Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 2008

Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 2008 Eeva-Kaarina Aaltonen Jakobstad 2009 Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Österbottens vattenskyddsförening rf pl/ pb 87 68601 PIETARSAARI / JAKOBSTAD 06 724 4848; 0400 92 4848; www.vesiensuojelu.fi/pohjanmaa

Översättning: Sofia Zittra-Bärsund Innehåll 1 Bakgrund till undersökningen 1 2 Väderleksförhållanden och hydrologi 3 3 Belastningen 5 3.1 Avloppsvattenbelastning 6 3.2 Värmebelastning 7 3.3 Larsmo-Öjasjön 8 4 Vattenkvaliteten i havsområdet 10 4.1 Vattenkvaliteten år 2008 10 4.2 Förändringar i vattenkvaliteten åren 1983 2008 15 5 Fiskerikontrollen 18 6 Översikt över utförda specialundersökningar 20 6.1 Resultat från badstrands- och alguppföljningen 20 6.2 Den årliga bottenfaunaundersökningen 20 6.2.1 Metoder 20 6.2.2 Artsammansättning, individtäthet och biomassor 21 6.3 Temperaturkarteringar 22 6.4 Utförda undersökningar i hamnen 22 6.5 Mässkärs naturstation 23 6.6 Pörkenäs lägergård 24 7 Sammandrag 24 Litteraturförteckning Bilagor 1 11 Pärmbild: Eeva-Kaarina Aaltonen, Jakobstads Gamla Hamn 2009 Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Österbottens vattenskyddsförening rf pl/ pb 87 68601 PIETARSAARI / JAKOBSTAD 06 724 4848; 0400 92 4848; www.vesiensuojelu.fi/pohjanmaa

1 Bakgrund till undersökningen 1.1 Allmänt Avloppsvattnet från Jakobstadsnejdens bosättning och UPM Kymmene Abp:s massa- och pappersfabrikers samt övriga enheters avloppsvatten leds ut i havsområdet utanför Jakobstad. Outokumpu Stainless Tubular Products Ab:s (OSTP; fd Jaro) avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken på samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene, liksom även kylvattnet från Alholmens Kraft Ab. Utsläppsplatserna är utmärkta på kartan (figur 1). Kontrollåliggandena i samkontrollen grundar sig på följande beslut av Västra Finlands Vattendomstol (VFVD), Västra Finlands miljötillståndsverk (VFM), Vattenöverdomstolen (VÖD) och Vasa förvaltningsdomstol (VFD): Staden Jakobstad VFM 45/2005/1 (30.11.2005) tillståndsvillkoren 8) och 9) VFD 2007/0568/2 (8.11.2007) UPM Kymmene Abp VFM 85/2003/1 (29.12.2003) tillståndsbestämmelsen 40 VFD 00282/04/5101(13.5.2005) Outokumpu Stainless LSU-2002-Y-462 (111) 14.2.2003 tillståndsvillkoren 14) 20) Tubular Products Ab VÖD 194/ 1994 Alholmens Kraft Oy Ab VFM 71/2000/3 tillståndsbestämmelserna C1 och C3 VFD 01/0142/4 Jakobstads Hamn VFM 43/2006/2 (15.12.2006) tillståndsbestämmelserna 22) och 23) Vid övervakandet av tillståndet i havsområdet togs år 2008 i bruk ett uppdaterat vattendragsoch fiskeriprogram för tiden 2008 2017 (Aaltonen 2008), som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral genom beslut LSU-2005-Y-524 (121) (16.4.2009) och av fiskerienheten vid Österbottens TE-central genom beslut 2583/ 5723/ 2002 (18.12.2008). Vid uppdateringen av kontrollprogrammet granskades antalet observationsplatser och provtagningsomgångar samt analysurval. Ändringar gjordes även för bottenfaunaundersökningen. Den årliga kontrollen kompletteras med särskilda undersökningar som görs under vissa år. I denna rapport har samlats resultat från vattendragskontrollen och den årliga fiskeriekonomiska undersökningen för år 2008: 1 provtagningsomgång under vintern från 16 observationspunkter i havet och från 2 punkter i sjön (figur 1) 3 omfattande provtagningsomgångar under perioden med öppet vatten från 16 havs- och från 2 sjöobservationspunkter 2 omfattande extra provtagningsomgångar från 16 havs- och från 2 sjöobservationspunkter 6 provtagningar under perioden med öppet vatten från 6 observationspunkter i havet och från 2 punkter i Larsmosjön (intensivuppföljning) 1 period för perifytonväxtuppföljning Årlig uppsamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst Årlig uppsamling av uppgifter angående badvattenkvalitet och förekomst av alger Analysresultaten finns samlade i bilagorna 2 (omfattande provtagningsomgångar) och 3 (intensivövervakning), perifytonresultat i bilaga 4 och resultat från Västra Finlands miljöcentral i augusti i bilaga 5. Uppgifterna i fiskerikontrollen har insamlats av Norra Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Österbottens vattenskyddsförening rf pl/ pb 87 68601 PIETARSAARI / JAKOBSTAD 06 724 4848; 0400 92 4848; www.vesiensuojelu.fi/pohjanmaa

2 svenska fiskeområdet (Wistbacka 2009) och dessa finns i bilaga 6. I bilaga 7 finns uppgifter om vattenkvaliteten vid de övervakade badstränderna, och resultaten av den nationella alguppföljningen från Ådö fiskehamn i bilaga 8. En förteckning över använda metoder finns som bilaga 11. Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy. I enlighet med kontrollprogrammet behandlas i detta sammandrag uppgifter om vattenkvaliteten och den årliga fiskeriuppföljningen och man refererar till övriga undersökningar som under året blivit utförda inom området (kapitel 8). Sammandraget har utarbetats av Österbottens vattenskyddsförening rf. Figur 1. Havsområdet utanför Jakobstad, dess utsläppsplatser samt provtagningspunkterna. Observeringspunkterna för vattenkvaliteten ( och ) är totalt 16 st, varav 8 st ingår i intensivuppföljningen ( ). Pörkenäs lägergård (Pö1) och Mässkär lotsstation (Mä1) ingår inte i samkontrollen.

