Putsade fasadsystem på nyproducerade regelväggar

Putsade fasadsystem på nyproducerade regelväggar Bakgrund Med anledning av den debatt som på allvar startade våren 2007 intensifierade Sto Scandinavia AB arbetet med att utveckla fuktsäkrare fasadsystem för den svenska marknaden. Vår målsättning har alltid varit att ge kunderna ett stort antal valmöjligheter när de ska välja fasadsystem. Varje byggprojekt är specifikt vad gäller krav och önskemål om kvalitet, livslängd, produktpris, åldringsbeständighet, tidsvinster i byggskede, projekteringsmöjligheter, arkitektonisk utformning, ljudkrav, slagtålighet, väderbeständighet, fukttålighet, möjlighet till vädertätning, lämplighet till vald stomme, konstruktionsmetod och liknande. Det finns ingen standardlösning som ger optimalt slutresultat för alla typer av byggprojekt. Detta var vår ståndpunkt våren 2007 och den är densamma idag. Vi har under det senaste året noggrant utvärderat befintliga system och utvecklat nya lösningar som på ett helt annat sätt löser fuktproblematiken vid putsade fasadsystem på regelväggar. Jag använder benämningen regelväggar därför att jag har sett samma typ av problem oavsett om reglarna är av trä eller stål. Att det skulle vara säkrare med stålreglar har jag inte kunnat konstatera. Det är troligen av större vikt hur väl arbetsledningen och aktörerna i byggprocessen hanterar fuktfrågor och vilka åtgärder som vidtas, som avgör om slutresultatet blir bra eller inte. Om det är trä- eller stålreglar, EPS eller stenull, tjock eller tunn puts, kartongklädd gips eller oorganiska skivor är inte avgörande i lika stor grad. Ventilerad fasadlösning Vi kan konstatera att en ventilerad och dränerande spalt mellan stomme och putsbärare är en säkrare lösning jämfört med putsad isolering direkt mot den yttre skivbeklädnaden på en bärande stomme. Här spelar dock detaljutformning vid genomföringar i fasaden, fönsteranslutningar och andra för fasaden känsliga 1 av 9 Per Karnehed

detaljer fortfarande en avgörande roll. Vid dessa partier är nämligen väggen enstegstätad. Den bakomliggande skivbeklädnaden utsätts för vatten som tränger in via otätheter i fasaden. Vid läckande fönster eller plåtanslutningar samlas vatten gång på gång på samma ställe. Detta fenomen är lika för träfasader, tegelfasader och korrekt utförda putssystem på ventilerade skivor. Genom att fukt som tränger in i konstruktionen kan ventileras ut när vädret är fint, fungerar denna typ av konstruktion enligt de flesta bedömare bra. En aspekt som bör undersökas är hur nya välisolerade väggar hanterar denna luftspalt, och om inträngande vatten hinner torka ut innan väggen angrips av mögel. Jämför problematiken för krypgrunder samt uteluftsventilerade vindar över välisolerade bjälklag. Här kan uteluften under vissa perioder innehålla så mycket fukt att det blir kondens utan att det läcker in en droppe vatten. Tillförs sedan regnvatten vid genomföringar, plåtanslutningar, läckande fönster och fönsteranslutningar ökar belastningen ytterligare. Normalt sett är det inget problem eftersom konstruktionen ventileras, men när temperaturen i luftspalten sjunker, i och med bättre väggisolering, ökar även riskerna med ventilerade konstruktioner. De flesta i byggbranschen anser dock att en ventilerad konstruktion i ytterväggen är en säker lösning. Puts på isolering För att kunna hantera vatten som penetrerar fasaden vid genomföringar, plåtanslutningar, läckande fönster och felställen som hantverkaren trots allt kan göra ibland, har vi även modifierat ett system som funnits i sju år på den amerikanska marknaden. Det gör det möjligt att skydda den bakomliggande stommen från såväl inträngande regnvatten som kondensvatten från en ventilerad luftspalt. Det är detta system som vi kallar StoGuard. StoGuard bygger på att den bakomliggande stommen som tar skada av inträngade fukt skyddas med ett vattenavvisande och diffusionsöppet skikt. Denna inre barriär gör att vattnet rinner ner till en dränerad avslutningslist nere vid sockeln på huset. Så långt liknar detta en normal dränerad konstruktion. Vad vi nu 2 av 9 Per Karnehed

