Värt att veta om kronisk förstoppning 1
När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk om symtomen pågår regelbundet under lång tid, ett halvår eller mer. Kronisk förstoppning kan vara ett allvarligt handikappande tillstånd med stor inverkan på allmäntillståndet och livskvaliteten. Typiska symtom är uppblåst mage, hård och/eller klumpig avföring, magsmärta, krystning vid tarmtömning, känsla av ofullständig tömning och färre än tre tarmtömningar per vecka. Kronisk förstoppning är vanligt Nästan var femte svensk kvinna under 50 år lider av kronisk förstoppning. Men det är bara en tredjedel som söker hjälp hos sjukvården, så många lider i onödan utan effektiv medicinering. Kronisk förstoppning är vanligare hos kvinnor än hos män samt bland äldre personer. 2 3
Vad orsakar kronisk förstoppning? Det finns många orsaker till kronisk förstoppning: Att tarmarnas förmåga att driva fram avföringen mot ändtarmen försämras eller hindras, leder till en långsammare rörelse genom tarmen. Att muskulaturen i ändtarmen inte fungerar som den ska vilket kan leda till svårighet att pressa ut avföringen. Att samordningen mellan bäckenbotten och anala ringmusklerna inte fungerar under tarmtömningen. Regelbunden användning av vissa mediciner. Neurologiska sjukdomar som multipel skleros och Parkinsons sjukdom, eller skada på ryggmärgen. Hur ställs diagnosen? För att en läkare ska kunna ställa diagnosen kronisk förstoppning måste ett antal olika frågor besvaras. De rör toalettvanor, hur förstoppningen upplevs och hur personen påverkas av symtom som uppblåsthet och krystning vid tarmtömning. Detta samtal kan kännas genant och obekvämt, men genom att få en så tydlig bild av tillståndet och situationen som möjligt, kan läkaren rekommendera en lämplig behandling. Ibland behöver undersökningen kompletteras med olika tester. Tester som kan vara aktuella är: Blodprover för att utreda blodbrist eller förändring av sköldkörtelhormon. Undersökning av ändtarmen för att se hur muskler och nerver runt ändtarmen fungerar. Koloskopi en undersökning med kamera för att titta på tarmens insida. Transitstudie en röntgenundersökning av tjocktarmen som visar hur snabbt avföringen förflyttar sig i tarmen. 4 5
Kontakta läkare om problemen pågått länge Om man haft symtomen en längre tid är det viktigt att söka läkare. För att underlätta läkarbesöket är det bra att vara förberedd. Anteckningar i en dagbok gör det lättare att följa symtomen, hur de varierar och vad de påverkas av. Man kan notera hur ofta man går på toaletten, hur avföringen ser ut, vad man ätit eller om man motionerat samt andra symtom som kan förekomma. Anteckningar gör det också lättare att kommunicera med läkaren vid ett eventuellt besök. Kost och motion är viktiga faktorer Regelbundna matvanor är bra för tarmarnas funktion. Att hoppa över en måltid, särskilt frukost, kan bidra till långsammare eller mer oregelbundna tarmvanor. Ett högt fiberintag kan motverka förstoppning. Frukt, grönsaker, nötter, fullkornsbröd och pasta, fullkornsflingor och brunt ris är alla bra fiberkällor. Varje måltid bör innehålla åtminstone en ingrediens med högt fiberinnehåll och man bör helst äta ofta men mindre portioner. En del föredrar att få i sig fibrer i form av frukt eller grönsaker (lösliga fibrer) snarare än från flingor och gryn (olösliga fibrer) eftersom olösliga fibrer ibland kan ge upphov till uppblåsthet och obehag. Den som redan äter en fiberrik kost bör vara försiktig så att det inte blir för mycket, det kan förvärra symtomen vid förstoppning. 6 7
Drick lagom med vatten och lite kaffe. Undvik alltför stora mängder kaffe, te och cola, eftersom koffein och tein kan verka uttorkande. Även alkoholhaltiga drycker torkar ut kroppen. Det är därför viktigt att dricka vatten men i rimliga mängder. För mycket vätska kan göra att magen känns uppblåst och det förbättrar inte tarmfunktionen. Sport och motion kan motverka förstoppning hos en del personer. För den som har ett stillasittande liv är det viktigt att röra på sig och utföra någon form av regelbunden träning eller motion. Detta kan vara en lunchpromenad eller att ta cykeln istället för bilen. Små förändringar kan göra stor skillnad för magen. Låt toalettbesök få ta tid De flesta magar mår bäst av regelbundna vanor. Tarmarna är som mest aktiva cirka 30 minuter efter en måltid, då tarmarbetet regleras av den sk gastrokoliska reflexen. Reflexen skjuter på avföringen i tjocktarmen mot ändtarmen och utlöses för att bereda plats för den nya maten. Reflexen varar i 10-30 minuter för att sedan avta. Sammandragningar i hela tarmen sker tre gånger per dygn för att tömma tarmen på allt innehåll som blivit kvar. Det är viktigt att inte stressa vid ett toalettbesök. Låt det ta lite tid. Den som har en tendens att bli förstoppad, bör avsätta minst 10 minuter och det ska helst ske vid en tidpunkt då det inte är bråttom eller stressigt till något annat. Bra är att förlägga toalettbesöket till efter morgonmålet då den gastrokoliska reflexen är stark. Det är också viktigt att andas normalt. Vissa håller andan då de försöker trycka ut men detta försvårar bara tarmtömningen. 8 9
Hur behandlas kronisk förstoppning? Behandlingsalternativ vid förstoppning innefattar framförallt kost- och livsstilsförändringar och/eller laxantia. Receptfria och receptbelagda läkemedel med tarmtömmande effekt finns i form av pulver, vätskor, tabletter och stolpiller. I de fall där behandlingen inte lindrar symtomen, finns det alternativa metoder för att hantera kronisk förstoppning. Exempel på detta är biofeedbackträning (vilket innebär att göra omedvetna processer medvetna), lavemang, tarmaktiverande läkemedel, probiotika och i enstaka fall operation. Våga fråga! Det viktigaste är att våga söka hjälp hos läkare om man drabbas av långvarig förstoppning det finns hjälp att få. 10 11
SE/LO/RES/13/0017 APR 2013 LINDH & PARTNERS Faktagranskad av: Henry Nyhlin, Docent och Överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Shire Nordic Regional Office, Svärdvägen 11D, 182 33 Danderyd, Tel 08 544 964 00, medinfoglobal@shire.com 12