3 2 Väderleksförhållanden och hydrologi Nederbördsmängderna (Karleby/Korplax) och medeltemperaturerna (Kronoby) under år 2008 vid Meteorologiska institutets närmaste mätstationer samt uppgifterna för en jämförelseperiod presenteras i figurerna 2 och 3. Antalet isdygn framgår ur tabell 1 (Havsforskningsinstitutet). Avtappningarna från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds framgår ur figur 4. Variationerna i havsvattenståndet vid Jakobstads hamn och Larsmo-Öjasjön presenteras i bilaga 1. Under år 2008 var den totala nederbördsmängden (602 mm) i Korplax i Karleby större än normalt (521 mm). Januari, juni, juli och oktober var speciellt nederbördsrika, medan maj och september månad var mycket regnfattiga (figur 2). Årsmedeltemperaturen var i Kronoby 1,7 C varmare än jämförelseperioden. Speciellt varma var vintermånaderna januari, februari och december, då temperaturen var 4,5 6,3 C varmare än under jämförelseperioden. Lufttemperaturen var från april till augusti kallare på Kallan än i Kronoby (figur 3). Isvintern 2007 2008 var i havsområdet utanför Jakobstad nästan två månader kortare jämfört med jämförelseperioden. Istäckets varaktighet var endast knappt tre månader, från slutet av januari till början av april. Tabell 1. Tidpunkten för tillfrysningen av havet och islossningen samt antalet isdygn utanför Jakobstad under vintern 2007 2008 (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C = islossningen inleds, D = tidpunkten för helt isfria förhållanden, E = det verkliga antalet isdygn) samt under jämförelseperioden 1961 1990 (M = medeltalet för antalet isdygn, min = det minsta antalet, max = det största antalet under perioden 1961 1990) (Seinä & Peltola 1991 och Eriksson 26.5.2009). Plats Vintern 2007/ 2008 1961 1990 A B C D E M Min Max Jakobstad, hamnen 03.01 04.01 06.04 08.04 97 143 102 187 Ådöskatan 03.01 04.01 06.04 07.04 96 143 91 178 Mässkär 04.01 28.01 05.04 06.04 81 137 77 166 Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo-Öjasjön tappas ut i Larsmo och Jakobstads skärgård via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds och Storströmmen fiskleder, som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskled är 5 m 3 /s och vid Storströmmens fiskled 1 m 3 /s. De stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är ca 5 10 cm. Regleringen av Larsmosjön lösgjordes från variationer i havsvattenståndet år 1998 och nuvarande målsättning med regleringen är att hålla sjöns vattenstånd mellan +10 - +20 cm (N 60 ). Larsmo-Öjasjöns vattenstånd och avtappningar år 2008 framgår ur bilaga 1. Vattenföringen i Larsmo-Öjasjön har beräknats utgående från automatiskt uppmätta uppgifter om vattenståndet och öppethållningstider för dammluckorna (UPM Kymmene Abp 2008, figur 4). År 2008 var avtappningen från Larsmosjön i medeltal 31,3 m 3 /s, alltså en fjärdedel mer än den genomsnittliga avtappningen efter regleringsändringen (jämförelseperiod 1999 2005: 25,4 m 3 /s). Avtappningen fördelades så, att via Hästgrundet avtappades i medeltal 24,9 m 3 /s (74 %), via dammluckorna vid Gertruds 3,5 m 3 /s (10 %) och via fisklederna sammanlagt 5,3 m 3 /s (16 %).

4 Sadanta/ Nederbörd mm 1961-1990 2008 120 100 80 60 40 20 0 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figur 2. Den månatliga nederbörden i Korplax år 2008 samt medelvärdet för långtidsperioden 1961 1990 (Meteorologiska institutet 2008). Lämpötila/ Temperatur O C 1961-1990 Kruunupyy 2008 Kallan 2008 20 15 10 5 0-5 -10 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figur 3. Den månatliga medeltemperaturen i Kronoby och Jakobstad (Kallan) år 2008 samt medelvärdet för Kronoby under långtidsperioden 1961 1990 (Meteorologiska institutet 2008).

5 m 3 /s 80 60 Luodonjärven juoksutukset 2008 Avtappningingar från Larsmosjön 2008 Kalatiet/ Fisklederna 08 Gertruds 08 Hästgrundet 08 1999-2005 40 20 0 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figur 4. Avtappningarna från Larsmosjön som månadsmedelvärden för år 2008 (UPM Kymmene Abp 2008) samt för perioden 1999 2005 (Aaltonen och Kalliolinna 2006). I fråga om vattenföringen år 2008 anges avtappningen via Hästgrundet, Gertruds och fiskleden skilt. Från Larsmosjön avtappades under år 2008 i januari, mars och juli mer vatten än normalt till havet. Vårflödet kom som normalt i april och sjönk undan snabbt. Dammluckorna i Gertruds var stängda från början av april till slutet av oktober och fisklederna i juli, medan vatten avtappades under hela sommaren från Hästgrundet förutom i juni. Andelen avtappat vatten från Hästgrundet (74 %) var större än under förra året speciellt under vintern och hösten, så att det sura vattnet från åarna snabbt skulle transporteras ut till havs. 3 Belastningen Förutom av avlopps- och sjövatten, påverkas havsområdet utanför Jakobstad även av diffus belastning som kommer via bäckar och diken från närområdet. Avloppsvattnet härstammar från UPM Kymmenes fabriker, från Jakobstads Vattens avloppsreningsverk Alheda, samt i mindre del från reningsverken på Pörkenäs lägergård och Mässkär lotsstation. Avloppsvattnet från Outokumpu Stainless Tubular Products Oy leds till havet i samma kanal som UPM:s avloppsvatten. Sjövatten tappas ut i havsområdet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna vid Gertruds och Storströmmen. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM Kymmene. Avloppsvattenbelastningens utveckling under perioden 1983 2008 har åskådliggjorts i figur 5. Totalbelastningen förorsakad av avtappningarna från Larsmo-Öjasjön och avloppsvattnet under år 2008 framgår av tabell 2 och variationerna i belastningen för åren 1990 2008 framgår av figur 6. Den månatliga variationen i näringsbelastningen på havsområdet år 2008 framgår av figur 7. 3.1 Avloppsvattenbelastning

