Anfallsspel och målskytte

Transkript

1 1 Detta kapitel är skrivet av Anders Forsberg, och baserat på insamlat material från Elitserien , Olympiska Spelen 2006, VM 2006, NHL samt en fortlöpande diskussion med spelare som spelar på dessa nivåer. Anders Forsberg jobbar som Spelarutbildningsansvarig på Utvecklingsavdelningen Svenska Ishockeyförbundet. Han är också förbundskapten för U-17 landslaget. I NNEHÅLL INNEHÅLL DVD sid Inledning 2 Gynnsamma Områden/ytor i anfallszonen 3 Grundstrategier för anfallsspel 4 KUNSKAP OM SPELET 5 Puckens naturliga väg 6 RYTM OCH TIMING 7 Avstånd/Pasnningstempo 8 MÅLVAKTENS SVAGHETER/STYRKOR 9 Grundregler vid skott 12 Gynnsamma Områden/ytor i anfallszonen - Flest mål görs från nära håll - Fyra viktiga ytor i anfallszonen Grundstrategier för anfallsspel - Rytm - Timing - Avstånd och passningstempo Grundregler vid skott - Avstånd till målvakten och målet - Information till målvakten - Punkt till Punkt - Inbrytning och skott - Sidledspass och skott VÄGEN TILL ELIT 2 sida 1

2 2 INLEDNING När vi diskuterar varför ett lag är framgångsrikt så nämner man ofta att det beror på att laget har ett bra spelsystem, bra målvakt, ett effektivt spelsätt och bra målskyttar. Så är det men det finns många flera komponenter som ligger bakom att ett lag vinner. I den här skriften går jag igenom hur man gör mål och vad som föranleder att ett mål blir till. Det material som ni nu ska få komma i kontakt med grundar sig till stor del på Elitserien , Olympiska Spelen 2006, VM 2006, NHL samt en fortlöpande diskussion med spelare som spelar på dessa nivåer. Frågeställningarna innan jag började var: - Hur uppkommer ett skottläge som leder till mål? - Vilka egenskaper krävs för att ett lag ska kunna bedriva ett bra anfallsspel? - Hur kan skytten utnyttja målvaktens svagheter? Innan vi går vidare i så vill jag förtydliga två ord som ligger väldigt nära varandra: 1) Strategi - spelmetodik som coachen går igenom innan match eller under spelavbrott. Bestäms i god tid innan händelsen uppstår. otydliga så kommer laget att få problem. Det är därför viktigt för coachen att ha god kunskap om vilken anfallsstrategi som bör användas samt vilken form av information som ges till laget. Samma sak gäller naturligtvis när coachen ritar upp de strategiska mönstren på tavlan i omklädningsrummet. Som coach så förväntar man sig att spelarna ska följa dessa direktiv. När ledarstaben gör en utvärdering av matchen så händer det ganska ofta att utfallet inte blev som det man skissade på innan. Att laget inte följde den uppsatta strategin kan beror på ett antal olika saker men jag tänkte framförallt trycka på två av dessa. Det första är att ingen anfallsstrategi fungerar om spelarna har brister i skridskoåkning, passningsspel, närkampsspel, förmågan att skjuta samt att positionera sig på isen. Därför är det viktigt att coachen känner till vad spelarna har samt vilka individuella kvalitéer som de måste besitta för att laget ska kunna bedriva ett bra och effektivt anfallsspel. Den andra saken är att coachen inte använder sig av ett tydligt och förklarande språk när han ska förmedla informationen till laget. 2) Taktik - beslut taget av spelaren i en given situation. Beslutet är taget under tidspress. När coachen ger information till spelarna så är det ofta i form av en sorts kulturspråk t.ex. Skjut mera, gå på mål, checka hårdare och så vidare. Sådan information från coachen är ofta baserat på tillfälliga känslor och subjektiva åsikter. Det behöver inte vara fel, men det lämnar väldigt mycket utrymme för egna tolkningar till spelarna. Ska ett lag bli riktigt framgångsrikt när det gäller anfallsspel så måste informationen mellan spelare och coach vara mer specifik. Det är coachen som informerar om vilken strategi som laget ska använda sig av. Lagets strategi är viktig för den sätter ramarna som spelarna ska förhålla sig efter. Inom dessa ramar kommer spelarna att ta en mängd olika beslut som kommer att vara avgörande för organisationen ute på isen. Är ramarna från coachen VÄGEN TILL ELIT 2 sida 2

