INDUSTRIELLA RÄTTSSKYDDET I DOMSTOLARNA DE TEKNISKA LEDAMÖTERNA Advokat Håkan Borgenhäll
Tekniska ledamöter Parke-Davis & Co. v. H.K. Mulford Co., 189 Fed. 95 (S.D. N.Y. 1911).spend an inordinate expense of time merely to understand. How long we shall continue to blunder along without the aid of unpartisan and authoritative scientific assistance in the administration of justice, no one knows; 2
Tekniska ledamöter i Sverige Historik 1884 års patentförordning (23 ) föreskrev, efter 1944 års revision, att Stockholms Rådhusrätt skulle tillföras tekniska ledamöter i patentmål. Sammanssättning: tre lagfarna domare respektive tre tekniskt kunniga ledamöter. Inte några tekniker i hovrätten. Prop. 1966:40. Erfarenheterna visade att existerande ordning i Rådhusrätten var bra. Skälet angavs att teknikerna bistår med att i) klarlägga invecklade och omtvistade tekniska förhållanden ii) den starka tekniska utvecklingen har komplicerat patentmålen. Rådande ordning från 1944 behålls i underrätten. SPOF: i) Krav på synnerligen framstående sakkunskap ii) nuvarande tekniska ledamöter har högre krav på uppfinningshöjd än PRV:s besvärsnämnd iii) teknikerna bör därför vara patenttekniskt sakkunniga, vilket departementschefen instämmer i. 3
Tekniska ledamöter - hovrätten Historik Prop 1966:40. Tekniska ledamöter föreslås i hovrätten. Förslag härom lades fram redan 1944 men det ansågs inte föreligga tillräckliga skäl för detta. Kommittén pekade på i) de goda erfarenheterna i underrätten samt ii) Den tekniska sidan av patentmålen är ofta så dominerande att sakprövningen mycket beror av rent teknisk bedömning iii) det är värdefullt för domstolen att teknisk sakkunskap finns omedelbart tillgänglig för domstolen vid exempelvis överläggning till dom. Remissinstanser positiva. Stockholms Rådhusrätt kom med ett intressant inspel om att övergå till tvåinstanssystem med Högsta domstolen som överinstans. Tidsutdräkt och höga kostnader anfördes som skäl. Sedan 1968 - Fyra lagfarna domare och tre tekniskt sakkunniga domare. 4
Rättens sammansättning i patentmål mm Nutid Genom lagändringen 1977 reducerades antalet ledamöter men med bibehållen balans mellan lagfarna domare och tekniskt sakkunniga ledamöter (2+2 i första instans och 3+2 i andra instans, dock med möjlighet till utökade sitsar). 66 resp 67 patentlagen Den 1 januari 1983 infördes en ordning med att tekniska ledamöter från PBR får ingå i TR och hovr. Det sker regelmässigt. Av 68 framgår att regeringen förordnar för tre år i sänder minst 25 tekniskt sakkunniga att tjänstgöra i TR eller hovr (i samråd med TR och hovr). Mål utan HUF och vid syn på stället är TR domför med en lagfaren domare. Tekniker får delta. Hovrätten får avgöra utan tekniker ( om uppenbarligen inte behövs ). Enligt 69 patentlagen kan yttrande inhämtas från PBR. Har det hänt? Enligt 40:1 RB kan yttrande inhämtas från sakkunnig, vilket kan innefatta PRV. Har det hänt? 5
Rättens sammansättning i patentmål forts. Nutid och framtid 2 kap 1 Lag (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar: Lagfarna domare och patentråd samt tekniska experter. Patentråd och tekniska experter = tekniska ledamöter. Patentråd utnämns i enlighet med Lag (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare. Regeringen förordnar om tekniska experter (2 kap 3 ). En teknisk ledamot ska ha teknisk eller annan relevant utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som handläggs i patent- och marknadsdomstolarna (2 kap 4 ). Regler om sammansättning i patentmål bibehålls delvis. 4 kap 1 anger bl a att om det inte finns behov av teknisk sakkunskap kan rätten bestå av tre lagfarna domare. 5 kap 1 anger att PMÖD är dock domför utan tekniska ledamöter om medverkan av sådana ledamöter inte behövs. (rekvisitet uppenbarligen är slopat). I småmål (RB 1:3d 1 st RB) en lagfaren domare eller en lagfaren domare och en teknisk ledamot. Ärenden (4 kap 7 resp 5 kap 5 ). 6
Betydelsen av tekniska ledamöter idag Prop 2015/16:57 s. 251 Förutom de skäl som anförts i äldre förarbeten kan följande tilläggas: Tekniker med patenträttsligt kunnande spelar också en betydande roll när det gäller exempelvis bedömning av uppfinningshöjd, tolkning och formulering av patentkrav samt när det gäller att förstå och tillämpa den praxis som har utvecklats i det europeiska patentverket. 7
..inte finns behov av teknisk sakkunskap 4 kap 1 resp 5 kap 1 Prop 2015/15:57 s. 221:..enbart tolkningen av licensavtal, den rättsliga innebörden av t ex en unionsrättslig reglering eller en fråga om preskription. Vid småmål pga. låga skadestånd behovet litet av tekniska ledamöter (s. 223). Vid ärenden flera remissinstanser har pekat på behovet av två tekniska ledamöter. Regeringen delade inte den uppfattningen (s. 230). Även i andra fall kan det finnas skäl att låta en extern expert ingå i rätten i stället för ett patentråd, exempelvis i jävssituationer och vid stor arbetsbelastning. (s. 255-256)...det bör överlämnas till domstolarna att avgöra vilka tekniska ledamöter som ska ingå i rätten. (s. 256). Håkans reflektion: Stor försiktighet bör iakttas vid beslut att inte låta tekniska ledamöter delta, särskilt betänkligt att avstå från patentråden. 8
Är tekniska ledamöter alltid en fördel? Patentmålen utgör en integrerad del av rättssystemet som juristerna är utbildade att hantera. Många renodlade juridiska frågor kan komma upp inte minst processrättsliga. Riskerar vi att teknikerna tar över dömandet i tekniskt komplicerade mål? Hänger alla tekniker med i den snabba teknikutvecklingen? Det har förekommit att tekniska ledamöter ställer frågor som knappast varit förenliga med vår dispositiva processordning. 9
Hur ser det ut i andra länder? USA legal judges och i vissa fall jury UK och Nederländerna legal judges with technical qualifications. Tyskland uppdelning i intrångs respektive ogiltighetsmål. I intrångsmål legal judges och i ogiltighetsmål legal och majoritet av technical judges. UPC liknande en svensk lösning med legal och technical judges. 10
STOCKHOLM GOTHENBURG MALMO HELSINGBORG BRUSSELS www.vinge.se