EKOSYSTEMTJÄNSTER STÖDJANDE

Relevanta dokument
Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Ekosystem ekosystem lokala och globala

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Vad ska ni kunna om djur?

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Att få. blommor och bin. att trivas

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Fakta om pollinatörer

Får jag hugga ner trädet på min tomt?

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Plask och plums! EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG

Biologi. Livet på jorden

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Bilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster. Karolina Brick

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Naturen till din tjänst

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Från humla till jordgubbe

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

Grönytefaktor för kvartersmark och allmän platsmark. Christina Wikberger, Stockholms stad CAREOFCITY.COM

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

arbetstillfällen

Question today imagine tomorrow create for the future

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekosystemtjänster en självklarhet? Veronika Johansson, Hållbarhetsspecialist Riksbyggen

Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef

Minnesanteckningar från din Workshop Ekosystemtjänster i planering och pedagogik.

Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster. Karolina Brick

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Varför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Livets myller Ordning i myllret

Fortsättningen av biologikursen.

Anna Dalins förskoleområde

Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017

Välkommen till Västergården på Hjälmö

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Fortsättningen av biologikursen.

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet

Vegetation som föroreningsfilter

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner Hemtentamen VT-18. För studenter som läser Hållbar utveckling B

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Förslag den 25 september Biologi

Ekosystemtjänster i Falkträsket

Spana på djurens och naturens tjänster!

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Naturorienterande ämnen

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Transkript:

EKOSYSTEMTJÄNSTER Ekosystemtjänster (EST) är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande (Naturvårdsverket 2012 efter The economics of ecosystem and biodiversity -TEEB). Ekosystemtjänster representerar det arbete som organismerna och deras intrikata samspel med det icke-levande systemet (t.ex. berg, vatten och luftcykler) utför, vilket människan är direkt beroende av för sin försörjning och överlevnad. Ekosystemtjänsterna brukar, för bättre åskådlighet, klassas i fyra olika grupper: PRODUCERANDE Ger varor/nyttigheter såsom mat, träfiber och bioenergi.. Mat Råmaterial Energi Rent vatten Mediciniska resurser REGLERANDE Påverkar eller styr ekosystemens naturliga processer såsom vattenhållande förmåga, rening av luft, pollinering, nedbrytningshastighet och biologisk kontroll av skadegörare Reglering av luftkvalitet Bullerreglering Skydd mot extremt väder Vattenrening Lokal klimatreglering Pollinering CO2-bindning Reglering av skadedjur Nedbrytning KULTURELLA Ger upplevelsevärden för till exempel rekreation och skönhetsupplevelser. Hälsa och rekretion Sinnlig upplevelse och inspiration Sociala interaktioner Naturpedagogik Symbolik och andlighet Turism STÖDJANDE Är underliggande förutsättningar för att övriga ekosystemtjänsterna ska kunna fungera, bland annat fotosyntes, bio-geokemiska kretslopp, bildning av jordmån Biologisk mångfald Habitat för arter Biogeokemiska kretslopp Bildning av jordmån

BLOMLÅDOR & INSEKTSHOTELL Titta på våra blomlådor och insektshotell REGELERNADE EKOSYTEMTJÄNSTER Pollinering I vårt moderna landskap råder det brist på föda och boplatser för pollinatörer. Detta är exempel på orsakerna varför pollinatörer har tydligt minskat i Sverige som i många andra länder. Genom att plantera pollenrika och nektarrika växter som till exempel salvia, kungsmynta, lavendel, kärleksört och röd solhatt kan man hjälpa pollinatörer att hitta föda. Genom att sätta upp insektsholkar och bibatterier kan man hjälpa de att hitta boplatser. Dessa enkla åtgärder stärker ekosystemtjänsten pollinering som vi alla är beroende av. Det är även viktigt att det finns pollen och nektar under hela pollinationernas aktiva säsong. Särskilt viktiga är växter som blommar tidigt på våren som sälg och andra videarter. Vilka andra växter i parken gynnar pollinatörer? Vad kan du göra hemma för att hjälpa olika pollinerare?

RÖNNLUNDEN Titta på rönnlunden, stenrösen, död ved, ängen, eken och insektshotell REGELERNADE EKOSYTEMTJÄNSTER Reglering av skadedjur Biologisk kontroll av skadegörare kan ske genom naturliga fiender eller en art som konkurrerar om samma livsutrymme som skadegöraren. Om du har problem med att bladlöss i din trädgård så välkomna nyckelpigorna. En nyckelpiga lägger 400 ägg och varje larv äter 800 bladlöss. Dessa naturliga fiender kan vara många olika organismer som insekter, spindeldjur, kräl- och groddjur fåglar eller däggdjur. Ett varierat lite ostädat landskap med lövträd, blommande buskar, stenmurar, högar med stenar, död ved, lövhögar och en artrik flora (många olika blommor) ger bra förutsättningar för denna tjänst. Om reglering av skadedjur inte fungerar finns det risk att skade djur sprids snabbt, vilket kan medföra stora skador på produce rande ekosystemtjänster (till exempel mat och virke). Diskutera biologisk kontroll av skadegörare. På väggen kan du se hur olika insektshotell ser ut. Hur kan du gynna naturliga fienden i din trädgård?

