Alarmering, larm och larmkedjor

Relevanta dokument
Samverkansbarhet nu och framöver på framtidens skadeplats Rebecca Stenberg

Det sociala trygghetskapitalet

Det går inte att värdera äpplen med hjälp av päron erfarenheter från utvärdering av samverkansövningar för regional sjöräddningssamverkan

Efterforskning av försvunna personer

Öva med FIA. Utveckling av övningsverksamhet med förstainsatsaktörer. Rebecca Stenberg. Emergency Response, Linköping University

Effektiva räddningsinsatser för framtidens skadeplats

Betraktelse över tredje uppgiften. Rebecca Stenberg

Hållbar trygghet i landet Bortom

Nya samverkansformer i svensk räddningstjänst - samverkan före, på och efter skadeplatsen

Centrum för forskning inom responsoch räddningssystem (CARER)

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33

Samverkansformer i svensk räddningstjänst - samverkan före, på och efter skadeplatsen

Alarmering, larm och larmkedjor

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33

Sammanfattning. Dnr. Uppdraget och utgångspunkter

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Blåljus bortom Latteland. Trygghetsskapande åtgärder på landsbygden TÅLA-projektet

SOS Alarm. Företagspresentation v

SOS Alarms remissvar angående En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54).

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Välkomna till SOS Alarm

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011

Samarbete och samverkan

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Att förhindra och hantera händelser i socioekonomiskt utsatta områden: civil insatsperson i förort

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina april 2013

Utvärdering av samarbete mellan räddningstjänst och väktare.

Administration Insatsledning Mobila resurser

Planering av Räddningssystem. TNSL13 Fö 1: Introduktion. Tobias Andersson Granberg

Brandskyddsföreningen Jönköpings län

Regionalt samrådsmöte sjöräddning Vättern

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Framtidens alarmeringstjänst

Svar på Motion SMS-livräddare i region Östergötland av Per Jamesson (M), Kerstin Nordenberg (M) och Lena Käcker Johansson (KD).

112-utredningen. Videomöte med räddningschefer Syd utredningen

Operativa kommunikationsrutiner via Rakelanvändning RAKEL Skåne version 1.2

Katastrofmedicin. B. Pålsson -13

Projektering av produkterbjudanden. Dan Engström

Att digitalisera frivillighet - i spåren av skogsbränderna. Framtidens skadeplats 5 Februari 2019 Maria Murphy CARER

Sjöfartsverket. Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund. Noomi Eriksson, CSAR

Krisplan för Nordöstra Götalands scoutdistrikt

A* leda och organisera strategisk utveckling Förändring och utveckling i komplexa system

Samverkan mellan kommunal räddningstjänst och Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar

Hälso- och sjukvårdsnämnden

SAMVERKAN UNDER RÄDDNINGSINSATSER. Ett gränsöverskridande möte

Hackathon May Utmaningars beskrivning

Hur kan chefen och organisationen säkerställa en förtroendefull och bra arbetsmiljö?

NÖDNUMRET 112 FÖR ÄLDRE. Nödnumret 112 för äldre

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

Suicidprevention inom Stockholms län (SPIS) Projektdirektiv för ett gemensamt arbete med suicidprevention inom Stockholms län

2 (24) SwecoNormal

SJÖFARTSVERKET. CSSF nr 113 PROTOKOLL. Deltagarförteckning sist. Tid Polisen, Polhemsgatan 30, Stockholm

CARER. Center for advanced research in emergency response. Tobias Andersson Granberg

Utvärdering Samverkansövning SAM 2

UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Kommittédirektiv. En samordnad alarmeringstjänst. Dir. 2015:113. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015

Kommunikation som skapar nytta för chefer och medarbetare

Räddningssystemet och samverkan


Regional samverkansövning Yrkurs

Olycksundersökning. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

Planering och genomförande av stora evenemang. Per Örninge Regional överläkare Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum

BEREDSKAPSPLAN Komplettering till Göteborgs universitets katastrofplan UFS

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Region Skånes plan för händelser med farliga ämnen

Remittering av betänkandet Skogsbränderna sommaren 2018 (SOU 2019:7)

En region för några få En region för alla

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt?

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Strategi för förstärkningsresurser

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Kompetensförsörjningsstrategi

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

SJÖFARTSVERKET Sjöfart och Samhälle

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne

Överförmyndarens uppdragsplan/ verksamhetsplan Uppdragsplanen/verksamhetsplanen fastställdes av överförmyndaren den 14 februari 2013.

