Rörflen som strömaterial i djupströbädd för nötkreatur Linnéa Holmström Agronomprogrammet- Husdjur Antagen 2009 Examensarbete (Avancerad nivå) vid LTV-fakulteten, SLU Alnarp 2014 1
Resultaten Högre ströåtgång än kornhalm men nästintill lika som ströåtgången för havrehalm. Ev. bättre komposteringsegenskaper än kornhalm. Dammade mer än när man strödde med halm, framförallt mer än havrehalm Det förekommer en liten mängd rörflensfrön i ekologiskt odlad rörflensströ (ca 60 g per ton strö). Något sämre uppsugningsförmåga än halm och torv. Kan absorbera lika mycket vatten som kutterspån men inte lika effektivt. Uppsugningsförmågan verkar inte påverkas av om det är höst eller vårskördat, i vilken form det används, eller var i Sverige det är odlat. 2
Rörflen (Phalaris arundinacea L.) Bakgrund Ökat intresse för rörflen som strö Brist på halm har pressat priserna Få studier Mestadels praktisk erfarenhet 3
Djupströbäddens egenskaper -Komposteringsprocessen (en brinnande bädd) viktig för att hålla ströåtgången låg -Strö/skrapa ofta (var eller varannan dag) och tillräckligt (2-8 kg/djur) -Tidpunkt och strömängd (50-60 cm) vid etableringen av ströbädden - Svårt att få ströbädden torr igen efter att den blivit blöt -Uppsugningsförmågan på ströet viktig 4
Gårdsstudie 5
Dammförekomst Ströåtgång Uppsugningsförmåga Renhet, temperatur Fröförekomst 6
Gårdsstudie - Ströåtgång 7
Gårdsstudie - Ströbäddskvalitet Renhet Temperatur För att jämföra ströbäddarnas kvalitet bedömdes ströbäddsytans renhet vid varje strötillfälle. Liggytan delades in i sex områden (Figur 2) som graderades med avseende på fukt och gödsel inom en skala mellan 1-5 där 1 var mycket torr, 3-3,5 var optimalt (lagom för att strö nytt) och 5 var mycket blöt. Samtidigt mättes ströbäddarnas temperatur för att undersöka komposteringsprocessen på fem olika punkter. 8
kg/djur/dag* Temperatur C Resultat - Ströåtgång 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 Vecka *utan etablering Rörflen Havrehalm Kornhalm 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0-5 07-nov 14-nov 21-nov 28-nov 05-dec 3 4 5 6 Vecka Rörflen Havrehalm Kornhalm Utetemp Genomsnitt Rörflen Havrehalm Kornhalm Ströåtgång kg kg TS kg kg TS kg kg TS /djur och dag (m. etablering) 9,9 (10,6) 8,8 (9,8) 9,1 (9,8) 7,2 (7,8) 6,9 (7,5) 5,3 (5,9) /100 kg och dag (m. etablering) 2 (2,2) 1,8 (2) 1,9 (2) 1,5 (1,6) 1,4 (1,5) 1 (1,2) 9
Poäng Resultat - Ströbäddskvalitet 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 1 2 3 4 5 6 Vecka Rörflen Havrehalm Kornhalm Genomsnitt Rörflen Havrehalm Kornhalm Renhetspoäng 3,7 3,7 3,5 10
Gårdsstudie - Dammhalt 11
Gårdsstudie - Dammhalt 12
mg/m³ Dammhalt, mg/m3 mg/m³ Resultat - Dammhalt 30 25 20 15 Rörflen 7,00 6,00 * 10 Havrehalm Kornhalm 5,00 5 0 00:00 03:20 06:40 10:00 13:20 minuter 4,00 3,00 * kg/s kg TS/s 2,00 30 25 1,00 20 15 Rörflen 0,00 Rörflen Havre Korn 10 Havrehalm Kornhalm 5 0 00:00 03:00 06:00 09:00 12:00 minuter 13
Labbtest - Uppsugningsförmåga Test 1. Uppsugningshastighet Test 2. Uppsugningskapacitet 14
% av 170 g vatten Resultat - Uppsugningsförmåga Rörflen Södra-Norra Sverige Riven- Hel-Rivna briketter Vårslaget-Höstslaget 2,50 2,00 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Uppsugningshastighet vid 100% TS Riven Hel Brikett Riven Hel Glommersträsk Godås 1,50 1,00 0,50 Södra Sverige Norra Sverige Vårslagen Höstslagen 0,00 Uppsugningskapacitet, 100% TS Uppsugningskapacitet 90% TS Uppsugningshastighet 15
% av 170 g vatten Labbtest - Uppsugningshastighet Det enda strömedel som hade högre uppsugningshastighet än rörflen var kutterspånet! 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% A 16
g vatten/g strö Uppsugningskapacitet Torv och kornhalm hade med säkerhet högre uppsugningsförmåga än rörflen 6 5 4 A 3 A A A 2 100% TS Ursprunglig TS 1 0 17
Fröförekomst Nya terapin! Räkna rörflensfrön 18
Resultat fröförekomst Prov antal g frön* /ton strö A 87,5 B 27,8 C 92,7 D 28,3 E 74,6 Medel: 62,18 *1000-kornsvikt: 1 g 19
Avslutningsvis Rörflenet har förutsättningar för att kunna användas som alternativt strömedel. Rörflenet lämpar sig troligtvis bäst i öppna väderskyddande stallar. Fler studier krävs för att undersöka hur rörflen fungerar i mekaniskt ventilerade stallar och som strö i liggbås eller grisboxar. 20
Tack till! Karin Granström & Hushållningssällskapet Johan Svantesson (Godås) Mattias Englund (Godås) Knut-Håkan Jeppsson (SLU) Alla som bidragit med provmaterial och mätutrustning Jordbruksverket 21