InnehållsförteckningInnehållsförteckning 2Inledning 3Sammanfattning 4Allmänt 5Japa ns industriella 6strukturFaktorer som bidragit 11till Ja pans framgångarjämförelse mellan 14Sverige och JapanKällförteckning 18Bilaga 19InledningSverige är nu i en d jup lågkonjunktur, med massor av 'sparpaket'. Därför tyckte jag att det skulle vara intressant att t itta på just en av världens största och starkaste marknadseko-nomier och se vad som skiljer den mot Sverige. Jag valde inte USA utan Japan som kommer lite i skymundan mot den stora jätten i Väst.Jag kommer att ta upp lite om företagsstruktur d v s om de är konglomerat eller ej, stort eller litet o s v. Sedan tänkte jag ta upp lite om inställningen till arbete hos japanerna, d v s hur deras tra-d itioner är i förhållande till arbetet.på det här sättet tänkte jag påvisa vad som gör Japan till e n rela-tivt solid ekonomi. Jag vill också visa vad som gjort att Japan har haft så otroliga framgång ar speciellt efter andra världskriget.sammanfattningjapan är ett relativt litet land, men ändå ha r det utvecklat en väl-digt stark ekonomi. Bristen på tillgångar och det isolerade läget har lett ti ll att japanerna måste ha en effektiv handel över grän-serna.japan har ett välutvecklat industride partement som samarbetar dagligen med industrin och fungerar som ett samordnings- och rådgivningsorg an.de stora industrigrupperna står för hälften av Japans förädlings-värde, men bara ca 1/5 av syss elsättningen. Detta beror främst på att industrigrupperna tillämpar livstidsanställning och senioritets-systemet vilka är mycket kostsamma, men ger många fördelar bl a effektiva arbetare. Industrigru pperna samarbetar med små- och medelstora företag, de hjälper dem med bl a finansiering och råd-givn ing. I gengäld arbetar de mindre företagen lojalt för de stora och blir som ett slags säkerhetsområd e för dem.de flesta japanerna sparar för en oviss framtid, därför att de ej har någon speciell soc ial trygghet genom staten, endast en folk-pension på ca 3816 kr/månad. Genom detta sparande blir ban -kerna enormt kapitalstarka och därför är just de 4 största banker-na i världen ja-panska. Det genom snittliga sparkapitalet för en japansk familj är ca 354 000 kr. Deras marginalskatt är endast ca 10% vilket moti-verar övertidsarbete och mer sparande, därför arbetar japanerna ca 6 h mer än t ex euro péer.det finns många faktorer som har bidragit till Japans framgångar framför allt efter andra vär ldskriget bl a den stabila ställningen in-ternationellt, den effektiva inrikespolitiken, näringssyst emet, styr-ningen av företagen och de effektiva arbetarna.jämför man Sverige och Japan så är det, det lite större landet med 8 miljoner inv. mot det lilla landet med en enorm befolkning på 125 miljo ner. Det lilla landet har en BNP som är ungefär 17 gång-er så stort. Företagen för också en mycket v änligare politik mot grovarbetarna och de lågavlönade. De har också en mera demo-kratisk beslutsfatt ning. I Japan vågar de skjuta till pengar i dåliga tider, både till teknikimport och för att öka ko nsumtionen.japanallmäntdet som karakteriserar Japan är främst trångboddhet, förekomsten av natu rkatastrofer och bristen på naturtillgångar. Japan har ca 125 miljoner invånare på en total markyta av 378000 km2 varav ca 80% består utav berg- och skogsområden.befolkningstätheten är i verklighete n högst i världen och detta är främst i storstäderna. I och med detta blir följden en mycket hård ko nkurrens på nästan alla områden. Detta märker man också i nä-ringslivet och återspeglas även i de öv erlevnadsmöjligheter som ligger i en stark konkurrenskraft. Gruppbildning är en naturlig procedur i en sådan omgivning. Fast det är ju också så att japa-nerna under många generationer har lärt sig lev a med trångbodd-het, ömsesidig förståelse och harmoni. Ett resultat av detta bero-ende är t ex uppby ggnaden av ett rakt nedstigande relationsnät mellan företagen inom en företagsgrupp.folk lever und er ett ständigt hot av naturkatastrofer, som jord-bävningar, tyfoner, översvämmningar o s v. Osäkerh eten har ge-nom tiderna lärt folk att spara för en oviss framtid och leva så flexibelt som möjligt. Det är också så att regeringens politiker uppmuntrar folk att garantera sin framtid på detta vis. De t är bl a därför japanerna har det högsta sparkapitalet per hushåll i världen. Detta gör naturligtvi s att bankerna blir väldigt stabila.japans brist på naturtillgångar tvingade människorna att redan för ca 100 år sedan utveckla handelsfirmor som kunde tillvarata och importera råvaror till Japan. D etta har sedan utvecklats till det gi-gantiska handelshus som det är idag, som inte bara sysslar med handel till och från Japan utan även med handel mellan andra län-der och därigenom påverkar världse konomin.japans industriella strukturjapans industriella struktur är uppbyggd på följande sätt: * Industridepartementet eller Ministry of Trade and Industry (MITI).* Et t halvt dussin stora industrigrupper med tillhörande stora fö-retag och ett stort antal icke tillhör ande stora företag.* Ett stort antal små och medelstora (SM) företag.