Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2013 ESV 2013:54

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2013 ESV 2013:54

Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 2017. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Decemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med oktober. Beräkningarna slutfördes den 6 december 2013. Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 104 30 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: 08-690 43 50 Datum: 2013-12-16 Dnr: 5.3-1079/2013 ISBN: 978-91-7249-351-3 Tryckeri: Edita Västerås 2013

Sammanfattning Underskottet i de offentliga finanserna blir nästa år det största sedan överskottsmålets införande, 87 miljarder kronor eller motsvarande 2,3 procent av BNP. Underskotten i de offentliga finanserna fortsätter ända till och med år 2016. Marginalerna till utgiftstaken krymper. När hänsyn tas till behovet av säkerhetsmarginal finns det inget utrymme för permanenta utgiftsökningar. BNP ökar i år med svaga 0,9 procent vilket innebär att Sverige har en nolltillväxt räknat per capita. Nästa år blir BNP-tillväxten starkare, 2,3 procent. Tillväxten starkare 2014 Den svaga utvecklingen i euroområdet har drabbat svensk export som har sjunkit under 2013. Den inhemska efterfrågan har också påverkats av det osäkra konjunkturläget i omvärlden men i år är det ändå den som har varit drivkraften i tillväxten. BNP-tillväxten 2013 bedöms uppgå till 0,9 procent. I omvärlden ökar tillväxten framöver, även om återhämtningen bedöms gå långsamt. Svensk export tar fart under 2014. När osäkerheten minskar förväntas hushållen öka sin konsumtion. Konjunkturuppgången drar också igång investeringarna i ekonomin. BNP-tillväxten 2014 väntas bli 2,3 procent i kalenderkorrigerade termer. Sysselsättningen har ökat förhållandevis starkt och den kommer fortsätta öka när efterfrågan i ekonomin tar fart. Sänkta skatter 2014 höjer tillväxten i ekonomin och ökar därmed efterfrågan på arbetskraft på kort sikt men bedöms även höja sysselsättningen på lite längre sikt. Från och med nästa år leder sysselsättningsökningen till att arbetslösheten börjar falla. Skatteintäkterna utvecklas svagt År 2014 ökar de totala skatteintäkterna med 2,2 procent. Den svaga utvecklingen är en kombination av skattesänkningar och en svag utveckling av framför allt skatt på kapital. Den svaga utvecklingen påverkar framför allt statens skatteintäkter. Kommunsektorns och ålderspensionssystemets skatteintäkter utvecklas starkare då dessa till största delen beror på lönesummans utveckling, vilken ökar snabbare än de övriga skattebaserna 2014. Intäkterna från skatt på arbete, som utgör drygt 60 procent av de totala skatteintäkterna, ökar starkare år 2014 till följd av att antalet arbetade timmar ökar snabbare och löneökningstakten stiger jämfört med 2013. Skatten på företagsvinster minskar både 2013 och 2014 på grund av sänkt bolagsskattesats och svag vinstutveckling för framför allt export företagen. Hushållens konsumtion utvecklas starkt från 2014, vilket bidar till att skatteintäkterna från mervärdesskatt stiger snabbare efter att ha utvecklats svagt 2011 2013. Skatteintäkterna från konsumtion dämpas dock något 2014 av att energiskatterna minskar, bland annat på grund av lägre el- och bensinförsäljning. Måttlig underliggande utgiftsutveckling på statens budget År 2013 ökar de totala utgifterna på statens budget med 104 miljarder kronor, eller knappt 13 procent, jämfört med föregående år och uppgår därmed till 917 miljarder kronor. Uppgången för klaras främst av att Riksbanken i år lånar cirka 100 miljarder kronor i Riksgälden. De totala utgifterna på statens budget 2014 blir 50 miljarder kronor lägre än i år, främst på grund av lägre nettoutlåning. Som andel av BNP minskar utgifterna från 23 procent 2012 till 20 procent 2017. Utgiftskvoten sjunker i ungefär samma takt som den gjort under det senaste decenniet. Den största utgiftsökningen under prognos perioden, i miljarder kronor, sker inom området Ekonomisk trygghet för familjer och barn främst till följd av stigande utgifter för barnbidrag och föräldraförsäkring. De ökade utgifterna för föräldraförsäkringen beror dels på att medel-

ersättningen ökar, dels på att antalet uttagna föräldrapenningdagar ökar. Utgifterna inom områdena Migration och Integration ökar procentuellt sett kraftigt 2013 och 2014 till följd av att antalet asylsökande från framför allt Syrien och dess närområden väntas bli mycket högt. Då ett stort antal av dessa får uppehållstillstånd ökar behovet av platser i kommunerna, vilket innebär att utgifterna för kommunersättningar stiger kraftigt. De tämligen små marginalerna till utgiftstaket 2014 och 2015 gör det angeläget att följa utgiftsutvecklingen noga framöver. Utgifterna kopplade till migration och sjukskrivningar har de senaste åren haft en tendens att bli högre än prognostiserat. På båda dessa områden väntas utgiftsutvecklingen dämpas, men osäkerheten är stor. Riksbankslånet skapar stort lånebehov Saldot på statens budget beräknas 2013 uppgå till -130 miljarder kronor. Jämfört med 2012 är det en markant försvagning, med drygt 100 miljarder kronor, framför allt på grund av att Riksbanken lånat ytterligare cirka 100 miljarder kronor i Riksgälden. De svaga skatteinkomsterna 2013 vägs upp av att staten under 2013 har sålt aktier. Totalt uppgår statens inkomster av aktieförsäljningar till 42 miljarder kronor, där nästan hela beloppet avser aktier i Nordea. År 2014 prognostiseras budgetsaldot till -95 miljarder kronor. Statsskulden som andel av BNP väntas i år öka relativt kraftigt, med 3,2 procentenheter, till knappt 35 procent. Den fortsätter öka till 36 procent 2014. Största underskottet sedan överskottsmålet infördes Det blir underskott i de offentliga finanserna 2012 2016. Först 2017 nås balans. Underskottet 2013 uppgår till 50 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,4 procent av BNP. År 2014 ökar underskottet till 87 miljarder kronor eller 2,3 procent av BNP. Det är det största underskottet sedan överskottsmålet infördes år 2000. Statens finansiella sparande väntas bli påtagligt negativt både 2013 och 2014. I år uppgår underskottet till 41 miljarder kronor och nästa år till 78 miljarder kronor. Även 2015 väntas sparandet bli negativt. Kommunsektorns finansiella sparande väntas bli negativt 2013, med 6 miljarder kronor. Det bokföringsmässiga resultatet blir däremot positivt. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet visar 2013 ett underskott på 3 miljarder kronor vilket motsvarar 0,1 procent av BNP. År 2014 blir det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet däremot positivt då pensionsutbetalningarna blir låga när den genomsnittliga pensionen sänks med 2,7 procent. Överskottsmålet nås inte Indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet visar att målet inte nås. För att målet ska nås krävs diskretionära åtgärder såsom skattehöjningar eller utgiftsminskningar. Hur snabbt målet ska nås och på vilket sätt är en politisk bedömning. På sikt stärks sparandet genom att de offentliga utgifterna ökar svagare än BNP-tillväxten, så kallad automatisk diskretionär finanspolitik (ADF). Även om denna effekt är stark blir det inte tillräckliga överskott under prognosperioden. Inget utrymme för permanenta utgiftsökningar Marginalerna till utgiftstaken har krympt. För 2014 och 2015 uppgår marginalen till 15 respektive 23 miljarder kronor vilket är lite med hänsyn till den osäkerhet som råder kring utvecklingen på exempelvis sjukskrivningsområdet, arbetslösheten och migrationsområdet. När hänsyn tas till behovet av säkerhetsmarginal finns det inget utrymme alls för permanenta utgiftsökningar. Underskotten större än i budgetpropositionen för 2014 ESV:s prognos är mindre optimistisk än prognosen i budgetpropositionen för 2014. Den makroekonomiska utvecklingen väntas bli svagare, inte minst på längre sikt. Saldot på statens budget och den offentliga sektorns sparande är avsevärt lägre i ESV:s prognos. Differensen avseende det finansiella sparandet uppgår

exempelvis till närmare 1 procent av BNP, cirka 40 miljarder kronor årligen. Differensen beror i hög utsträckning på att ESV har en lägre prognos för kapitalskatteintäkterna, inte minst gällande skatterna på företagsvinster. Därtill har ESV, på längre sikt, en mindre optimistisk syn på den makroekonomiska utvecklingen, vilket dämpar skatteintäkterna generellt. ESV har inte räknat med den höjning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt som föreslogs i budgetpropositionen för 2014, men som avslogs av riksdagen den 11 december 2013. Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP, fasta priser, proc. utv. -0,6-5,0 6,6 2,9 0,9 0,9 2,2 3,3 3,4 2,4 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. -0,9-4,9 6,3 2,9 1,3 0,9 2,3 3,0 3,0 2,7 Hushållens konsumtion, proc. utv. 0,0-0,3 4,0 1,7 1,6 1,8 2,6 3,2 3,2 2,4 Offentlig konsumtion, proc. utv. 1,0 2,2 2,1 0,8 0,3 1,1 0,6 0,7 0,7-0,1 Investeringar, proc. utv. 1,4-15,5 7,2 8,2 3,3-1,2 3,7 7,3 7,3 5,3 Lager, bidrag till BNP-förändringen -0,5-1,6 2,2 0,5-1,2-0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. 1,7-13,8 11,4 6,1 0,7-1,4 2,8 6,1 6,6 5,7 Import, proc. utv. 3,5-14,3 12,0 7,1-0,6-1,9 3,6 6,6 7,0 5,9 Real disponibel inkomst, proc. utv. 2,3 2,0 1,6 3,3 3,5 2,6 2,7 1,6 2,2 2,2 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 2,4 4,5 2,3 3,8 5,6 6,3 6,3 4,9 3,9 3,8 Lönesumma, proc. utv. 5,5 0,1 3,1 5,6 3,8 2,8 4,0 4,2 4,4 4,3 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 0,7-2,6 2,0 2,0 0,7 0,5 1,1 1,1 1,0 0,6 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 6,2 8,3 8,6 7,8 8,0 8,0 7,8 7,2 6,7 6,5 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr 69-30 0 0-19 -50-87 -49-20 4 Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP 2,2-1,0 0,0 0,0-0,5-1,4-2,3-1,2-0,5 0,1 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 38,8 42,6 39,4 38,6 38,2 41,8 43,2 42,2 40,3 38,3 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 1,4 1,2 0,8 0,7 0,8 0,7 0,5 0,1-0,1-0,5 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,6 0,6 0,5 0,3 0,4 0,4 0,1-0,1-0,2-0,3 Sjuårsindikatorn 1,1 0,8 0,3-0,5-1,0-0,9-0,9 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,6 0,4 0,2-0,2-0,6-0,7-0,7 Konjunkturjusterat sparande 1,7 0,2-0,2-0,3 0,0-1,0-1,7-1,0-0,6-0,1 Statsskuld, proc. av BNP 33,1 37,0 33,4 30,9 31,5 34,7 36,0 35,0 33,1 31,0 Skattekvot, proc. av BNP 46,4 46,6 45,4 44,4 44,0 44,6 44,0 43,8 43,7 43,7 Totala utgifter på statens budget, mdkr 766 886 781 805 812 917 866 858 854 874 Takbegränsade utgifter, mdkr 943 965 986 989 1 022 1 066 1 092 1 104 1 120 1 152 varav Ålderspensionssystemet, mdkr 201 220 223 222 238 257 258 269 288 306 Marginal till utgiftstaket, mdkr 14 24 38 74 62 29 15 23 47 44 Budgetsaldo, mdkr 135-176 -1 68-25 -130-95 -37 4 31 Engångseffekter på statens budget, mdkr 70-105 23 36 8-66 -1 0 8 0 Underliggande budgetsaldo, mdkr 65-71 -24 32-33 -64-94 -37-4 31 Källa: SCB och ESV

Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen... 7 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget... 13 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 13 2.1.1 Skatt på arbete... 14 2.1.2 Skatt på kapital... 16 2.1.3 Skatt på konsumtion... 19 2.2 Inkomsterna på statens budget... 22 3 Utgifterna på statens budget... 27 3.1 Migration (UO8)... 29 3.2 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 9)... 30 3.3 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO10)... 31 3.4 Integration och jämställdhet (UO13)... 33 3.5 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO14)... 33 3.6 Studiestöd (UO15)... 35 3.7 Kommunikationer (UO 22)... 36 3.8 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (UO 23)... 37 3.9 Statsskuldsräntor (UO 26)... 38 3.10 Avgiften till Europeiska unionen (UO 27)... 39 3.11 Riksgäldens nettoutlåning... 40 3.12 Realekonomiskt fördelade utgifter... 43 4 Saldot på statens budget... 45 5 Offentliga finanser... 47 5.1 Offentliga sektorns finansiella sparande... 47 5.2 Statens finansiella sparande... 48 5.3 Kommunsektorns finansiella sparande... 50 5.4 Ålderspensionssystemets finansiella sparande... 52 5.5 Den offentliga skulden... 53 5.6 Finanspolitikens inriktning... 55 5.7 Jämförelse med andra prognosinstitut... 57 6 De budgetpolitiska målen... 59 6.1 Överskottsmålet... 59 6.2 Utgiftstaket... 60 7 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen... 63 8 Jämförelse med budgetpropositionen för 2014 och revideringar sedan septemberprognosen... 65 8.1 Jämförelse med budgetpropositionen för 2014... 65 8.2 Revideringar sedan septemberprognosen... 67 Appendix... 73 Kontaktpersoner... 95 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013 5