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

Redovisning CBRNE-övning

Räddningstjänsten Enköping-Håbo

Manual Skogsappen - Hemkomstkontroll

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand på behandlingshem

Riskbeteende ur olika perspektiv Individ kontra organisation

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

ZEUS brand 23 september 2015

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden

Gustavsvik Örebro. Fakta Gustavsvik bad. Drunkning

Time Care Kommun Suite

Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren

Ledning och styrning - Historisk resumé och trender. Sven Siverbo

Sammanfattning kap. 1. Människor och komplexa system. Indirekta slutledningar. Sammanfattning kap.2. Formativa modeller. Sammanfattning kap.

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.

Patientsäkerhetsberättelse

Alarmeringstjänst / ALRS. Erfarenheter från tillsyn (alla ATS-leverantörer)

Diskursiv arbetsmiljö

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Transkript:

Alarmering, larm och larmkedjor Ett komplext organisatoriskt fält Rebecca Stenberg

2 Alarmering, larm, larmkedjor Pilotstudie för att Problematisera och försöka beskriva det organisatoriska fältet lyfta fram några angelägna utvecklings/forsknings områden

3 Alarmering i dag 1 nödnummer 2.1 utredningar 0 gemensamma/generella definitioner i 29 länder ½ tillsyn, dvs tillsyn av vårdfaktorer men inte räddningsfaktorer via IVO Aktörer i alla 4 samhällssektorer gör alarmerings/larmtjänster Svårt skilja på alarmering, larmtjänster, jourtjänster, kommunikationstjänster, trygghetstjänster, säkerhetstjänster Allmänhetens föreställningar kvar på 50-talet

Bild när jag försöker - Avtal förklara sedan larmkedja 2012-2013 för föreningsfolk Framtidens skadeplats 4 Förstärkt medmänniska SMS-livräddare Polis, sjöpolis Polisen Regionsledningscentral Kustbevakningen Vägfärjor, kommersiell sjöfart Sjöräddningssällskapet SAR hkp, Lotsar Ambulansdirigent Ambulans hkp Ambulans 112 - SOS Alarm Ku Sjö- och flygräddningscentralen Räddningscentraler Räddningstjänster Frivilligbrandkår och värn Orginalbild hämtad från SOS Alarm och påbyggd rebecca.stenberg@liu.se jonas.pollak@gmail.com 4

Några få exempel i ett komplicerat fält 6 Sjö- och flygräddningscentralen 1177 Vårdguiden Kustbevakningens vakt Polisens RLC Försvarsmakten Räddningscentraler Lokala samverkanscentraler SOS Alarm Offentlig sektor Kommersiell sektor Thunstalls GEOS (nödsändare) Spot nödsändare??? Securitas BRIS Kvinnojourer MPS Landräddningen POSOM Djurräddningsgrupper SSRS medlemsservice Ideell sektor Privat sektor o hushåll Appen Tryggve SMS-livräddare Privata initiativ

7 Några utmaningar idag och framöver Tekniken först, många kreativa initiativ med oklar funktionalitet och ingen tillsyn, appar för allting - saknas möjligheter att knyta samman larmkedja som inkluderar ex frivilliga Olika uppdrag, regelverk, lagstiftning och kulturer, språk och tid Standardiserbara vardagslarmkedjor är helt annorlunda än unika sällanlarmkedjor som måste skapas ad hoc och kräver betydligt mer kunskaper om hur och var man mobiliserar resurser Fragmentering på olika aktörer, dålig samverkan mellan olika aktörer

Megatrenderna förstärker utmaningarna och ställer större krav på larmkedjan 8 Mer sårbarhet för det oväntade, det ostandardiserade, marginalolyckorna Fungerande larmkedjor på landsbygden och i skärgården Bristen på redundans - komplexitet som ökar När det kommer 40 cm snö i Stockholm är det katastrof. Värre stormar, häftigare skogsbränder, mer misstänksamhet och samhällsklyftor Ha mindre betydelse i vardagsolyckorna där bilen själv signalerar att det behövs två ambulanser

