4 c Målvaktsspelet under ständig utveckling Målvaktspelet i ishockey har genomgått stora förändringar under senare år. Förändringar som framförallt skett tack vare att målvakterna tillsammans med sina tränare utvecklat spelet till att alltmer handla om att förflytta sig för att vara på rätt plats när räddningen ska göras och i största möjliga mån kunna använda ett täckande spel. En utveckling som även möjliggjorts av den anpassning och förbättring som skett på utrustningssidan. Den strategi eller spelidé som utvecklats bygger på att moderna målvakter strävar efter att vara i position för att kunna rädda med så små medel som möjligt i en samlad ställning vilket i sin tur innebär ett spel med stora marginaler. Helst ska räddningen ske kontrollerat, i full balans och med hela kroppen bakom pucken som en kompakt blockyta och målvakten ska bara rädda genom att fläka sig i ytterlägen när situationen kräver det. Detta innebär dock inte att alla skott kan räddas genom att målvakten går ner på knä i butterflyställningen. Han eller hon måste även ha beredskapen att kunna sträcka sig efter pucken när det är nödvändigt för att nå och kunna rädda i ytterlägen. Målvakten måste lära sig att avgöra i vilka situationer hela eller stora delar av målet är täckt och därmed ett blockande spel är möjligt respektive i vilka situationer ett mer agerande spel är nödvändigt. Spelförståelse och förmågan att läsa situationerna i spelet har blivit en alltmer väsentlig del av målvaktsspelet. Kombinationen av ett blockande och ett agerande spel det mest framgångsrika målvaktsspelet Det spel som visat sig mest framgångsrikt är alltså en kombination av å ena sidan ett blockande spel med stora marginaler i samlade ställningar där pucken inte tillåts passera genom några luckor på målvakten och å andra sidan ett aggressivt agerande och räddningar med känsla ut mot puckar i ytterlägen när detta är nödvändigt för att nå pucken. Yngre målvakter studerar gärna framgångsrika målvakter på elitnivå för att se och lära av hur de arbetar. De lär sig på så sätt hur de kan arbeta i målet och tar till sig tekniken genom att härma sina idoler. Det är dock viktigt att de unga målvakternas tränare kan förklara att en liten ungdomsmålvakt inte alltid kan använda tekniken på samma sätt och spela precis som förebilden gör i en viss situation. Då är det naturligtvis av största vikt att målvaktens tränare har kunskap om grunderna i modernt MÅLVAKTENS TRÄNING målvaktsspel och hur dessa grunder kan anpassas till olika situationer beroende på målvaktens storlek och utvecklingsnivå. Även om både antalet målvaktstränare och deras kunskapsnivå ökat väsentligt på senare år, så har alla målvakter ännu inte tillgång till tillräckligt kvalificerad instruktion och feed back för att kunna bli så bra som de har möjlighet att bli. Att efterfrågan är större än tillgången på kunniga tränare gör också att en enkel lösning ibland blir att be någon som tidigare varit målvakt i klubben att hoppa in och ta hand om de unga målvakterna. Det är dock inte någon garanti för att målvakter får en ändamålsenlig inlärnings- och träningssituation när en före detta målvakt tas in för att hjälpa till med målvaktsträningen. En gammal målvakt som förmedlar ett gammalt målvaktsspel som han spelade själv för 10 eller 20 år sedan kan faktiskt göra mer skada än nytta. Det är därför av största vikt att alla målvaktstränare (i synnerhet de som ska jobba med barns inlärning och träning) skaffar sig kunskaper om målvaktens spel och träning genom att gå kurserna i utbildningsstegen för målvaktstränare samt även håller sig uppdaterade genom fortbildning. Naturligtvis är alla som har ett engagemang för målvakters träning och utveckling välkomna att träna våra ungdomar, men de ska skaffa sig utbildning först. Träna grundläggande teknik med kontroll och stegra successivt fart och svårighetsgrad En annan företeelse som ofta förekommer inom ungdomshockeyn är att en tränare eller förälder avdelas att skjuta på en ung målvakt för att träna räddningsteknik. Alltför ofta sker denna träning med skott från alldeles för nära håll alternativt med för hårda och missriktade skott. Inlärning av räddningsteknik ska ske