Budget- och verksamhetsuppföljning per augusti och prognos för helår Barn- och ungdomsnämnden

Budget- och verksamhetsuppföljning per augusti och prognos för helår 2016 Barn- och ungdomsnämnden Dnr Bun 2016/246 augusti 2016

2016-09-20, rev 2016-09-28 1 (52) Innehåll SAMMANFATTNING... 3 1. BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN, VERKSAMHETS-BERÄTTELSE 20163 1.1. Ansvarsområde... 3 1.2. Ekonomiskt utfall... 4 1.3. Kommentar till bokslut per augusti... 4 1.4. Kommentar till prognos för helår 2016... 4 1.5. Kvalitetsredovisning... 5 1.5.1. Intern kontroll... 6 1.6. Viktiga händelser... 7 1.7. Uppföljning av uppdrag... 8 2. POLITISK LEDNING... 12 2.1. Ekonomiskt utfall... 12 2.2. Kommentar till bokslut per augusti... 13 2.3. Kommentar till prognos för helår 2016... 13 2.4. Viktiga händelser... 13 2.5. Anslag för oförutsedda utgifter... 14 3. CENTRAL FÖRVALTNING... 14 3.1. Ekonomiskt utfall... 15 3.2. Kommentar till bokslut per augusti... 15 3.3. Kommentar till prognos för helår 2016... 15 3.4. Väsentliga personalförhållanden... 15 3.5. Viktiga händelser... 15 3.6. Miljöredovisning... 16 4. FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG 1-5 ÅR... 16 4.1. Ansvarsområde... 16 4.2. Ekonomiskt utfall... 17 4.3. Kommentar till bokslut per augusti... 17 4.4. Kommentar till prognos för helår... 17 4.5. Måluppfyllelse... 18 4.5.1. Inriktningsmål Framtida tillväxt... 18 4.5.2. Inriktningsmål Kvalitativ välfärd... 19 4.5.3. Inriktningsmål Miljö och klimat... 20 4.5.4. Inriktningsmål Demokrati, öppenhet och trygghet... 21 4.6. Kvalitetsredovisning... 22 4.7. Viktiga händelser... 24 4.8. Volymer och nyckeltal... 24 4.8.1. Volymer... 24 4.8.2. Nyckeltal... 25 5. FRITIDSHEM OCH FRITIDSKLUBB... 26 5.1. Ansvarsområde... 26 5.2. Ekonomiskt utfall... 26 5.3. Kommentarer till bokslut per augusti... 26 5.4. Kommentarer till prognos för helår... 26 5.5. Måluppfyllelse... 27

2016-09-20, rev 2016-09-28 2 (52) 5.5.1. Inriktningsmål Framtida tillväxt... 27 5.5.2. Inriktningsmål Kvalitativ välfärd... 28 5.5.1. Inriktningsmål Miljö och klimat... 29 5.5.1. Inriktningsmål Demokrati, öppenhet och trygghet... 29 5.6. Kvalitetsredovisning... 31 5.7. Viktiga händelser... 31 5.8. Volymer och nyckeltal... 32 5.8.1. Volymer... 32 5.8.2. Nyckeltal... 32 6. UTBILDNING... 32 6.1. Ansvarsområde... 32 6.2. Ekonomiskt utfall... 33 6.3. Kommentarer till bokslut per augusti... 33 6.4. Kommentarer till prognos för helår... 34 6.5. Måluppfyllelse... 34 6.5.1. Inriktningsmål Framtida tillväxt... 34 6.5.2. Inriktningsmål Kvalitativ välfärd... 35 6.5.3. Inriktningsmål Miljö och klimat... 38 6.5.4. Inriktningsmål Demokrati, öppenhet och trygghet... 39 6.6. Kvalitetsredovisning... 42 6.7. Viktiga händelser... 43 6.8. Volymer och nyckeltal... 44 6.8.1. Volymer... 44 6.8.2. Nyckeltal förskoleklass... 45 6.8.3. Nyckeltal grundskola... 45 7. KOMMUNALA FÖR- OCH GRUNDSKOLOR... 46 7.1. Ansvarsområde... 46 7.2. Ekonomiskt utfall... 46 7.2.1. Avvikelsekommentarer ekonomiskt utfall... 47 Järfälla Språkcentrum... 47 Herresta för- och grundskola... 47 Söderhöjdens förskolor... 47 Viksjöskolan... 47 7.3. Resultatprognos för helår... 47 7.3.1. Budgeterat underskott... 47 7.3.2. Avvikelsekommentarer resultatprognos... 47 Järfälla Språkcentrum... 47 Herresta för- och grundskola... 48 Kvarnskolan... 48 7.4. Investeringsredovisning... 48 7.5. Väsentliga personalförhållanden... 49 8. REDOVISNING AV VOLYMER... 50 9. BILAGA KOMMUNALA FÖR- OCH GRUNDSKOLOR: RESULTAT PER ENHET... 51

2016-09-20, rev 2016-09-28 3 (52) SAMMANFATTNING Nämnden har under våren 2016 haft tre sammanträden. Sammanträdena har varit öppna för allmänheten. Under punkt 1.5 redogörs status för de av Kommunfullmäktiges uppdrag och under punkt 2.2 redogörs mer ingående för vilka viktigare ärenden som barn- och ungdomsnämnden behandlat under våren 2016. Sammanfattningsvis kan konstateras att nämnden har kontroll över alla viktiga delar av ansvarsområdet: ekonomin, verksamheternas utformning och resultat, verksamheternas utvecklingsfrågor, myndighetshantering och behov av kapacitetsökning i samband med kommunens tillväxt. 1. BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN, VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2016 Nämnd: Barn- och ungdomsnämnden Ordförande: Eva Ullberg (s) Barn- och ungdomsdirektör: Minna Avrin Antal anställda: 2 072, motsvarar 2005 årsarbetare 1.1. Ansvarsområde Barn- och ungdomsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom de delar av det offentliga skolväsendet som utgörs av förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Nämnden ansvarar också för annan pedagogisk verksamhet, såsom öppen förskola, pedagogisk omsorg och öppen fritidsverksamhet.

