräldrar här att man har äldre barn som har gått i verksamheten tidigare och är nöjda och att det därför är en självklarhet att ett yngre syskon också ska gå där. Observera att summan i kolumnen i tabell 2.5 uppgår till betydligt mer än 100 % eftersom flera föräldrar angett mer än ett alternativ. Tabell 2.5 Olika anledningar till att föräldern har valt verksamheten för sitt barn Anledning till att man valt verksamheten Vuxenkontakt efter skolan Svarsfrekvens n = 371 80 % Barnet ville 77 % Aktiviteter efter skolan 56 % Barnets kompisar skulle gå där 46 % Möjlighet till mellanmål 40 % Annat 12 % Barnets ålder tycks spela roll för vilka anledningar föräldern angett. Vi kan tyda några små skillnader här. Det finns en viss tendens att föräldrar till 11-åringar i högre grad, än både föräldrar till 9 10- åringar och 12 13-åringar, anger att de valt verksamheten för att barnet har behov av aktiviteter efter skolan samt för att det var barnet själv som ville. Motsvarande tendens kan vi också se bland de föräldrar som angett att barnet behöver vuxenkontakt efter skolan samt 21

bland de föräldrar som valt verksamheten för att barnets kompisar skulle gå där. Även här är alltså andelen av det totala antalet föräldrar till 11-åringar, som angett dessa anledningar, större än andelen av det totala antalet föräldrar till 9 10-åringar och 12 13-åringar, som angett motsvarande anledningar. Se tabell 2.6. Denna tendens finns alltså men vi kan inte utifrån enkätmaterialet förklara den. Tabell 2.6 Andel föräldrar inom respektive åldersgrupp som har angett en viss anledning till att man valt verksamheten Föräldrar, inom en åldersgrupp, som angett anledningen Andel av föräldrar till 9 10-åringar n = 171 Andel av föräldrar till 11-åringar n = 136 Andel av föräldrar till 12 13-åringar n = 61 Vuxenkontakt efter skolan Barnet ville Aktiviteter efter skolan Barnets kompisar skulle gå där 81 % 73 % 55 % 42 % 82 % 82 % 61 % 51 % 77 % 79 % 48 % 48 % Information om verksamheten Vi ser att föräldrarna till största delen skaffar sig information om verksamheten genom att ta del av skriftlig information från verksamheten, det svarar 73 % av 371. 26 % anger att de skaffar sig information om verksamheten genom att prata med sitt eget barn. 11 % anger att de pratar med andra föräldrar om verksamheten och får information den vägen. 13 % av föräldrarna har haft utvecklingssamtal med personal från verksamheten. Mer än hälften av dessa är föräldrar till yngre barn, dvs. till 9 10-åringar. Annat 85 % av 371 svarande föräldrar anger att deras barn i någon omfattning har gått på fritidshem under de tidigare årskurserna i skolan. 22

2.4.2 Barnen De specifika frågeställningar som ligger till grund för de statistiska analyserna av barnenkäterna finns redan formulerade i avsnitt 2.1. Vi aktualiserar dem igen: 1. Hur frekvent deltar barnen i verksamheten? 2. Vad anser barnen om utbudet av aktiviteter? 3. Vilken uppfattning, rent allmänt, har barnen om vem som bestämmer mest i verksamheten? 4. I vilken utsträckning känner barnen förtroende för en vuxen i verksamheten om de blir ledsna? 5. Finns det några åldersrelaterade eller könsrelaterade skillnader i svaren på ovanstående frågor? Svarsfrekvens Eftersom förutsättningarna när det gäller representationen av barn varierade i de tio verksamheterna vid de specifika tillfällena så blev svarsfrekvensen, åldersfördelningen och könsfördelningen inte helt identisk vid en jämförelse mellan verksamheterna. Sammanfattat i en tabell, tabell 2.7, så ser fördelningen av besvarade enkäter ut så här: 23

Tabell 2.7 Antal besvarade barnenkäter vid respektive verksamhet Verksamhet Antal enkäter Procent Backaskolan 12 10 % Grävlingens Parklek 14 11 % Lundens Parklek 11 9 % Krokhöjdens Skola 13 10 % Stråleskolan 17 13 % Kämpeskolan 11 9 % Brannaskolan 12 9 % Dalskolan 9 7 % Veddingeskolan 12 9 % Blidaskolan 16 13 % Totalt antal enkäter n =127 100 % Åldersfördelning och könsfördelning Vi valde att sträva efter att tillfråga lika många barn ur varje årskurs, inte lika antal lika gamla barn. Ett barn som går i årskurs fyra kan vara antingen 9 eller 10 år gammal. I något enstaka fall, om man exempelvis har gått om en årskurs så kan man ha fyllt 11 år men ändå gå i årskurs fyra. Ett barn som går i årskurs fem kan vara 10 eller 11 år. I något enstaka fall kan det också vara 12 år. Samma princip gäller för ett barn i årskurs sex, det kan vara 11 eller 12 år gammalt och i något enstaka fall 13 år. Utifrån ovanstående resonemang så förstår vi varför 10-åringar och 11-åringar är överrepresenterade i materialet. Det betyder inte att vi medvetet tillfrågat ett större antal 10- och 11-åringar. De tillfrågade femteklassarna utgör däremot en blandning av både 10- och 11- åringar. Sjätteklassarna utgör en blandning av 11-, 12- och 13-åringar. Eftersom både 10- och 11-åringar finns representerade i två årskurser 24