* Allianser mellan de stora företagen och SM-företagen.MITI samarbetar med industrin och fungerar s om samordnings- och rådgivningsorgan. MITI och industrin har ständig kontakt med varandra så att d e kan diskutera dagens och framtidens problem och MITI ger råd när industrin behöver det. De stora f öretagen ar-betar och konkurrerar fritt med varandra. Trots stor företagens enorma storlek sysselsät ter de endast 1/5 av den totala arbetskraf-ten i Japan men står för ca hälften av industrins totala förädlings-värde d v s produktionsvärdet minus förbrukning (råvaror, halv-fabrikat och liknande som används i produktionsprocessen). De sex stora industrigrupperna är : Mitsubishi (se bilaga 1), Mitsu i, Sumitomo, Fuyo, Sanwa och Daiichi-Kangyo.Skillnaden mellan de stora industrigrupperna och SM företagen är att industrigrupperna tillämpar livstidsanställning (vilket jag tar upp i ett särskilt avsnitt). De anställdas löner bestäms enligt se-nioritetsprincipen vilket är ett lönesystem som ger framåt anda och lojalitet bland de anställda i företaget(återkommer senare i ett av-snitt). De livst idsanställda gallras normalt bland de bästa akade-mikerna och de skickligaste arbetarna. En normal i ndustrigrupp omfattar bank, handelshus och ett antal industriföretag.fyra femtedelar av den totala arbetsstyrkan tillhör de ca 600 000 små och medelstora företag som svarar för ungefär hälften av in -dustrins totala förädlingsvärde. SM företagen erbjuder lägre löner och sämre sociala förmåner än de stora företagen. Livstidsanställ-ning är ganska sällsynt i denna grupp.många av SM-företagen är s ammanbundna och beroende av de stora företagen för att överleva. Denna speciella sammanbindning kall
as 'Keiretsu' och innebär att SM-företagen lojalt arbetar för de stora företagen. Industrigrupperna är intresserade av att hjälpa SM-företagen med finansiering, tekniskaråd, maskinutlåning, per-sonalu tbildning o s v för att de ska uppnå högsta möjliga produk-tivitet och kvalitetsnivå. Dessa 'Keirets u-relationer' tjänar båda parter på. De stora företagens fördelar är lägre arbetskostnader och stor elasticitet i arbetsvolym. Därför bildar SM-företagen ett säkerhetsområde kring det stora företaget. Fördelarna för SM-fö-retagen är tillgången till den hjälp från det stora företaget, som är nödvändi g för konkurrenskraften. SM-företagen gläds med det stora företaget i affärsframgångarna. Som en gen tjänst måste SM-företagen erbjuda befattningar åt dem som pensionerats från det stora företaget. Det ta system stärker relationerna mellan de båda företagen. Det händer därför ofta att arbetsstyrkans m edelålder är högre hos SM-företagen än det styrande företaget.utanför dessa SM-företagsgrupper med 'Keiretsu-relationer' finns det ett stort antal SM-företag som inte har någon som helst rela-tion, varken direkt eller indirekt till något styrande företag. Dessa SM-företag hittar man inom den lätta re industrin. Ett stort antal konkurser registreras varje månad huvudsakligen bland dessa före-tag. Under 1990 gick ca 19 000 företag i konkurs. Det gjordes åtgärder från regeringshåll för att höja ni vån på denna grupp så att de ska kunna klara av de stora krav som de stora företagen ställer.livst idsanställningde japanska arbetarna hos ett stort företag arbetar för samma före-tag under hela si tt liv. Man börjar arbeta hos företaget så snart man har gått ut skolan och arbetar till sin pension ering. Företaget kan satsa på de nyanställda genom omfattande träningsprogram för att motivera dem a tt stanna. Intressant är att det inte finns nå-gon lagstiftning i detta system utan man betraktar de t som en sed.livstidsanställning ger den anställde en avgångssumma på ca 1 miljon i dagens penning värde när denna avtjänar sin livstidsan-ställning vid 58 års ålder. Denna avgångssumma är beroende a v antalet tjänsteår hos det företag där han är anställd och ju längre han har arbetat desto större b lir summan. Detta system är natur-ligtvis gynnsamt för den som börjat efter att ha slutat en tidigar e anställning hos något annat företag.fördelarna med livstidsanställning är att företaget vinner d e an-ställdas lojalitet. Man har ett gemensamt mål för sitt företag : de anställda påverkar företage ts resultat på alla nivåer genom förslag och lagarbete för att förbättra produktivitet och kvalitet, minska kostnaderna, spara energi och tillmötesgå leveranstidskrav osv. Bättre lönsamhet ger i sin t ur bättre utrymme för höjda löner, bo-nus och avgångssumma och där med ökad trygghet för de an-ställ da för att det som är bäst för företaget är också det bästa för de anställda. I grunden finns ett öm sesidigt förtroende mellan före-tagsledningen och de anställda tack vare livstidsanställningen.nack delarna med livstidsanställningen är låg flexibilitet i löne-kostnadshänseende. Under dåliga tider k an företaget normalt inte permittera eller avskeda sina anställda eftersom avskedandet inne-bär att företaget får dåligt rykte och det kan även tolkas så att fö-retaget är nära konkurs. Man försöker d ärför behålla sina anställda så gott men kan genom utbildningsprogram eller genom att flytta folk ti ll dotterbolag inom koncernen.minskning av anställda sker genom naturlig avgång och anställ-ningss top för nyrekrytering. När ett företag förutser dåligt resultat reducerar först direktörerna och che ferna sina löner och bonus för att föregå med gott exempel för sina anställda. När det ändå blir nöd vändigt att vidta extraordinära åtgärder