2016-09-20, rev 2016-09-28 4 (52) 1.2. Ekonomiskt utfall tkr Budget 2016 16-08-31 15-08-31 Prognos 16-12-31 2015 Externa intäkter 180 584 118 761 73 688 172 487 175 872 Interna intäkter 15 681 2 844 582 4 023 10 133 Summa intäkter 196 265 121 605 74 270 176 510 186 005 Kostnader exkl kapitalkostnad -1 696 943-1 080 366-990 147-1 647 666-1 565 424 Kapitalkostnad -7 025-3 885-6 334-4 292-1 569 Summa kostnader -1 703 968-1 084 251-990 147-1 654 000 716-1 383 Nettokostnad -1 507 703-962 646-915 877-1 477 490 711 1 392 Kommunbidrag 1 507 703 1 005 135 928 065 1 507 703 008 Resultat 0 42 489 12 188 30 213 8 297 Eget Kapital 26 526 Varav volymrelaterat -27 000 Varav expansionskostnad 10 700 Totalt resultat efter justering 13 913 1.3. Kommentar till bokslut per augusti Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett överskott om 42,5 mnkr för perioden. Barn- och ungdomsnämnden har fem olika verksamhetsområden. Dessa är Politisk ledning som redovisar ett överskott om 0,1 mnkr för perioden, Central förvaltning som redovisar ett justerat överskott om 4,8 mnkr för perioden, verksamhetsområdet Förskola och pedagogisk omsorg som redovisar ett överskott för perioden om 8,4 mnkr, verksamhetsområdet Fritidshem och fritidsklubb som redovisar ett överskott för perioden om 15,1 mnkr samt verksamhetsområdet Utbildning redovisar ett överskott för perioden om 13,8 mnkr. 1.4. Kommentar till prognos för helår 2016 För helår 2016 redovisar Barn- och ungdomsnämnden en prognos om 30,2 mnkr. Prognoserna för de olika verksamhetsområdena redovisas i tabellen nedan. Det prognostiserade överskottet är delvis volymrelaterat och kommer att återbetalas i samband med bokslutet efter gällande ekonomistyrregler. Expansionskostnader är lokalkostnader utöver budget som också hanteras i bokslutet enligt den praxis som utarbetats sedan 2013. Expansionskostnaden för 2016 är beroende av när de olika projekten går över från projekt till drift.

2016-09-20, rev 2016-09-28 5 (52) I resultatet om 13,9 mnkr ingår bland annat ej nyttjad kommunal satsning för ökad personaltäthet inom förskola- och åk F-3 om 8,8 mnkr, i förlängningen kommer de kommunala enheterna att nyttja hela beloppet. Övriga kostnader som ej kommer att utnyttjas under året är omsorg på obekväm arbetstid om 1,4 mnkr, samordnad bibliotekarie samt studie- och yrkesvägledning om 0,5 mnkr samt lägre personalkostnader och nettointäkt för interkommunal ersättning inom central förvaltning om ca 3,2 mnkr. I helårsprognosen för 2016 finns medtaget att de kommunala enheterna har en allmän kostnadsåterhållsamhet, dvs de har medvetet stramat åt kostnaderna för att kunna matcha den nya budgeten som beslutades av nämnden i maj om en negativ driftbudget om -0,9 mnkr. 1.5. Kvalitetsredovisning Kvalitetsuppföljning med enheterna är en del i barn- och ungdomsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att skapa en dialog med enheterna kring kvalitet och utveckling. Dessa ger en bild av aktuellt läge i verksamheterna och dessutom kan intresse och utmanande frågor bidra till ännu mer utveckling. I Program för resultatförbättring finns fyra utvecklingsområden som särskilt kommer att diskuteras i kommande kvalitetsuppföljning. Dessa är systematiskt kvalitetsarbete, inkluderande arbetssätt, utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt digital kompetens. Resultatförbättringsprogrammet fungerar som en del av underlaget för Kvalitetsuppföljningen där barn- och ungdomsdirektör, verksamhetschefer samt en utredare med fokus på kvalitetsfrågor möter 1:a och 2:a linjens chefer. Attitydundersökningen som genomförs i Järfälla kommun görs i samarbete med två andra kommuner. De andra kommunerna är Sigtuna och Upplands-Bro. Markör AB är leverantören som ansvarat för kvalitetundersökningen även i år. Svarsfrekvensen för 2016 och totalt för Järfälla, låg på 69 procent samma som svarsfrekvensen för 2015. Enkäten går ut till samtliga vårdnadshavare med barn i förskola och pedagogisk omsorg i kommunal regi. Bland de fristående verksamheterna i kommunen ingår i princip alla förskolor och pedagogisk omsorg, Vittra och Montessoriförskolan Fröhuset deltar inte. För fritidshem och skola ingår alla kommunala skolor och även Internationella Engelska skolan. Enkäten går ut till elever och föräldrar, årskurs 3, årskurs 5 och årskurs 8. Undersökningen pekar på att Järfällas elever och föräldrar är fortsatt nöjda med verksamheterna som bedrivs i Järfälla. Även om graden generellt sett är hög, finns det områden som bör och kan utvecklas, till exempel information. Med hjälp av god information förbättras kommunikationen och känslan av inflytande förstärks. Ett utvecklingsområde är också att få eleverna mer nyfikna på skolarbetet. Prestation hänger tätt hänger tätt samman med elevers motivation till skolarbetet. Tillsynen av fristående förskolor och pedagogisk omsorg har fortsatt enligt den modell som utarbetats. Anmälda besök görs med regelbundenhet vartannat till vart tredje år. Under våren genomfördes tillsyn på Montessoriförskolan Kuben, Montessoriförskolan Rosa Tornet, Orgona förskola och Skogsbackens förskola. I något fall har den lägsta formen av sanktion, detta i form av anmärkning, utdelats. Anmärkningen var riktad mot förskolans arbete med likabehandling. Detta har förskolan åtgärdat. Alla verksamheter har hög kvalitet som överensstämmer med förskolans uppdrag och därmed också läroplanens mål och riktlinjer.

2016-09-20, rev 2016-09-28 6 (52) Barn-och ungdomsförvaltningen kan fortfarande konstatera att resultaten på elevernas måluppfyllelse inte är tillräckliga och måste förbättras. Såväl forskning om skolan som andra undersökningar och Skolinspektionens egna erfarenheter visar att det är i fokuseringen på undervisningen som det avgörs om skolan lyckas med sitt uppdrag. Därför ska skolans arbete med att förbättra undervisningen och skapa förutsättningar för elevernas lärande vara i fokus för såväl rektors som huvudmannens kontinuerliga utvecklings- och uppföljningsarbete. Skolinspektionen granskade under hösten sex utvalda förskolor rörande platsgaranti och kvalitet i förskolans uppdrag. Granskningen genomfördes i 19 kommuner varav Järfälla var en. Fem av de sex förskolorna fick anmärkning medan en inte fick någon. Åtgärder är vidtagna. Resultaten av granskningen visar rent generellt på att begreppet undervisning och hur undervisning ska bedrivas i förskolan behöver tydliggöras. Det behöver också bli tydligt hur förskollärares ansvar för undervisningen kan ta sig i uttryck så att det synliggör förskollärares roll som undervisande lärare. Förskolechefen behöver ta det övergripande ansvaret och ge förutsättningar för förskollärare att kunna ta ansvar för att undervisningen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin utveckling och sitt lärande i riktning mot strävansmålen. 1.5.1. Intern kontroll Kommunfullmäktige har fastställt riktlinjer för intern kontroll (KF 2013-11-04) där syftet är att säkerställa att kommunstyrelse, nämnder och bolagsstyrelser arbetar systematiskt för att upprätthålla en tillfredsställande intern kontroll. Den interna kontrollen är ett hjälpmedel för att säkerställa att kommunens mål uppnås. Barn- och ungdomsnämnden fastställde plan för internkontroll 2014. Den omarbetades under 2015 för anpassning till den nya förvaltningsorganisationen och då gjordes även en risk- och väsentlighetsanalys. Intentionen med en plan för intern kontroll är att säkerställa att nämnden arbetar systematiskt med de frågor som är väsentliga för nämndens verksamhetsområde, att risker för att fel ska uppstå undviks eller minimeras och att säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt. Fem prioriterade områden har lyfts fram i internkontrollplanen: styrning, myndighetsutövning, systematiskt arbetsmiljöarbete, personal samt stödproceser/stödsystem. Under våren 2016 har enheterna inom den centrala förvaltningen arbetat vidare med internkontrollplanen och tagit fram prioriterade detaljområden inom respektive specialitet. När denna är färdigställd ska en standard tas fram som ska gälla alla kommunala för- och grundskolor.