6 Under år 2008 var totalproduktionen på UPM Kymmene Abp:s fabriker i Jakobstad 713 385 AD ton cellulosa. Av den producerade massan blektes 92 % (656 135 ton). Dessutom framställdes 185 704 ton kraftpapper, 28 927 ton tallolja och 56 ton terpentin. Cellulosa- och pappersproduktionen var 4 7 % lägre än föregående år. Walki Ab:s produktion av förpackningsmaterial var 70 128 ton under år 2008. Det renade avloppsvattnet leds via en aktivslamanläggning samt en efterluftnings- och sedimenteringsbassäng i Labackörsviken ut i havet nordost om Alholmen (figur 1). Belastningen av fast substans, organiska ämnen och totalkväve som leds ut med UPM:s renade avloppsvatten var lite högre än förra året (figur 5). AOX-belastningen var i medeltal 340 kg/d eller ca 10 % mindre än år 2007. Under mars och juni-september överskreds tillståndsvillkoren för fosfor (60 kgp/d) men på årsbasis underskreds gränsvärdet (55 kgp/d). Fosforbelastningen var i juni som störst (96 kgp/d) och ungefär tre gånger så stor som årsmedelvärdet för de fem senaste åren (29 kgp/d). Överskridningarna berodde på större utsläpp av fast substans än normalt i eftersedimenteringsbassängen och Labackörsviken. För att korrigera situationen ökade man kapaciteten på slamborttagningen och i början av luftningsbassängen prövade man att leda in syre i vätskeform. Till följd av åtgärderna kom fosforbelastningen i slutet av året igen ner till normal nivå. Övriga belastningsgränser som gäller för UPM:s miljötillstånd överskreds inte under år 2008. Det renade avloppsvattnet från invånare i Jakobstad och Nykarleby städer samt från Larsmo och Pedersöre kommuner (ca 30 000 invånare) leds ut i havet i söder om hamnen (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstad i en eftersedimenteringsanläggning i Alheda. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som är med i samkontrollen. Belastningen som leddes till vattendraget var ungefär lika stor som under år 2007. Tillståndsvillkoren uppnåddes under de tre första kvartalen, men under det sista kvartalet överskreds gränsvärdet för fosfor på grund av höga halter i december månads prov (figur 5). Reningseffekterna var i medeltal för hela året följande: fast substans 92 %, BOD 7 95 %, COD Cr 90 % och tot-p 94 %. Totalkvävereduktionen var i medeltal för hela året 36 % och som bäst ca 44 % under sommarmånaderna. Utvecklingen av belastningen från Outokumpu Stainless Tubular Products Ab finns i bilaga 10. Kvävebelastningen var 26 791 kg/a år 2008, vilket betyder att målvärdet i tillståndet inte överskreds (30 000 kg/a). Metallbelastningen från OSTP hade minskat och var under år 2008 (inom parentes gränsvärden enligt tillståndet) 12,4 kg Cr/a (gräns 25 kg), 0,17 kg Ni/a (16 kg), 0,01 kg Pb/a (25 kg) och 0,2 kg Cd/a (2 kg/a). De i tillståndet uppställda belastningsgränsvärdena höll alltså bra. Även gränsvärdena som hade ställts upp för metallhalter underskreds klart, förutom krom vars gränsvärde överskreds under det första och andra kvartalet (I: 0,78 mg/l och II: 0,68 mg/l, gränsvärde 0,5 mg/l). Av den organiska belastningen (COD, BOD) förorsakad av avloppsvattnet, kom 96 99 % från UPM, av fosforbelastningen 92 % från UPM och resten från stadens reningsverk. Kvävebelastningen fördelades mellan UPM (57 %), staden (34 %) och OSTP (9 %). Dagvatten från Jakobstads hamns kajer och hamnområden leds till havet genom fyra regn/dagvattenbrunnar, som är utrustade med sand- och slamavskiljare samt på Laukko I:s linje även med oljeavskiljare. På basen av dagvattenanalyser som gjordes under år 2007 var halterna av fast substans och näringsämnen ganska höga speciellt i brunnen vid Busköns kaj. Man lade särskilt stor vikt vid att hålla dagvattenbrunnarna rena under år 2008 och man försökte hindra att fast substans och näringsämnen hamnade i brunnarna genom att täcka dem med skyddsmattor under tiden för lastning och lossning (Jakobstads hamn, årssammandrag 2008). Sanitetsvatten

7 från hamnen samlas upp i en sluten tank som töms till avloppsreningsverket, vilket kommer att göras tills man har byggt ut avloppsnät till avloppsreningsverket. Man gjorde utredningar för muddrings- och dumpningsverksamhet dels på grund av förlängning av Laukko-kajen och dels på grund av fördjupning av Jakobstads farled. Från båda utredningarna har skilda rapporter utarbetats (Keränen 2009 och Virta 2009). BOD 7 t/d UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad 30 25 20 15 10 5 COD t/d UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad 70 60 50 40 30 20 10 0 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 0 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Fosfori / Fosfor kg/d UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad 140 120 100 80 60 40 20 Typpi / Kväve kg/d UPM Kymmene OSTP Pietarsaari / Jakobstad 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 0 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 5. Avloppsvattenbelastningen under perioden 1983 2008. UPM Kymmenes och OSTP:s kvävebelastning är åtskilda. (Tillståndsvillkoren för staden som kvartalsmedelvärden BOD 7ATU 15 mg/l, 90 % och tot-p 0,5 mg/l, 90 %. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som månadsmedelvärden: BOD 7 4,4 t O 2 /d (3,6 t/d som årsmedelvärde), COD Cr 70 t O 2 /d (60 kg/d), fosfor 60 kg/d (55 kg/d) och AOX 600 kg/d (500 kg/d). 3.2 Värmebelastning Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder sig av fast bränsle och under år 2008 producerades elektricitet (1 596 GWh/år), fjärrvärme (244 GWh/år) och industriånga (100 GWh/år), totalt 1 940 GWh/år eller 6 960 TJ/år. Brännämnenas energiinnehåll var 15 520 TJ. För att driva kraftverket användes torv (32 %), kol (12 %), trä (46 %) och hushållsavfall (REF)(9 %), åkermassa och 12 bar ånga (totalt ca 1 %), samt olja (< 1 %) vid start av kraftverket. Träets andel av bränslet ökade märkbart från föregående år och andelen torv och kol minskade med motsvarande grad. Som en ny bränslekälla användes åkermassa (0,4 %-andel). Kraftverkets (AK1 och AK2) gångtid var 9 007 timmar under år 2008, vilket innebar en minskning med 6 % jämfört med föregående år. Alholmens Krafts kylvattens värmebelastning till havet var år 2008 6 546 TJ eller 42 % av bränslens totalenergi-innehåll. År 2008 användes 199 milj m 3 kylvatten, eller i medeltal 6,3 m 3 /s (tillstånd 7,2 m 3 /s). Temperaturen på kylvattnet som leddes ut i havet var som varmast i juli + 31 C (tillstånd + 33 C) kalkylerat på veckobasis, och temperaturstegringen var i allmänhet 9 10 C, som högst i december då den uppmättes till +11,2 C kalkylerat på dygnsbasis (tillstånd +13 C).