stimulerar man till frivillig avgång genom att erbjuda extr a tillägg till den normala avgångssumman för dem som tar förtidspension.den anställda drabbas norm alt sist. När det är absolut nödvändigt att avskeda folk, förmedlar företaget arbete i annat företag för att ta ansvar för de anställda.företaget svarar för socialtrygghetlivstidsanställningen kos tar företaget mycket eftersom man tar hand om de anställdas pension, läkarvård, bostad, bostadslån, fri-tid o s v. De flesta stora företag har eget sjukhus, fritidsanlägg-ning, bostäder, o s v. Ibland tar företaget även hand om begrav-ningen av sina anställda. Företaget fungerar som det sociala tryg g-hetsorgan som staten annars gör i andra länder. Som ett exempel kan nämnas att en man avled i hjär tinfarkt. Han hade varit anställd hos ett av de ledande företagen i 15 år. Företaget ordnade be-grav ning och avskrev hans bostadslån på ca 250 000 kr och dess-utom anställdes hans hustru som kontorist hos ett dotterbolag in-om koncernen. Detta var möjligt tack vare det stora företaget som har råd at t göra på detta sätt men det är knappast möjligt för SM-företagen. Det är därför viktigt för ungdoma rna att få anställning hos de stora förtagen och för att göra det måste de utexamineras från kända u niversitet eller tekniska högskolor. Det förstärker ten-densen att studera till högre utbildningar o ch ökar konkurrensen till ubildningsinstitutioner.livstidsanställningen verkar passa bäst i ett ko nkurrenssamhälle där man behöver de anställdas samlade kraft till ökad konkurrens-kraft å ena sidan och till trygghet, vänskap och arbetstrivsel å andra. Detta överensstämmer med det traditionella jap anska mo-raliska synsättet 'att inte tjäna två herrar'. Enligt undersökningar stödjer ca 80% av de t illfrågade livstidsanställningen. Trots de nackdelar som nämnts tidigare och trots förändringar i fr amför allt ungdomars attityd och ett ändrat ekonomiskt klimat kommer an-tagligen livstidsanställning en troligen att överleva i framtiden.senioritetssystemlivstidsanställningen kopplas med ett seni oritetssystem som be-stämmer de anställdas löner efter antal tjänsteår i företaget. Spe-ciellt fram till ca 40 års ålder spelar antalet tjänsteår en domine-rande roll. Sedan tas det mera hänsyn till a rbetskapacitet och styrningsförmåga när det gäller befordran till chefsposterna. För-delarna med sen ioritetssystemet är de samma som livstidsanställ-ningen : företaget kan investera i de anställde uta n att riskera att de slutar och erfarenheterna stannar kvar inom företaget. Nackde-larna är höga och icke flexibla lönekostnader. Fast månadslön är den vanligaste löneformen för arbetarna. Ackordlön i nfördes efter kriget genom amerikanskt inflytande men de flesta har återgått till månadslön. Två gån ger om året delas bonuslönerna ut, i slutet av juni och december. Bonuslönerna var ursprungligen ber oende av företagets resultat men är numera ungefär 2-3 st månadslöner per gång. Storleken varierar i olika industrigrenar. En genomsnittlig bonuslön på 33 600 kr betalades ut i december 1990. Genom-sn ittsbruttolön för en tjänsteman var 1990 270 000 kr och nettolö-nen efter direkt skatt 230 000 kr. D ärav sparade han ca 58 000 kr.sparande och skattesystemjapanerna har traditionellt sparat för en oviss framtid. Lönesystem med bonus varje halvår och skattesystemet underlättar sparandet. Regering
ens beslut med prioritering av industrin gör det svårt för folk i allmänhet att få privata banklån. En mager pension måste garderas genom sparande. En folkpen-sion på 3816 kr per månad 1990 följer pr isutvecklingen. Det ge-nomsnittliga sparkapitalet för en japansk familj uppgår till 10,6 miljarder y en eller ca 354 000 kr 1990. Det innebär ett samman-lagt sparkapital motsvarande ca 10 600 miljarder kr i hela Japan. Vid slutet av 1990-talet kommer detta belopp att överstiga 26 500 miljarder kr. De tta utgör ett enormt sparkapital för landets eko-nomi. Världens fyra största banker är japanska p g a detta sparan-de. Varje löntagare sparar i genomsnitt 20% av sin lön. Sparkapi-tal upp till ca 530 000 kr per person är skattefritt.trots ett pro-gressivt skattesystem, som når upp till 75% för dem som har mångmiljoninkomst, är inkomstskatten för en vanlig löntagare låg. Skatterna för en familj m ed en årslön av 120 000 kr är ca 9,8% i Japan, 12,9% i Tyskland, 17,3% i USA, 24,3% i Storbritannien och 47,1% i Sverige. Det saknas avdragsregler i skattesystemet för vanliga löntagare, som aldrig be höver deklarera sin inkomst själva utan det åligger företaget att deklarera för sina anställda. Marg inalskatten för övertid är måttlig, ca 10%, och motiverar övertidarbete.faktorer som bidragit till Japans fram-gångarden internationella situationenjapan har gynnats av av den internationella si tuationen fram till slutet av 1960-talet av bland annat:amerikanskt skydd: Japan slöt ett säkerhet savtal med USA i början av 1960-talet. Genom detta avtal garanterades Japan amerikansk t militärt skydd.krig: Korea- och Vietnamkrigen bidrog till den ekonomiska upp-gången i Japan.Fr itt handelsklimat: Flera stora organisationer bidrog till främ-jandet av internationell frihandel. Stabil valuta: Yen-kursen har legat förhållandevis lågt under 1950- och 1960-talen.Lågt råvarupris : Råvaruexploatering och