2016-09-20, rev 2016-09-28 7 (52) 1.6. Viktiga händelser Under hösten 2015 och nu under våren 2016 har de kommunala enheterna mött en utmaning med avseende på andelen nyanlända, som ökat över förväntan. Järfälla Språkcentrum (JSC) har flyttat sin verksamhet från Aspnässkolan till X-huset vid gymnasiet där också Järfälla barn- och elevhälsa (JBE) finns. Järfälla språkcentrum ansvarar för det centrala mottagandet av nyanlända. Det betyder att JSC nu har anpassade lokaler för mottagandet av nyanlända där också möjlighet till de olika kartläggningar kring elevernas bakgrund kan genomföras på ett mer sammanhållet sätt. Ett samarbete mellan JBE och JSC får en större möjlighet att etableras. Kommunfullmäktige beslutade i november om riktade medel för ökad lärartäthet i förskolan samt i förskoleklass och årskurs 1-3 i syfte att öka likvärdigheten och förbättra måluppfyllelse, höjda lärarlöner och om en satsning på datorer eller lärplattor. Ny modell för socioekonomisk ersättning blev beslutad under våren. Modellen gäller både verksamhetsområdet förskola och pedagogisk omsorg samt utbildning. Den utgår ifrån en regressionsanalys där flera aspekter vägs in såsom kön, nyligen invandrad, högsta utbildning för vårdnadshavarna, ekonomiskt bistånd samt om eleven bor med en eller båda vårdnadshavarna. I det här ärendet fick förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av barn- och elevpeng och då i jämförelse med andra kommuner. Vid junisammanträdet fick barn- och ungdomsnämnden ta del av rapporten. Syftet var att titta på barn- och elevpengen och övrig resursfördelning för förskolor och grundskolor i Järfälla och se hur de förhåller sig till andra jämförbara kommuner. Slutsatsen som kunde dras i rapporten var att Järfälla har en lägre grundpeng och tilldelning av resurser till förskola och grundskolor än jämförbara kommuner i Stockholmsområdet (Dnr Bun 2016/164). Herrestaskolans för- och grundskola som ligger i Barkarbystaden togs i bruk och invigdes vid vårterminens start. Verksamheten där består av förskola för 100 och en F-5 skola för 300 elever. Under våren har Kvarnskolan byggts om och renoverats och den stod klar till skolstart i augusti. Där finns nu 340 elever och har plats för 480 elever i årskurs 6-9. Mälarskolans lokaler i gymnasieskolan är nu återlämnade till kompetensförvaltningen. Pysslingens för- och grundskolor AB med huvudman Academedia sökte godkännande fick det beslutat och de har nu i augusti startat en ny förskola vid Veddestavallen. Förskolan Hovslagaren är byggd för 130 barn i åldern 1-5 år. Kommunens expansion och kapacitetsplanering är en stor fråga under åren framöver. Nya bostadsområden, i Jakobsberg, Veddesta och på Barkarbyfältet, kräver ständig uppmärksamhet för att rätt förskole- och grundskolekapacitet ska kunna skapas till rimliga kostnader. Ett aktuellt ärende handlar om en etablering av en fristående skola på Söderhöjden. Tanken är en F-5 (6)-skola som både byggs och drivs av en fristående aktör. Under året har IT-området utvecklats i flera avseenden. Kommunfullmäktige avsatte medel för ökat täthet vad gäller lärplattor alternativt datorer inom grundskolan. För att satsningen ska bli framgångsrik avropades via Kommentus ramavtal en ITleverantör med särskild kompetens inom skolområdet. Avtalet innebär att såväl rektorer och förskolechefer som medarbetarna får utbildning i hur IT kan användas för

2016-09-20, rev 2016-09-28 8 (52) att stärka undervisningen. Under året har infrastrukturen förbättrats för att möjliggöra fler antal enheter som använder de trådlösa näten. Under våren blev upphandling av en ny lärplattform klar och det nya systemet Vklass är nu i drift. Parallellt med införandet av Vklass har även Google apps for education (GAFE) införts. GAFE är en digital webbplats med verktyg för bland annat samarbete, skapa dokument, presentationer, ljud, film och lagring. Detta underlättar samarbetet mellan lärare och elever. Platsera för elever mottagna i grundsärskolan är begränsade. För närvarande går eleverna på Kolarängskolan och i Sandvikskolan upp till och med årskurs 6. Möjligheten att erbjuda en fortsatt skolgång i kommunen ses nu över och även en eventuell utökning för de äldre åldrarna. Det sker i samband med nybyggnationer. En utmaning som den kommunala verksamheten står inför är rekrytering av skolledare och lärare. Lärarbristen är ett faktum i hela landet och konkurrensen om behöriga lärare och skickliga skolledare är stor. Det bidrar till en hög konkurrens mellan närliggande kommuner vilket i sin tur innebär att lönenivåerna stiger. Barn- och ungdomsnämnden har en långsiktig personalförsörjningsplan för att säkerställa framtida behov av rekrytering. Denna plan reviredades hösten 2015. Planen innehåller en rad åtgärder för att möjliggöra en god personaltillförsel. Som exempel kan nämnas marknadsföring av Järfälla kommun som attraktiv arbetsgivare, samarbete med Södertörns högskola för att stärka lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning samt att knyta studenter och nyutexaminerade pedagoger till Järfälla kommun. Två viktiga faktorer i rekrytering är konkurrenskraftig löneutveckling och en bra arbetsmiljö och båda perspektiven ingår i personalförsörjningsplanen. Som en del i personalförsörjning har barn- och ungdomsnämnden valt att söka medel för att öka behörigheten hos redan anställd personal via Kompetensfonden. Under hösten 2016 kommer Skolinspektionen att genomföra en regelbunden tillsyn i Järfälla. Det handlar dels om huvudmannanivån och sedan är ett antal skolor utvalda för noggrannare granskning. Dessa är: Tallbohovskolan, Aspnässkolan och Kvarnskolan. Grundsärskolorna på Björkebyskolan, Olovslundskolan, Sandvikskolan och Kolarängskolan ingår också i granskningen. 1.7. Uppföljning av uppdrag Uppdrag: Status: Kommentar: Samtliga nämnder och styrelser ges i uppdrag att genomföra barnkonsekvensanalyser i beredning av samtliga beslut som fattas. Nu finns barnkonsekvensanalyser i så gott som samtliga beslutsärenden. Antalet beslutsärenden med en barnkonsekvensanalys ökar. Målsättningen är att analyserna ska genomföras fullt ut vid årets slut. Samtliga nämnder och styrelser ges i uppdrag att anlita välfärdsjobbare. Antalet välfärdsjobbare i barn- och ungdomsförvaltningen har uppgått till 20 personer under året. Antalet välfärdsjobbare i barn- och ungdomsförvaltningen var beräknat till 26 personer i april 2016.