8 Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda avloppsreningsverk och Larsmosjön (figur 6). Värmebelastningen från UPM Kymmene var 4 090 TJ under år 2008, värmebelastningen från Jakobstads avloppsreningsverk uppskattningsvis 23 TJ och den naturliga värmebelastningen från Larsmosjön 124 TJ (Keränen 2009). 14 000 Lämpökuorma/ Värmebelastning TJ/ a Alholmens Kraft UPM Oyj Alheda, jvp Luodonjärvi 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 6. Värmebelastning från olika källor utanför Jakobstad 2002 2008. 3.3 Larsmo-Öjasjön Belastningen på havet från Larsmo-Öjasjön varierar beroende på avtappningarna från sjön (jfr figur 4). Mängden belastning från sjön har erhållits genom att räkna ihop ämnesflödet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna. Sjövattnets andel av näringsämnesbelastningen till havet var under år 2008 på samma nivå som i medeltal under början av 2000-talet (figur 7). Den årliga fosforbelastningen var klart högre än föregående år, vilket dels berodde på ett nederbördsrikt år och dels på högre halter av fast substans och fosfor från UPM. 240 210 180 150 120 90 60 30 0 Merialueelle tuleva fosforivirtaama 1990-2008 Fosforflöde till havsområdet 1990-2008 kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön 270 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Merialueelle tuleva typpivirtaama 1990-2008 Kväveflöde till havsområdet 1990-2008 kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 7. Näringsämnesbelastningen på havsområdet utanför Jakobstad 1990 2008. 2007 2008

9 Medelvärdet för hela årets totala fosforbelastning under år 2008 var från sjön 103 kgp/d eller dubbelt så stor som belastningen som förorsakas av avloppsvattnet. Medelvärdet för kvävebelastningen var 2 900 kgn/d eller ca 3,5 gånger större än belastningen av avloppsvattnet (tabell 2). Tabell 2. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad. Variabel UPM OSTP Pietarsaari yht/tills. Järvestä Lähialue*) kg/ d (2008) Kymmene (Jaro) Jakobstad 2008 Från sjön Närområdet BOD 7 2 800 108 2 908 COD Cr 45 000 492 45 492 tot-p 49,0 4,4 53,4 103 9 tot-n 482 80 285 847 2 900 160 vesimäärä m 3 /d 170 208 8 931 185 039 2,9 10 6 70 *) Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen et al. 1998) Avloppsvattnets andel av havsområdets totalbelastning av näringsämnen varierar med årstiderna och påverkas av belastningen från Larsmosjön. Avloppsvattnets andel var under år 2008 för fosforns del i medeltal 35 % och för kvävets del 22 %, som störst i juni (P 84 %, N 67 %) och minst (9 22 %) under tiden med stora flöden (januari, april och december)(figur 8). Fosforikuormitus / Fosforbelastning 2008 kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön 250 Typpikuormitus / Kvävebelastning 2008 kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön 8 000 200 6 000 150 4 000 100 50 2 000 0 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad 0 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad Figur 8. Månadsmedelvärdet av dygnsbelastningen (fosfor och kväve) från Larsmo-Öjasjön till havsområdet utanför Jakobstad år 2008.

4 Vattenkvaliteten i havsområdet 10 4.1 Vattenkvaliteten år 2008 VINTERN Avlopps- och sjövattnets utbredning under isen presenteras i figur 9 på basen av ytvattnets (1 m) färg, surhet och ledningsförmåga samt halter av fosfor och organiskt kol (TOC). Det uppstår en tydlig skiktning under isen, där ytvattnet avviker från den övriga vattenmassan i just fråga om dessa parametrar. Ytvattnets (1 m) ph-värde liksom salthalten är lägre, vattnet är brunt, och totalhalterna av näringsämnen och organiskt kol (TOC) är klart förhöjda. Avloppsvattnets och sjövattnets influensområden överlappar varandra delvis och kan inte alltid särskiljas från varandra. Figur 9. Den uppskattade utbredningen av avlopps- och sjövattnet i ytvattnet (1 m) i mars 2008. Från Larsmosjön avtappades i januari och mars mycket mer vatten än normalt till havet eftersom vattenytan började stiga till följd av det ökade flödet från en varm och regnrik januari månad. Avtappningarna under vintern koncentrerades främst till Hästgrundet så att det sura vattnet från åarna inte skulle sprida sig i hela Larsmo-Öjasjön. Fisklederna vid Gertruds och Storströmmen var öppen hela vintern. Vinterprovtagningen utfördes 11. 13.3.2008 i mycket krävande omständigheter, då issituationen var dålig och inget sammanhängande istäcke i praktiken hade bildats under hela vintern. Genom att kombinera olika transportmedel kunde man provta från alla provtagningsplatser.

11 Sjö- och avloppsvattnet spred sig som ett tunt lager under isen och dess effekt syntes i ytvattnet vid Ådö och Hälsingö inre skärgård och i liten mån även på Ådöns västra strand (P 71), vid Nygrundet (P 64) och innanför Euran (P 65). Skiktningen var tydlig för alla parametrar eftersom vattnet på fem meters djup främst bestod av havsvatten. Vid de yttersta punkterna (P 73 och 75) bestod hela vattenpelaren av havsvatten. Vattnet som avtappades i mars via Gertruds var surt (ph 5,1 5,2), vilket även syntes i ytvattnet vid Kackurfjärden (ph 5,5) och ännu i norra delen av Fallskäret (ph 6,0). Vattnet som avtappades via Hästgrundet var inte lika surt och effekterna i södra delen förblev små. Vid utsläppsplatsen för stadens avloppsvatten (P 52) fanns större mängd hygienindikatorbakterier än på andra ställen. Till följd av de stora avtappningarna från Larsmosjön var ytvattnets färgvärden samt fosfor- och kvävehalter exceptionellt höga i hela närområdet. Syresituationen i vattenskiktet under isen (1 m) var god (mättnadsgraden 80 100 %) både i yt- och bottenvattnet i nästan hela området. Syresituationen var nöjaktig (mättnadsgraden 60 80 %) inne i vikarna (P 51, P 52, P 66, P 67, P 78 och P 79), men på dessa ställen även god längre ner i vattenmassan. Den sämsta syresituationen fanns inne i Gamla hamnviken (P 51, mättn.grad 65 %), vilket till en del torde bero på dels dålig vattencirkulation, och dels på Kanalen, som rinner genom staden och till vilken man leder gatornas dagvatten. De uppmätta låga ph-värdena samt höga halter av grumlighet, fosfor och järn pekar också på inverkan av Kanalen. Inga vattenkvalitetsuppgifter finns från Västra Finlands miljöcentral från mars 2008. PERIODEN MED ÖPPET VATTEN De omfattande provtagningsomgångarna Vid provtagningsomgången i maj (19. 20.5.) märktes vid de närliggande punkterna effekterna av de rikliga avtappningarna under april-maj och effekterna av avloppsvattnet klart i hela vattenpelaren. I skärgården begränsades effekten till ytvattnet och på över fem meters djup var vattnet nästan klart havsvatten. På sjövattnets och avloppsvattnets influensområde var salthalten lägre, vattnet var något grumligt och brunaktigt, samt närings- och TOChalterna var förhöjda. Vid de mest fjärran belägna punkterna (P 64, 73 och 75) var vattenmassan nästan homogen och man kunde inte se effekter av sötvattnet. Det vatten som avtappades från Larsmosjön hade ph-värden på ca 6,0 6,5, men på havssidan var det endast i Kackurfjärden (P 79) som ph-värdet var under 7. Ytvattnets temperatur varierade från 8 10 C i närområdet till ca 4 C på de mer fjärran belägna punkterna. Även vid de yttre punkterna var temperaturskiktningen ganska svag eftersom temperaturen nära botten var klart över 3 C. Siktdjupet var minst (1,0 1,2 m) vid utsläppsområdet och vid Kackurfjärden, och högst (4,5 m) vid provtagningspunkterna i den yttre skärgården (P 64, P 73 och 75). Nitratkväve och fosfatfosfor förekom i mätbara halter i alla punkter, mest på området som påverkas av sjö- och avloppsvatten. Halterna av ammoniumkväve var förhöjda vid utsläppsplatserna, men var under detektionsgränsen (< 5 µg/l) vid de yttersta provtagningspunkterna. Klorofyllhalterna hade vid de närliggande punkterna vid stranden stigit till 5 10 µg/l på grund av vårens algproduktion, men var vid de yttre punkterna endast 2 3 µg/l. I mitten av augusti (11. 12.8.) hade ytvattnets temperatur i hela området sjunkit till 12 16 C. Vid de närliggande punkterna i skärgården hade vattenpelaren nästan konstant jämn temperatur, men vid de yttersta punkterna kunde man skönja en svag skiktning så, att på 10

