Barn berä)ar! En studie av 10- åringars syn på läsning och bibliotek
Sy?e och genomförande I Sy?et med rapporten var a), uefrån barns egna utsagor, undersöka barns upplevelser och erfarenheter av berä)elser, läslust och läsning i relaeon Ell bibliotekens verksamhet.
Sy?e och genomförande II Gruppintervjuer med hundra barn (10 år) från olika delar av landet. TreLosex pojkar och sexeofyra flickor. Tre)on intervjuer med barn som har svenska som modersmål. Sju intervjuer med två- språkiga barn.
Läsning och läslust I Några barn tycker inte om a) läsa böcker. De allra flesta tycker mycket om a) läsa böcker. Deckare och mysterieböcker är favoritgenrer. Barnen använder också internet, spelar data- spel, läser serier.
Läsning och läslust II Barnen uppger a) de inte gillar böcker som inte är åldersanpassade för dem. Läser helst i soffan eller sängen. VikEgt för läslusten a) handlingen är fängslande och medryckande. A) kunna idenefiera sig med personer eller miljöer är också vikegt.
A) söka, a) finna och a) prata om sin läsning I De hi)ar böcker genom kompisar, syskon, föräldrar eller genom biblioteket. Eller genom a) läsa serie- böcker eller genom Kamratposten eller genom a) söka på internet.
A) söka, a) finna och a) prata om sin läsning II De talar mest med kompisar och föräldrar om sin läsning. De uppger a) läraren o?a bestämmer vad de får läsa i skolan. Hemma bestämmer ibland föräldrarna, men de har större frihet a) välja sin friedsläsning.
Läsning och bibliotek I Överlag förknippar de bibliotek med posieva upplevelser. Barnen har en tradieonell syn på bibliotekens verksamhet, men de använder biblioteket Ell annat än bokrelaterade akeviteter.
Läsning och bibliotek II Barn som deltar i lässemulerande metoder på bibliotek är posievt inställda, men har synpunkter. Vissa är missnöjda med bokepsen, några e?erfrågar mer faktaböcker på bokpraten. Mycket missnöjda med a) böcker finns i så få exemplar. Ibland får de inte läsa böcker det Epsas om på biblioteket i skolan. Uppska)at med förfa)arbesök.
Hur kan biblioteken få fler barn intresserade av a) läsa? Barnen föreslår: Informera mera, göra mer reklam för biblioteken. Barn Epsar andra barn om verksamheter på biblioteket. Medbestämmande i biblioteket. Förbä)ra miljön i biblioteket. Kunna ta med något a) äta eller dricka i biblioteket. Fler exemplar, fortare köpa in nyutgiven li)eratur.
Hur kan biblioteken få fler barn intresserade av a) läsa? Barnen föreslår: Mer bokprat, exempelvis uefrån olika genrer. Fler Ellfällen a) prata om böcker man läst. Levandegöra berä)elser, ex. genom teater, utställningar och sång. Förfa)arbesök. Biblioteket kunde ordna akeviteter som inte bara handlar om böcker.
Tre förhållningssä) Ell läsning Den lus^yllda läsningen Läsning som tvång Den instrumentella läsningen
Den lus^yllda läsningen PosiEv inställning Ell läsning. Läser av frivillighet. Läsning är inte ansträngande. Goda läs- kunskaper? Stort behov av böcker. Besöker biblioteket och deltar i läsfrämjande akeviteter. Biblioteket spelar roll för barnen och de säger sig få ökat läsintresse e?er a) ha deltagit i t.ex. bokklubbar.
Läsning som tvång NegaEv inställning Ell läsning. Läsning är inte frivilligt, utan de läser för a) lärare och föräldrar säger åt dem a) läsa. Motstånd mot läsning- svaga läskunskaper? Barnen har behov av berä)elser, men inte i form av böcker. Använder biblioteket för a) de måste genom skolan.
Den instrumentella läsningen Neutral inställning Ell läsning. Läser för a) det är nylgt och för a) lära sig saker. Läser för a) få kunskap, för a) lära sig saker utanell, för a) förbä)ra ordkunskap, för a) visa a) man hänger med, för a) det är nylgt i synnerhet när man blir vuxen. Använder biblioteket men tenderar a) e?erfråga mer faktaböcker.
Slutsatser I De barn som deltar i lässemulerande verksamheter är o?a barn som redan har e) lus^yllt förhållningssä) Ell läsning. A) nå barn som ser läsning som tvång är en utmaning. Om biblioteken arbetar uefrån e) användarperspekev bör biblioteken utgå från barns erfarenheter och behov av läsning och berä)elser.
Slutsatser II Rapporten visar a) inte alla läsande barn är intresserade av böcker. Det innebär a) biblioteken också måste förmedla och Ellgängliggöra berä)elser genom andra former än genom tryckt skönli)eratur. VikEgt a) biblioteken utvecklar metoder för a) stödja barns olika förhållningssä) Ell läsning.