2016-09-20, rev 2016-09-28 9 (52) Samtliga nämnder och styrelser ges i uppdrag att anlita feriepraktikanter. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att ta fram förslag till minskad administrativ rapportering mellan enheter och förvaltning för beslut i nämnden. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att öka lärartätheten i förskolan i syfte att öka likvärdigheten och förbättra måluppfyllelsen. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att vid delårsbokslut och årsbokslut rapportera på vilket sätt lärartätheten har ökat i förskolan. 7 000 tkr Förvaltningen har tagit emot 87 feriejobbare under sommaren. Arbetet är påbörjat, En kartläggning kommer att genomföras under senare delen av hösten. Inom de kommunala förskolorna är 7 av 8 tjänster tillsatta. Rekrytering fortgår och målet är att samtliga tjänster kommer att tillsättas under hösten. Förvaltningen räknade med att ta emot 58 feriepraktikanter under sommaren 2016. Uppdraget är kopplat till barn- och ungdomsnämndens personalförsörjningsplan och kommer att behandlas på nämndens sammanträde i november. Fördelning av medel till de fristående förskolorna i Järfälla samt förskolor i andra kommuner och kommunala förskolorna i Järfälla grundades i antalet barn i förskoleverksamheten. Detta innebar att de fristående enheterna och förskolorna i andra kommuner tilldelades sammanlagt 2,2 mkr. Därmed är de kommunala förskolornas del 4, 8 mkr. Fördelningen inom de kommunala enheterna grundades i en regressionsanalys från Statistiska Centralbyrån. För att möjliggöra ökning av personal avsattes medel så att dessa skulle täcka hela tjänster. För att underlätta rekrytering av högutbildad personal med syfte att stärka måluppfyllelsen avsattes 600 tkr per tjänst. Därmed räckte medlen till åtta heltider. För att säkerställa att medlen används till denna riktade satsning, tilldelas medel till enheten från med att personalförstärkningen har skett. På grund av att den slutliga hanteringen av medel samverkades i januari och att

2016-09-20, rev 2016-09-28 10 (52) rekrytering har sina utmaningar, har tillsättningen fördröjt. För närvarande 1,5 tjänst på helårsbasis vilket motsvarar 3 personer. Rekryteringar pågår och fler anställningar kommer att göras till hösten. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att öka lärartätheten i förskoleklass, samt i årskurs 1-3, i syfte att öka likvärdigheten och förbättra måluppfyllelsen. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att vid delårsbokslut och årsbokslut rapportera på vilket sätt lärartätheten har ökat i förskoleklass, samt i årskurs 1-3. 11 000 tkr Inom de kommunala grundskolorna är 12 av 16 tjänster tillsatta och fortsatt rekrytering pågår. Målet är att samtliga tjänster ska vara tillsatta under året. Fördelning av medel till de fristående grundskolorna i Järfälla samt grundskolor i andra kommuner och kommunala grundskolorna i Järfälla grundades i antalet barn i förskoleklass och i årskurs 1-3. Detta innebar att de fristående enheterna och enheterna i andra kommuner tilldelades sammanlagt 0,9 mkr. Därmed är de kommunala förskolornas del 10,1 mkr. Fördelningen inom de kommunala enheterna grundades i en regressionsanalys från Statistiska Centralbyrån. För att möjliggöra ökning av personal avsattes medel så att dessa skulle täcka hela tjänster. För att underlätta rekrytering av högutbildad personal med syfte att stärka måluppfyllelsen avsattes 630 tkr per tjänst. Därmed räckte medlen till 16 heltider. För att säkerställa att medlen används till denna riktade satsning, tilldelas medel till enheten från med att personalförstärkningen har skett. På grund av att den slutliga hanteringen av medel samverkades i januari och att rekrytering har sina utmaningar, har tillsättningen fördröjt. För närvarande 7,4

2016-09-20, rev 2016-09-28 11 (52) tjänster på helårsbasis vilket motsvarar 10 personer Rekryteringar pågår och fler anställningar kommer att göras till hösten. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att, utöver ordinarie lönerevision, höja lärarlönerna. 6 000 tkr Barn- och ungdomsdirektören ges i uppdrag att i februari 2016 rapportera till nämnden vilka grupper som särskilt prioriteras för höjda lärarlöner. Barn- och ungdomsnämnden ges i uppdrag att ge alla grundskolelever i Järfälla tillgång till egen surfplatta eller dator i skolan. 8 000 tkr Klart Fördelning och utdelning av medel är färdigställt. Rapporterat för nämnden vid februarisammanträdet. Inom barn- och ungdomsförvaltningen uppnås nu minst en täthet på en lärplatta per två elever i årskurs 1-3 och en för varje elev i årskurs 4-9. Fördelning av medel till de fristående för- och grundskolorna i Järfälla samt för- och grundskolor i andra kommuner och kommunala för- och grundskolorna i Järfälla grundades i antalet elever. Detta innebar att de fristående enheterna och enheterna i andra kommuner tilldelades sammanlagt 1,2 mkr. Därmed är de kommunala för- och grundskolornas del 4,8 mkr. Inom de kommunala enheterna beslutades att lärare och förskollärare med legitimation och utbildade fritidspedagoger var målgruppen för lönesatsningen och att även i detta sammanhang gällde differentierad individuell lönesättning. De extra medlen hanterades i samband med den ordinarie löneöversynen men utöver den. Den kommunala lönesatsningen utbetaldes från och med januari 2016. Rapporterat för nämnden vid februarisammanträdet. Fördelning av medel till de fristående för- och grundskolorna i Järfälla samt för- och grundskolor i andra kommuner och kommunala för- och grundskolorna i Järfälla grundades i antalet elever.