12 meters djup och lägre ner var temperaturen 3 6 grader kallare än vid ytvattnet. Sjövatten hade avtappats omväxlande via Hästgrundet och fisklederna vid Gertruds och Storströmmen under hela sommaren, så ytvattnet var brunaktigt och salthalten låg vid de närmaste punkterna i skärgården. I sådana här situationer blandas avloppsvattnet effektivt och sprids ut i skärgården tillsammans med sjövattnet så att skillnaderna i vattenkvalitet mellan närliggande områden och skärgården inte blir speciellt kraftiga. Ytvattnets färg samt halten av näringsämnen, järn och organiskt kol (TOC) var förhöjda på avlopps- och sjövattnets influensområde. Effekterna syntes vid utloppet och norr om det (P 67 och P 66), men späddes ut snabbt i farledens riktning och mot västsydväst. Effekterna av fiskledens avtappning syntes i Kackurfjärdens provtagningspunkt i form av förhöjda halter. I Gamla hamnviken (P 51 P 53) var vattnet salt och klart, och näringsämneshalterna var ganska låga, troligen beroende på att havsvatten hade strömmat in just före provtagning. Havsvattnet var homogent och halterna låga på mer än 5 meters djup, och i de yttre punkterna i hela vattenpelaren. De högsta halterna av hygienindikatorer fanns vid provpunkt P 51, men inte heller där var halterna höga. Till följd av den utspädande effekten från Larsmosjöns vatten var skillnaden mellan närliggande och fjärran belägna observationspunkter stegvist märkbara. I närheten av utsläppsplatsen och norröver (P 51 55, P 66, P 67 och P 79) var siktdjupet 1,5 meter och klorofyllhalten 4 8 µg/l, vilket indikerar en lindrig eutrofiering. På de fjärran belägna punkterna var vattnet klart och siktdjupet som bäst 5,0 5,5 m (P 64 och 75) och på ett ganska stort område 3,5 4 m och klorofyllhalterna var stundtals på en karg nivå (< 2 µg/l). Halterna av fosfatfosfor och ammonium- och nitratkväve var mätbara i hela undersökningsområdet. I de prov som Västra Finlands miljöcentral tog veckan innan (P 62 och 64) var fosfathalterna under detektionsgränsen (< 2 3 µg/l), halten av totalfosfor lite lägre (7 9 µg/l) och klorofyllhalten på samma nivå som i samkontrollen (bilaga 4). I september gjordes två extra provtagningsomgångar (17.9. och 25.9.) för att utreda influensen av de större utsläpp av fast substans och en överskridning av utsläppsgränserna för fosfor som skett från UPM och som hade pågått hela sommaren. Under dessa provtagningar analyserades förutom de vanliga parametrarna även fast substans. Vattnet hade blivit svalt och hade blandats om i hela området och i hela vattenpelaren till ca 10 C. Fisklederna och dammluckorna vid Hästgrundet hade varit öppna ända sedan provtagningen i augusti, så sjöoch avloppsvattnets effekter syntes i skärgårdens närområde i hela vattenpelaren som brunt och lite grumligt vatten. Näringsämneshalterna var högst vid utsläppsplatsen och därifrån norrut och klorofyllhalterna varierade på ett normalt sätt. Syresituationen var god i hela havsområdet, och även den hygieniska situationen var god i närområdet under de båda veckorna. Havsvattnet var 17.9. klart, halterna av fast substans låga och siktdjupet 5,5 6,5 m i de yttre punkterna. Kvävehalterna var låga, men fosforhalterna var på hela området över 10 µg/l, alltså lite högre än normalt. Fosfatfosforhalterna var till och med 5 6 µg/l. Klorofyllhalterna var dock nära en karg nivå (2 3 µg/l). På den senare provtagningen (25.9.) syntes skillnaderna mellan de inre och yttre punkterna mer tydligt, fosfor- och klorofyllhalterna var högre i de närliggande provpunkterna och lägre i de mer fjärran belägna punkterna (se även figurerna 10 och 11). I mitten av oktober (13 14.10) hade vattenpelaren fortsättningsvis svalnat och höll en ganska jämn temperatur (7 9 C), förutom utanför utsläppsplatsen för kylvattnet (P 55) där vattnet var nästan 10-gradigt. Sjövatten avtappades fortsättningsvis via Hästgrundet och via fisklederna till havet, medan dammluckorna vid Gertruds var stängda. Havsvattnet var på basen av salthalt jämn från botten till ytvatten, förutom vid utsläppsplatsen. Halterna av järn och TOC var aningen lägre än under provtagningsomgången i augusti-september.