köparens marknad gjorde det möjligt att köpa råvarorna till lågt pris (även råolja).inrikessituationeninrikessituationen har också bidragit till Japans ekonomiska ut-veckl ing. Bl a har följande faktorer haft stor betydelse:stabil regering: Den konservativa regeringen m ed det liberalde-mokratiska partiet som har riksdagsmajoritet, har fört en politik som är gynnsam fö r industrin.statens roll: Staten har varit samarbetsvillig med industrin och fungerat som samordni ngs- och rådgivningsorgan.låga militära och sociala utgifter: Japans grundlag avstår ifrån militär upprustning och Japan förbrukar knappt 0,8% av BNP till sin försvarsbudget. Dessutom var de sociala utgifterna förhållan-devis låga under 1960- och 1970-talen.Låg inkomstskatt: Inkoms tskatterna är låga för de vanliga lönta-garna. Det medför relativt hög nettoinkomst jämfört med andr a länder.social stabilitet: Samhället är mycket stabilt, låg arbetskonflikt-frekvens och låg brott slighet. 98% av befolkningen anser sig själ-va tillhöra medelklassen.en folkgrupp, ett språk: Inga konflikter p g a olika folkgrupper och språk.stor inhemsk marknad: Med 125 miljoner invånare har Japan en enorm inhemsk marknad. Av totala BNP utgör 75% inrikes- och 25% utrikeshandel.kustindustr ier: De flesta industrier ligger i kustområdet, vilket underlättar transporterna.näringssystemin dustrigrupper och SM-företagens anslutning: Ett halvdussin stora industrigrupper har ett stort antal SM-företag under sig.livstidsanställning: Stora industrigrupper tillämpar livstidsan-ställningssy stemet. Företagen får de anställdas lojalitet och de an-ställda får arbetstrygghet.'senioritet'-lö nesystem: Lönerna och avancering inom företaget bestäms av senioritet eller antal tjänsteår.en fac kförening för ett företag: Företagsanställda, oavsett om de är tjänstemän eller arbetare, tillhör en och samma fackförening, som är mycket samarbetsvillig med företaget.handelshusens roll: Ett dussi ntal stora handelshus spelar stor roll både inom inrikes- och utrikeshandel.företagsstyrningtop management: Top management-medlemmarna, valda efter senioritetssystemet och eller sin ledningsförmåg a. har tjänstgjort i sitt företag i många år och känner det väl.middle management: Middle manageme nt-medlemmarnas ar-betsinsats som lagledare är den största drivkraften inom företaget.low manageme nt: Gruppchefernas och förmännens roller är också mycket betydelsefulla för att åstakomma produktivi tetsök-ningar.qc-cirkel: Man satsade målmedvetet på QC verksamhet (QC = Kvalitets Kontroll, man sä tter en grupp med ett förbättringsmål in-om produktivitet, säkerhet, försäljning, service o s v inom företa-get).köp-och-förbättra teknik: Företagen har köpt in utländsk teknik för att snabbt åstako mma nya produkter och har senare förbättrat tekniken till mer konkurrenskraftiga produkter.samarbe te mellan företag: Inom industrigrupperna eller indust-rigrenarna samarbetar man i stor utsträckning mellan olika företag.investering: Kontinuerlig investering är nödvänig för att öka pro-duktivitet en och för att förbättra konkurrenskraften.arbetskraftarbetstid: De japanska arbetarna arbetar i genomsnitt längre än sina kollegor i USA och Europa. 1990 arbetade de japanska arbe-tarna 43,5 timm e i veckan medan de amerkanska arbetade 37,3 timmar.utbildning: Arbetarnas genomsnittliga utbildni ngsnivå och kvali-tet är relativt hög jämfört med andra länder.lojalitet: Tack vare livstidsanstäl lningen är arbetarens lojalitet till sitt företag mycket stor.förslagsverksamhet: Intresse för fö rbättringsförslag är mycket stort tack vare QC-cirklar. Det kommer ca 12 förslag per arbetare och år.sparande: Varje löntagare sparar ca 20% av sin lön.likgiltighet för religösa regler: Japanska a rbetare är inte särskilt bundna av religösa regler och därmed hindras inte produktionen av detta. Jämförelse mellan Sverige och Japan- Varför är Japan så stark som ekonomi?allmänt Japan SverigeLandyta, km2 378 000 411 000Odlad yta, % 15% 10%Skog, i % av landytan 67% 64%Övrigt 18% 26% Befolkning ca 125 000 000 ca 8 500 000Åldersfördelning, - 14 år 24 % 19%Åldersfördelnin g, 15-64 år 67% 65%Åldersfördelning, 65-9% 16% Total arbetande befolkning 60 300 000 4 5 00 000Jordbruket 10% 4%Industri 35% 35%Servi ce 55% 61%Arbetslöshet ca 2,6% ca 7 %Befolknin gstäthet, inv/km2 331 21 BNP, omräknat till S kr 24 000 000 000 000 1 400 000 000BNP per capita, Skr 192 0 00 164 000BNP-tillväxt, medelvärde 1960-70 10,8% 4,6%BNP-ti llväxt, medelvärde 1970-80 5,8% 2,1%BNP-tillväxt, medelvärde 1980-90