3 3 Gynnsamma områden/ytor i anfallszonen Internationellt och nationellt så har det hänt väldigt mycket med ishockeyn de senaste åren, nivån på spelet har höjts avsevärt. Det beror på en mängd olika saker men en av de största eller kanske till och med den största enskilda anledningen på senare år är att en förändring av sättet att tolka regelboken har inträffat. Tittar man t.ex. på grundserien i NHL så gjordes det 7443 mål denna säsong. Ställer man det mot säsongen innan ( ) så gjordes det 1125 mer mål i grundserien , av dessa tillkom 828 i powerplay. En stor del av dessa mål kom som en direkt följd av domarnas sätt att tolka regelboken. Ser vi till resultatet vid OS i Turin så har de europeiska lagen tagit ett stort steg framåt. Anledningen till att jag nämner just den turneringen är att det är en av de få turneringar som innehåller alla de bästa spelarna. När ett mål blir till så har det naturligtvis hänt en massa saker innan pucken hamnade i målburen. När vi går igenom vad som hände i samband med att ett mål blev till så är det lätt att vi begränsar oss vid skottet eller passningen som levererades innan själva målskottet. Sanningen är att det ligger betydligt mer bakom. Vi vet att majoriteten av alla skott/styrningar som resulterar i mål sker på en liten yta framför målet, vi kan alltså utgå från att det är inom den ytan som man helst skall befinna sig för att göra mål. Vi vet att det går att göra mål från andra ställen också, men om vi ser till var de flesta målskotten levereras ifrån så är det i detta område. Så målsättningen bör alltså vara att skapa bra lägen för skott på ytan framför motståndarnas mål. I anfallszonen så är det fyra områden som jag vill trycka lite extra på, från de här områdena levereras ofta en passning som leder fram till ett mål. Den sista passningen som levereras innan själva målskottet behöver inte vara den viktigaste för att det ska bli mål utan det kan mycket väl vara så att den viktigaste passningen sker tidigare under anfallet. Det som är intressant är hur vi skapar utrymme på en önskad plats på isen för att sen sätta upp ett spel från detta område. För att ett område på isen ska vara till någon nytta för det anfallande laget så måste kampen om den ytan vinnas. När jag nämner vinnas i detta sammanhang så menar jag att man lurar motståndarna i området eller att man passar pucken till en medspelare som tagit sig till ett önskat område och på så sätt får man ett övertag gentemot motståndarna på den önskade ytan. Om laget inte klarar av att flytta pucken till de områden man vill åt så kommer det att bli väldigt få möjligheter till kvalificerade skott mot mål. Med kvalificerade skott mot mål menar jag skott som har en hög procentuell chans att omvandlas till ett mål. 75% av alla mål görs från området framför målet VÄGEN TILL ELIT 2 sida 3