13 Fosforhalterna var i de yttre punkterna klart under 10 µg/l och fosfatfosforn under detektionsgränsen. Även klorofyllhalterna var ganska låga, i de yttre punkterna uppmättes ca 2 µg/l och i de närliggande punkterna 3 5 µg/l. Siktdjupet var i närområdet 1 2 m och i det yttre området som mest 5,5 m. Intensivprovtagning (P 52, 54, 62, 64 och 67) I figur 10 presenteras variationerna i vattnets färgvärden och halt av totalfosfor och i figur 11 halten av totalkväve och variationerna i a-klorofyllhalterna från maj till oktober vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67. På avloppsvattnets närliggande influensområde (P 54) och norr om detta område (P 67) varierar kvaliteten på havsvattnet som mest och dessa punkter skiljer sig från de övriga. Halterna varierade under sommarens lopp till följd av spridningen av sjö- och avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Utsläppen från UPM var större än normalt, och de spred sig och späddes ut tillsammans med sjövattnet under hela sommaren så att skillnaderna mellan skärgården och de närmaste punkterna blev mindre än normalt. Under sommaren 2008 syntes effekten av avloppsvatten huvudsakligen utanför utsläppsplatsen (P 54) och i skärgården norr om den (P 67). Mellan de inre och yttre punkterna ser man en tydlig skillnad, men skillnaderna är inte så tydliga som föregående år när avtappningarna var små. Vattnets färg samt näringsämnes- och klorofyllhalter varierade som normalt under sommaren. Särskilt klorofyllhalten varierade mer än normalt i närområdet under juni juli, möjligen beroende på de höga utsläppen av fosfor i juni. Maximihalterna steg i de närliggande punkterna (P 52 och 54) till 21 μg/l, men i de yttre punkterna som mest till < 5 μg/l. Fosforhalterna varierade från över 40 µg/l i de närliggande punkterna till knappt 10 µg/l i de yttre punkterna, och motsvarande värden för kvävehalterna var 600 800 µg/l respektive under 300 µg/l. 150 Väri/ Färg (komparaattori) mg Pt/l P52 P54 P62 P64 P67 kok - P/ tot - P µg/l P52 P54 P62 P64 P67 50 120 40 90 30 60 20 30 10 0 19.-20.5. 10.6. 2.7. 15.7. 29.7. 11.-12.8. 26.8. 10.9. 17. - 18.9. 25.9. 13.-14.10. Figur 10. Ytvattnets (0-2 m) färgvärden (mg Pt/l) och halter av totalfosfor (µg/l) vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2008. 0 19.-20.5. 10.6. 2.7. 15.7. 29.7. 11.-12.8. 26.8. 10.9. 17. - 18.9. 25.9. 13.-14.10. kok - N/ tot - N a - klorofylli/ a - klorofyll µg/l P52 P54 P62 P64 P67 900 µg/l 21 P52 P54 P62 P64 P67 800 700 600 18 15 500 12 400 9 300 200 100 6 3 0 0 19.-20.5. 10.6. 2.7. 15.7. 29.7. 11.-12.8. 26.8. 10.9. 17. - 18.9. 25.9. 13.-14.10. 19.-20.5. 10.6. 2.7. 15.7. 29.7. 11.-12.8. 26.8. 10.9. 17. - 18.9. 25.9. 13.-14.10.

14 Figur 11. Halterna av totalkväve och a-klorofyll (µg/l) i ytvattnet (0 2 m) vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2008. Eutrofieringsklassificeringen Eutrofieringsklassificeringen för perioden med öppet vatten år 2008 presenteras i figur 12. Klassificeringen har, i likhet med tidigare år, uppgjorts genom att ange medel- och maximivärdet för klorofyllhalterna från tre olika provtagningsomgångar vid samtliga provtagningspunkter, samt de på basen av medelvärdena uppskattade eutrofieringsklasserna (klassificering av Aaltonen & Kyröläinen): Klass a-klo µg/l Klass a-klo µg/l - ytterst eutrof > 100 - måttligt eutrofierad 5-10 - mycket eutrof 30-100 - på väg att eutrofieras 2-5 - eutrof 10-30 - karg < 2 Figur 12. Maximi- och medelvärdeshalterna för a-klorofyll (µg/l), samt eutrofieringszonerna uppskattade på basen av medelvärdena (n = 3) under sommaren 2008. Över maximihalten, nere medelvärdet och inom parentes medelvärdena för observationerna i intensivuppföljningen (P 52, 54, 62, 64 och 67; n =11). På basen av medelvärdena delas undersökningsområdet in i tre olika eutrofieringsklasser: Gamla hamn, utsläppsområdet och skärgården som sträcker sig norrut från detta område samt Kackurfjärden klassades som måttligt eutrofierad (P 51, 52, 54, 55, 66, 67, 78 och 79). Den yttersta punkten (P 75) klassificerades som karg. Hela det övriga området klassificerades som på väg att eutrofieras. Området som var måttligt eutrofierat var lite mer omfattande än

15 föregående år, och skillnaderna mellan utsläppsområdet och de yttre punkterna var större än under föregående år. Resultat av perifytonundersökningar Påväxtprov av perifyton gjordes på 9 provtagningsplatser under en 2 veckors inkubationstid under tiden 31.7 13.8.2008. Påväxten gjordes på parallella plexiglasskivor, varifrån algpåväxten togs bort i laboratorium efter att inkubationstiden gått ut. Algpåväxten analyserades på klorofyll-a (µg/m 2 ) och fast substans (mg/m 2 ). Resultaten är redogjorda för i figur 13 och i bilaga 4. På basen av perifytonundersökningar var algpåväxten vid UPM:s utsläppskanal (UPM) tiotals gånger större och vid Alholmens Krafts kylvattenutsläpp (AK) över hundra gånger större än jämförelseområdet. Därefter kunde man urskilja Kackurfjärden och hamnområdet med lite förhöjda halter av fast substans och klorofyll. På influensområdet för stadens avloppsvatten var halterna betydligt lägre än under föregående år. Trots sina brister ger påväxten av perifyton behövliga tilläggsuppgifter om utsläppsplatsernas situation och beskriver särskilt väl effekterna av värmebelastningen. a-klo µg/m 2 20 000 16 000 Perifyton Klorofylli-a Kiintoaine Ka mg/m 2 20 000 16 000 12 000 12 000 8 000 8 000 4 000 4 000 0 AK UPM Sat Kaup Kackur A Kackur B Ådö A Ådö B Mässkär Figur 13. Resultat från påväxt av perifyton från nio provtagningsplatser i Jakobstads havsområde under sommaren 2008. (Observationspunkt AK:s klorofyllhalt är utanför skalan: 55 000 µg/m 2 ) 0 Resultaten från Västra Finlands miljöcentrals provtagningar Västra Finlands miljöcentral tog prover från observationspunkterna P 62 och P 64 i augusti. Resultaten framgår i tabellform i bilaga 4. 4.2 Förändringar i vattenkvaliteten 1983 2008

