SVENSKA FOLKET OCH NATO

Svenska folket och Nato SVENSKA FOLKET OCH NATO ULF BJERELD E fter det kalla krigets slut har neutraliteten successivt lyfts ut ur den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Under det kalla kriget användes formuleringen alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig som en konsensusskapande övergripande beskrivning av den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken. År 1992 enades socialdemokraterna och de borgerliga partierna i riksdagens utrikesutskott i stället om formuleringen Sveriges militära alliansfrihet, syftande till att vårt land skall kunna vara neutralt i händelse av krig i vårt närområde, består. Förändringen kan beskrivas som från förutsägbarhet till handlingsfrihet. Under kalla kriget var syftet med den svenska neutralitetsdoktrinen att omvärlden skulle veta att Sverige i krigstid verkligen skulle sträva efter att förhålla sig neutralt. Men med 1992 års formulering var syftet i stället att den svenska politiken inte skulle vara förutsägbar. Tvärtom Sverige skulle i händelse av krig i Europa ha handlingsfrihet att välja neutraliteten, men också att kunna välja andra alternativ, beroende på den konkreta säkerhetspolitiska och militärpolitiska situationen. I samband med att regeringen i februari 2003 till riksdagen avgav sin årliga utrikespolitiska deklaration försvann också 1992 års formulering ur den svenska doktrinen. Från och med år 2003 sägs endast att Sverige är militärt alliansfritt. I sak betyder denna förändring inte så mycket. I och med att Sverige är militärt alliansfritt kvarstår möjligheten att försöka välja neutralitetsalternativet i en krigssituation. Förändringen ligger i stället mest på det symboliska planet. Genom att ta bort ordet neutralitet ur doktrinen markerar Sverige dels att neutraliteten är ett mindre troligt alternativ i en krigssituation, dels att Sverige är en del av EU och inte längre vill betraktas som en neutral stat i Europa. Men förändringarna av den svenska säkerhetspolitiska doktrinen efter kalla krigets slut har inte följts av någon motsvarande förändring av svenska folkets åsikter om neutraliteten och den militära alliansfriheten. Stödet för en bibehållen neutralitet är fortsatt starkt. Av 2002 års SOM-undersökning framgår också att Natomotståndarna är nästan dubbelt så många som Nato-anhängarna, även om motståndet mot ett svenskt Nato-medlemskap minskat något. Av de tillfrågade 2002 anser 23 procent att det är ett bra förslag att Sverige söker medlemskap i Nato, mot 22 procent 2001 och 24 procent 2000. Andelen som tycker att det är ett dåligt förslag att Sverige söker medlemskap i Nato minskar hösten 2002 till 41 procent, mot 49 respektive 45 procent i föregående års undersökningar. 327

Ulf Bjereld Tabell 1 Svenska folkets inställning till NATO-medlemskap 1994-2002 (procent) Förslag: Sverige bör söka medlemskap i Nato Bra Varken Dåligt Summa Opinions- År förslag eller förslag procent balans 1994 15 37 48 100-33 1995 17 37 46 100-29 1996 21 34 45 100-24 1997 24 38 38 100-14 1998 22 35 43 100-21 1999 19 34 47 100-28 2000 24 31 45 100-21 2001 22 29 49 100-27 2002 23 36 41 100-18 Kommentar: Opinionsbalansen visar andelen som tycker att det är ett bra förslag minus andelen som tycker att det är ett dåligt förslag. Värdena kan därmed variera mellan +100 (alla tycker att det är ett bra förslag) och -100 (alla tycker att det är ett dåligt förslag). Positiva värden anger en övervikt för andelen som anser att det är ett bra förslag, medan negativa värden anger en övervikt för andelen som anser att det är ett dåligt förslag. Personer som ej besvarat frågan ingår inte i procentbasen. Jämför man svenska folkets åsikt om ett svenskt medlemskap i Nato i mitten av 1990-talet med början av 2000-talet har motståndet minskat. År 1994 var t ex endast 15 procent av svenskarna för ett Nato-medlemskap, medan 48 procent var emot. Men trenden är inte entydig. År 1997 var t ex stödet för ett svenskt Natomedlemskap större än vad det är i 2002 års mätning. Och år 2001 var andelen som ansåg att det var ett dåligt förslag att Sverige sökte medlemskap i Nato större än vid något annat enskilt mättillfälle (49 procent). Resultaten inbjuder således till olika tolkningar huruvida vi kan iaktta en långsam förskjutning i Nato-opinionen. En jämförelse med andra undersökningar ger snarast stöd för tolkningen att det svenska Nato-motståndet är stabilt. Styrelsen för Psykologiskt Försvar (SPF) genomför årliga mätningar utifrån frågeformuleringen Om du fick bestämma tycker du att Sverige skall söka fullt medlemskap i Nato eller skall vi hålla fast vid alliansfriheten? I 2002 års SPF-studie ansåg 24 procent att Sverige skulle söka medlemskap i Nato medan 62 procent ansåg att Sverige skulle hålla fast vid alliansfriheten (Opinion 2002. SPF Meddelande 162). Där har Nato-motståndet snarast ökat något jämfört med tidigare år. En Sifo-mätning från januari 2003 med frågan Tycker du att Sverige ska ansluta sig till försvarsalliansen Nato visade att 27 procent svarade ja och 53 procent svarade nej (Svenska Dagbladet 19/1 2003). Även här har Natomotståndet ökat. Sifo-mätningen genomfördes dock i samband med upptrappningen inför kriget i Irak, vilket sannolikt påverkat opinionen. 328