Förteckning över faktarutor Återföring av periodiseringsfonder... 17 Nya principer för redovisning av studielån på statens budget... 36 Utgiftsmässiga och kostnadsmässiga statsskuldsräntor... 39 Riksgäldens nettoutlåning... 42 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 50 Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp... 55 Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik... 56 Uppdaterad beräkning av ADF-effekten... 56 Indikatorerna för överskottsmålet... 59 Konjunkturjusterat sparande metod... 60 Engångseffekter... 84 Förändring av anslagsbehållningar... 90 Appendix Appendix 1. Volymer 2012 2017... 74 Appendix 2. Utgifter på statens budget 2012 och 2013, i 2013 års struktur... 75 Appendix 3. Utgifter på statens budget 2013 2017, jämförelse med budgetpropositionen och föregående prognos... 76 Appendix 4. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2011 2017, jämförelse med budgetpropositionen och föregående prognos... 77 Appendix 5. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna 2012 2017... 79 Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2008 2017... 80 Appendix 7. Finansiellt sparande i staten 2011 2017... 81 Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2012 2017... 82 Appendix 9. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot 2012 2017... 84 Appendix 10. Justeringar av kalenderåren 2002 2013 för jämförbarhet med 2014.... 87 Appendix 11. Förändring av anslagsbehållningar 2012 2014... 90 Appendix 12. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2000 2017... 91 Appendix 13. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor 2008 2017... 91 Appendix 14. Utgiftstak och förändringar av dessa 2007 2017... 92 Appendix 15. Beräkningsförutsättningar 2012 2017... 93 Appendix 16. Hushållens disponibla inkomster 2010 2017... 94 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN 1 Den makroekonomiska utvecklingen Tillväxten vänder upp 2014 Den svaga utvecklingen i euroområdet har drabbat svensk export som har sjunkit under 2013. Den inhemska efterfrågan har också påverkats av det osäkra konjunkturläget i omvärlden men i år är det ändå den som har varit drivkraften i tillväxten. Såväl den globala som den inhemska efterfrågan har varit understödd av en fortsatt expansiv penningpolitik. I omvärlden ökar tillväxten framöver, även om återhämtningen bedöms vara långsam, och svensk export tar fart under 2014. Hushållens förutsättningar att öka konsumtionen är goda: starka balansräkningar och ett högt sparande i utgångsläget. När osäkerheten minskar bedömer vi att hushållen minskar sitt sparande och ökar sin konsumtion. Diagram 1. BNP till marknadspris fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden 1 020 990 960 930 900 870 840 810 780 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: SCB och ESV Årlig procentuell förändring Procent 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 Konjunkturuppgången drar också igång investeringarna i ekonomin. Sysselsättningen har ökat förhållandevis starkt och den kommer fortsätta öka starkt när efterfrågan i ekonomin tar fart. Sänkta skatter 2014 höjer tillväxten i ekonomin och ökar därmed efterfrågan på arbetskraft på kort sikt men bedöms även höja sysselsättningen på lite längre sikt, främst genom ett ökat arbetskraftsutbud. Från och med nästa år leder sysselsättningsökningen till att arbetslösheten börjar falla. I slutet av prognosperioden bedöms ekonomin ha nått fullt resursutnyttjande. KPIF-inflationen är låg i dagsläget men ökar och går mot 2 procent i slutet av prognosperioden. I takt med att resursutnyttjandet i ekonomin ökar väntas Riksbanken successivt höja reporäntan till en mer normal nivå, med start i början av 2015. Svag återhämtning i Euroområdet starkare tillväxt i USA I omvärlden ökar tillväxttakten kommande år men det är en långsam återhämtning i spåren av finansoch skuldkrisen. Resursutnyttjandet är svagt och pristrycket likaså under en lång period. Detta påverkar Sverige som är starkt beroende av konjunkturen i framför allt Europa. Utvecklingen på de internationella finansiella marknaderna har varit stabil de senaste månaderna. Börskurserna i framför allt USA men även i Europa fortsätter att utvecklas starkt. Osäkerheten kring styrkan i uppgången i euroområdet kvarstår fortfarande. Dessutom finns det marknadsoro kring normaliseringen av penningpolitiken i USA. I euroområdet ökade BNP det andra och tredje kvartalet 2013, efter sex kvartal med fallande BNP. Tillväxten väntas successivt bli starkare under 2014. Tillväxten begränsas dock av fortsatta finanspolitiska åtstramningar i många euroländer, samt av en svag kredittillväxt vilket bland annat återspeglar fortsatta problem i banksektorn. Utvecklingen i USA ser mer positiv ut, BNP har ökat relativt starkt under 2013. De amerikanska hushållen har återställt sina balansräkningar de fyra sista åren och deras nettoförmögenhet har stärkts betydligt. Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras kommande år vilket förstärker hushållens inkomster. Förutsättningarna för en stark konsumtionsökning är därmed goda. Hur stark återhämningen blir är i stort avhängigt hur hushållen ser på framtiden. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013 7