LUGN OCH RO Titta runt i parken på all grönska; alla träd, buskar och blommor du ser. KULTURELLA EKOSYSTEMTJÄNSTER Hälsa & rekreation, sinnlig upplevelse och inspiration, sociala interaktioner, naturpedagogik, turism Att vara ute i naturen, gå ut med hunden, plocka bär och svamp, skåda fåglar, jogga eller cykla är bra för hur vi mår och för att hjälpa oss att slappna av. Forskning visar att natur gör att människor klarar stress, blir friska snabbare efter sjukdom och kan bibehålla sin hälsa och livsglädje. Parker är populära mötesplatser för både barn och vuxna, vi njuter av vårblommor och de vackra höstfärgerna. För barn är det viktig att få leka i naturen, att klättra på träd, bygga koja, utforska, observera och att känner sig fri, detta främjar deras hälsa, motorik och kreativitet. Därför är naturområden i närheten till bostäder, förskolor och skolor så viktiga. Vackra landskap och artrika ekosystem med olika djur och växter är också en anledning till var vi semestrar och naturturismen ger inkomster för turistarrangörer. Slå dig ner och reflektera över kulturella ekosystemtjänster. Vad gör du på fritiden? Hur mår du när du är ute i naturen?

SKOGEN OCH ALLA TRÄDEN Titta på parkens träd och ställ dig under ett träd och känn hur det svalkar en varm dag! REGELERNADE SAMT PRODUCERANDE EKOSYTEMTJÄNSTER Reglering av luftkvalitet, buller och lokalklimat, CO2- bindning, mat, råmaterial, energi Träd i staden renar luften från sot och stoftpartiklar. Damm och andra partiklar fastnar på träden och sköljs ner i jorden, gaser absorberas. Vid en gata med träd är luftföroreningarna ca 70 % mindre än vid en jämförbar gata utan träd. Träden förbättrar även lokalklimatet genom att ge skugga, öka luftfuktigheten och skapa liten luftström. Träd, buskar och andra mjuka marker har också en bullerdämpande effekt. Det är svalare i en skog än på ett torg. Lövträd tar upp mer koldioxid än barrträd. Lövträd med glansiga blad tar upp mer koldioxid än de med håriga blad. En skog bidrar med massor med olika ekosystemtjänster. Skogen ger oss exempelvis livsmedel som blåbär, svamp och kött från vilt. Den producerar träråvaror. Den hjälper också till att producera energi, binda koldioxid och hjälpa till att reglera klimatet. Vilka ekosystemtjänster skulle försvinna om man högg ner all skog? Finns även kulturella ekosystemtjänster i skogen? Nämn några stycken.

BRYTA NER OCH BYGGA UPP Titta på komposten, löv och död ved som finns i parken REGELERNADE EKOSYTEMTJÄNSTER Nedbrytning Nedbrytare är de organismer som lever på organiskt material som döda djur och växter och spillning. Det finns massor med olika organismer som räknas som nedbrytare bland annat flugor, skalbaggar, myror, daggmaskar, många svampar och många bakterier. Vad gör nedbrytarna? De frigör och omvandlar ämnen från växtdelar, döda djur och spillning. De ser även till att det ovanstående bryts ned och kommer ner i jorden. Så att växterna kan använda näringen igen. I varje ekosystem finns nedbrytare som asätare, svampar och bakterier. Energiflödet från solen till gröna växter, vidare till djur och nedbrytare, vilket hänger ihop i näringskedjor. Ett ekosystem består av flera korta eller långa sådana kedjor som tillsammans bildar en näringsväv. Vad gör nedbrytare för nytta? Vad är nedbrytare och bryter de ner eller bygger de upp? Kan du se någon på platsen? Vad skulle ske om inga organismer skulle bryta ned växtdelarna?