12% 0,5%En jämförelse mellan Japan och Sverige är som att jämföra ett stort och framgångsrikt multinationellt företag med ett måttligt fö-retag med ca 10 anställda. Om man t e x jämför BNP så är Japans 17 gånger så stor som Sveriges. Japans arbetande befolkning är 13,4 gånge r så stor som Sveriges, men med tanke på att BNP är 17 gånger så stor Sveriges så visar det att effe ktiviteten hos arbe-tarna är väsentligt högre. Lägg där till att japaner jobbar 6 dagar i veckan och bara har 2-3 veckors semester per år. Detta leder till att de endast har sitt arbete på hjärnan o ch därför måste de ha bå-de kul och se att de hela tiden förbättras på arbetet för att klara av att jobba så mycket. Det har snarare blivit en tradition än en regel för japanerna att jobba energiskt o ch effektivt. Därför uppfattar nog många svenskar japanerna som just energiska. Om man tittar på de svenska arbetarna så tänker de på att komma hem från job-bet redan på morgonen när de kommer dit. Öv ertidsarbete är inte heller så vanligt i Sverige, man måste bli tvingad till det medan ja-panerna gä rna jobbar en stund extra. Fast jag måste tillägga att det främst beror på att den japanska marginal skatten är ca 10% medan den svenska är över 50%. Det är något för de svenska politikerna att tänka p å.i Sverige är osämja och rivalitet mycket vanligt, man ser hur unga arbetare armbågar sig uppåt i företagen och man ser en del som får stå vid sidan om och aldrig riktigt får en chans att visa vad de kan. De äldre som sitter i företagsledningarna blir oftast just äldre. De blir oftast så att de ä ldres kreativitet blir sämre men att deras ledar- och organisationsförmåga förbättras. De kommer oft a med en massa konservativa idéer och de vill oftast inte lyssna på de ungas enligt dem 'galna' idée r. Det blir en massa komplikationer med dålig lojalitet som följd.man tar inte hänsyn till varandr a och allas idéer och diskuterar inte gemensamt och ser det inte från allas synvinklar utan ledarna vill verkligen bevisa att de är de som bestämmer. Just här har ja-panerna sin storhet tycker jag, ta ck vare bl a senioritetssystemet. Upp till 40 års ålder har all betalt efter antal tjänsteår i föret aget, sedan börjar man ge lönen efter arbetskapacitet och ledningsför-måga. D v s alla blir glada oc h gillar oftast varandra. De ser var-andra som kamrater och inte som rivaler. Det leder oftast till bätt-re arbetare och större lojalitet till förtaget. Besluten i företaget görs ofta som så att man f örsöker få ett samförstånd mellan de be-rörda parterna och sedan får chefen fatta ett snabbt beslut. Detta sätt är det enda sättet att få ett bra och noga genomtänkt beslut på, tycker jag. Det säger s ig självt att ju fler som tänker desto fler synvinklar och alternativ och större chans att kunna fat ta det opti-mala beslutet. Man får också ett effektivt företag.en annan moralisk fråga är ett före tag i ekonomiskt krisläge. I Sverige använder man sig av 'nerifrån - uppåt' metoden. Företags-lednin gen varslar de anställda om uppsägning. Nyan-ställda och de yngsta ska bort först, sedan successivt uppåt. Före-tagsledningen berörs sist. Japanerna gör på motsatt sätt. Först re-ducerar VD och direkt örerna sina löner och bonus och sedan ge-nomförs lönereduktioner successivt nedåt. VD avgår först dä refter direktörerna för att visa ansvar. Nyanställda och de yngsta berörs sist. De sämst betalda beh över sina löner till fullo medan VD och direktörerna har mer än tillräckligt.livstidsanställningen som förekommer i Japan är mycket positiv för moralen. De anställda kan luta sig och få stöd av före taget och inte bara lita på sin inkomst och sitt sparkapital. De flesta stora industrigrupperna har också eget sjukhus och fritidsanläggningar. Där träffas de anställda och umgås och deras bästa vänne r arbetar ofta inom företaget.varje år så importerar den japanska industrin teknik för flera 100 m iljarder kronor varav 25% betalas av offentliga fonder. Sedan vidareutvecklar de denna teknik och sa mtidigt strävar de mot att utveckla egen teknik. Som resultat har de nått en enorm allsidighet och n ått toppnivå på nästan alla områden och produkterna har fått en hög uppskattning för sin hänsyn till kvalitet, pålitlighet, leve-ranstid och efterservice. Under senare år har utvecklingen av den egna teknologin gått i kapp den importerade och sedan 1982 har exporten överskridit importen. En parentes angående teknologi ut-vecklingen, antalet utexaminerade från tekniska högskolor är mellan 70 och 80 tusen per år. Den flesta av dessa får anställning direkt.industrigrupper i Sverige och Japan skil jer sig åt ganska mycket, om man tittar på de japanska, så är det ofta en bank som är kär-nan. I Sve rige är det framgångsrika företag som under blomstringstiderna investerar genom att köpa upp mindre fram-gångsrika. Detta finansieras oftast genom banklån till en viss del och av låneränta och ibland går det inte så bra som de tänkt sig. De tar sig alltså vatten över huvudet. Då får arbetarna lida f ör det genom först sänkta löner och sedan uppsägning. I Japan är kärnan i industrigrupperna så pass kapitalstarka p g a att japanerna sparar så väldigt mycket, också det att de stora industrigrupperna s kärna består av fyra av världens största banker. Detta leder till att finan-siering för uppköp av mindre företag inte är något problem och de anställda råkar praktiskt taget aldrig ut för uppsägning och sänkta löner.tittar vi på Sveriges politiker nu och den politik de bedriver ser man att de ba ra sparar genom s k 'sparpaket'. De vågar inte satsa någonting så att vi kommer ur svackan, i och fö r sig kan man för-stå dem. Jag skulle inte vilja vara ansvarig för att ha kört Sveriges ekonomi i bo tten. Men en massa sparpaket som drabbar de som lever på marginalen t ex pensionärer och låginkomstt agare. Det är väl ganska fel. I Japan är de däremot mer framåt. De försöker få igång konsumtionen bl a genom att höja reallönerna med ca 3% per år och skjuter till ca 600 miljarder för att öka de offe ntliga in-vesteringarna, marknadens