Svenska folket och Nato Vi skall nu se vilka åsiktsskillnader som återfi nns i olika befolkningsgrupper. Tabell 2 visar åsikt i Nato-frågan 1994-2002 efter kön, ålder och partisympati. Tabell 2 Svenska folkets inställning till Nato-medlemskap, efter kön, ålder och partisympati 1994-2002 (opinionsbalans) Förslag: Sverige bör söka medlemskap i Nato 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Samtliga -33-29 -24-14 -21-28 -21-27 -18 Kön Man -30-22 -20-13 -18-25 -18-18 -12 Kvinna -35-33 -28-16 -24-36 -24-35 -26 Ålder 15-30 -45-29 -30-16 -12-26 -28-24 -10 31-60 -32-32 -26-15 -27-30 -26-35 -26 61-75 -20-17 -16-14 -12-28 -7-11 -9 Partisympati Vänsterpartiet -58-53 -46-57 -39-55 -51-61 -50 Socialdemokraterna -36-39 -38-30 -33-40 -41-36 -32 Centerpartiet -35-26 -28-32 -29-40 -23-37 -35 Folkpartiet -27-4 -24 +11-7 -31-27 -21-4 Moderaterna -17 +2 +7 +21 +9 +4 +16 +8 +34 Kristdemokraterna -32-9 -24 +2-12 -14 +1-17 +5 Miljöpartiet -61-42 -50-43 -52-50 -36-52 -54 Kommentar: Se tabell 1. Ju mer negativ opinionsbalans, desto svagare stöd för att Sverige bör söka medlemskap i Nato. Män har vid varje enskilt mättillfälle haft en mer positiv inställning än kvinnor till ett svenskt Nato-medlemskap och så är det även 2002. Åldersskillnaderna har varierat över tid. Vid de flesta mättillfällena har de äldsta varit minst negativa till ett svenskt Nato-medlemskap. Så är det även i 2002 års mätning, även om motståndet är nästan lika stort i den yngsta gruppen. Bland olika partisympatisörer är Natomotståndet störst bland miljöpartister, vänsterpartister, centerpartister och socialdemokrater. Moderaterna är det enda parti som uppvisar en klar övervikt för dem som förespråkar ett svenskt Nato-medlemskap. Inom kristdemokraterna är Natoanhängarna något fler än Nato-motståndarna. Folkpartiet är det enda parti som driver ståndpunkten att Sverige skall söka medlemskap i Nato nu. Men den linjen möter fortfarande motstånd bland folkpartiets egna anhängare, där Nato-motståndarna är något fler än Nato-anhängarna. Men Nato-motståndet bland fp-sympati- 329