4 4 Grundstrategier för anfallsspel Oavsett vilken strategi laget väljer så måste syftet med valet vara att överlista motståndarna och göra mål på dem. De strategier som jag kommer att behandla bygger på att vi ska vinna kampen om ytan framför motståndarnas mål. Anfallsspelet bör således bygga på att vi vill skapa ett övertag gentemot motståndarna på ytan framför deras mål. För att detta ska ske så måste vi få motståndarna att hamna i de positioner som vi vill att de ska vara i. Vi får inte bort motståndarna från det här området om vi har många spelare på mål under hela anfallet. Vi vill ju ha våra spelare på mål vid rätt tillfälle. En av de tendenser som jag hittade under studien var att målen ofta kom till när målskytten kom in i området framför mål precis innan pucken levererades in på ytan. Det här skedde ofta i samarbete med en medspelare som öppnade området genom att dra på sig markering alternativt åka igenom området och på så sätt skapades den tid och plats som behövdes för att göra mål. Om jag förenklar och delar in de olika sätten för att ta sig till ett bra läge för målskott i det eftertraktade området blir det så här: 1 Inåkning från kortsida (högt) 2 Inåkning från kortsida (lågt) 3 Inåkning från långsida (högt) 4 Inåkning från långsida (lågt) 5 Passning/skott in från området innanför blå linje (högt) 6 Passning in från området bakom förlängda mållinjen (lågt) 7 Passning/skott in från långsida Det som däremot förvånade mig mycket var hur få mål som kom till vid flygande anfall när man sökte genomspel på icke puckförare som går på mål i 2 mot 1 och 3 mot 2. När dessa situationer uppstod så var det oftast ett skott från puckföraren, tidigt överspel + skott eller att puckföraren spelar bakåt på ytan som öppnades upp av spelaren som gått på mål som resulterade i att ett mål blev till. Om vi utgår från denna studie så borde vi lägga mer tid på hur man tar sig till anfallszonen så snabbt som möjligt samt hur man vinner kampen om de olika områdena. VÄGEN TILL ELIT 2 sida 4

5 5 Tittar vi på försvarsstrategin hos de olika lagen under de Olympiska Spelen i Turin 2006 så ser det ganska lika ut hos de flesta, det förekommer så klart olikheter men i stora drag så ser försvarsspelet likvärdigt ut. Om jag generaliserar lite så är det här vad försvarsspel går ut på: 1 Sänka farten hos våra motståndare 2 Krympa ytorna för motståndarna 3 Täcka av spelvägarna 4 Förlägga så mycket som möjligt av deras spel till ett bestämt område 5 Att motståndarna ska befinnas sig utanför oss som försvarar, vi vill ligga på rätt sida 6 Vinna kampen om de viktiga områdena 7 Ge anfallarna ont om tid 8 Vinna alla lösa puckar Följaktligen så borde det omvända gälla när vi ska spela anfallsspel: 1 Höja farten i spelet 2 Öppna upp de ytor vi vill åt 3 Öppna upp spelvägar 4 Förlägga spel på de områden som är intressanta för oss 5 Skapa positioner så försvararna ligger på fel sida 6 Vinna kampen om de viktiga områdena 7 Vi vill ge försvararna ont om tid 8 Vinna alla lösa puckar Kunskap om spelet Kunskap om spelet är något som vi ofta förväxlar med spelförståelse. Spelförståelse är vad spelaren gör i en given situation, t.ex. en överlämning. Spelförståelse är själva beslutet som spelaren tar i en valsituation. Spelaren går in i en situation och där tvingas välja hur han/hon ska agera. Att ha god spelförståelse innebär att spelaren gör ett bra val i dessa situationer. När tempot i matchen är högt så minskar följaktligen tiden som spelaren har till sitt förfogande för att utföra sitt moment. Tiden är alltså en viktig faktor som påverkar förmågan när det gäller spelförståelse. Det är först när tiden för spelaren som ska ta beslutet blir liten som det går att avgöra vem som har en riktigt hög grad av spelförståelse. Kunskap om spelet är ett större begrepp än spelförståelse. Spelförståelse ligger som en del i kunskap om spelet. Kunskap om spelet är att se och ha en förståelse för puckens naturliga väg, att förstå vad som bör/måste göras i ett visst skeende av matchen för att laget ska få så stor nytta av det som möjligt. Det är spelare som har hög kunskap om spelet som klarar av att skapa sig tid när tempot i matchen är högt. Ord som timing och rytm är viktiga komponenter. Spelare som rör sig rätt i förhållande till spelets naturliga rytm har ofta kunskap om spelet. Den här egenskapen måste coachen titta på och ha kunskaper om när han sätter ihop lagets formationer. I en kedja så har alla spelare olika roller. För att vi ska klara av att utföra de punkter som jag nämner ovan så krävs det att spelarna besitter vissa baskunskaper. På kommande sidor så kommer jag att gå igenom ett antal saker som är viktiga för att man ska kunna bedriva ett effektivt anfallsspel. VÄGEN TILL ELIT 2 sida 5