måste göra är att säkerställa att allt vatten i denna spalt också leds ut ur fasaden, utan att fastna på något skivmaterial eller tränga längre in i konstruktionen genom t ex skivskarvar. För att vattnet på sin väg ner inte ska leta sig in vid skruvskallar eller den yttre stombeklädnadens skivskarvar, sugas upp i det yttre skivmaterialet eller leta sig in i överkant på t ex dörr- och fönsteröppningar ska hela den yttre fasadbeklädnaden behandlas med StoGuard-systemet. Vidare ska enkla plåtar integreras i systemet som leder bort vatten över fönster och dörrar. Öppningar i fasaden ska behandlas med StoGuard innan fönster och dörrar monteras. Detta för att säkerställa att vatten som annars kommer in till stommen genom läckande fönster och dörrar leds bort. Det är därför som underliggaren vid fönster ska snedskäras/snedmonteras. Vatten som hamnar här kan sedan genom tyngdkraften rinna ner utanpå StoGuard-systemet, utan att sugas upp av underlaget eller leta sig in vid skivskarvar. Produkterna i StoGuard systemet är lätta att hantera och applicera. Kostnaden för material uppgår till ca 60-70 kr/m 2. Tidsåtgången med 20% öppningar i fasaden ligger grovt uppskattat på ca 10 minuter/m 2. Det är avbrott och öppningar i fasaden som tar tid att behandla så att fullgod fuktsäkerhet uppnås. När stommen och samtliga genomföringar är helt förseglade och täta kan det nya fasadsystemet med dränerad isolering och puts monteras. Genom att montera en minst 80 mm fasadisolering höjs temperaturen i stommen och riskerna med byggfukt minskar i jämförelse med om en tunnare fasadisolering monteras. Den yttre isoleringen får gärna vara betydligt tjockare än 80 mm. Vi har testat systemet med goda resultat med 180 mm isolering utanpå en träregelstomme. Den bärande regelstommen kan då minskas i samma omfattning ner till den gräns som t ex bärande pelare och liknande sätter. För att erhålla en tvåstegstätning av fasaden har vi tagit fram en dränerande spalt på ca 6 mm framför StoGuard-systemet. Spalten ligger alltså omedelbart utanför den bärande stommen. Denna 6 mm spalt är inte ventilerad utan ska endast göras 3 av 9 Per Karnehed

dränerande. Blir spalten ventilerad kortsluts putsisoleringen utanför spalten och fyller inte sin funktion. Stommen blir då kall och riskerna för kondens ökar. Även uttorkningen av byggfukt minskar då temperaturen i stommen sjunker. Därför är det viktigt att poängtera skillnaden mellan dränerad spalt och ventilerad spalt i detta system. Putsisoleringen kan väljas antingen som EPS eller stenull. EPS-skivorna kan fås med not och spont. För att erhålla en 6 mm dränerande spalt kan en speciell klisterteknik användas som ger vertikala dräneringskanaler alternativt en spårad baksida på EPS-skivorna. Väljs stenull ska en dräneringsmatta av veckad polypropylen monteras på fasaden innan stenullen sätts fast. Denna matta tillför ingen brandlast för väggen och det bildas ingen luftspalt bakom stenullen. När mekanisk infästning av isoleringen ska användas, ska den försänkas bakom 12 mm isolerlock. Detta för att minimera risken för värmebryggor som på sikt kan ge en prickig fasad på grund av värmeläckage. Som putssystem har vi valt ett 10-12 mm fiberförstärkt, cementbaserat putsbruk som armeras med en glasfiberväv. Putsen har låg E-modul för att klara spänningar på bäst möjliga sätt. Utanpå detta ska en diffusionsöppen, genomfärgad silikonhartsputs appliceras för att ge bästa möjliga säkerhet för väggen. Alternativt kan en mineralisk genomfärgad ytputs användas. Testresultat Vi har sedan hösten 2007 testat närmare tio väggar på SP i Borås samt hos SINTEF i Trondheim, både det ventilerade putssystemet StoVentec på skivmaterial och det dränerade putssystemet med StoGuard på regelstomme. Vi har genom dessa tester funnit de svaga punkterna och utvecklat appliceringsmetoder lämpliga för svenska byggarbetsplatser. Vi har idag ett system som vi vet fungerar, då de senaste testresultaten från SP visar att den inre stommen inte nås av något vatten eller fukt från fasaden. 4 av 9 Per Karnehed