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Återhämtning av exporten går trögt Svensk exportmarknadstillväxt har utvecklats svagt då importen i framför allt euroländerna har varit låg. Dessutom har investeringarna i euroområdet varit extremt låga, vilket missgynnat svensk export som i stor utsträckning är inriktad på investeringsvaror. En förstärkning av kronan har också dämpat exporten. Varuexporten har minskat de fyra sista kvartalen. Det finns dock tecken på en ljusning framöver. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar att exportorderingången och orderstocken till tillverkningsindustrin har stigit något de senaste månaderna, vilket tyder på att den globala konjunkturen är på väg att stärkas. Investeringarna bedöms också ha bottnat i euroområdet under 2013. Stigande investeringar i euroområdet kommande år ger en ytterligare skjuts till svensk export. Exporten bedöms ta fart under 2014 och året därpå tilltar tillväxttakten ytterligare. Trots den svaga exporten bedöms utrikeshandeln ge ett positivt bidrag till BNP- tillväxten 2013, eftersom importen minskat ännu mer. Importen har varit förvånansvärt låg mot bakgrund av förstärkningen av kronan och den relativt starka inhemska efterfrågan. Importen har dock dämpats av en tillfälligt svag import av råvaror. Då den inhemska efterfrågan förstärks 2014 ökar importen mer än exporten så att bidraget från nettoexporten blir svagt negativt. Från 2015 svänger det om till ett positivt bidrag igen. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Hushållen har goda förutsättningar att öka sin konsumtion Enligt sparbarometern för tredje kvartalet 2013 var hushållens finansiella förmögenhet den högsta någonsin, vilket främst berodde på ökande tillgångspriser. Hushållens sparande har stigit de senaste åren och ligger nu på en hög nivå, delvis till följd av den ökade osäkerhet som finanskrisen har inneburit. De disponibla inkomsterna har ökat med i genomsnitt 4,3 procent per år mellan 2008 och 2013. En stor del av ökningen beror på skattesänkningar då lönesumman endast har ökat med 3,5 procent per år. Enligt Konjunkturbarometern i november har hushållens optimism om framtiden fortsatt stiga. Under 2014 sänks hushållens skatter ytterligare. Ett nytt jobbskatteavdrag och sänkt skatt för pensionärer ökar disponibelinkomsten med 0,8 procentenheter. Trots skattesänkningen för pensionärerna minskar den genomsnittliga pensionsinkomsten efter skatt 2014 till följd av den så kallade bromsen i pensionssystemet (för mer information, se avsnittet om ålderspensionssystemet), vilket dämpar konsumtionen. Givet skattesänkningar, hushållens starka balansräkningar samt stigande framtidsförväntningar bedöms konsumtionen ändå öka mer än inkomsterna framöver, vilket leder till att sparkvoten sjunker. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent 8 6 4 2 0 Procent 8 6 4 2 0 Hushållens konsumtion 1,6 1,8 2,6 3,2 3,2 2,4 Offentlig konsumtion 0,3 1,1 0,6 0,7 0,7-0,1 Fasta investeringar 3,3-1,2 3,7 7,3 7,3 5,3 Lager 1-1,2-0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 Export 0,7-1,4 2,8 6,1 6,6 5,7 Import -0,6-1,9 3,6 6,6 7,0 5,9 Nettoexport 1 0,6 0,1-0,2 0,1 0,2 0,2 BNP 0,9 0,9 2,2 3,3 3,4 2,4 BNP, kalenderkorrigerad 1,3 0,9 2,3 3,0 3,0 2,7 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. -2-4 -6 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Anm.; Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst -2-4 -6 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Investeringarna vänder upp Investeringarna ökar igen 2014. Den svaga efterfrågan på svenska exportvaror och därmed låga industriproduktion har minskat industrins behov av investeringar. Ökad export och industriproduktion 2014 leder emellertid till att industriinvesteringarna ökar igen. Även investeringarna i tjänstebranscherna har utvecklats svagt under 2013 men de tar också fart under 2014. Bostadsinvesteringarna har börjat öka under 2013 och bedöms fortsätta öka. Investeringarna i statlig sektor bedöms minska under 2013 och 2014 då vissa stora infrastrukturprojekt successivt minskar. Därefter ökar de igen då andra projekt kommer igång. I kommunsektorn ligger investeringarna på en hög nivå. Där väntas de ligga kvar de närmaste åren eftersom flera stora projekt pågår. Mot slutet av prognosperioden sjunker kommunernas investeringar då flera projekt avslutas. Den svaga exporten och industrikonjunkturen ledde till en lageravveckling inom industrin under tredje kvartalet 2013. Även inom handeln minskade lagren som låg på en hög nivå andra kvartalet. Sammantaget sänker därmed lagerinvesteringarna BNP-tillväxten 2013. Under 2014 bedöms behovet av lagerinvesteringar vara större och lagerutvecklingen höjer då BNP-tillväxten. Resursutnyttjande och potentiell produktion Den svaga efterfrågan 2013 sänker resursutnyttjandet i ekonomin. Åren 2014 2015 sker en viss återhämtning men resursutnyttjandet är fortfarande lägre än normalt. Prognosen för 2013 2015 är en konjunkturbedömning. Därefter bedöms ekonomin gå mot sin potentiella nivå. Den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån är den nivå som ekonomin går mot när konjunkturen klingat av och inga fler störningar inträffar. De politiska reformer som föreslås i budgetpropositionen för 2014 bedöms öka potentiell BNP. Detta genom ett högre arbetskraftsutbud och en högre sysselsättning. Potentiell BNP-nivå bedöms öka med 0,3 procentenheter till följd av reformerna. Sysselsättningen stiger men arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå Sysselsättningen har ökat starkt hittills 2013 med tanke på den svaga produktionen. Det är främst i tjänstesektorn som sysselsättningen ökar, men den har också ökat i kommunsektorn och staten. Utvecklingen av arbetade timmar har inte varit lika stark eftersom bland annat sjukfrånvaron har ökat. Indikatorerna för arbetsmarknaden har förbättrats under hösten vilket tyder på att sysselsättningen i näringslivet kommer att öka ännu starkare framöver. I offentlig sektor väntas dock sysselsättningsökningen dämpas. Arbetade timmar ökar i ungefär samma takt som sysselsättningen framöver. Medelarbetstiden ökar dock något 2014, mätt som årsgenomsnitt, då sjukfrånvaron sjunker lite jämfört med 2013. Den var väldigt hög under framför allt andra kvartalet 2013. Diagram 3. Sysselsättning och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Tusental 68 67 66 65 64 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Källa: SCB och ESV Sysselsättningsgrad Procent av arbetskraften Arbetslöshet (höger axel) Den förhållandevis starka sysselsättningsökningen leder till att produktivitetstillväxten blir mycket svag 2013. En delförklaring till den låga produktivitetstillväxten är att produktion och sysselsättning har ökat mest i sysselsättningsintensiva sektorer. Produktivitetstillväxten ökar men förblir svag även 2014 för att därefter öka starkare då efterfrågan i ekonomin tar fart ordentligt och resursutnyttjandet stiger. 9 8 7 6 5 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013 9