under ordnade former med en realistisk möjlighet för målvakten att just rädda skottet och inte vara en kanonad av puckar som målvakten i bästa fall kan vara i vägen för. En bra förutsättning för att unga målvakter ska kunna lära sig att stoppa puckarna är att träningen är mer inriktad på att han eller hon ska kunna rädda än att skytten ska göra mål. Träna grunder i relativt låg fart och höj successivt svårighetsgraden genom att stegra skotthastigheten. Jämför med andra typer av teknikinlärning såsom grundslagen i tennis eller en kullerbytta och betänk att vi här har att göra med en ung person som ska hålla balansen på två skenor på ett halt underlag och samtidigt ska försöka hitta en bra utgångsställning för att kunna rädda skottet. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 4 c
4 d Anpassa träningen till målvaktens utvecklingsnivå och storlek Det är också viktigt att anpassa målvaktens inlärning till den utvecklingsnivå individen befinner sig på för tillfället. Därför ska man i träningen av de yngsta målvakterna inledningsvis prioritera utvecklingen av det agerande spelet, som innebär att puckarna stoppas genom att de fångas med plocken alternativt pareras med klubbhandsken, benskydden eller klubban. Mer träning av känslan i händer och fötter än av strategin att spela kompakt i tidig ålder alltså. Är utrustningen tillräckligt heltäckande och skyddande kan man sedan stegvis börja träna att även rädda med kroppen i en samlad ställning när skottet går rakt emot målvakten och så småningom även i de lägen när pucken kan räddas genom att kroppen flyttas in i skottlinjen. Både förståelsen för spelet och förmågan att förflytta sig för att vara i position innan skottet avlossas måste vara tillräckligt utvecklad innan det blockande spelet kan tillåtas dominera träningen. Däremot är det gynnsamt att träna den koordinativa förmågan på ett tidigt stadium genom att låta målvakten rädda puckar med känsla och timing långt ifrån kroppen med handskar och benskydd, men även att tidigt införa butterflyställningen i teknikträningen. Träna därför de yngsta målvakterna att rädda: höga skott med handskarna och betona vikten av att följa pucken med blicken och i största utsträckning rädda stående och med tyngdpunkten nära skottlinjen låga skott i ytterlägen med benskydd antingen direkt från en stående ställning eller genom att trycka ut benskyddet åt sidan från en knästående butterflyställning. I båda fallen med blicken på pucken hela vägen låga skott mitt på genom att snabbt ta sig ner på isen i en samlad butterfly, med minimalt med luckor och blicken på pucken för att snabbt hitta eventuella returer En naturlig utveckling blir alltså att unga målvakter först prioriterar träningen av det agerande spelet för att sedan stegvis introduceras i det blockande spelet vartefter deras storlek och spelförståelse gör detta spel möjligt. MÅLVAKTENS TRÄNING Före, under och efter räddningen En modernt spelande målvakt strävar alltid efter att: förbereda sig optimalt för varje räddning genom att förflytta sig och inta bästa möjliga position och ställning för att rädda välja det mest effektiva sättet att rädda varje puck spela klart varje situation och vara maximalt beredd genom att flytta sig mot puckens nya läge Med detta synsätt följer att ju mer matchlikt träningen kan bedrivas, desto bättre effekt får såväl målvakter som målskyttar av träningen. Kvalité för en målvakt innebär att få möjlighet att ha fokus på det mest väsentliga (dvs. pucken som ska stoppas) såväl före, under som efter själva räddningen samt att ges tillfälle att upprepa riktiga beteenden. Goda vanor, Träna matchlikt och Spela klart ska därför vara ledord för målvaktens träning. Det är varje tränares uppgift att skaffa sig kunskap om hur detta åstadkoms på bästa sätt, men några tips är att tänka på avstånden mellan skotten, fokus på att göra mål och betoningen av returtagning. Ett sätt att underlätta att dessa tips blir verklighet är att minimera antalet moment som spelarna ska utföra innan ett målskott och i stället lägga mer vikt på att träna vad som kan ske efter skottet och räddningen. Det kan förutom uppföljningen av returer vara att spelaren direkt efter skottet exempelvis tränar att forechecka, backchecka eller på annat sätt intar en naturlig position i nästa läge, allt för att ge målvakten tid eller för att tvinga denne att flytta sig mot puckens nya läge. Avslutningsvis är det på sin plats att tipsa ledare som är involverade i ungdomsträning att låta alla som vill prova på att spela målvakt få chansen att testa denna unika position. Se också till att de ungdomar som tidigt bestämmer sig för att vara målvakter får möjlighet att omväxlande spela ute så länge som möjligt, så att de utvecklar skridskoåkning, klubbteknik och inte minst speluppfattning. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 4 d
4 d Att skapa goda vanor och bra träningsrutiner är avgörande för målvaktens möjligheter att på sikt utvecklas optimalt. En förutsättning för att målvakter ska kunna utvecklas till sin fulla potential och i synnerhet för att unga målvakter ska kunna lära sig rätt grunder från början, är att de får möjlighet att träna med kvalité. För detta fordras vägledning både i form av korrekt instruktion och av nyanserad feedback samt hjälp av kunniga tränare att forma sunda rutiner för hur träningen ska bedrivas på bästa sätt. Feedback på vilka framsteg de gör och vilka förbättringar som behövs och vilken standard som behövs på genomförandet av träningen för en optimal utveckling. Även om antalet målvaktstränare ökar och både kvalité och kvantitet på träningen förbättras, så är det målvaktens egen insats under den ordinarie träningen med laget som utgör basen för den individuella utvecklingen. En träning som måste ge målvakten möjligheter att lära in och automatisera funktionella rörelser och ändamålsenliga beteenden genom en kombination av en metodisk nötning av tekniska grunder och matchlika moment. Uppvärmning utanför isen Ett självklart exempel på bra träningsrutiner är att tidigt i hockeyspelarnas utveckling komma igång med uppvärmning off-ice. Skapa vanor att förbereda kroppen före ispasset och matchen med exempelvis löpning, hopp och olika former av gymnastik. Uppvärmningen kan genomföras i grupp med hela laget eller så kan målvakterna lägga in egna övningar t.ex. med bollar som kastas och fångas och andra övningar som utförs i målvaktlika ställningar och rörelser.. Målvaktens rutiner på is Skapa rutiner som kan ge bra möjligheter till inlärning både för målvakterna och för utespelarna. Jobba med ett träningsupplägg för ispasset där ni gör tydlig skillnad mellan de inledande delarna där målvakterna ska få bästa tänkbara chans att rädda och resten av träningen som ska präglas både av viljan hos utespelarna att göra mål och av målvakternas drivkraft att rädda. Skapa många tillfällen för både målvakt och målskytt att tävla i matchlika moment. Betona och ge utrymme för goda vanor som kan upprepas många gånger av alla individer i gruppen och som även kan bidra till att öka lagets förståelse för målvakternas särskilda behov av kvalité i träningen. Starten av ispasset När målvakterna kommer in på isen skall de inledningsvis åka skridskor på samma sätt som övriga spelare gör. Vanlig skridskoåkning både framlänges, baklänges, med översteg och vändningar åt båda hållen, alltsammans för att träna allmän skridskovana i en ställning liknande den som utespelarna åker i. Grundläggande räddningsteknik På samma sätt som utespelarna behöver tid för inlärning och träning av sin grundteknik i form av exempelvis skridskoåkning eller passningar måste målvakten få sin dos av sina tekniska grunder. Gör därför till rutin att tidigt i varje pass låta målvakterna träna räddningar under ordnade former, först med skott som de faktiskt har goda chanser att rädda och därefter med successivt höjd svårighetsgrad. Tänk på att syftet alltså är att rädda och varken att göra mål eller att släppa in mål. Låt målvakten uppleva känslan av att stoppa, fånga eller styra undan puckar och att lyckas med sin uppgift. Precis som i matchen ska fokus ligga på en puck i taget och att spela klart varje situation. Höga skott Ge inledningsvis målvakten några serier med höga uppvärmningsskott där de får chansen att träna grunderna i räddningstekniken på ett lugnt och kontrollerat sätt. Lämpligast är att två tränare tar varsin målvakt och skjuter ett antal välriktade skott som kan räddas med plockhandsken, klubbhandsken respektive överkroppen. Minst ett tiotal skott räddas med varje kroppsdel och instruktionen är densamma varje gång; Följ pucken med blicken före under och efter räddningen. Rädda med kroppen så nära pucken som möjligt. Varje gång du styr undan ett skott eller om du tappar pucken ska du flytta dig mot puckens nya position, beredd att göra en ny räddning. Efter ett antal träningar med samma inledning kan du gärna fråga målvakten innan ni kör igång vad han eller hon ska tänka på. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 4 d
4 e Medellåga skott Därefter skjuter ni några serier med skott mot målets nedre tredjedel i en bestämd riktning i taget. Först mot mitten och sedan antingen mot en sida i taget eller på varannan sida om målvakten. Minst ett tiotal skott räddas på detta sätt genom att målvakten går ner i butterflyställning mot skottlinjen, antingen rakt ner mot isen eller med ett lätt tryck ner i sidled. en blir att täcka och rädda med en samlad blockyta och försöka hålla fast pucken. Varierade skott Delen med räddningsteknik avslutas med ett antal skott i varierad riktning både i sidled och höjdled så att målvakten får träna att tillämpat göra rätt val av räddning. Det är viktigt att avstånd och skotthastighet anpassas så att målvakten har en realistisk chans att rädda flertalet av puckarna. I takt med att målvakten utvecklar sin förmåga att rädda kan svårighetsgraden höjas exempelvis genom att förflyttningar läggs till före varje skott, men kom ihåg att målvakten först och främst behöver nöta grundtekniken i räddningarna. Det är genom de lyckade upprepningarna av det tekniska utförandet som rörelsernas kan automatiseras på ett för uppgiften riktigt sätt. Egna förflyttningar Medan skytten/ tränaren samlar ihop puckar och laget förbereder sig för genomgång hinner målvakten göra ett antal förflyttningar i sin målgård på egen hand. Det kan var antingen stående förflyttningar eller rörelser nere på isen alternativt kombinationer av både och. Efter detta är målvakten väl förberedd för dagens träning med laget! Låga skott / Isskott Fortsätt med ett antal isskott, först mot mitten och sedan antingen mot en sida i taget eller på varannan sida om målvakten. Låt sedan skytten bestämma riktningen på skotten och variera att skjuta mellan benen och på sidan om målvakten nära stolpen. Variera även höjden från isen och max 25 cm upp. Gör det till en rutin att målvakten i dessa övningar i grundteknik vänjer sig att alltid följa returer och puckar som kontrollerat styrs bort från målet och placera sig rätt mot puckens nya position innan han eller hon gör sig beredd för nästa skott. Med en sådan tillrättalagd inledning av träningen som ger målvakten bra förutsättningar att nöta tekniska grunder med stor noggrannhet, kan resten av träningen (de delar som innehåller avslut) vara helt inriktad på att GÖRA MÅL, med allt vad det innebär ifråga om kraft, fart och även uppföljning av returer. Anfallare och försvarare inklusive målvakt kan TÄVLA OCH SPELA KLART varje situation. en blir att agera mot skottlinjen och att följa pucken med blicken före under och efter räddningen samt att placera sig mot puckens nya läge direkt efter räddningen. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 4 e
4 e Under ispasset Vissa övningar kan man skräddarsy för målvakterna. Man vill gärna ha variation i var och hur avsluten tas. Helst någon övning med vinkelskott, någon övning med passningar alternativt med att puckföraren flyttar pucken i sidled, allt för att få målvakten att förflytta sig innan skottet. Dessa övningar är ganska enkla att planera och rita ner om man först tänker utifrån avslutet och därefter bestämmer vad som ska hända innan spelaren skjuter för att göra mål. Alla övningar som innehåller spelmoment och avslut är automatiskt också målvaktsövningar. Tänk dig in i vilka situationer som kan leda till ett målskott, bestäm hur många anfallare respektive försvarare som ska delta i momentet och bygg därefter övningen bakåt till ett lämpligt utgångsläge. Ni kan göra era vanliga övningar mer målvaktsanpassade