förtroende för finanspolitiken och lind-ra bankernas kreditförlu ster. Från slutet av andra världskriget har Japans ekonomi exploderat och har på senare år ansetts s om en av de största i världen, efter att ett tag ansetts som omänsklig har man nu sett att den börja r svikta. Jag är helt övertygad om att de kommer att dominera de flesta marknaderna och tekniska omr åden också framöver.källförteckningskriftliga källortitel Författare Termer i nationalekonomi Harald DicksonJapan Olle BolangKris, Krasch, Boom Michel Albert " Jean BoissonnatEkonomiska system Assar LindbeckBil aga 1Mitsubishi - En industrigrupp i JapanKärnaMitsubishi BankInre gruppkinyo-kai (fredagsk lubbens) medlemmarmitsubishi BankMitsubishi Trust and BankingMitsubishi CorporationTokyo Marine and Fire InsuranceMitsubishi Heavy IndustriesMitsubishi ElectricMitsubishi MotorMitsubishi Meta lmitsubishi Mining and CementMitsubishi Chemical IndustriesMitsubishi PetrochemicalMitsubishi Oi
lmitsubishi Gas ChemicalMitsubishi SteelMitsubishi RayonNikon Yusen KaishaMitsubishi PaperMits ubishi PlasticsMitsubishi EstateMitsubishi WarehouseAsahi GlassNippon KoguhuMisubishi Research Institute Inc.Kirin BreweriesMitsubishi Chemical MachineriesChiyoda Chemical Engineering and Cons tructionyttre grupphonda MotorAjinomotoNichiro FisheriesFuji SpinningNikon CablesShinetsu C hemical IndustriesMèiji Life Insuranceinneh llsf rteckning inneh llsf rteckning inledning sammanfat tning allm japans industriella struktur faktorer bidragit till japans framg ngar relse mellan sverig e japan rteckning bilaga inledning sverige djup gkonjunktur massor sparpaket tyckte skulle vara intr essant titta just rldens rsta starkaste marknadseko nomier skiljer sverige valde inte utan japan kom mer lite skymundan stora tten kommer lite retagsstruktur konglomerat eller stort eller litet sedan n kte lite inst llningen till arbete japanerna deras ditioner llande till arbetet ttet nkte visa japan rela tivt solid ekonomi vill ocks visa gjort haft otroliga framg ngar speciellt efter andra rldskri get sammanfattning relativt litet land utvecklat digt stark ekonomi bristen tillg ngar isolerade let t japanerna effektiv handel serna lutvecklat industridepartement samarbetar dagligen industrin funge rar samordnings dgivningsorgan stora industrigrupperna lften japans dlings bara syssels ttningen det ta beror industrigrupperna mpar livstidsanst llning seniori tets systemet vilka mycket kostsamma rde lar effektiva arbetare industrigrupperna samarbetar medelstora retag lper finansiering givning geng arbetar mindre retagen lojalt stora blir slags kerhetsomr flesta japanerna sparar oviss framtid spec iell social trygghet genom staten endast folk pension genom detta sparande blir kerna enormt kapital starka just rsta banker rlden panska genomsnittliga sparkapitalet japansk familj deras marginalskatt endast vilket moti verar vertidsarbete sparande arbetar europ finns faktorer bidragit framg framf a llt efter andra rldskriget stabila llningen ternationellt effektiva inrikespolitiken ringssystemet s tyr ningen retagen effektiva arbetarna landet miljoner lilla landet enorm befolkning miljoner lilla landet ungef stort retagen ocks mycket nligare politik grovarbetarna gavl nade ocks mera demo kratis k beslutsfattning skjuta pengar liga tider teknikimport konsumtionen allm karakteriserar ngboddhet r ekomsten naturkatastrofer bristen naturtillg miljoner nare total markyta varav best utav berg skogso mr befolkningst theten verkligheten rlden detta storst derna blir ljden mycket konkurrens stan alla rker ringslivet terspeglas verlevnadsm jligheter ligger stark konkurrenskraft gruppbildning naturlig procedur omgivning fast japa nerna under generationer leva ngbodd msesidig else harmoni resultat be ro ende uppbyggnaden rakt nedstigande relationsn mellan inom retagsgrupp folk lever under ndigt natu rkatastrofer jord vningar tyfoner versv mmningar kerheten tiderna folk spara oviss framtid leva flex ibelt jligt regeringens politiker uppmuntrar garantera framtid gsta sparkapitalet hush rlden naturli gtvis bankerna ldigt stabila brist naturtillg tvingade nniskorna redan sedan utveckla handelsfirmor kunde tillvarata importera varor sedan utvecklats gantiska handelshus idag inte bara sysslar handel utan handel mellan andra rigenom verkar rldsekonomin industriella struktur industriella struktur upp byggd ljande industridepartementet eller ministry trade industry miti halvt dussin industrigrupper t illh rande retag stort antal icke tillh rande retag antal medelstora allianser miti samarbetar indus trin fungerar samordnings dgivningsorgan miti industrin ndig kontakt varandra diskutera dagens framt idens problem betar konkurrerar fritt varandra trots stor retagens enorma storlek syssels tter endas t totala arbetskraf lften industrins totala dlings produktionsv rdet minus rbrukning varor halv fabr ikat liknande produktionsprocessen mitsubishi bilaga mitsui sumitomo fuyo sanwa daiichi kangyo skill naden mpar livstidsanst llning vilket rskilt avsnitt anst lldas best enligt nioritetsprincipen vilke t nesystem fram anda lojalitet bland anst llda retaget terkommer senare snitt livstidsanst llda gall ras normalt bland akade mikerna skickligaste arbetarna normal industrigrupp omfattar bank handelshus antal