Ulf Bjereld sörer har minskat sedan föregående års mätningar. Ett skäl till detta är sannolikt att folkpartiet blivit större jämfört med tidigare mätningar, främst genom en tillströmning av tidigare m-sympatisörer. Frågan är i vilken utsträckning motståndet mot ett svenskt Nato-medlemskap motsvaras av ett stöd för den svenska alliansfriheten och neutraliteten? Tabell 3 visar svenska folkets inställning till alliansfrihet och neutralitet 1994-2002. Tabell 3 Svenska folkets inställning till neutraliteten 1994-2002 (procent) Förslag: Sverige bör i fredstid föra en alliansfri politik, syftande till neutralitet i krig Bra Varken Dåligt Summa Opinions- År förslag eller förslag procent balans 1994 70 23 7 100 +63 1995 69 21 10 100 +59 1996 69 21 10 100 +59 1997 67 21 11 99 +56 1998 62 25 13 100 +49 1999 69 23 8 100 +61 2000 66 21 13 100 +53 2001 66 24 10 100 +56 2002 70 23 7 100 +63 Kommentar: Ju högre positiv opinionsbalans, desto starkare stöd för alliansfriheten och neutraliteten. På frågan om Sverige i fredstid bör föra en alliansfri politik, syftande till neutralitet i krig svarade 70 procent av de tillfrågade att det var ett bra förslag, medan andelen som svarade att det var ett dåligt förslag uppgick till 7 procent. I föregående års undersökning uppgick motsvarande andelar till 66 respektive 10 procent. Det är noterbart att opinionen kring den svenska neutraliteten i 2002 års mätning fördelar sig exakt på samma sätt som när frågan ställdes för första gången år 1994. Neutralitetsopinionen är stark och stabil. Tabell 4 visar svenska folkets inställning till alliansfrihet och neutralitet efter kön, ålder och partisympati. Åsiktsmönstren inom olika befolkningsgrupper i synen på neutraliteten överensstämmer i huvudsak med de åsiktsmönster som återfinns i synen på svenskt Natomedlemskap. Neutraliteten har starkare stöd bland kvinnor än bland män. Yngre är något mindre positivt inställda till alliansfriheten, men åsiktsskillnaderna är små mellan olika åldersgrupper. Stödet för neutraliteten är starkast bland vänsterpartister, miljöpartister, centerpartister och socialdemokrater, medan det är svagast bland moderater. 330

Svenska folket och Nato Tabell 4 Svenska folkets inställning till neutraliteten, efter kön, ålder och partisympati, 1994-2002 (opinionsbalans) Förslag: Sverige bör i fredstid föra en alliansfri politik, syftande till neutralitet i krig 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Samtliga +63 +59 +59 +56 +49 +61 +53 +56 +63 Kön Man +61 +53 +50 +52 +44 +55 +49 +48 +56 Kvinna +65 +66 +67 +59 +56 +68 +58 +62 +68 Ålder 15-30 +62 +50 +54 +52 +39 +56 +48 +45 +49 31-60 +61 +61 +59 +56 +42 +62 +56 +59 +66 61-75 +69 +63 +64 +58 +59 +61 +50 +53 +63 Partisympati Vänsterpartiet +83 +72 +76 +81 +66 +74 +69 +75 +78 Socialdemokraterna +69 +67 +64 +72 +57 +70 +65 +64 +71 Centerpartiet +65 +66 +61 +74 +66 +67 +74 +63 +74 Folkpartiet +45 +49 +62 +33 +33 +48 +51 +58 +55 Moderaterna +49 +42 +37 +29 +24 +46 +30 +36 +29 Kristdemokraterna +70 +52 +52 +61 +49 +55 +50 +50 +60 Miljöpartiet +81 +71 +80 +65 +63 +79 +48 +69 +74 Kommentar: Ju högre positiv opinionsbalans, desto starkare stöd för alliansfriheten och neutraliteten. Hur kriget i Irak har påverkat den svenska opinionen när det gäller alliansfrihet och Nato-medlemskap får vi veta först i samband med 2003 års SOM-undersökning. Kriget i Kosovo 1999 tenderade att stärka motståndet mot ett svenskt Nato-medlemskap och stödet för en bibehållen svensk militär alliansfrihet. Vad som skulle kunna påverka opinionen är om de borgerliga partier som förespråkar att Sverige söker medlemskap i Nato omgående (som folkpartiet) eller i en nära framtid (som krist demokraterna och moderaterna) tog bladet från munnen och med kraft började propagera för sin linje inför väljarkåren. Om inte annat skulle de ha möjligheter att mobilisera sina egna väljare bakom Nato-linjen. Två skäl talar dock emot att de borgerliga partierna kommer att anta den utmaningen inom en överskådlig framtid. För det första är den opinionsmässiga uppförsbacken så tung i frågan att partierna skulle riskera att förlora väljarstöd bland de borgerliga sympatisörer som absolut inte vill att Sverige går med i Nato. För det andra är folkpartiet, kristdemokraterna och moderaterna nu koncentrerade på att tillsammans med socialdemokraterna lotsa in Sverige i EMU. En Nato-debatt under sommaren och hösten skulle med stor sannolikhet gynna Nej-sidan i EMU-kampanjen. Först efter en eventuell jaseger i EMU-omröstningen kommer folkpartiet, kristdemokraterna och moderaterna att drista sig till nästa steg att försöka lotsa in Sverige även i Nato. 331