vardera så faller det sig så att barn i dessa två åldrar blir fler till antalet, än barn i de andra åldrarna, då vi tillfrågar ungefär lika många barn ur varje årskurs, se diagram 2.3. I enkäten fick barnet själv markera sin ålder, inte sin årskurstillhörighet. Att vi valde att fokusera ålder istället för årskurstillhörighet beror på att vi anser att barns intressen och behov, av exempelvis olika typer av aktiviteter, främst varierar med ålder och kön, inte med årskurstillhörighet. Vi hade kunnat markera vilken årskurs barnet tillhörde, men det gjordes alltså inte. 50% 43% 40% 30% 20% 27% 23% Andel barn n = 127 10% 0% 10% 9- åringar 10- åringar 11- åringar 12- åringar 2% 13- åringar Diagram 2.3 Åldersfördelning bland barnen Vid urvalet av barn strävade vi också efter att få lika fördelning mellan pojkar och flickor ur respektive årskurs. Av 127 barn sammanlagt så är 61 pojkar, 48 %, och 66 flickor, 52 %. Flickorna är några fler än pojkarna. När vi tittar närmare på hur könen är representerade i de specifika åldersgrupperna så ser vi att det i några fall är ojämnt fördelat. Det beror på den anledning som vi beskrev ovan, att varje årskurs kan omfatta barn i olika åldrar och att könsfördelningen utgick ifrån årskurstillhörighet och inte ifrån exakt hur många år barnet var, se tabell 2.8. 25

Tabell 2.8 Könsfördelning inom respektive åldersgrupp Barnets ålder Pojke Flicka Totalt antal barn 9 år 3 10 13 10 år 19 15 34 11 år 27 28 55 12 år 10 13 23 13 år 2 0 2 Totalt antal barn n = 61 n = 66 n = 127 Besöksfrekvens Så mycket som 69 % av de 127 tillfrågade barnen i eftermiddagsverksamheterna är där en större del av veckans fem eftermiddagar. De har angett att de är där 4 5 dagar i veckan. 28 % av barnen är där 2 3 dagar i veckan och endast 3 % är där 1 dag i veckan. Barn som går i verksamheterna går alltså dit relativt frekvent. Pojkar tenderar att delta i verksamheten något mer frekvent än flickor, se tabell 2.9. Tabell 2.9 Pojkars och flickors besöksfrekvenser Besöksfrekvens Pojkar Flickor 1 dag/vecka 0 % 6 % 2 3 dagar/vecka 26 % 29 % 4 5 dagar/vecka 74 % 65 % Totalt antal barn n = 61 n = 66 Om vi granskar besöksfrekvensen utifrån barnens ålder så upptäcker vi skillnader mellan yngre och äldre barn, där yngre barn motsvarar barn som är 9 eller 10 år gamla och äldre barn motsvarar barn som är 11, 12 eller 13 år gamla. Den andel av de yngre barnen som besöker verksamheten 4 5 dagar i veckan är större än motsvarande andel för 26

de äldre barnen, 89 % respektive 57 %. Yngre barn tenderar alltså att finnas i verksamheten mer frekvent än äldre barn, se tabell 2.10. Tabell 2.10 Besöksfrekvens relaterad till barnets ålder Besöksfrekvens Barnets ålder 9 eller 10 år n = 47 Barnets ålder 11,12 eller 13 år n = 80 1 3 dgar/vecka 11 % 43 % 4 5 dagar/vecka 89 % 57 % Aktiviteter För att få en uppfattning om vad barnen anser om aktivitetsutbudet så ställde vi en fråga och ett påstående i enkäten, Är det något du skulle vilja göra i fritidsklubben som du inte kan göra där nu? och I fritidsklubben finns det alltid mycket att göra. På frågan svarade 62 % av 125 barn nej, alltså att de inte saknar någon aktivitet i verksamhetens utbud. Vi uppfattar att de barn som svarar så är relativt nöjda med utbudet. 38 % anser alltså att de inte är nöjda med utbudet utan saknar någon aktivitet. Som jämförelse tittar vi på hur barnen bemött påståendet om att det alltid finns mycket att göra i verksamheten. Här skulle barnet hålla med genom att markera ja eller inte hålla med genom att markera nej. Totalt sett så tycker de allra flesta, 87 %, att det alltid finns mycket att göra och signalerar att de på det sättet är positiva. 13 % tycker med andra ord att det inte alltid finns mycket att göra. Vi skulle teoretiskt kunna tänka oss att de barn som inte tycker att det alltid finns något att göra också skulle ha markerat att de saknade någon aktivitet i utbudet. Men överensstämmelsen här är inte särskilt påtaglig. 13 % anser som tidigare nämnts att det inte alltid finns mycket att göra och såpass stor andel som 38 %, alltså betydligt fler, anser att de 27