16 Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot-p och klorofyll) under perioden 1983 2008 vid intensivuppföljningspunkterna P 54, 62, 64 och 75 har åskådliggjorts i figurerna 14 17. Figurerna presenterar vintern och perioden med öppet vatten var för sig. SYRE (figur 14) En märkbar och bestående förändring i syresituationen under isen kunde iakttas vintern 1986 då UPM Kymmene Abp:s aktivslamanläggning togs i bruk. Före detta hade syretillståndet i synnerhet vid punkterna P 62 och 64 varierat mycket och mättnadsgraden i vattnet var under 50 % ända ute vid Mässkär. Den nuvarande syresituationen har stabiliserats i hela området till den grad att ytvattnets syretillstånd är åtminstone nöjaktigt, men i regel gott. Under vintern 2008 varierade mättnadsgraden i ytvattnet i hela området mellan 72 92 %, d.v.s. syresituationen var på vissa platser nöjaktig men mestadels god. kyll/mätt % 110 Happi/ Syre 1983-2008 Talvi/ Vinter 1 m 100 90 80 70 60 1 64 62 75 54 50 40 30 20 10 0 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 14. Variationen i syremättnaden vid punkterna P 54, 62, 64 och 75 på vintern under perioden 1983 2008 (i stället för P 75 har resultaten från P 77 använts vintern 1991, 2000, 2001, 2005 och 2007, P 76 har använts vintern 1993 och P 74 vintrarna 1995, 1996, 1997 och 1998). FÄRG (figur 15) Vinterns färgvärden varierar mycket kraftigt p.g.a. att avlopps- och sjövattnet sprider sig på olika sätt vid olika avtappningssituationer. Färgvärdena har sedan början av 1990-talet varit ganska jämna endast vid den yttersta observationspunkten (P 75). Avtappningarna från Larsmosjön var under vintern 2008 rikliga och koncentrerades till Hästgrundet, vilket syns från avloppsvattnets utsläppsplats (P 54) och norrut. Effekten minskade snabbt i farledens riktning. Fiskleden vid Gertruds var öppen hela vintern, vilket gjorde att ytvattnet var brunt vid punkterna P 78 och 79 till följd av sjövattnet. Under perioden med öppet vatten noteras en tydlig gradient i vattnets färg i riktning utåt från utsläppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjöoch avloppsvattnens utsläppspunkter (P 54), där vattnet även är betydligt brunare (90 100

17 mg Pt/l) än på andra ställen. Vid de yttersta punkterna (P 64 och 75) var färgvärdena, med undantag för maj månad, låga (< 20 mg Pt/l) och variationerna små. mg Pt/l 180 Väri/ Färg 1990-2008 Talvi/ Vinter 1 m (komparaattori) mg Pt/l 180 Väri/ Färg 1990-2008 Avovesi/ Öppet vatten 1 m (komparaattori) 150 150 120 54 120 90 60 30 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 64 75 62 90 60 30 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 14. Variationerna i medelvärdet för vattnets färg vid punkterna P 54, 62, 64 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 1983 2008 (i stället för P 75 har resultaten från P 77 använts vintern 1991, 2000, 2001, 2005 och 2007, P 76 har använts vintern 1993 och P 74 vintrarna 1995, 1996, 1997 och 1998). 64 54 62 75 FOSFOR (figur 16) Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgvärdena på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. Halterna är på väg nedåt och variationerna har minskat sedan mitten av 1990-talet. Halterna har endast vid den yttre observationspunkten (P 75) varit ganska jämnlåga hela tiden. Avtappningarna från Larsmosjön var under vintern 2008 rikliga och koncentrerades till Hästgrundet, och fosforhalterna var högre än normalt på ett större område än på bara utsläppsplatsen. Även under perioden med öppet vatten är fosforhalterna på väg nedåt. Variationerna i fosforhalterna är mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än under vintern. Fosforhalten är närmast utsläppspunkterna (P 54) märkbart högre än vid de övriga punkterna (ca 30 µg P/l). Fosforhalterna sjunker till under 10 µg P/l då man rör sig längre ut till havs (P 75). µg/l 100 Fosfori/ Fosfor 1983-2008 Talvi/ Vinter 1 m µg/l 100 Fosfori/ Fosfor 1983-2008 Avovesi/ Öppet vatten 0-2 m/ 1 m 90 90 80 80 70 70 60 50 40 30 62 54 60 50 40 30 54 20 10 0 64 75 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 20 10 0 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 16. Variationerna i medelvärdet för fosforhalterna vid punkterna P 54, 62, 64 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 1983 2008 (i stället för P 75 har resultaten från P 77 använts vintern 1991, 2000, 2001, 2005 och 2007, P 76 har använts vintern 1993 och P 74 vintrarna 1995, 1996, 1997 och 1998). 64 75 62 KLOROFYLL (figur 17) På basen av a-klorofyllhalten, som är ett mått på havsområdets eutrofieringsgrad, ökade eutrofieringen fr.o.m. mitten av 1980-talet vid alla punkter som ingår i intensivuppföljningen. Samtidigt blev även skillnaderna mellan de olika områdena i regel större. Efter år 1998 har skillnaderna mellan de närliggande och de mer fjärran belägna punkterna ökat ytterligare och

18 klorofyllhalterna varierar speciellt mycket vid observationspunkterna närmast utsläppsområdet (P 54, 67). En delfaktor torde vara de stora variationerna i avtappningarna från Larsmo-Öjasjön. Avtappningarna från sjön avslutades år 2008 i månadsskiftet maj juni, men luckorna i Hästgrundet öppnades igen i juli. Fisklederna var stängda en vecka i juni och tre veckor i juli. Influensområdet för sjö- och avloppsvattnet sträckte sig från utsläppsplatsen och norrut. Vid de närliggande punkterna var klorofyllhalterna under sommaren 2008 aningen högre och vid de yttersta provtagningspunkterna aningen lägre än föregående år, alltså ökade skillnaderna mellan de olika regionerna. µg/l 14 Pietarsaaren merialue/ Jakobstads havsområde a - klorofylli/ klorofyll 1982-2008 12 10 54 rehevä/ eutrof 8 6 4 2 0 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 64 75 62 lievästi rehevä/ måttligt eutrof rehevöitymässä/ pä väg att eutrofieras karu/ karg Figur 17. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalterna i punkterna P 54, 62, 64 och 75 under perioden med öppet vatten åren 1982 2008 (resultat av intensivuppföljningen, n = 11 16/år). 5 Fiskerikontrollen Årlig insamling av uppgifter Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster insamlades enligt kontrollprogrammet via fiskeområdet (Norra svenska fiskeområdet), som har insamlat uppgifterna från fiskelagen i Jakobstad och Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 2008 års uppgifter för havsområdet från Vestersundsby, Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 2009, bilaga 6). Antalet fiskare var år 2008 i hela området 687 personer. Av dessa var 51 yrkes- eller binäringsfiskare enligt TE-centralens statistik. Yrkesfiskarna var fem färre i Larsmo fiskelag och en färre i Vestersundsby fiskelag jämfört med föregående år. Dessa bortfall tillsammans med en årslång sjukledighet för en yrkesfiskare i Eugmo fiskelag inverkade märkbart på antalet använda redskap och fångstansträngningen i området, och den totala fångstmängden minskade till under hälften av föregående års fångst.