2016-09-20, rev 2016-09-28 12 (52) Detta innebar att de fristående enheterna och enheterna i andra kommuner tilldelades sammanlagt 1,4 mkr. Därmed är de kommunala förskolornas del 6,6 mkr. Barn- och ungdomsnämnden har sedan tidigare avsatt medel för att nå en täthet på en dator/lärplatta per fyra elever i årskurs 1-5 och en per två elever i årskurs 6-9. Den befintliga infrastrukturen skulle inte räckt för en utökning av antalet enheter i det trådlösa nätet, varpå medel avsattes för att genomföra nödvändiga förbättringar. Inom barn- och ungdomsförvaltningen uppnås en täthet på en lärplatta per två elever i årskurs 1-3 och en för varje elev i årskurs 4-9. 2. POLITISK LEDNING Barn- och ungdomsnämnden har nio ledamöter och nio ersättare. Majoriteten utgörs av sex representanter för socialdemokraterna, en representant för centerpartiet, två för miljöpartiet. Minoriteten består av fem representanter för moderaterna, två för folkpartiet samt vardera en representant för kristdemokraterna och vänsterpartiet. Ett arbetsutskott bestående av fyra ledamöter och fyra ersättare bereder nämndens ärenden. 2.1. Ekonomiskt utfall Budget Prognos tkr 2016 16-08-31 15-08-31 16-12-31 2015 Intäkter 0 0 0 0 0 Kostnader -858-482 -500-777 -800 Nettokostnad -858-482 -500-777 -800 Kommunbidrag 858 572 800 858 1 200 Resultat 0 90 300 81 400

2016-09-20, rev 2016-09-28 13 (52) 2.2. Kommentar till bokslut per augusti Politisk ledning redovisar ett överskott om 0,1 mnkr för perioden. Överskottet beror på lägre driftkostnader. 2.3. Kommentar till prognos för helår 2016 Prognosen för helår 2016 pekar mot ett litet överskott om 0,1 mnkr och beror på lägre driftkostnader. 2.4. Viktiga händelser Nämnden har hanterat ett antal större frågor. Februarimötet upptogs huvudsakligen av rapportering av det ekonomiska utfallet från 2015. Liksom under de senaste åren finns tydliga mönster i ekonomin. Under 2013, 2014 och även under 2015 och vidare under 2016 har det blivit mer märkbart att volymerna inte bara handlar om att skapa platser i förskola och skola. De innebär också ökade kostnader för omställning och utrustning av nya lokaler. För att komma till rätta med kvalitetsskillnader mellan kommunens skolbibliotek föreslogs att en samordnande funktion skulle inrättas och i och med det utökades barn- och ungdomsnämndens budgetram med 600 tkr. Tjänsten är nu tillsatt och är placerad inom enheten Järfälla barn- och elevhälsa. Barn- och ungdomsnämndens budgetramar utökades också med 500 tkr för att förstärka och utveckla studie- och yrkesvägledningen (i samverkan med Kompetensförvaltningen). Den tjänsten är nu också tillsatt och finns i Kompetensförvaltningens organisation. Ett annat beslut som fattades i nämnden handlar om omsorg på obekväm arbetstid. Järfälla möjliggör för ett mer flexibelt öppethållande i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem under en försöksperiod i maximalt två år med utvärdering efter ett år, januari 2016 december 2017. Under årets första åtta månader har detta nyttjats minimalt. År 2015 gav barn- och ungdomsnämnden förvaltningen i uppdrag att se över resursfördelningssystemet. I november 2015 godkände nämnden en rapport om en översyn av tilläggsbeloppen och under våren 2016 beslutades den socioekonomiska ersättningen för 2017. Barn- och ungdomsförvaltningen gavs också i uppdrag att göra en översyn av barn- och elevpeng i relation till jämförbara kommuner. Den slutsats som kunde dras av den genomlysningen är att Järfälla har en lägre grundpeng och tilldelning av resurser till för- och grundskola än jämförbara kommuner i Stockholmsområdet. Kapacitetsfrågor fortsätter att kräva stor uppmärksamhet, eftersom kommunens befolkning fortsätter att öka. Förskolor och skolors studiemiljöer har fortsatt att förbättras inom ramen för konceptet Attraktiva och moderna studiemiljöer. Konceptet siktar mot en upprustning av miljöerna genom att samordna inre underhåll och tekniskt underhåll av fastigheterna med ett pedagogiskt och miljömässigt tänkande. Arbetet med att förbättra alla studiemiljöer fortsätter under de närmsta åren. Eftersom de en-

2016-09-20, rev 2016-09-28 14 (52) heter som nu blir aktuella, är i ganska gott skick, blir insatsen per enhet mindre vartefter, och fler enheter hinns med per år. En ny satsning, denna gång med siktet mer specifikt inställt på utemiljöer, påbörjades under 2014, med ungefär samma utgångspunkter som det tidigare projektet. Genomförandet startade under 2015 och fortsätter under de kommande åren. Ytterligare en satsning som är planerad och pengasatt är en översyn och förbättring av skolornas toalettmiljöer. Vid aprilmötet presenterades ett antal rapporter som rör kvalitet och uppföljning. Nämnden har fått rapporter om genomförda kvalitetsuppföljningar, tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg samt en rapport om enheternas likabehandlingsarbete. Allt kvalitets- och uppföljningsarbete har också utgjort underlag för årets revidering av nämndens resultatförbättringsprogram. Programmet är nu i sin reviderade form ytterligare mer förenklat och mer koncentrerat, med tydliga uppdrag till de kommunala förskolorna och skolorna. Prioriterade områden för 2016-2017 är: Systematiskt kvalitetsarbete Inkluderande arbetssätt Utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Digital kompetens 2.5. Anslag för oförutsedda utgifter mnkr Budget 2016 16-08-31 15-08-31 Prognos 16-12-31 2015 Kostnad 0-109 0-484 0 Kommunbidrag 1 140 760 1 1 140 0 Återstår 1 140 651 1 656 0 Anslaget för oförutsett för 2016 kommer att användas till omsorg på obekväm arbetstid. Kostnaden tom augusti landar på 0,1 mnkr. Helårsprognosen pekar mot att endast 0,5 mnkr kommer att nyttjas till omsorg på obekväm arbetstid. 3. CENTRAL FÖRVALTNING Nämndens centrala förvaltning bereder, verkställer, informerar om och följer upp nämndens beslut. I personalens uppgifter ingår kontakter med och service till medborgarna, samt samarbete med andra förvaltningar. I den centrala förvaltningen ingår medarbetare som ger stöd för de kommunala för- och grundskolorna. Dessa tjänster finansieras genom ett avlyft från de kommunala enheternas barn- och elevpeng.