6 6 Ska det bli en riktigt framgångsrik offensiv enhet så bör samtliga spelare besitta en hög nivå då det gäller Kunskap om spelet. Ta en spelare som Daniel Alfredsson, han är inte den snabbaste när det gäller skridskoåkning eller den som skjuter hårdast (han har dock ett riktigt bra skott men inte det hårdaste) men han har väldigt god kunskap om spelet. Har han rätt spelare runt omkring sig så hittar han ofta rätt i sina åkningar in på ytan där han skjuter snabbt och med otrolig precision. Det finns spelare som åker snabbare och skjuter hårdare men de kommer aldrig att bli en lika bra målskytt som Daniel. Om vi leker med tanken att en spelare i första femman blir skadad så är det av stor vikt att coachen ersätter spelaren med någon som passar in och motsvarar de andras kvalitéer. I dessa lägen är det lätt som coach att falla i fällan och ersätta han/hon med den näst bästa spelaren som spelar på den positionen även om denne inte passar i förhållande till de andra spelarna i formationen. De coacherna som klarar av att välja rätt spelare när de komponerar sina femmor tillhör ofta de framgångsrikaste. Samma sak gäller naturligtvis också om coachen går ner på folk under matchens gång. Det är inte säkert att de som ser heta ut just denna match kommer att leverera om man sätter dem tillsammans i slutskedet av matchen. En framgångsrik enhet besitter en hög kunskap om spelet. Puckens naturliga väg I spelet med puck så finns det något som man kan kalla puckens naturliga väg. Denna naturliga väg är väldigt svår att beskriva. Men när jag tittar på en match så finns det i de flesta situationer som uppkommer ett alternativ som är mer rätt än andra. Det behöver inte vara en passning som sker just innan målskottet utan kan vara en passning som sker långt tidigare under anfallsfasen. Dessa passningar kan ha större vikt för slutresultatet än den sista passningen innan målskottet, med det menar jag att läget för att slå den sista passningen inte kommer att dyka upp tillräckligt ofta om puckens naturliga väg bryts. Bästa vägen fram till en situation som kan leda till målskott skulle kunna beskrivas som puckens naturliga väg. Ett exempel på en sådan situation kan vara när en back vinner pucken i den egna försvarszonen bakom målet. Han levererar en snabb passning till en fristående medspelare i passningsfickan, medspelaren passar sedan pucken vidare till en spelare centralt just innanför den egna blå linjen. Puckföraren tillsammans med en medspelare kommer tack vare bra fart och positioner att skapa ett övertag gentemot det försvarande lagets back. Det omvända i det här exemplet är om backen i stället åker upp långsamt nära sargen med pucken för att leta ett annat passningsalternativ, följden blir att motståndarna hinner återta önskade försvarspositioner och agera utifrån dessa. VÄGEN TILL ELIT 2 sida 6