industrif fyra femtedelar totala arbetsstyrkan tillh medelstora svarar ungef lften dustrins d lingsv erbjuder sociala ning ganska llsynt denna grupp sammanbundna beroende verleva denna speciella sammanbindning kallas keiretsu inneb lojalt arbetar intresserade finansiering tekniskar maskinutl n ing sonalutbildning uppn gsta jliga produk tivitet kvalitetsniv dessa keiretsu relationer parter ret agens rdelar arbetskostnader stor elasticitet arbetsvolym bildar kerhetsomr kring retaget rdelarna t illg ngen retaget ndig konkurrenskraften rsframg ngarna gentj erbjuda befattningar pensionerats syst em rker relationerna nder ofta arbetsstyrkans medel lder styrande utanf dessa retagsgrupper keiretsu relationer finns inte helst rela tion varken direkt indirekt styrande dessa hittar inom ttare konku rser registreras varje huvudsakligen bland under gick konkurs gjordes rder regeringsh denna grupp ku nna klara krav ller llning japanska arbetarna samma hela sitt rjar arbeta snart skolan pensionering satsa nyanst llda genom omfattande ningsprogram motivera stanna intressant finns lagstiftning system utan betraktar anst llde ngssumma miljon dagens penningv avtj livstidsan lder ngssumma beroende ant alet nste ngre arbetat desto summan system natur ligtvis gynnsamt rjat efter slutat tidigare annat r delarna vinner lldas lojalitet gemensamt sitt verkar retagets resultat alla rslag lagarbete ttra pro duktivitet kvalitet minska kostnaderna spara energi tillm tesg leveranstidskrav ttre nsamhet ttre ut rymme ngssumma trygghet grunden msesidigt rtroende tagsledningen tack vare llningen nackdelarna flex ibilitet kostnadsh nseende liga tider normalt permittera avskeda sina eftersom avskedandet inne ligt rykte tolkas konkurs sina gott utbildningsprogram flytta dotterbolag inom koncernen minskning sker naturlig ningsstop nyrekrytering rutser ligt resultat reducerar direkt rerna cheferna sina bonus got t exempel ndigt vidta extraordin rder stimulerar frivillig erbjuda extra normala ngssumman rtidspens ion drabbas normalt sist absolut ndigt avskeda rmedlar arbete annat ansvar svarar socialtrygghet kos tar eftersom hand lldas pension karv bostad bostadsl flesta eget sjukhus fritidsanl ning bost ibland hand begrav ningen fungerar sociala trygg hetsorgan staten annars nder exempel mnas avled rtinfarkt hade varit ledande ordnade gravning avskrev hans bostadsl dess utom lldes hans hustru kontorist dot terbolag koncernen jligt tack vare knappast jligt viktigt ungdomarna rtagen utexamineras universitet tekniska gskolor rker densen studera utbildningar konkurrensen ubildningsinstitutioner verkar passa konkurrenssamh samlade kraft konkurrens kraft sidan trygghet nskap arbetstrivsel verensst mmer trad itionella japanska raliska syns ttet herrar enligt unders kningar djer tillfr gade trots nackdelar m
nts tidigare trots ndringar framf allt ungdomars attityd ndrat ekonomiskt klimat kommer tagligen tro ligen verleva framtiden senioritetssystem kopplas senioritetssystem mmer nste ciellt fram lder spela r antalet nste domine rande roll mera nsyn arbetskapacitet styrningsf ller befordran chefsposterna d elarna senioritetssystemet samma ningen investera llde riskera slutar erfarenheterna stannar kvar na ckde larna icke flexibla nekostnader fast nadsl vanligaste neformen ackordl rdes kriget amerikanskt inflytande flesta terg nadsl nger delas bonusl nerna slutet juni december bonusl nerna ursprungligen beroende retagets numera ungef nadsl storleken varierar olika industrigrenar genomsnittlig bonusl b etalades december snittsbruttol nsteman nettol direkt skatt sparade sparande skattesystem traditione llt sparat oviss nesystem bonus varje halv skattesystemet underl ttar sparandet regeringens beslut p rioritering allm nhet privata bankl mager pension garderas folkpen sion ljer prisutvecklingen nomsni ttliga sparkapitalet japansk familj uppg miljarder inneb samman lagt sparkapital motsvarande miljard er hela slutet talet belopp verstiga miljarder enormt sparkapital landets nomi rldens fyra rsta bank er japanska sparan varje ntagare sparar genomsnitt sparkapi person skattefritt gressivt skattesystem ngmiljoninkomst inkomstskatten vanlig ntagare skatterna familj tyskland storbritannien saknas avdra gsregler skattesystemet vanliga ntagare aldrig deklarera inkomst ligger deklarera marginalskatten ve rtid ttlig motiverar vertidarbete faktorer bidragit fram internationella situationen gynnats interna tionella situationen slutet talet annat amerikanskt skydd kerhetsavtal rjan talet avtal garanterades amerikanskt milit skydd krig korea vietnamkrigen bidrog ekonomiska ngen fritt handelsklimat flera o rganisationer bidrog jandet internationell frihandel stabil valuta kursen legat llandevis talen varu pris varuexploatering parens marknad gjorde varorna pris olja inrikessituationen inrikessituationen ekonomiska veckling ljande haft stor betydelse stabil regering konservativa regeringen liberalde mok ratiska partiet riksdagsmajoritet politik gynnsam statens roll staten varit samarbetsvillig fungerat samordnings dgivningsorgan milit sociala utgifter grundlag avst milit upprustning rbrukar knappt rs varsbudget dessutom utgifterna llan devis talen inkomstskatt inkomstskatterna vanliga garna medf rel ativt nettoinkomst nder social stabilitet samh