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Arbetskraften har ökat i ungefär samma takt som sysselsättningen det senaste året och arbetslösheten har därmed i stort sett varit oförändrad. Arbetskraften har ökat som följd av en ökad befolkning och ett höjt arbetskraftsdeltagande bland befolkningen. Nästa år fortsätter arbetskraftsdeltagandet att stiga men arbetskraften ökar inte lika snabbt som sysselsättningen och arbetslösheten börjar då minska. Kommande år bedöms arbetskraften öka långsammare än befolkningsökningen. Detta är delvis en följd av att ökningen av befolkningen i huvudsak består av personer som är födda i ett land utanför Europa. Dessa personer har ett lägre arbetskraftsdeltagande än genomsnittet. Vi räknar inte heller med att arbetskraftsdeltagandet i vissa grupper skall fortsätta att öka lika snabbt som det har gjort de två senaste åren. Detta gäller bland annat antalet sjuka utanför arbetskraften som inte minskar lika mycket framöver som tidigare. Sysselsättningen ökar därmed snabbare än arbetskraften även efter 2014 och arbetslösheten fortsätter att sjunka, till 6,5 procent 2017. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP, fp 1,3 0,9 2,3 3,0 3,0 2,7 Produktivitet 0,8 0,3 1,2 2,0 2,1 2,1 Arbetade timmar 0,7 0,5 1,1 1,1 1,0 0,6 Medelarbetstid 0,0-0,5 0,1 0,0 0,0 0,0 Sysselsatta 0,7 1,0 1,0 1,1 1,0 0,6 Arbetskraft 0,9 1,0 0,8 0,5 0,4 0,4 Personer i program, tusental 187 203 199 178 160 151 Arbetslöshet, ILO 1 8,0 8,0 7,8 7,2 6,7 6,5 Öppen arbetslöshet 1,2 5,7 5,6 5,5 5,1 4,8 4,8 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna 16-64 år. Sysselsättningsgraden, det vill säga sysselsättningen som andel av den arbetsföra befolkningen, har ökat något 2013 och fortsätter öka under prognosperioden. Sysselsättningsgraden har stigit, och fortsätter stiga, både bland de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands. Framför allt är det i de yngre och de äldre åldersgrupperna som sysselsättningsgraden stiger. Löneökningarna är dämpade Enligt SCB:s konjunkturlönestatistik har timlönen ökat svagt hittills under året, vilket beror på att vissa avtalsförhandlingar inte är klara på lokal nivå. Löneutbetalningar kommer därmed att ske retroaktivt vilket leder till att löneökningstakten successivt kommer att höjas. Även bortsett från detta är dock löneökningen dämpad, både som en följd av låga avtal och en låg löneglidning. De avtal som finns för 2013 2015 ger i genomsnitt 2,2 procent per år. Timlönerna bedöms, enligt konjunkturlönestatistiken, öka med måttliga 2,6 procent 2013, för ekonomin som helhet. Löneökningarna kommer att vara fortsatt dämpade 2014 och 2015. Då inflationen är låg kommer ändå reallönerna öka relativt mycket. I takt med att resursutnyttjandet stiger efter 2015 stiger också löneökningstakten. Den mycket svaga produktivitetstillväxten under 2013 gör att arbetskostnaden per producerad enhet ökar ungefär i samma takt som timlönen. Eftersom företagen inte kan höja priserna i motsvarande grad, till följd av den dämpade efterfrågan i ekonomin, leder det till att vinstandelen i ekonomin sjunker. Den kommer dock att öka när resursutnyttjandet och produktiviteten ökar. och inflationstrycket är lågt Inflationen är för närvarande låg och den årliga procentuella förändringen av KPI har pendlat kring noll strecket under det senaste året. Den låga inflationen förklaras främst av att bostadsräntorna har sjunkit till följd av att Riksbanken sänkte reporäntan under 2012. Den underliggande inflationen enligt KPIF, där effekterna av förändringar i bostadsräntor exkluderas, ligger på en något högre nivå men även den är låg. Den låga underliggande inflationen förklaras främst av en låg inflation i omvärlden vilket tillsammans med en förstärkning av kronan under de senaste åren har medfört en relativt stark nedgång av priserna på 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013

DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN importerade varor. Därutöver har lägre energipriser också bidragit till att sänka inflationen under 2013. Företagens arbetskostnader, mätt som enhetsarbetskostnader, har stigit relativt mycket under 2013. Men en svag efterfrågan i ekonomin har försvårat för företagen att föra högre kostnader vidare till konsumenterna. Prisökningarna på inhemska varor och tjänster har därför varit låga. Diagram 4. KPI och KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden Procent 5 4 3 2 1 0 Procent 5 4 3 2 1 0 samma period blir KPI högre än KPIF eftersom bostadsräntorna stiger när Riksbanken börjar höja reporäntan i början av 2015. Diagram 5. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Timlön, KL 1 3,0 2,6 2,8 3,0 3,3 3,6 Timlön, NR 1 2,8 2,2 2,8 3,0 3,3 3,6 Enhetsarbetskostnad 2,6 1,8 1,6 1,1 1,2 1,5 Lönesumma 3,8 2,8 4,0 4,2 4,4 4,3 KPI 0,9 0,0 0,9 1,7 2,6 2,9 KPIF 2 1,0 0,9 1,2 1,6 1,9 2,0 Prisbasbelopp, nivå 44,0 44,5 44,4 44,9 45,6 46,8 Reporänta, värde vid årets slut 1,00 1,00 1,00 1,75 3,00 3,75 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. -1-1 -2 2007 2009 2011 2013 2015 2017 Källa: SCB och ESV KPI KPIF Den underliggande inflationen fortsätter att vara låg 2014. Det beror främst på ett lågt resursutnyttjande i ekonomin och på en fortsatt låg inflation i omvärlden. Energipriserna ökar också betydligt mindre än normalt, vilket bidrar till att dämpa den underliggande inflationstakten. KPI fortsätter att vara lägre än KPIF eftersom bostadsräntorna har sjunkit under 2013 vilket leder till att hushållens räntekostnader är något lägre 2014 än 2013. Under perioden 2015 2017 stiger den underliggande inflationstakten successivt som en följd av att resursutnyttjandet i ekonomin ökar. Under -2 Risk för bakslag Budgetkonsolideringen har kommit långt i många länder under de senaste åren men återställningen av balansräkningar bland banker, företag och hushåll kommer fortfarande att dämpa tillväxten framöver. Höga statsskulder måste finansieras och hur det görs, det vill säga hur skatter och utgifter anpassas, påverkar ekonomins utveckling vad gäller tillväxten och dess sammansättning. Det behövs också ytterligare strukturella reformer som främjar tillväxten, inte bara i Europa. Det finns även en betydande osäkerhet framöver kring nya finansiella regleringar, i Sverige och i omvärlden, samt dess effekter. Sådant som till exempel påverkar hushållens tillgång till och kostnad för krediter: bankregleringar, riskvikter, bolånetak, normer och skatter med mera. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013 11