genom att öka tiden mellan varje skott. Tiden gör att målvakten kan följa en eventuell retur och förflytta sig mot puckens nya läge. Ni kan också lägga till returtagare i de flesta övningarna för att träna målvakten att följa returen OCH för att utespelarna naturligt skall ta returer och lära sig var puckarna hamnar efter en räddning med exempelvis benskyddet. Ni kan även ha spelare framför buren som står i vägen och skymmer sikten för målvakten och/eller styr pucken. Allt för att göra träningsmomenten så lika matchsituationen som möjligt. A 1 2 3 4 Den spelare som har åkt och skjutit för att göra mål (A) spelar först klart på en eventuell retur på sin egen puck (1) och blir sedan returtagare (2) på nästa skott (B). Först därefter återgår spelaren till kön för att börja om övningen igen. Vill man dessutom ha skymningar/styrningar framför målvakten kan spelaren efter att ha varit returtagare stanna på mål på ytterligare ett avslut för att utföra även denna uppgift samt vara beredd på korta returer (3), för att först därefter återgå till utgångsläget för övningen (4). B Målvaktsträning på is För att utveckla målvaktens träning på is kan ni väldigt enkelt utgå från modellen med träning av grundläggande räddningsteknik som inledde ispasset. I den delen tränas bara ett moment i taget. Ett utmärkt sätt att börja träningen eller för att jobba koncentrerat med ett specifikt moment. Bygg på grundövningar med ett moment till Antingen bygger ni på övningen innan skottet avlossas. Exempelvis med en förflyttning för att följa en puck som passas i sidled framför målvakten eller i djupled bakifrån målet upp i banan eller från backplats ner till sidan av målet. Vilken riktning och längd passningen har bestämmer tränaren utifrån syftet med övningen. Skulle en spelare istället åka med pucken framför målet eller mot målvakten blir förflyttningen en annan och likaså blir syftet med övningen ett annat. Ni kan också välja att bygga på övningen med ett moment efter skottet, dvs. med ett returskott (eller att målvakten skall sätta pucken i spel vid kontroll). Antingen kan man välja att fortsätta spela på samma puck som på första skottet eller så placerar man en ny puck på ett givet ställe och låter antingen skytt nr. 1 eller en ny skytt ta returen. Med fortsatt spel på samma puck blir situationen mer realistisk, men det är ju inte säker att det blir någon retur att träna på. Med ny returpuck blir det alltid tillfälle att träna på ett andraläge, men samtidigt ställs högre krav på returtagarens inlevelse och timing. Målvakten måste ha en realistisk chans at ta pucken, annars är övningen inte till någon nytta, men det ska naturligtvis också vara en utmaning att kunna nå returen. Bygg på med ytterliggare ett moment Nästa påbyggnad blir ett moment före och ett moment efter räddningen, dvs. ännu mer likt matchsituationen. Något händer före skottet, t.ex. en passning. Första skottet räddas och målvakten har tiden att jobba klart i situationen genom att förflytta sej mot returpucken, där nytt skott kommer. En viktig detalj att tänka på vid all träning som innebär att spela klart, är att det i matchsituationen oftast är mycket begränsat med tid och utrymme för returtagaren som sällan får vara oattackerad någon längre stund. För att skapa realistiska och matchlika träningssituationer fordras därför att spelaren som ska ta hand om returen kommer till skott mycket snabbt och allra helst med direktträff på pucken som är på väg ut från målvakten. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 4 e
4 g Träna och instruera dina målvakter 3 olika sätt att rädda: Reagra och Agera med händerna eller med benen ut från kroppen åt sidorna 2) Medellåga skott på sidan av målvakten Tyck ner knäna mot isen på samma sätt som i butterflyräddningen, men släpp greppet i isen enbart med den skridsko som är närmast skottlinjen. På så sätt åstadkommer du en lätt rörelse mot pucksidan som är tillräcklig för att kunna flytta dig in i skottlinjen och rädda med en samlad blockyta i butterflyställningen. Täcka hela målet i vinklar och och i närspel 1) Skott som målvakten kan rädda med plocken eller med stöten Följ pucken med blicken före under och efter räddningen. Rädda med kroppen så nära pucken som möjligt genom att luta dig och vid behov även flytta dig mot skottlinjen. Rädda med tyngden på den skridsko som är närmast pucken. Sträck ut armen och vrid överkroppen så mycket du behöver för att nå pucken med handsken. Varje gång du styr undan ett skott eller om du tappar pucken ska du flytta dig mot puckens nya position, beredd att göra en ny räddning. 