llet stabilt arbetskonflikt frekvens brottslighet bef olkningen anser medelklassen folkgrupp inga konflikter olika folkgrupper inhemsk marknad nare enorm inhemsk marknad inrikes utrikeshandel kustindustrier industrier ligger kustomr underl ttar transport erna ringssystem industrigrupper retagens anslutning halvdussin industrigrupper mpar livstidsan llni ngssystemet lojalitet arbetstrygghet senioritet nesystem avancering best senioritet fackf rening ret agsanst oavsett nstem arbetare samma fackf rening samarbetsvillig handelshusens roll dussintal hande lshus spelar inrikes utrikeshandel retagsstyrning management management medlemmarna valda senioritet ssystemet ledningsf nstgjort sitt nner middle management middle medlemmarnas betsinsats lagledare dr ivkraften gruppchefernas nnens roller betydelsefulla stakomma produktivitets ningar cirkel satsade l medvetet verksamhet kvalitets kontroll tter grupp ttringsm produktivitet kerhet ljning service reta ttra teknik ndsk teknik snabbt stakomma produkter senare ttrat tekniken konkurrenskraftiga produkter samarbete indust rigrenarna utstr ckning olika investering kontinuerlig investering duktiviteten tt ra konkurrenskraften arbetskraft arbetstid genomsnitt ngre kollegor europa arbetade arbe tarna timme veckan medan amerkanska arbetade timmar utbildning arbetarnas genomsnittliga utbildningsniv kvali r elativt tack vare arbetarens rslagsverksamhet intresse ttringsf rslag cirklar rslag arbetare sparar likgiltighet relig regler rskilt bundna relig regler rmed hindras produktionen relse varf stark ekon omi landyta odlad skog landytan vrigt befolkning ldersf rdelning ldersf rdelning ldersf rdelning tot al arbetande befolkning jordbruket industri service arbetsl shet befolkningst thet knat capita tillv medelv tillv medelv tillv medelv relse ngsrikt multinationellt ttligt nger sveriges arbetande nger sveriges tanke sveriges visar effektiviteten arbe tarna sentligt japaner jobbar dagar veckan bara ve ckors semester leder arbete rnan hela tiden ttras arbetet klara jobba snarare blivit tradition regel jobba energiskt effektivt uppfattar svenskar just energiska tittar svenska nker komma redan morgone n vertidsarbete heller vanligt tvingad medan panerna jobbar stund extra fast beror marginalskatten m edan svenska svenska politikerna rivalitet vanligt unga armb sidan aldrig riktigt chans visa ldre si tter retagsledningarna oftast ldre oftast ldres kreativitet deras ledar organisationsf ttras ofta ma ssa konservativa vill oftast lyssna ungas enligt galna massa komplikationer nsyn varandra allas disk uterar gemensamt allas synvinklar ledarna vill verkligen bevisa mmer panerna storhet tycker seniorit etssystemet betalt rjar arbetskapacitet ledningsf alla glada gillar kamrater rivaler leder rtaget be sluten ofta samf parterna chefen fatta snabbt beslut enda ttet noga genomt beslut tycker fler nker d esto fler synvinklar alternativ chans kunna fatta opti mala beslutet effektivt annan moralisk ekonom iskt krisl nerifr metoden retags ledningen varslar upps gning nyan yngsta bort successivt tagslednin gen sist motsatt ducerar rerna bonus nomf nereduktioner successivt refter rerna ansvar nyanst yngsta sist betalda fullo tillr ckligt rekommer positiv moralen luta lita inkomst sparkapital eget sjukhus fritidsanl ggningar ffas nner importerar teknik flera kronor varav betalas offentliga fonder vidare utvecklar samtidigt utveckla egen enorm allsidighet toppniv stan produkterna uppskattning nsyn kvali tet litlighet leve ranstid efterservice senare utvecklingen egna teknologin kapp importerade exporte n verskridit importen parentes ende teknologi vecklingen antalet utexaminerade tekniska gskolor tuse n skiljer ganska tittar bank ngsrika blomstringstiderna investerar mindre ngsrika finansieras bankl viss ibland allts vatten huvudet lida nkta upps gning rnan pass kapitalstarka ldigt industrigruppern as fyra rldens banker leder finan siering uppk mindre problem praktiskt taget aldrig upps gning nkta tittar politiker politik bedriver sparpaket satsa gonting svackan skulle vilja vara ansvarig botten massa sparpaket drabbar lever marginalen ginkomsttagare ganska remot konsumtionen reall skjuter off entliga vesteringarna marknadens rtroende finanspolitiken lind bankernas kreditf rluster rldskriget exploderat ansetts ansetts nsklig sett rjar svikta helt vertygad dominera marknaderna tekniska skrif tliga llor titel rfattare termer nationalekonomi harald dickson olle bolang kris krasch boom michel albert jean boissonnat ekonomiska assar lindbeck bilaga mitsubishi industrigrupp mitsubishi bank inr e kinyo fredagsklubbens medlemmar trust banking corporation tokyo marine fire insurance heavy indust
ries electric motor metal mining cement chemical industries petrochemical chemical steel rayon nikon yusen kaisha paper plastics estate warehouse asahi glass nippon koguhu misubishi research institute kirin breweries chemical machineries chiyoda engineering construction yttre honda motor ajinomoto n ichiro fisheries fuji spinning nikon cables shinetsu industries life insuranceessay, essays, termpap er, term paper, termpapers, term papers, book reports, study, college, thesis, dessertation, test an swers, free research, book research, study help, download essay, download term papers