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter År 2014 medför ändrade skatteregler och den fortsatt låga aktiviteten i ekonomin att skatteintäkterna ökar svagt, med 2,2 procent. Den underliggande utvecklingen, det vill säga exklusive effekten av ändrade skatteregler, uppgår till 3,1 procent. De totala skatteintäkterna uppgår till 1 647 miljarder kronor, vilket motsvarar en skattekvot på 44 procent. Regeländringar medför lägre skatteintäkter både 2013 och 2014. År 2013 var det främst sänkningen av bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent som påverkade. Nästa år är det framför allt det femte jobbskatteavdraget och ett förstärkt grundavdrag för pensionärer som påverkar. Förslaget om höjd skiktgräns för statlig skatt ingår inte i prognosen. Skattesänkningar minskar effekten av fler arbetade timmar Intäkterna från skatt på arbete, som utgör drygt 60 procent av de totala skatteintäkterna, ökar långsammare 2013 eftersom antalet arbetade timmar ökar svagt och löneökningstakten är måttlig. År 2014 ökar intäkterna från skatt på arbete starkare till följd av att antalet arbetade timmar ökar snabbare och löneökningstakten stiger. Lönesumman ökar då med 4 procent. Skatteintäkterna påverkas dock av det föreslagna femte jobbskatteavdraget och det förstärkta grundavdraget för pensionärer, vilka tillsammans med andra regeländringar minskar intäkterna från skatt på arbete med 16 miljarder kronor. Diagram 6. Totala skatteintäkter och skattekvoten Procent av BNP Tabell 4. Totala skatteintäkter /Procent 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Totala skatteintäkter 1 562 1 612 1 647 1 722 1 807 1 889 Utvecklingstakt (%) 1,0 3,2 2,2 4,5 4,9 4,6 Utvecklingstakt exkl. regeländringar och engångsposter 1,4 2,8 3,1 4,5 4,9 4,6 Källa: SKV och ESV Anm. Totala skatteintäkter avser den offentliga sektorns skatteintäkter inkl. skatter till EU 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 56 53 50 47 44 41 38 Från 2015 medför återhämtningen i ekonomin att de viktigaste skattebaserna växer snabbare. Åren 2015 2017 ökar skatteintäkterna med i genomsnitt 5 procent per år. En fortsatt återhämtning på arbetsmarknaden leder till en uppgång av intäkterna från skatt på arbete. Samtidigt bidrar konjunkturuppgången till en snabbare ökning av skatteintäkterna från både kapital och konsumtion. Företagens resultat förbättras, vilket innebär att vinsterna ökar och intäkterna från skatt på kapital börjar stiga igen. En högre räntenivå leder till att avkastningsskatten stiger kraftigt. Intäkterna från mervärdesskatt utvecklas starkare när hushållens konsumtion samt investeringarna ökar. Källa: SKV och ESV Totala skatteintäkter Skattekvot (höger axel) Låga intäkter från skatt på kapital En kombination av skatteändringar och svag efterfrågan får till följd att intäkterna från skatt på kapital stagnerar mellan 2012 och 2014. Skatt på företagsvinster minskar både 2013 och 2014 på grund av sänkt bolagsskatt och försämrad vinstutveckling för framför allt exportföretagen. År 2013 är även avkastningsskatten mycket låg på grund av en låg statslåneränta. Den ökar dock från 2014 och framåt, i takt med en högre räntenivå. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013 13

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Skatt på konsumtion ökar starkare från 2014 Hushållens konsumtion utvecklas starkt från 2014, vilket bidar till att intäkterna från mervärdesskatt stiger snabbare efter att ha utvecklats svagt under de föregående tre åren. Skatteintäkterna från konsumtion dämpas dock något 2014 av att energiskatterna minskar på grund av lägre eloch bensinförsäljning samt en negativ indexering. Skattekvoten beräknas 2014 uppgå till 44 procent av BNP, vilket är 0,6 procentenheter lägre än 2013. Skattekvoten påverkas av ändrade skatteregler motsvarande 0,4 procent av BNP. Att nedgången i skattekvoten blir något större förklaras främst av att intäkterna från skatt på kapital utvecklas svagare än BNP. År 2015 sjunker skattekvoten marginellt och är därefter i det närmaste konstant. Minskningen beror främst på den dämpade utvecklingen av punktskatterna samt att skatt på arbete växer något långsammare än BNP. Tabell 5. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring Utfall Prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Staten 0,4-1,8 2,7 0,7 4,8 5,4 4,7 Kommunsektorn 2,9 4,3 4,0 3,5 4,0 4,7 4,5 ÅP-systemet 6,4 3,3 2,9 3,6 4,7 3,9 4,2 Totala skatteintäkter 2,0 1,0 3,2 2,2 4,5 4,9 4,6 Källa: SKV och ESV Statens skatteintäkter utvecklas svagt 2014, framför allt skatt på kapital. En bidragande förklaring till den svaga utvecklingen är de skattesänkningar som genomförts. Kommunsektorns och ålderspensionssystemets skatteintäkter är till stor del beroende av lönesumman, vilken 2014 ökar snabbare än de övriga skattebaserna. Tabellen nedan visar kommunernas skatteunderlag, som både 2013 och 2014 ökar med drygt 3 procent. Kommunernas skatteunderlag påverkas till viss del av det förstärkta grundavdraget för pensionärer, vilket minskar det kommunala skatteunderlaget. De lägre skatteintäkterna som detta orsakar kompenseras dock med höjda statsbidrag. Det underliggande skatteunderlaget, det vill säga skatteunderlag exklusive regeländringar, uppgår 2014 till 2,7 procent. Tabell 6. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Aktuell prognos 3,0 4,0 3,6 3,2 4,0 4,7 4,5 Föregående prognos 3,0 4,4 3,5 3,3 4,1 4,9 4,7 Fastställda 2,3 4,1 3,9 2,7 Underliggande utveckling 4,4 3,9 3,4 2,7 4,0 4,7 4,5 Källa: SKV och ESV Samtliga skatteintäkter finns redovisade i slutet av kapitlet. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras i kapitel 8. 2.1.1 Skatt på arbete Skatt på arbete utgör drygt 60 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter, där lönesumman utgör en gemensam skattebas. Även utvecklingen av skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelning och inflation påverkar de direkta skatterna. År 2014 ökar skatteintäkterna svagt, med 2,7 procent, vilket främst beror på införandet av ett femte jobbskatteavdrag samt förstärkt grundavdrag för pensionärer. Från och med 2015 ökar intäkterna starkare till följd av den fortsatta återhämtningen på arbetsmarknaden. Tabell 7. Skatt på arbete /Procent Utfall Prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Nivå 905 938 970 997 1 039 1 089 1 137 Utvecklingstakt (%) 3,6 3,6 3,5 2,7 4,2 4,8 4,5 Källa: SKV och ESV Pensionsutbetalningar har en dämpande effekt på direkta skatter på arbete 2014 År 2013 utvecklas utbetalda löner svagt medan utbetalda pensioner, sjuk- och föräldrapenning samt arbetsmarknadsersättningar utvecklas starkare. 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 8. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges Nivå 1 Prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utbetalda löner 1 396 2,8 4,0 4,2 4,4 4,3 Aktivitets- och sjukersättning 31-3,7-5,4-2,8-2,0-0,8 Sjukpenning och föräldrapenning 57 8,0 4,9 3,5 3,8 3,9 Arbetsmarknadsersättningar 31 6,6-2,2-13,1-8,3-5,0 förstärkta jobbskatteavdraget. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften motsvarar drygt 100 miljarder kronor. HUS-avdraget uppgår till 17 miljarder kronor, huvuddelen avser ROTtjänster som har ökat kraftigt sedan införandet. ROT-avdraget uppgår till 15 miljarder 2013 och väntas öka med 3 procent de kommande åren. RUT-tjänster beräknas 2013 till 2,5 miljarder kronor och väntas öka till 3,6 miljarder kronor 2017. Pensioner 380 5,5 0,7 3,6 5,6 5,2 Taxerad inkomst 1 972 3,5 3,1 3,7 4,4 4,3 Beskattningsbar förvärvsinkomst 1 775 3,6 3,2 4,0 4,7 4,5 Källa: SKV och ESV 1 Diagram 7. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren 40 30 40 30 Sjukpenningen, som har minskat tidigare, har stigit sedan 2011 till följd av ett återflöde av personer som tidigare utförsäkrats från sjukförsäkringssystemet. Dessutom tillkommer nya sjukfall med personer som har längre sjukskrivning. Även arbetsmarknadsersättningar ökar på grund av att flera personer deltar i arbetsmarknadspolitiska program och att andelen som får arbetslöshetsersättning ökar. Sjukpenning och arbetsmarknadsersättningar utgör dock en liten och minskande andel av skattebasen. Pensionsinkomsterna ökar 2013 med drygt 5 procent till följd av en betydande ökning av balansindex. År 2014 ökar pensionsinkomsterna svagt. Den genomsnittliga pensionen sjunker, dels till följd av att framskrivningen av pensioner grundar sig på en svagare inkomstutveckling, dels på grund av den aktiva bromsen i pensionssystemet. Från och med 2015 ökar utbetalda löner snabbare men arbetsmarknadsersättningarna sjunker. Intäkterna från direkta skatter på arbete uppgår 2013 till 525 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 50 procent av de totala intäkterna från skatt på arbete. Den statliga inkomstskatten är stabil över tiden och utgör knappt 10 procent av intäkterna från direkt skatt på arbete. Skattereduktionerna beräknas 2013 uppgå till 205 miljarder kronor. Skattereduktion för arbetsinkomster uppgår till 86 miljarder kronor och ökar kraftigt 2014, med 16 procent, till följd av det 20 10 0-10 -20 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Direkta skatter på arbete Källa: SKV och ESV Allmän pensionsavgift Skattereduktioner Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman Indirekt skatt på arbete består av arbetsgivar- och egenavgifter samt särskild löneskatt som tas ut på pensionskostnader och vissa förvärvsinkomster. Intäkterna följer i hög grad förändringar i lönesumman och avgiftssatserna. De indirekta skatterna på arbete beräknas till 446 miljarder kronor 2013. I likhet med direkt skatt på arbete ökar indirekt skatt på arbete relativt långsamt de två första prognosåren, men betydligt snabbare 2015 2017. Sysselsättningsstöden fortsätter öka Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Vissa åtgärder tar sikte på att minska lönekostnaderna, exempelvis nedsatta arbetsgivaravgifter för vissa grupper och i vissa regioner medan 20 10 0-10 -20 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013 15

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET andra, exempelvis HUS-avdraget, syftar till att öka sysselsättningen och minska svartarbetet. Utbetalningarna av stöden har stigit kraftigt de senaste fyra åren och uppgår 2013 till drygt 48 miljarder kronor. De beloppsmässigt största sysselsättningsstöden är nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar som beräknas till 21 miljarder kronor, HUS- avdraget samt nystartsjobb. Nedsättningen avseende nystartsjobb har ökat sedan starten 2007, från 0,4 miljarder kronor till 6,0 miljarder kronor 2013. 2.1.2 Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs främst av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt, fastighetsskatt samt stämpelskatt. Under prognosperioden beräknas skatt på kapital uppgå till drygt 10 procent av de totala skatteintäkterna. Tabell 9. Skatt på kapital /Procent Utfall Prognos 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Nivå 184 168 169 168 178 190 202 Utvecklingstakt,(%) -4,1-8,6 0,4-0,1 5,5 6,8 6,4 Källa: SKV och ESV Hushållens skatt på kapitalinkomster ökar starkt under 2013 Hushållens skatt på kapitalinkomster beror på ränte- och utdelningsinkomster, ränteutgifter samt kapitalvinster. Hushållens ränte- och utdelningsinkomster ökade med 15 miljarder kronor 2012, vilket främst berodde på att utdelningarna ökade. Under 2013 har räntenivåerna sjunkit, vilket minskar hushållens ränteinkomster. Även utdelningarna minskar på grund av den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder. Utlåningsräntorna väntas i genomsnitt vara betydligt lägre 2013 än 2012, vilket medför att ränteutgifterna och därmed ränteavdragen minskar kraftigt. Från 2015 beräknas utlåningsräntorna öka, vilket