ÄNGEN Titta på ängen STÖDJANDE EKOSYTEMTJÄNSTER Biologisk mångfald På en äng finns en mängd olika blommor, det är en av våra artrikaste naturmiljöer. På en äng finns bland annat prästkrage, blåklocka, rödklöver, rödblära och mandelblom. Det finns ofta många olika sorters småkryp som bin, humlor, fjärilar, blomflugor, skalbaggar och spindlar. Även många olika fågelarter som äter insekter och frön hitta mat på ängar. Många olika arter ger ett stabilt bygge av ekosystem och de blir därmed mindre känsliga mot störningar, vi kallar det för resiliens (motståndskraft). Tänk till exempel på pollinering. Olika blommor som blommar vid olika tidpunkter och som har olika färger och former skapar förutsättning för att det finns många olika arter av pollinerare. Blommor är konstruerade för att pollinerare ska kunna sprida pollen så effektivt som möjligt. Skulle en art av pollinatörer försvinna som följd av till exempel förändrat klimat finns andra arter som kan säkra pollineringen av våra gröda. Nämn olika blommor som växer på ängen. Vilka växter i parken tror du gynnar pollinerare och fåglar?

DAMMAR OCH VÅTMARKER Titta på dammen framför dig och fundera kring hur naturen renar vatten. REGLERNADE EKOSYSTEMTJÄNST Vattenrening Våtmarker är naturens reningsverk. Växter, bakterier och andra organismer renar vatten genom att ta upp näringsämnen som kväve och fosfor och genom att bryta ned föroreningar. Växter som hjälper till att rena vatten är bland annat vasstarr, gul svärdslilja, äkta förgätmigej och knapptåg. Våtmarker spelar en viktig roll i att ta hand den ökade belastning av näringsämnen som bland annat jordbruket medför. I stadsmiljö kan dammar anläggas för att rena dagvatten. Dessutom bidrar de till att skapa variation i landskapet och en högre biologisk mångfald. Finns inga naturliga reningsverk i form av våtmarker och dammar måste man bygga reningsverk. Att bygga reningsverk och driva dem kostar mycket pengar. Finns en dagvattendamm där du bor?

ÄPPELLUNDEN/BÄRBUSKAR Titta på äppelträden, bärbuskarna och insektshotell REGELERNADE SAMT PRODUCERANDE EKOSYTEMTJÄNSTER Pollinering och mat För att vi ska få frukt och bär måste deras blommor bli pollinerade. Över 90 procent av alla blommande växter och mer än två tredjedelar av världens viktigaste matgrödor är beroende av pollinatörer, resten pollinerar sig själva eller med hjälp av vinden. Pollinering medför även att frukt och bär får bättre kvalitet och blir större. Dålig pollinering är lika med dålig skörd. Bin och humlor är viktiga pollinatörer men även fjärilar, blomflugor och vissa skalbaggar kan bidra till pollinering. För Sverige uppskattas det totala ekonomiska värdet av insektspollineringen till mellan 260 och 466 miljoner svenska kronor. Om tjänsten skulle gå förlorad skulle pollineringen behöva ske för hand av människor. Detta skulle få konsekvenser för matproduktionen och leda till brist på varor och därmed kraftigt höjda matpriser. Globalt skulle förlust av pollinatörer leda till ett bortfall av konsumentvaror till ett värde av mellan 190 och 310 miljarder euro årligen Vad händer om alla pollinerare försvinner? Hur kan man handpollinera? Skulle du kunna handpollinera alla blommor på ett äppleträd?

VI MÅSTE VÄRNA OM JORDENS RESURSER. INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT. AstraZenecas mission är att flytta fram gränserna för forskningen för att utveckla läkemedel som förändrar liv. Vi har samma förhållningssätt när det gäller hur vi som företag bäst kan skydda miljön här på jorden, det vill säga att vi följer vetenskapen och att vi ständigt utmanar oss själva genom att sätta nya tuffa mål för vårt arbete. Till exempel beslutade vi relativt nyligen att börja transportera fler av de läkemedlen vi producerar här i Södertälje med sjöfrakt i stället för med flyg. Det kräver lite mer planering och framförhållning, men gör stor skillnad för miljön. Vi har också ett eget vattenreningsverk i Södertälje som är specifikt anpassat för att bryta ner de komplexa läkemedelssubstanser som finns i avloppsvattnet, dessutom driver vi våra anläggningar i Södertälje och Göteborg med grön ursprungsmärkt el. Ett lite mindre projekt är den biodlingen vi har på vår forskningsanläggning i Göteborg som bidrar till att driva naturens ekosystem framåt i närområdet, samt att den ger världens godaste honung! För oss är det viktigt att stimulera barn och ungas intresse för naturvetenskap och teknik. Det är nämligen avgörande för vår framtida konkurrenskraft att få tillgång till kompetenta medarbetare. Ofta är det små saker som kan väcka ett sådant intresse till exempel ett besök här på Tom Tits. Kanske kan den här ekoslingan och förståelsen av hur viktig bin är i vårt ekosystem bidra till ökad nyfikenhet?