2016-09-20, rev 2016-09-28 15 (52) 3.1. Ekonomiskt utfall tkr Budget 2016 16-08-31 15-08-31 Prognos 16-12-31 2015 Intäkter 30 700 14 216 1 100 15 152 30 900 Kostnader -41 800-26 203-11 300-42 505-44 300 Nettokostnad -11 100-11 987-10 200-27 353-13 400 Kommunbidrag 11 100 9 428 6 700 14 129 10 000 Resultat 0-2 559-3 500-13 224-3 400 Förvaltningsinternt netto 0 7 332 0 15 426 0 Justerat resultat 0 4 773-3 500 2 202-3 400 3.2. Kommentar till bokslut per augusti Central förvaltning redovisar ett överskott om 4,8 mnkr för perioden. Enheten har under perioden fått in 13,9 mnkr i olika statsbidrag samt interkommunal ersättning som i sin tur har fördelas ut till de kommunala enheterna. Central förvaltning har lägre personalkostnader då ersättningsrekryteringar har dragit ut på tiden samt lägre kostnader för IT-system. Den budgeterade kostnaden för konceptförskola på 1,3 mnkr har tom augusti bara nyttjats med 0,1 mnkr. 3.3. Kommentar till prognos för helår 2016 Prognosen för helåret 2016 pekar mot ett justerat positivt överskott om 2,2 mnkr, detta beror på att personalkostnaderna forsätter att vara lägre än budgeterat samt att intäkterna för interkommunal ersättning är högre än utbetald peng till kommunala enheter. Förvaltningsinternt netto redovisas i och med att delar av den centrala förvaltningen bekostas genom ett avlyft från barn- och elevpeng som tillfaller de kommunala föroch grundskolorna. 3.4. Väsentliga personalförhållanden I den centrala förvaltningen arbetar idag drygt 35 årsarbetare På en liten arbetsplats som den centrala förvaltningen, påverkas frånvarosiffrorna starkt av enstaka händelser. Sjukfrånvaron kan anses förhållandevis låg. 3.5. Viktiga händelser Vid årets början flyttade den centrala förvaltningen till gemensamma lokaler i Posthuset. Under våren har det skett några personalförändringar. Några har slutat och andra kommit till. Barn- och ungdomsförvaltningen har bland annat rekryterat en ny ekonomicontroller, ny nämndsekreterare och placeringshandläggare.

2016-09-20, rev 2016-09-28 16 (52) 3.6. Miljöredovisning Den kommungemensamma miljöplanen som reviderades under 2015 fungerar som utgångspunkt för arbetet. Framåt blir detta ett gemensamt utvecklingsområde för den centrala förvaltningen på barn- och ungdomsförvaltningen. 4. FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG 1-5 ÅR 4.1. Ansvarsområde Ansvarsområdet omfattar förskolor och pedagogisk omsorg i form av familjedaghem för barn 1-5 år samt öppen förskola. Det finns nu totalt 55 förskolor, 35 av dem i kommunal regi. Dessutom finns pedagogisk omsorg som drivs i både kommunal och enskild regi. Förskolan är väl utbyggd och erbjuder flera former av pedagogik, som till exempel Reggio Emiliainspirerad verksamhet, Waldorf och Montessori. 72 procent av barnen är inskrivna i förskolor eller pedagogisk omsorg som drivs i kommunal regi och 28 procent i enskild regi. Totalt är cirka 4 500 barn inskrivna i förskolan och 90 barn i pedagogisk omsorg. De fristående förskolorna drivs som aktiebolag, stiftelser, föräldrakooperativ eller personalkooperativ. Idag går cirka 15 barn folkbokförda i Järfälla i förskola eller pedagogisk omsorg i annan kommun. För barn som av medicinska och/eller fysiska orsaker är i behov av extra ordinära stödåtgärder kan extra medel beviljas, så kallat tilläggsbelopp. De flesta av dessa barn finns inom den ordinarie förskolan. Några barn som är i ytterligare behov av särskilda insatser har sin placering i någon av kommunens två specialavdelningar, Pråmen (multifunktionsnedsättningar) eller Ugglan (språkpedagogisk avdelning, för barn med grav språkstörning, på Vattmyra förskola). Ett fåtal barn med diagnos inom mer sällsynta funktionsnedsättningar är beviljade plats i annan kommun eller fristående verksamhet. För hemmavarande barn finns öppna förskolor där barnen kan delta i pedagogisk verksamhet tillsammans med föräldrar eller annan vuxen. Det finns öppna förskolor i tre av fyra kommundelar, Barkarby, Jakobsberg och Kallhäll.

2016-09-20, rev 2016-09-28 17 (52) 4.2. Ekonomiskt utfall tkr Budget 2016 16-08-31 15-08-31 Prognos 16-12-31 2015 Intäkter 84 700 50 040 45 700 75 727 69 400 Kostnader -574 800-362 862-350 300-546 627-526 600 Nettokostnad -490 100-312 822-304 600-470 900-457 200 Kommunbidrag 490 100 326 525 311 900 489 800 468 200 Resultat 0 13 703 7 300 18 900 11 000 Förvaltningsinternt netto 0-5 312 0-9 850 0 Justerat resultat 0 8 391 7 300 9 050 11 000 4.3. Kommentar till bokslut per augusti Förskola och pedagogisk omsorg redovisar ett överskott för perioden om 8,4 mnkr. Intäkterna är 0,4 mnkr högre än budget. Kostnaden för köp av fristående platser är ca 5,3 mnkr lägre än budgeterat. Kostnaden för barnpeng till de kommunala förskolorna och pedagogisk omsorg är ca 9,5 mnkr lägre än budget och detta beror på en lägre volym. Lokalbidraget är däremot ca 2 mnkr högre än budgeterat och det beror till stor del på kommunens expansion. 4.4. Kommentar till prognos för helår Förskola och pedagogisk omsorg visar på ett volymtapp om ca 142 barn inom den kommunala verksamheten, det ger ca 13,5 mnkr lägre kostnader. Kostnaden för fristående platser inom förskola och pedagogisk omsorg ser ut att hamna på ca 1,1 mnkr högre än budgeterat. Volymen är prognostiserad med ca 15 fler barn inom fristående och kommunal verksamhet i annan kommun. Att kostnaden inte blir högre för dessa 15 fler barn beror på en förändrad mix mellan stora och små barn samt deltid och heltid jämfört med budget. Prognosen för lokalbidrag kommer att landa på en högre kostnad om 3,2 mnkr.

2016-09-20, rev 2016-09-28 18 (52) 4.5. Måluppfyllelse Trendpilar Mycket positiv trend Positiv trend Oförändrad trend Negativ trend Mycket negativ trend Ingen uppgift Symboler måluppföljning Målet är uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Ingen uppgift 4.5.1. Inriktningsmål Framtida tillväxt Effektmål Förskolan i Järfälla byggs ut i den takt som möter behoven hos invånarna samtidigt som kvaliteten i verksamheten fortsätter utvecklas. Resultatmått/ Indikator Andel av de som erbjudits plats i förskolan som fått det på önskat datum *) (Öka från 46 procent) Andel barn som fått sitt 1:a handsval vid val av förskola (Öka från 60 procent) Andel föräldrar som kan rekommendera sin förskola **) (Öka från 87 procent) Andel föräldrar som är nöjda med sin förskola **) 2014 2015 2016 Trend Målet uppnått? 46 27 ***) 60 52 61 89 89 89 89 89 90 (Öka från 87 procent) Sammanfattande bedömning av målområdet *) Mått hämtade från KKiK, Kommunens kvalitet i korthet. **) Värdena är hämtade från kommunens attitydundersökning, inkluderar vet ej-svar. ***) Uppgift kommer i verksamhetberättelsen Analys/kommentar: Andelen av de som erbjudits plats i förskolan som fått plats på önskat datum redovisas i Kommunens kvalitet i korthet och det mäts under hösten. Resultatet angående andel föräldrar som kan rekommendera sin förskola och andel föräldrar som är nöjda med sin förskola grundar sig på den attitydundersökning som genomförs varje år. Siffrorna visar sig både höga och stabila över tid vilket tyder på