7 7 Rytm I alla former av spel finns det en rytm: Spelare dribblar pucken med rytm. Pucken passas i olika rytmer (fart/avstånd). Rörelser sker med olika rytm. Målskott tas i olika rytm (hårdast är inte bäst). Det är viktigt att förstå att rytmen kommer att variera under spelets gång. Spelarna på isen och själva händelserna i spelet växlar hastighet hela tiden men det är stor skillnad på när och hur det sker då vi jämför riktigt bra ishockeyspelare med mindre bra spelare. När mindre kompetenta ishockeyspelare befinner sig i en spelsituation på träning och match är det ofta slumpen som avgör var och när skotten tas. Spelets rytm följs inte pga. okunskap och brister när det gäller kunskap om spelet. Bra spelare klarar av att följa och läsa spelets rytm. Detta gör att de öppnar ytor, tar skott i rätt lägen, klarar av att komma rätt in i situationerna m.m. Det är också denna rytm som gör att medspelarna kan läsa vad puckföraren har för avsikter samt att de har en möjlighet att anpassa sitt agerande efter puckföraren. Det är också så att medspelarna har en kunskap och känner till puckförarens kvalitéer, När en viss spelare i ett lag får pucken så vet medspelarna vad som kommer att hända och tar positioner utifrån detta. När en annan av lagets spelare får pucken så agerar medspelarna helt annorlunda för de vet att spelaren ifråga redan har klart för sig vad han/hon ska göra med pucken. Det kan i detta fall vara en signal till medspelarna att ta en offensiv åkning. Om en spelare inte följer spelets rytm så är denne väldigt svår att spela med för de övriga i femman. Det händer till och med att de andra spelarna i femman får uppfattningen att det är onödigt att passa pucken till spelaren för de får aldrig tillbaka den, eller att han/hon aldrig tar skott i rätt lägen. Timing Så fort en spelare börjar behärska sin egen kropp, pucken, passningar, skott m.m. så har spelaren timing. Det första steget i denna inlärning för spelaren är att skaffa sig en god kroppsuppfattning d.v.s. att ha koll på sin kropps gränser och rörelser. När spelaren har kontroll på den egna kroppen så gäller det att anpassa sin rörelse efter puckens naturliga väg, spelets rytm och de andra spelarna, dessa saker kräver timing. Som spelare är det av största vikt att dyka upp på rätt plats vid rätt tid. Om spelaren har fel timing i sin rörelse så kommer han/hon fram till den position/yta som avsetts att nå för tidigt eller för sent och då går möjligheten till att sätta upp ett spel i området förlorat. Om spelaren däremot har god timing så kommer han/hon ofta, dock inte alltid, få ett övertag i form av tid genom positions- eller fartövertag. Men detta bygger på att spelaren klarar av att ta emot pucken i rörelse exakt då han/hon når avsedd position. Denna tids/positions/fartövertag är grunden i allt anfallsspel. När lagets spelare har goda grunder i förmågan att lösa man mot man situationer och stor kunskap om spelet så kommer laget att få rätt skottlägen (och ofta göra mål). Men det kommer att krävas att laget klarar av att Om man som coach har en spelare i sitt lag som saknar förmågan att läsa spelets rytm så är det viktigt att tilldela en roll som spelaren kan utföra samt att de övriga i laget förstår och accepterar spelarens uppdrag. När det gäller unga spelare så är det här en detalj som bör beaktas noga. Vi slösar bort många duktiga spelare p.g.a. att vi inte utbildar dem i att förstå spelets rytm. VÄGEN TILL ELIT 2 sida 7