2) Skott längs isen på sidan om målvakten som kan räddas med benskydden eller med klubban Följ pucken med blicken före under och efter räddningen. Rädda med benskyddet eller med klubbladet i en rörelse ut från kroppen och åt sidan. Målvakten kan välja att antingen agera ut i en halv butterfly med en lätt sträckning av benet direkt från en stående ställning eller att först gå rakt ner på knä i en butterfly och därifrån agera ut åt sidan och rädda med benskyddet. I båda fallen ska så mycket som möjligt av benskyddet täcka vid isen. Rädda med kroppen så nära pucken som möjligt genom att luta dig och om möjligt även flytta dig mot skottlinjen. Sträck ut benet och vrid överkroppen så mycket du behöver för att nå pucken. Varje gång du styr undan ett skott eller om du tappar pucken ska du flytta dig mot puckens nya position, beredd att göra en ny räddning. Reagra och Blocka skottet med en samlad blockyta in i skottlinjen 1) Medellåga skott mellan målvaktens benskydd Följ pucken med blicken före under och efter räddningen. Tyck ner knäna mot isen och släpp samtidigt greppet i isen med båda skridskorna. Rädda genom att blocka skottlinjen i en samlad butterflyställning, knästående på isen. 1) Vinkelskott Skott kommer från kryssen på spelplanerna och målvakten skall ha koll på när hela målet går att täcka och vilken ställning som är effektivast att använda i de olika situationerna. Om målvakten är tätt intill stolpen bör ställningen vara stående eller stående på ett knä. Kommer målvakten ut en bit från stolpen kan butterflyräddningen användas för att blocka många skott. I många lägen kommer dock krävas att målvakten är beredd att reagera på skottets riktning och flytta sig in i skottlinjen för att kunna rädda. 2) Närspelslägen I lägen nära målet som exempelvis på returer eller vid inbrytningar väljer målvakten att rädda antingen i butterfly eller i någon annan närspelsställning, tex. med klubbans sköld mot isen (Paddle down). Använd hjälpmedel som boxband/hundkoppel, kamera eller videokamera för att ge målvakten rätt bild av hur stor del av målet som täcks i vinklar och i närspel. Träna på att rädda genom att blocka hela boxen i en kompakt ställning i de lägen som ni kommer fram till att målvakten klarar av rädda med enbart ett täckande spel. Tänk på att situationerna varierar beroende på målvaktens storlek och träna även på att reagera och blocka in i skottlinjen i de lägen när hela målet inte kan täckas. A B C X X X w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 4 g
4 g Träna förflyttningar Förflytta stående TRYCK! GLID! STOPP! Förflyttningar är grunden till att målvakten ska kunna vara i position och rädda pucken på ett enkelt sätt. Träna mycket på alla typer av förflyttningar i alla riktningar och i alla ställningar, antingen stående, nere på isen eller i kombinationer upp från isen eller ner mot isen. 1) T-push (tryck och stopp) används huvudsakligen när pucken passas. Förflytta nere på isen 2) Kort förflyttning (shuffle) används när en spelare åker med pucken i sidled framför målet eller när pucken passas och en mindre justering i sidled av målvaktens position är nödvändig. I närspelssituationer kan målvakten täcka hela målet under förutsättning att positionen är rätt i förhållande till pucken och till målet. Då krävs en väl utvecklad förmåga att förflytta sig nere på isen. 3) Fart bakåt (skapa fart, glid) används då målvakten möter spelet, hämtar fart och sedan backar med spelet i riktning mot målet. Det kan vara antingen i form av en ensam spelare (ett friläge) eller en spelsituation som involverar flera motståndare Utförligare material om målvaktens spel och träning hittar du i Målvaktspärmen och på Coaches Corner (www.coachescorner.nu) w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 4 g