Testerna utförs under 6-7 timmar i en rigg med måtten 3x3 m där fönster, armaturer, svep, balkonginfästningar, ventiler, rörelsefogar, elskåp, markisinfästningar och dylikt testas. Väggen begjuts med vatten och utsätts sedan för ett pulserande tryck som simulerar vindar upp till stormstyrka. Testmetoden benämns SS-EN 12865. Det är enligt vår bedömning ett tufft test som ger en bra indikation på om väggen klarar stora påfrestningar av slagregn eller inte. Naturligtvis saknas för fasaden avgörande parametrar som t ex åldring, och därför ska man vara försiktig med att testa nya vädertätningar enbart med detta test eftersom UV-ljus, kyla och andra faktorer inte tas upp. Vi har dock bara använt oss av beprövade material i dessa tester. Lufttäthetens betydelse för konstruktionen Lufttäthet är ytterligare en faktor med StoGuard-systemet som vi sett i dessa tester. Väggen blir inte bara vindtät med StoGuard utanpå vindskyddsskivan. Väggen blir helt lufttät. Det innebär att hela tryckfallet mellan utsida puts och innemiljö tas av StoGuard-systemet som ligger bakom fasadisoleringen. Det finns ingen drivkraft för vattnet att penetrera genom putssiktet utan dräneringsspalten blir trycksatt. Där tidigare vatten sprutat in genom små läckställen i fasadputsen och dess anslutningar, blir inflödet av vatten nu mindre. Vatten som trots allt tränger in genom den yttre fasadputsen och dess anslutningar eller läckor vid plåtar, fönster o dyl. stannar upp när det når StoGuard. Vattendroppar kan sedan rinna i den dränerade spalten bakom isoleringen och leta sig ut vid öppningar vid sockeln. StoGuard är även så vattenavvisande att det klarar 50 cm vattenpelare utan läckage i över 6 månader. Detta trots att systemet är diffusionsöppet med vattenånggenomgångsmotståndet uppmätt till 40.000 s/m. Genom lufttätheten kan vi nu styra tryckfallet och minska påfrestningarna på den yttre fasaden. Den traditionella lösningen i Sverige med en vindskyddskiva är bra för att stoppa vind och drivande snö, men luftväxlingar i stommen kan den inte stoppa. Dessa luftväxlingar innebär sämre termiska egenskaper för väggen än vad konstruktören avsett. Vidare innebär luftväxlingarna en okontrollerbar transport av 5 av 9 Per Karnehed