8 8 Avstånd/Passningstempo De olika avstånden på planen har stor betydelse för spelets rytm. För många spelare på en liten yta eller motsatsen för stora avstånd mellan spelare gör att det blir ett för litet tryck mot försvaret. Rör sig pucken över enbart små ytor behöver försvaret inte korrigera sina positioner så mycket vilket gör det lätt för det försvarande laget att behålla kontrollen på vad som sker. Att passa pucken över långa sträckor är bättre men att enbart sträva efter långa passningar är inte att föredra. Använder vi oss av enbart långa passningar så kommer försvaret att krypa ihop i en defensivare position på den yta vi eftersträvar att vinna. Spelas långa passningar vid fel tillfälle ges försvarande lag dessutom möjlighet att återvinna eventuell tappad kontroll då en längre passning kan sänka tempot på anfallet. Kombineras korta och långa passningar i rätt tempo kan försvaret få problem med att justera sina positioner och behålla kontrollen. Då en försvarsspelare har eller håller på att förflytta sig en längre sträcka kan försvarsspelaren tas ur kontroll med en kortare kvick passning i en annan riktning. Då försvarsspelaren tvingas att växla tempo och riktning i förhållande till puck och anfallsspelare uppstår ofta problem för försvararen som det anfallande laget kan utnyttja för att vinna kampen på det området. Ett enbart kvickt passningstempo är inte lika effektivt för att få ett försvar ur balans. Det krävs att passningar spelas över olika avstånd och i olika tempo för att få det försvarande laget ur position. Ett bra försvar klarar mer eller mindre av att försvara sig mot en passning oavsett hur bra den är. Om pucken fastnar vid varje passningsmottagning innan den levereras vidare till nästa spelare, kallar jag det att spela hockey i passningstempo. Om pucken passas direkt utan att fastna så benämner jag det tempo. Lag som klarar av att kombinera olika passningskombinationer i stil med kommer att utsätta det försvarande laget för stora svårigheter. Ett par kvicka passningar följs ofta av en kort paus för att sedan sätta fart på pucken igen. Denna paus gör att försvaret nästan hinner fullfölja rörelsen som de är på väg att slutföra men precis innan försvaret återfått balans så höjs tempot igen. För att laget ska klara av att spela pucken i tempo så krävs det att passningarna är av god kvalité. När vi bedömer passningskvalitén så är det viktigt att tänka på att en dålig passning inte alltid beror på att VÄGEN TILL ELIT 2 sida 8

9 9 Målvaktens svagheter/styrkor För att bli en riktigt bra målskytt är det viktigt att känna till hur olika vinklar, avstånd och målvaktens spelsätt påverkar möjlighet att göra mål. En viktig detalj som ofta glöms bort är att skytten faktiskt har beslutet i sina egna händer. Det är puckföraren som bestämmer vad som ska hända och inte målvakten. Box-teorin De flesta av dagens målvakter jobbar efter en teori som kallas Box-teorin. Som skytt är det viktigt att förstå vad den går ut på och hur man kan utnyttja målvakternas spelsätt till sin fördel. Målburen är 122 centimeter hög och 183 centimeter bred, detta ger ett förhållande på 2 hög och 3 bred. Om målvakten står på mållinjen så måste han alltså täcka cm2. Men ytan som målvakten arbetar med att täcka minskar i antalet kvadratcentimeter när målvakten närmar sig pucken. Om vi däremot befinner oss vid tekningspunkten i anfallszon så får ytan som målvakten försöker täcka Det är av väldigt stor vikt att ha förståelse för vad avståndet mellan målvakten och pucken har för inverkan på den yta som målvakten måste täcka. Nu är det inte så vanligt att målvakten befinner sig i denna position utan jobbar sig ofta ut mot skytten vilket försvårar målskyttet avsevärt. Om pucken befinner sig mitt framför mitten av målet så kommer ytan som målvakten ska täcka att vara konstant då det gäller dess proportioner (2 hög 3 bred). Det är puckföraren som bestämmer vad som ska hända och inte målvakten! VÄGEN TILL ELIT 2 sida 9

10 10 1 Flytta pucken i sidled 3 2 Passera förbi eller runt målvakten 4 Flytta pucken bort/utifrån och över målvakten VÄGEN TILL ELIT 2 sida 10