medför att ränteutgifterna ökar igen. Nettot av ränte- och utdelningsinkomsterna och ränteutgifterna utgör hushållens löpande kapitalinkomster. Åren 2013 och 2014 är nettot högre än 2012 fastän utdelningsinkomsterna från investeringsfonder väntas minska väsentligt på grund av den slopade skattskyldigheten. Det är först 2016 som nettot är lägre än 2012 trots att hushållens skulder ökar successivt. Det förklaras av att räntenivåerna är lägre 2013 2015. Eftersom ränteutgifterna är mycket högre än ränteinkomsterna och utdelningarna, innebär de lägre räntenivåerna att statens skatteintäkter blir högre. Detta leder till att skatteintäkterna ökar i år trots att skattskyldigheten för investeringsfonder slopats. Under 2014 2017 minskar dock intäkterna med 1 procent på grund av att skattereduktionerna ökar med sammanlagt 55 procent. Skattereduktionerna ökar kraftigt mot slutet av perioden när utlåningsräntorna ökar. Den genomsnittliga utgiftsräntan väntas vara 1,3 procentenheter högre 2017 än 2013 och den sammanlagda skulden antas öka med i genomsnitt 3 procent per år. Under den senaste fyraårsperioden, 2009 2013, har skulderna ökat med i genomsnitt 6 procent per år samtidigt som den genomsnittliga räntenivån har minskat något. Hushållens kapitalvinster minskade med 11 miljarder kronor 2012. Det beror bland annat på en lägre omsättning på bostadsmarknaden än året innan. I år väntas hushållens kapitalvinster öka igen, med 20 miljarder kronor, till följd av en högre omsättning på bostadsmarknaden samt börsuppgången under 2012 och 2013. För prognosåren 2014 2017 beräknas kapitalvinsterna uppgå till drygt 3 procent av BNP. Nivån är något lägre än den genomsnittliga andelen 1993 2012 på 3,2 procent. Införandet av investeringssparkonto medför att prognosen för kapitalvinster avviker från det historiska medelvärdet. Mot slutet av prognosperioden ökar kapitalvinsterna åter till följd av att den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder på sikt väntas medföra högre kapitalvinster genom minskade utdelningar. 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013

OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 10. Hushållens kapitalinkomster Utfall Prognos 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utdelningar direktägda aktier 34,8 43,6 51,6 46,9 49,9 53,5 61,8 66,5 68,9 69,6 70,8 72,1 Utdelningar fondandelar 5,2 6,7 9,3 8,9 6,3 8,2 9,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränteinkomster bankmedel 9,3 18,9 28,1 12,0 7,7 18,3 20,7 15,5 14,4 14,8 24,1 35,6 Ränteinkomster obligationer 1,8 0,5 0,5 0,8 1,3 1,0 1,3 0,9 1,3 1,3 1,9 2,6 Schablonintäkt investeringsfonder 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,7 Schablonintäkt investeringssparkonton 0,7 1,3 2,3 3,6 5,2 7,2 Löpande kapitalinkomster 51,1 69,7 89,5 68,6 65,1 80,9 95,8 86,4 89,1 91,7 104,5 120,1 Avdrag för utgiftsränta m.m. -65,5-82,8-105,5-80,3-72,4-102,0-109,5-94,9-93,6-104,7-125,7-146,3 Netto löpande kapitalinkomster -14,4-13,0-16,1-11,7-7,3-21,1-13,7-8,5-4,5-13,1-21,1-26,2 Kapitalvinster 134,4 172,4 101,8 94,0 119,5 114,6 103,4 123,1 116,8 123,3 130,3 136,9 Kapitalförluster -4,2-4,2-11,3-7,1-5,6-7,7-6,7-4,5-4,0-4,0-4,0-4,0 Netto kapitalinkomster 115,8 155,2 74,4 75,2 106,7 85,9 83,0 110,1 108,3 106,2 105,2 106,8 Källa: SKV och ESV Anm.: De löpande kapitalinkomsterna är skattade utifrån kontrolluppgifter Kraftigt minskande bolagsskatter År 2012 minskade skatten på företagsvinster till knappt 90 miljarder kronor, en nedgång på 13 procent jämfört med året innan. Förutom en svag efterfrågan i omvärlden påverkades skatten av att företag skatteplanerade genom en ökad avsättning till periodiseringsfonder. Avsättningen sker till en skattesats om 26,3 procent medan de återförs till beskattning med en skattesats om 22 procent. År 2013 väntas skatten på företagsvinster minska med 9 procent till 82 miljarder kronor. Minskningen förklaras framför allt av den sänkta bolagsskatten från 26,3 till 22 procent. Sänkningen finansieras delvis genom begränsningar av ränteavdragen, med utökade restriktioner mot så kallade räntesnurror. Effekten av förbud mot interna lån inom koncerner är mycket svårbedömd, och ESV har därför endast räknat med en finansiering om 3 miljarder kronor till följd av de begränsade ränteavdragen. Regeringen räknade med 9 miljarder kronor i budgetpropositionen. ESV bedömer att sänkt bolagsskatt och begränsningar av ränteavdragen sammantaget leder till ett skattebortfall om 13 miljarder kronor 2013. År 2014 fortsätter skatten på företagsvinster att sjunka, till 79 miljarder kronor. Att skatten minskar 2014 trots att företagens resultatnivåer stiger något, förklaras av att periodiseringsfonder återförs till beskattning under 2013 (se faktaruta). Skatteintäkter från företagens vinster har därmed minskat fyra år i rad. Jämfört med toppåret 2010 har skatteintäkterna minskat med 27 miljarder kronor. Återföring av periodiseringsfonder En indirekt effekt av den sänkta bolagskattesatsen 2013 var att företagen i betydligt större utsträckning än normalt utnyttjade möjligheten till fondering av vinstmedel i periodiseringsfonder 2012. Avsättningen, som får göras med maximalt 25 procent av vinsten, är ett sätt för företag att jämna ut resultatet över flera år. De avsatta medlen ska återföras till beskattning inom sex år. I och med att bolagsskatten sänktes från januari 2013, fanns det starka incitament för företagen att på detta sätt minska skatteunderlaget 2012 och i stället öka det kommande år. Framför allt banker, som står för en betydande del av skatteintäkterna av företagsvinster, utnyttjade denna möjlighet. Företagens avsättning till periodiseringsfonder bedöms medföra minskade skatteintäkter om 4 miljarder kronor 2012. Återföringen 2013 bedöms öka skatteintäkterna med 3,3 miljarder kronor. Skatteplaneringen innebär således en nettovinst för företagen på knappt 700 miljoner kronor. Företagens vinster tre svaga år År 2013 påverkas företagens vinster av en fortsatt svag konjunktur. Företagen pressas av en låg efterfrågan från Sveriges viktigaste exportländer, framför allt i Europa. Dessutom har förstärk- EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013 17