fukt i konstruktionen som kan orsaka kondensutfall inne i konstruktionen. Detta är ett känt fenomen bland skadeutredare när det gäller kontorsbyggnader där kylning av luften sker. Det är betydligt större mängder fukt som transporteras genom konvektion i en konstruktion än genom diffusion. Idag är det enda konvektionsskyddet den inre plastfolien som även fungerar som ångbroms. Där den perforeras eller ansluts otätt vid väggskarvar, bjälklagskanter, fönsteranslutningar och liknande fås idag en okontrollerad konvektion som vid viss väderlek ger upphov till kondens inne i konstruktionen. Denna fukt måste torka utåt om plastfolien är monterad på insidan av väggen. Tyvärr är processen med diffusion så långsam att det sannolikt hinner bildas mögel långt innan fukten torkat bort. Detta gäller oavsett fasadlösning om stommen är välisolerad. Byggfukt kan torka ut Lufttätheten i StoGuard öppnar också för möjligheten att utforma en vägg där den bärande stommen kan tillåtas torka inåt genom att ångbromsen på insidan utelämnas. Beräkningsmässigt kan en lägenhet med normalt fukttillskott på insidan utformas med en bärande stomme på t ex 145 mm som fullisoleras. Insidan kläs med 1-2 lager gips eller likvärdigt. På utsidan av stommen monteras en 9-12 mm skiva. Därefter appliceras StoGuard över hela ytan så att fasaden blir lufttät. Innerväggar, bjälklag, eldosor och andra genomföringar som tidigare varit svåra att få helt lufttäta kan nu enklare kontrolleras med avseende på lufttätheten. Genom att optiskt kontrollera utsidan ser man felställen eftersom den genomfärgade produkten ska ha täckning och underlaget inte ska synas igenom. Lyser underlaget igenom är det bara att applicera mer färg så att full täckning erhålls. Utanpå detta monteras en isolering som bör vara lika tjock (ha samma U-värde) som isoleringen i stommen. Luftpelaren på 6 mm i den tryckutjämnande och dränerande spalten påverkar inte väggens isolervärde. Därefter putsas isoleringens utsida med 10 mm fiberförstärkt putsbruk och en glasfiberväv appliceras som armering i den yttre tredjedelen av putskakan. Sist läggs ytputsen på som utgör väderskyddet för väggen. 6 av 9 Per Karnehed

Med denna uppbyggnad utan inre ångbroms och den bärande stommens utsida placerad ungefär i mitten av den totala isolertjockleken, fås fuktvärden i den inre delen av stommen som understiger 75% RF under hela året. Byggfukt kan också torka inåt vilket är en stor fördel vid nyproduktion. Fuktsäkerheten i denna konstruktion är större jämfört med en traditionell vägg med inre ångbroms. Vid välisolerade konstruktioner sjunker temperaturen i den yttre delen av stommen under vissa ogynnsamma väderleksförhållanden och risken för kondens är uppenbar. Att sedan få dessa vattendroppar att torka ut genom diffusion är en mycket långsam process och risken för mögelpåväxt i konstruktionen är stor. En tumregel som byggare av passivhus har fått lära sig är följande: För att undvika skadlig konvektion på grund av en otät konstruktion, får summan av alla otätheter i en PE-folie bara uppgå till en handflatas storlek i ett enfamiljshus. Det är lättare sagt än gjort att alla genomföringar i plastfolien, skarvar av våder, takanslutningar, golvanslutningar, anslutningar till fönster och dörrar, infällda spotlights, ventilationskanaler, skador som uppstår vid montering, klammer, spikhål osv blir helt lufttäta. Med StoGuard kan det lufttäta skiktet kontrolleras från utsidan innan putsioleringen monteras. För att göra en bedömning av konstruktionens fuktsäkerhet kan beräkningar i t ex WUFI göras som simulerar olika förlopp, produktkombinationer och mängden inläckande vatten. Dessa beräkningar har visat sig stämma rätt bra med hur konstruktionerna fungerar i praktiken. Vädertätning av fasaden Sto har tagit fram nya system som möjliggör för konstruktören att bygga in en fungerande tvåstegstätning i konstruktionen. Denna tvåstegstätning kan designas så att den i viss mån tillåter felaktigt utförande och defekta produkter typ läckande fönster genom sin dubbla säkerhet. Först ska vatten i första läget ledas bort från fasaden genom takutsprång, korrekta plåtavteckningar med droppnäsor och andra anslutningar vid balkonger och entrétak. Därefter ska putsentreprenören och 7 av 9 Per Karnehed