11 Det finns några områden som är extra gynnsamma att sikta mot för att lyckas med sitt målskott. Områdena på bilden gäller om vi befinner oss rakt framför målet. Område 1: Detta område är ofta täckt av målvakten i det ögonblick skottet avlossas men på grund av att de flesta målvakter rör sig neråt så kommer detta område att öppna sig. Det idealiska skottet i denna yta är strax under ribban och cirka centimeter in från stolpen. Område 2: Området intill stolpen som börjar ungefär 30 centimeter ovanför isen (bredden på målvaktens benskydd). Område 3: Området under målvaktens armar. Område 4: Mellan benskydden är ofta ett bra alternativ men kräver ett snabbt skott så att målvakten inte hinner stänga igen den här möjligheten. Det är också viktigt att ta hänsyn till klubban som täcker av isen (målvaktens klubblad är 9 centimeter högt). Om du bryter in från sidan eller kommer från området bakom mål så gäller det att hålla reda på om målvakten är höger- eller vänsterplockare. Målvaktens agerande och förmåga att täcka ser olika ut beroende på vilken hand målvakten har klubban i. VÄGEN TILL ELIT 2 sida 11

12 12 Grundregler vid skott Avstånd till målvakten och målet Avstånden mellan pucken och målvakten/målet styr också vilken typ av agerande skytten bör använda sig av. På bilden nedan visar jag en förenklad variant av vilken handlig som är att föredra i just dessa områden. A B C Område A är skottavstånd Område B är det optimala området för skott Område C är dribblingsavstånd att läsa puckörarens avsikter. Klarar puckföraren dessutom att åka med pucken i skottläge när han/hon närmar sig målet så ökar chanserna avsevärt för att lyckas göra mål. Punkt till punkt (bild 1) Grundtanken är att målvakten ska tvingas till att korrigera sin position i både sidled och djupled. Åker skytten rakt mot målet så behöver målvakten bara rätta in sig i djupled. Ett bra exempel är när puckföraren åker punkt till punkt och på så sätt tvingar målvakten till att flytta sig i både djup och sidled. Eftersom det är betydligt svårare för målvakten när denne tvingas göra positionsförändringar i två riktningar så bör vi utnyttja detta. Läger vi dessutom till att vi riktar skottet mot det område som förflyttningen sker ifrån så utsätter vi målvakten för stora svårigheter. I det här fallet bör skottet riktas mot området innanför den bortre stolpen, skottet bör helst vara placerat högt i målet då målvakter har en tendens att sjunka neråt i sin position då de tvingas till en sidledsförflyttning I område B är det idealiskt att ta ett skott. Det beror på att om du kommer närmare så täcker målvakten väldigt mycket av målet. Är du längre ifrån så ger du målvakten mera tid till att hinna reagera och agera på skottet. Ge information En bra målvakt försöker att läsa vad som ska hända i nästa skede. Ofta så ger skytten väldigt mycket information till målvakten om när och var skottet kommer att avlossas. Skytten lägger pucken till rätta, slutar att aktivt åka skridsko, lyfter ena benet från isen och sjunker samtidigt i sin position. Då vet målvakten att här kommer det att avlossas ett skott. Men detta är saker som vi som puckförare kan utnyttja och ska använda oss utav. Om vi tar en sådan liten detalj som att vi inte slutar åka skridsko när vi avlossar skottet så blir det genast mycket svårare för målvakten Inbrytning + skott (bild 2) Bygger på samma princip som punkt till punkt men i detta fall så bör skottet riktas högt och innanför stolpen på den sida inbrytningen sker ifrån. Sidledspass + skott (bild 3) Vid ett sidledspass så är höga skott just innanför båda stolparna att föredra. Använder man sig av dessa enkla grundregler så för det också med sig andra positiva saker förutom att målvakten får svåra skott emot sig. Det är mycket lättare för medspelarna att anpassa sina åkningar in på ytan när det gäller att skymma målvakten samt ta returer. Vet spelaren framför mål mot vilket område av målet skottet kommer att avlossas så har han/hon betydligt större chans att hamna i en gynnsam position för att skymma målvaktens sikt, ta hand om en eventuell retur eller ändra puckens riktning. VÄGEN TILL ELIT 2 sida 12