2016-09-20, rev 2016-09-28 19 (52) en jämn trend och hög grad av nöjdhet. För att nå bättre resultat behöver ytterligare fokus läggas på bemötande och kommunikation om förskolans uppdrag. 4.5.2. Inriktningsmål Kvalitativ välfärd Effektmål Varje barn i förskolan ska utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål, avseende kunskaper, normer och värden. Resultatmått/ Indikator Professionens egen bedömning av målområdet BRUK (3.6) Förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande med utgångspunkt i barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter Andel föräldrar som anser att barnen stimuleras och får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande **) 2014 2015 2016 Trend Målet uppnått? ***) ***) 91 94 93 (Öka från 88 procent) Sammanfattande bedömning av målområdet *) Mått 1-4, 1: stämmer inte alls, 2: stämmer till viss del, 3: stämmer till stor del, 4: stämmer helt **) Värdena är hämtade från kommunens attitydundersökning, inkluderar vet ej-svar. ***) Uppgift kommer i verksamhetsberättelse och årsbokslut Analys/kommentar: Värdena som nu redovisas är hämtade från kommunens attitydundersökning som genomförs varje år på våren. Sett till helheten tyder de senaste årens värden på en relativ jämn utveckling i uppfattningen om kvalitativ välfärd. Resultatet i attitydundersökningen visar på fortsatt höga och jämna resultat. För att komma längre i arbetet bör man arbeta vidare med föräldrars uppfattning om den upplevda kvaliteten på förskolan och kommunikation om förskolans uppdrag.

2016-09-20, rev 2016-09-28 20 (52) 4.5.3. Inriktningsmål Miljö och klimat Effektmål Inne- och utemiljön i kommunens förskolor är fria från gifter och verksamhetens är miljöoch klimatanpassad. Förskolans personal har kunskap om miljö och hållbar utveckling. Resultatmått/ Indikator Professionens egen bedömning av målområdet ***) Professionens egen bedömning av målområdet ***) Andel föräldrar som upplever att barnen lär sig om miljö i förskolan **) 2014 2015 2016 Trend Målet uppnått? 3 ***) ***) 93 (Öka från 70 procent) Sammanfattande bedömning av målområdet *) Mått 1-4, 1: stämmer inte alls, 2: stämmer till viss del, 3: stämmer till stor del, 4: stämmer helt **) Värdena är hämtade från kommunens attitydundersökning inkluderar vet ej-svar. ***) Uppgift kommer i verksamhetsberättelse och årsbokslut Analys/kommentar: Förskolorna arbetar målinriktat inom många områden för att uppnå målet om en giftfri, miljö- och klimatanpassad verksamhet. Det finns fortfarande utvecklingsområden varierande mellan enheterna, men bedömningen är att det stämmer till stor del att målet uppnås. Alla kommunens förskolor har ett pågående miljöarbete inom ramen för miljödiplomeringen där mål för att uppnå en giftfri inne- och utemiljö är satta. Även mål som rör energieffektivisering, inköp av ekologisk mat och avfallshantering finns. Flertalet arbetar med att fasa ut utrustning och material som inte uppfyller krav på giftfritt. Måttet i indikatorn andel föräldrar som upplever att barnen lär sig om miljö i förskolan ligger över det satta målet samtidigt som resultatet i attitydundersökningen visar att 18 procent av föräldrarna inte vet. Det här är ett utvecklingsområde framåt.

2016-09-20, rev 2016-09-28 21 (52) 4.5.4. Inriktningsmål Demokrati, öppenhet och trygghet Effektmål Varje barn ska känna trygghet, att de blir sedda och respekterade av andra barn och vuxna och att de är en del av den sociala gemenskapen i förskolan Inget barn i Järfällas förskolor ska utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Varje barn i kommunens förskolor ska känna delaktighet i och ha inflytande över beslut som rör dem själva och den verksamhet de finns i. Resultatmått/ Indikator Professionens egen bedömning av målområdet ***) Andel föräldrar som anser att barnen känner sig trygga i förskolan **) (Öka från 91 procent) Andel föräldrar som upplever att personalen bemöter sitt barns behov och önskemål med respekt **) (Öka från 87 procent) Professionens egen bedömning av målområdet ***) Andel föräldrar som anser att personalen aktivt motverkar att något barn behandlas illa **) (Öka från 90 procent) Antal ärenden från Skolinspektionen/Barn- och elevombud, BEO Antal rapporteringar kring kränkningar i systemet för incident- och skadeanmälan (LISA) Professionens egen bedömning av hur samarbetet/inflytandet mellan förskola och hem fungerar. ***) Andel föräldrar som är nöjda med det inflytande de har i verksamheten **) (Öka från 83 procent) Andel föräldrar som anser att deras barns tankar och idéer tas tillvara **) 2014 2015 2016 Trend Målet uppnått? 3 ***) 94 94 94 94 96 95 ***) 93 93 93 1 4 ***) 86 86 85 93 93 91

2016-09-20, rev 2016-09-28 22 (52) (Öka från 90 procent) Sammanfattande bedömning av målområdet *) Mått 1-4, 1: stämmer inte alls, 2: stämmer till viss del, 3: stämmer till stor del, 4: stämmer helt **) Värdena är hämtade från kommunens attitydundersökning, inkluderar vet ej-svar. ***) Uppgift kommer i verksamhetsberättelse och årsbokslut Analys/kommentar: Föräldrar har i undersökningen visat på många positiva områden men också några utvecklingsområden, bland annat gällande möjlighet till inflytande, kunskap om förskolans arbete med likabehandling och dessutom kring information om förskolans hela arbete. Resultatet är över tid stabilt. Antalet vet ej svar är relativt hög på vissa frågor. Det kan tyda på osäkerhet hos föräldrarna. Det kan också vara svåra frågor för föräldrarna att besvara om de inte aktivt deltar i förskolans verksamhet. Det kan också finnas informationsbrist. Åtgärder för att förbättra resultaten är att se över på vilket sätt föräldrars inflytande möjliggörs, vilka former som används och hur kommunikationen mellan hem och förskola sker. System för att på ett bättre sätt fånga upp anmälningar i systemet för incident och skadeanmälan håller på att utvecklas. Idag har de flesta anmälningar dokumenterats i en blankett vilket i sin tur kan innebära ett mörkertal. 4.6. Kvalitetsredovisning Förskolan i Järfälla har generellt hög måluppfyllelse och god kvalitet. Förbättringsområdena handlar bland annat om kommunikation med vårdnadshavarna, och de områden som finns i resultatförbättringsprogrammet. Kommunens servicecenter har under perioden januari-augusti tagit emot 83 synpunkter alternativt klagomål. Klagomålstypen handlar främst om Tjänsten och då kring e-tjänst och fakturafrågor, tjänster som medborgare blir erbjudna, men även missnöje med bemötande och synpunkter på kompetens har rapporterats. Ett klagomålsärende skickades under våren till Skolinspektionen. Förvaltningen analyserar de inkomna klagomålen och vidtar åtgärder för att förbättra verksamheten. Kvalitetsuppföljning med enheterna är en del i barn- och ungdomsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att skapa en dialog med enheterna kring kvalitet och utveckling. Dessa ger en bild av aktuellt läge på enheterna och dessutom kan intresse och utmanande frågor bidra till ännu mer utveckling. Program för resultatförbättring fungerar som en del av underlagetet för Kvalitetsuppföljningen där barnoch ungdomsdirektör, verksamhetschefer samt en utredare med fokus på kvalitetsfrågor möter 1:a och 2:a linjens chefer. Järfälla fortsätter ansöka om statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder från Skolverket så även för 2016. Statsbidraget går till personalförstärkning och/eller medel för kompetensutveckling. Pengen för 2016 är 515 kronor per barn. Större delen har använts till personalförstärkningar.