saknar någon aktivitet i utbudet. Det kan vara så att en del barn faktiskt tycker att det finns mycket att göra i verksamheten men ändå har en önskan om att få göra något annat än det som går att välja mellan i nuläget. Det skulle kunna förklara skillnaden i svarsfrekvenserna mellan dessa två frågor. Tittar vi närmare, utifrån barnens kön och ålder, på svarsfrekvenserna i dessa två frågor så upptäcker vi ett par intressanta tendenser. För det första så tenderar äldre barn att vara mer missnöjda med utbudet av aktiviteter än yngre barn. Alltså är yngre barn procentuellt sett mer nöjda med utbudet av aktiviteter än äldre barn, se tabell 2.11 Tabell 2.11 Åsikt när det gäller utbudet av aktiviteter i verksamheten relaterad till barnets ålder Barnets ålder 9 eller 10 år n = 46 11,12 eller 13 år n = 79 Ja, saknar aktivitet i utbudet 22 % 48 % För det andra så tenderar pojkarna, totalt sett, att vara mer missnöjda med utbudet av aktiviteter än flickorna, se tabell 2.12. 42 % av pojkarna och 35 % av flickorna anser att de saknar någon aktivitet i utbudet. Tabell 2.12 Pojkars och flickors åsikter när det gäller utbudet av aktiviteter i verksamheten Barnets kön Pojke n = 60 Flicka n = 65 Ja, saknar aktivitet i utbudet 42 % 35 % 28

Som jämförelse så ser vi också samma tendens i pojkars och flickors sätt att svara på frågan om det alltid finns mycket att göra i verksamheten. Pojkarna anser i något lägre grad än flickorna, 85 % respektive 90 %, att det alltid finns mycket att göra i verksamheten. Se tabell 2.13. Tabell 2.13 Pojkars och flickors åsikter om huruvida det alltid finns mycket att göra eller inte i verksamheten Barnets kön Pojke n = 59 Flicka n = 60 Ja, det finns alltid mycket att göra 85 % 90 % De barn som saknar aktiviteter anger vilken/vilka aktiviteter det gäller i öppna svar. Vi kan dela in dessa aktiviteter i två kategorier, rörelsebetonade aktiviteter/idrottsaktiviteter och andra aktiviteter. Exempel på aktiviteter inom den första kategorin är basket, fotboll, bordtennis och bad. Exempel på aktiviteter som återfinns i den andra kategorin är sy på symaskin, spela dataspel, spela andra spel, karaoke och lyssna på musik. Den kategori av aktiviteter som anges mest frekvent är rörelsebetonade aktiviteter eller idrottsaktiviteter av olika slag. 57 % av de kommentarer som barnen formulerar i öppna svar fokuserar aktiviteter som hör till denna kategori. Resterande aktiviteter hör till den andra kategorin, 43 %. Det ska nämnas att vissa aktiviteter som vi valt att räkna till kategorin andra aktiviteter skulle kunna vara rörelsebetonade till karaktären, exempelvis då barn har skrivit utflykter kort och gott och inte specificerat vad de menar med det. Av den anledningen behöver vi tolka detta med viss försiktighet men vi kan se det som en fingervisning om vilka kategorier av aktiviteter som barnen saknar. 29

Vem det är som bestämmer Enkäten innehöll frågan Vem bestämmer mest i klubben?. Eftersom vi ville få en bild av barnets allmänna uppfattning så var frågan inte mer specificerad än så. Samtidigt kan svaren vara något svårtolkade eftersom det inte framgår huruvida den svarande är missnöjd eller nöjd med att exempelvis de vuxna bestämmer. Tendensen vi kan utläsa är dock att äldre barn i högre grad än yngre barn, 44 % respektive 23 %, anser att det är de vuxna som bestämmer. De yngre barnen anser i högre grad än de äldre barnen, 77 % respektive 52 %, att barn och vuxna bestämmer tillsammans. Se tabell 2.14. Tabell 2.14 Uppfattning om vem som bestämmer i verksamheten, utifrån barnets ålder Barnets ålder 9 eller 10 år n = 47 11,12 eller 13 år n = 79 Dom vuxna bestämmer Barnen bestämmer Barn och vuxna bestämmer tillsammans 23 % 0 % 77 % 44 % 4 % 52 % Vad säger oss detta? Frågor vi kan ställa oss mot denna bakgrund är flera. I vilken utsträckning hör detta med att man är mer nöjd med utbudet av aktiviteter samman med en hög grad av känsla av att som barn få vara med och bestämma? Kan detta sammantaget vara faktorer som bidrar till en tätare besöksfrekvens? Det kanske är så att yngre barn, som inte kommit in i puberteten än, är mer tillfreds? Eller är det så att de äldre barnen inte har möjligheter till aktiviteter som tilltalar deras åldersgrupp i samma utsträckning som de yngre har? Kanske kan det vara så att de äldsta barnen måste trivas riktigt bra för att vilja stanna i verksamheten? Kanske är det så att ju äldre barnet blir desto mindre inflytande har föräldern över vad barnet gör 30