9 Utvecklingsbehov? Från enkel operatör till nyckelfunktion i en fungerande larmkedja Från standardiserad respons till både standardiserad respons och problemlösning beroende på behov Från låga krav på omvärldskunskap till ibland omfattande krav på kunskap och nätverk Från internutbildning till nationell grundutbildning och påbyggnad utifrån specialisering Från jobb till profession Från låg egenkontroll och stress till variation och stress Från Lean produktion till Leagile produktion

Lean strategi Agil strategi 10 Bygger på standardiserade processer och förutsägbarhet till tid, plats, volym Ex Mc Donalds, serietillverkning eller callcenter services Kärnverksamhet med tajt bemanning Snabb formaliserad befordringsgång Centralstyrning Uppgifter utförs i enlighet med kodifierad kunskap i form av instruktioner och rutiner Ger transaktionskostnader och personalomsättning Bra för rutininsatser men innehåller ingen utveckling, inget lärande, inga resurser för det oväntade Flexibel produktion på turbulent marknad med ryckig/oförutsebar efterfrågan Ex Sjö- och flygräddningsledning Helhetsflöden eller styckeproduktion Produceras utifrån kunskapsintegration och decentraliserade initiativ Redundans Behovsstyrd Lean + Agile = Leagile strategi Bra vid flexibla behov, bygger på kunniga och motiverade medarbetare, snabba och precisa kommunikationsflöden. Kräver lång inlärning och sårbart för personalavgång

11 Framtidens produktion av alarmering Leagile produktion Man behöver smidigt kunna växla mellan olika typer av responser beroende på olika behov: Olika behov i olika regioner Olika behov i tid Olika behov beroende på typ av olycka Behov av beslutsstöd och teknikstöd för bägge Behov av personalresurser och kompetens för bägge

12 Framtidens alarmering En tydlig definition, ett skyddat varumärke, en teknisk plattform för alla (dvs ganska samma som direktivet för 112-utredningen) en tillsyn. Nödvändig vidareutveckling av organisation för effektivitet i utfall, kostnader, arbetsmiljö Möjlig gaspedal och innovationsmekanism för teknisk och kommunikativ utveckling av samhällstjänster Nyckelroll med behov av egen professionsutveckling

13 Forskningsförslag: 1. Effektiv organisation Beskriva och tydliggöra området utifrån lokala, nationella och internationella perspektiv liksom hur det förhåller sig till samhällets olika sektorer, regler och lagstiftning. För utveckling av exempelvis en ändamålsenlig tillsynsverksamhet samt nyckeltal och kvalitetskrav är det viktigt. Kartlägga transaktionskostnader i larm- och responskedjor. Var finns transaktionskostnaderna i form av tidsförluster, kulturskillnader, risk för missförstånd och vad kostar de för olika typer av olyckor? Hur kan effektivitet i alarmering påverkas av olika teknik- och produktionsstrategier, transaktionskostnader och kostnader för kompetensutveckling och personalomsättning?

14 2. Alarmering och larm som utvecklingsnav Hur stor/liten central är tekniskt gångbart/möjligt/effektivt? Hur kan man anpassa till olika behov i olika regioner? Hur kan teknisk utveckling inom alarmeringsområdet fungera som innovationsmekanism för andra välfärds- och samhällstjänster och samverkan dem emellan?

15 3. Larmoperatören en nyckelroll profession? Kartlägga nya krav på kompetens och samhällskunskap för att sy ihop framtidens allt mer olikartade larmkedjor Hur kan samverkan mellan de två första länkarna i larmkedjan förstärka och förbättra respons och räddning där resurserna är glesa? Kan larmoperatören få en mer aktiv och framskjuten roll där operatören styr eller handleder inringaren till relevanta första responsaktiviteter? Utveckla larmoperatörsfunktionen till en profession med förslag till utbildnings- och kompetenskrav, nationell utbildning och vidareutbildning samt karriärvägar.

16 Rebecca Stenberg, tel 0708-991663 rebecca.stenberg@liu.se FD Psykologi, lektor i företagsekonomi Linköpings universitet Styrelseledamot Centrum för forskning inom respons och räddningssystem CARER Linköpings universitet. Forskningsprojekt Rapporter på CARERS hemsida Effektiv räddning på framtidens skadeplats Lärande utvärdering för samverkansövningar och insatser Utredning av isolyckan i Vålarö Alarmering, larm och larmkedjor Samverkansformer i räddning och respons Brandskyddsföreningen Issäkerhetsrådet rebecca.stenberg@liu.se, CARER