2016-09-20, rev 2016-09-28 23 (52) Attitydundersökningen som genomförs i Järfälla kommun som görs i samarbete med två andra kommuner. De andra kommunerna är Sigtuna och Upplands-Bro. Markör AB är leverantören som ansvarat för kvalitetundersökningen även i år. Svarsfrekvensen för 2016 och totalt för Järfälla, låg på totalt 69 procent samma som svarsfrekvensen för 2015. I undersökningen ingår alla kommunala förskolor och pedagogisk omsorg samt i princip alla fristående förutom Montessoriförskolan Fröhuset och Vittra förskola. Samtliga föräldrar med barn i förskolan eller i pedagogisk omsorg har möjlighet att delta i undersökningen. Nöjdhetsgraden ligger totalt sett högt och i jämförelse med de andra två kommunerna som deltar i undersökningen så hade Järfälla tillsammans med Upplands-Bro den högsta nöjdhetsgraden. Tillsynen av fristående förskolor och pedagogisk omsorg har fortsatt enligt den modell som utarbetats. Anmälda besök görs med regelbundenhet vartannat till vart tredje år. Däremellan kan en tillsyn ske på förekommen anledning. Inget sådant besök har ägt rum under 2016. Under våren har tillsyn genomförts på 4 förskolor. Verksamheterna håller generellt hög kvalitet som överensstämmer med förskolans/den pedagogiska omsorgens uppdrag och därmed också läroplanens mål och riktlinjer. Den form av sanktion som har förekommit på övriga enheter är anmärkning. Detta är den lägsta formen av sanktion. Barn- och ungdomsförvaltningen har också inom ramen för tillsyn lämnat råd och vägledning för att stödja arbetet med att åtgärda eventuella brister men också för att stimulera en fortsatt utveckling. I varje förskola där det finns barn med ett annat modersmål än svenska eller som hör till någon av de nationella minoriteterna ska förskolan anpassa aktiviteter, arbetssätt och miljö till barnens behov både när det gäller modersmålet och svenska. Dessutom ska alla barnen få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet. Därför använder all personal i förskolan språkutvecklande arbetssätt för att stärka både modersmålet och det svenska språket. Modersmålsstödet i förskolan sker i samvaro, i samtal och lek och är en del av den dagliga verksamheten. Det kan ske genom tvåspråkig personal eller genom ambulerande modersmålslärare. Modersmålsstöd med ambulerande modersmålslärare ges i 15 språk och drygt 11 procent av samtliga barn inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg deltar. Uppgifterna som redovisas är de som får stöd genom en ambulerande modersmålslärare. Genom grundbeloppet som ligger i pengen förväntas varje förskola ge barnen det särskilda stöd som behövs för att varje barn ska kunna utvecklas. Det finns också möjlighet att ansöka om tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet kan hjälpa till att täcka behov av extraordinära stödåtgärder. Det är barnets behov i den pedagogiska verksamheten, och inte barnets diagnos som är avgörande för bedömning om tilläggsbelopp betalas ut eller inte. Diagnos är inte en förutsättning för tilläggsbelopp. Barn med likartade diagnioser kan ha olika behov och behöver således olika anpassningar av den pedagogiska miljön. Det handlar om att utgå från det enskilda barnets behov och situation. Synligt är att antalet ansökningar ökat markant under de senaste åren och några orsaker till detta kan vara att kompetensen ute på förskolorna ökat vilket i sin tur inneburit att barnens svårigheter uppmärksammas tidigare. Viss ökning av antal barn i behov av extraordinära stödinsatser har också sin grund i ökad inflyttning.

2016-09-20, rev 2016-09-28 24 (52) 4.7. Viktiga händelser Läroplanen för förskolan reviderades 2016, i och med det förändringen blev övergången mellan förskola, förskoleklass och fritidshem tydligare. Det som har förtydligats är att information om innehållet i utbildningen ska föras över vid barns övergångar från förskolan till förskoleklassen. Det har även förtydligats vem som är ansvarig för att föra över information om innehållet i utbildningen vid övergångar. Garantitiden för en plats i förskolan som är fyra månader enligt lag, har hittills under året varit tillgodosett. Tillgången på platser har efter utbyggnad som inleddes under 2013 och fortsatte under 2014 och även under 2015-2016 inneburit att kapaciteten legat över behovet. Prognosen visar på ett överskott på platser till och med 2017. Ny modell för socioekonomisk ersättning blev beslutad under våren. Det gäller både verksamhetsområdet förskola och pedagogisk omsorg samt utbildning. Den utgår ifrån en regressionsanalys där flera aspekter vägs in såsom kön, nyligen invandrad, högsta utbildning för vårdnadshavarna, ekonomiskt bistånd samt om eleven bor med en eller båda vårdnadshavarna. Beslut om en försöksverksamhet gällande omsorg på obekväm arbetstid har tagits av Barn- och ungdomsnämnden. Det innebär att Järfälla kommun möjliggör för ett mer flexibelt öppethållande i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem, under en försöksperiod under maximalt två år med utvärdering efter ett år, januari 2016- december 2017. I dagsläget finns det ett barn i kommunens förskolor och två barn med plats utanför kommunen som är i behov av kvälls-, natt och helgomsorg. Ny förskola, förskolan Hovslagaren öppnades i augusti. Det är Pysslingens för- och grundskolor AB som driver den förskolan. 4.8. Volymer och nyckeltal 4.8.1. Volymer Antal platsbidrag Förskola/pedagogisk omsorg 1-3 år Förskola/pedagogisk omsorg 4-5 år Budget 2016 Prognos 2016 Avvikelse 2015 2014 2 019 1 929-90 1 970 1 867 2 470 2 425-45 2 339 2 393 Summa 4 489 4 354-135 4 309 4 260