plåtslagaren tillsammans med fönsterleverantören utforma monterbara och fungerande anslutningsdetaljer mot karmar och fönsterbleck. Med hjälp av fogband och andra hjälpmedel för vädertätning, utförs här konstruktionens första tätning. Denna första tätning blir också mycket effektivare än en traditionell vädertätning på konstruktionen eftersom vi nu kan garantera att luftpelaren bakom isoleringen i den 6 mm breda dräneringsspalten tryckssätts av uteluften. Trycket på utsida puts och baksida isolering är nu lika. Konstruktionen bakom luftspalten läcker inte in luft som orsakar sänkt tryck i spalten. Vid dagens ventilerade/dränerade lösningar sker ytterliggare tryckfall i konstruktionen genom vindskyddsskivans alla skarvar och genomföringar och vatten kan då följa med längre in i konstruktionen. Kan trycket hållas lika i luftspalten och utsida fasaden, har vatten inte någon drivkraft som gör att det kan penetrera genom vädertätningen förutom den rörelseenergin som regndroppen har. Det vatten som nu tränger in genom vädertätningen och andra otäta ställen i fasaden kommer sedan in till den dränerande spalten och leds vid genomföringar, otäta fönster, plåtanslutningar och liknande in till den yttre skivan på stommen. Genom att StoGuard har applicerats heltäckande på stommen och vid alla genomföringar, bibehålls det inläckande vattnet i droppform, och genom gravitationen rinner det neråt på fasaden i den dränerande spalten bakom isoleringen och leds vid anslutningsplåtar över t ex fönster och dörrar ut på fasaden och eventuellt kvarvarande vatten leds ut bakom fasadisoleringen nere vid sockeln. Slutsats Valet av konstruktion åligger alltid konstruktören. Med hänsyn till konstruktionens livslängd, ingående komponenter, kostnader vid produktion, driftskostnader, kvalitetsnivå etc. görs aktiva val som bestämmer hur konstruktionen kommer att fungera. Sto har ca tio grundsystem som därefter kan varieras beroende på vilka ytputser som appliceras. Kombinationsmöjligheterna blir snart närmare 100. Jag vill med detta visa på det närmaste omöjliga i att specificera generella system som täcker alla typer av konstruktioner. Det blir antingen för dyrt eller i värsta fall 8 av 9 Per Karnehed

felaktiga konstruktioner. Genom att isolervärdet i väggarna sannolikt kommer att öka ställs större krav på en noggrann analys och fuktdimensionering i både byggprocess och driftsskede. Sto utbildar kontinuerligt entreprenörer och konstruktörer om våra produkter och i byggfysik för att belysa dessa faktorer. För de aktörer i byggprocessen som verkligen vill undersöka om den valda konstruktion är vädersäker som det är tänkt, rekommenderar jag varmt att utföra ett fullskaleförsök enligt t ex SS-EN 12865. Detta test ger en god indikation på hur robusta de valda lösningarna och de ingående komponenterna som fönster, dörrar, fasadmaterial och stomme egentligen är. Fuktproblem är inte svåra att lösa om bara viljan finns att utforma konstruktionen så att varje aktör faktiskt kan tillåtas att göra några enstaka fel utan att hela konstruktionen äventyras. Skillnaden med fukt jämfört med t ex rasrisk i ett hus är att alla inser vad som skulle hända om konstruktionen skulle rasa. Fukten ger skador, gradvis och under längre tid, men vad dessa skador kan leda till är inte alltid helt tydligt för de olika aktörerna i byggprocessen. Därför kanske det inte är rättvist att lägga hela ansvaret för fuktsäkerheten på en enskild hantverkare, eller som i fasadens fall ofta sker på två eller tre separata hantverkare som ska samordna sina entreprenadgränser. Konstruktören kan redan från början utforma lösningar som medger smärre toleranser vid utförandet och som är robusta och förlåtande jämfört med alternativa utformningar. Detta under bibehållen kvalité och givna ekonomiska ramar. Per Karnehed Produktchef, Fasadsystem 9 av 9 Per Karnehed