19 Som fångstredskap användes främst 35 45 mm:s nät. Dessutom fiskades med ryssjor, sikfällor, gäddsaxar och lakkrokar samt olika typer av spön och katsar. Under år 2008 användes mindre andel krokar, saxar, nät och sikfällor och aningen större andel ryssjor än under föregående år (tabell 4). Tabell 4. Redskap, som användes i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 2001 2008 (Wistbacka 2001 2009). Pyydykset/ Redskap 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 verkko/nät 2719 2668 2713 2159 2131 2583 2753 2262 rysä/ryssjor 175 179 161 118 81 105 125 siikaluokku/sikfällor 35 31 20 22 31 39 35 27 koukut ja sakset 322 176 246 288 322 197 313 75 ajoverkko/flytnät 0 0 0 3 3 0 nuotta/not 1 0 0 0 0 0 0 0 pitkäsiima/långrävar 1 3 3 1 0 0 0 0 heittovapa/kastspön 121 89 98 44 45 109 135 > 72 onki/mätspö >100 >100 > 15 katiska/katsar 57 54 58 45 90 79 89 52 Tabell 5. Fiskfångsterna i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 2001 2008 (Wistbacka 2001 2009). Saalis/ Fångst 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 siika/sik 19 936 23 177 16 166 20 823 17 002 18 033 15 198 10 281 lohi/lax 4 508 7 126 6 334 7 867 9 926 7 949 5 841 4 128 taimen/öring 1 043 1 761 938 795 1 113 1 973 2 011 1 037 silakka/strömm. 1 778 3 505 3 719 10 702 26 621 10 776 22 529 704 made/lake 7 168 5 723 4 769 3 725 4 499 4 712 5 780 3 430 ahven/abborre 4 336 4 591 6 869 5 631 4 690 3 988 3 588 2 991 hauki/gädda 6 647 7 131 7 548 7 786 6 972 6 078 7 110 4 187 lahna/braxen 3 591 5 026 8 228 10 728 7 310 12 243 13 620 8 104 kuha/gös 80 306 495 414 800 1 334 4 480 913 muut/övrigt 8 292 4 516 4 534 4 722 3 994 5 667 9 862 6 990 Totalt 57 379 62 862 59 600 73 193 82 927 72 753 90 019 42 765 År 2008 var den vanligaste fångstarten sik, vars andel av totalfångsten var ungefär en fjärdedel. Alla fiskarternas fångstmängder hade minskat och fångsten av strömming och gös hade kollapsat. Braxens andel hade ökat med någon procentenhet. Andelen av lax och gädda var vardera ca 10 %. Fångstens totalmängd år 2008 var, såsom tidigare konstaterades, ca 42 000 kg eller mindre än hälften än föregående år (tabell 5 och figur 18).

20 Saalisosuudet lajeittain/ Arternas andel i fångsten siika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm. made/lake ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös muut/övrigt osuus kok saaliista 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 18. Fiskfångsterna under åren 1997 2008 (Wistbacka 1997 2009) 6 Översikt över övriga utförda undersökningar under 2008 6.1 Resultat från badstrands- och alguppföljningen Inom Jakobstads- och Larsmo-området finns sju officiella havsbadstränder, vid vilka vattenkvaliteten regelbundet kontrolleras. Kittholmens badstrand vid Gamla hamn och Lillsand i Fäboda är s.k. EU-stränder, som övervakas noggrannare än övriga stränder. Badvattnet uppfyllde under den normala övervakningen under sommaren 2008 de gällande kvalitetskraven vid alla stränder (Social- och hälsovårdsministeriets förordning 354/2008). I samband med provtagningarna observerades vid EU-stränderna inga blågrönalger, olja, flytande partiklar, fenoler, och inte heller några synliga förändringar i vattnets färg eller siktdjup. Ett sammandrag av resultaten från den badvattenövervakning som Malmska hälso- och sjukvårdsområdets hälsoinspektörer utfört finns i bilaga 7. I Finlands miljöcentrals nationella alguppföljning ingår Ådö fiskehamn som en observationsplats. Observationen sköts av Jakobstads miljövårdsbyrå och görs en gång i veckan. Sommaren 2008 observerades inga algförekomster vid platsen. Resultaten finns i bilaga 8. 6.2 Den årliga bottenfaunaundersökningen Från fyra provtagningsplatser har bottenfaunaundersökningar gjorts varje år och har rapporterats skilt, och nedan presenteras ett sammandrag från resultaten rapporterade av Nyman (2009). 6.2.1 Metoder Bottenfaunaprover för år 2008 togs i mitten av oktober i omgivningen av stationerna P 54, 62, 65 och 78. I varje område (ca 200 m x 200 m) togs med jämna avstånd 10 hugg med en Ekman-hämtare. Varje hugg sållades skilt för sig i fält i enlighet med det nya kontrollprogrammet genom ett 0,5 och 1,0 mm dubbelsåll. Djur från 1 mm:s sållen plockades

21 levande med hjälp av lupp i laboratoriet inom ett dygn efter provtagningen. Djuren från 0,5 mm:s sållen förvarades i etanol och plockades med hjälp av stereomikroskop och förvarades i etanol. De vägdes efter en kort tids torkning med sugpapper. Snäckor vägdes med skal (Nyman 2009). Provtagningarna, analyserna och rapporteringen har utförts av biolog FM Curt Nyman (Nyman 2009). Som bilaga till rapporten finns primärresultat från de olika huggen. I samband med rapporteringen har beräkningsfelen för individantalet och biomassan korrigerats från och med år 1998 och materialet från åren 2001 2008 har sparats i miljöförvaltningens databas Herttas bottenfaunaregister. Sammandraget för resultaten från år 2008 finns i bilaga 9. De korrigerade resultaten från perioden 1998 2008 redogörs för i figur 19. 6.2.2 Artsammansättning, individtäthet och biomassa Bottenfaunans artsammansättning var lik föregående år. På alla områden påträffades fyrögd slemmask (Cyanophthalma obscura, syn Prostoma obscurum), glattmaskar (Oligochaeta) och fjädermygglarver (Tanypodinae), av vilken larver av Procladius-släktet var den vanligaste gruppen. Den amerikanska havsborstmasken (Marenzelleria sp) påträffades på tre ställen och den har uppenbarligen rotat sig utanför Jakobstad. Musselkräftor (Ostracoda), som är en indikatorart för en frisk havsbotten påträffades också på tre observationsområden. I de yttersta områdena påträffades östersjömussla (Macoma baltica). Vid stationerna P 78 och P 54 påträffades några individer av tofsmygglarver (Chaoborus fluvicans) och vid stationen P 65 skorv (Saduria entomon). Andra arter var fåtaliga och deras förekomst slumpmässig (Nyman 2009) Individtätheten och biomassan hos bottendjuren var huvudsakligen större än under föregående år (figur 19). Individtätheten var minst, men biomassan störst vid punkt P 65. Glattmaskar och fjädermygglarver fanns nästan inte alls vid station P 65, men där fanns desto mer storväxt skorv och östersjömusslor. Småväxta och snabbväxande djur såsom glattmaskar och fjädermygglarver är framgångsrika vid stationerna P 54 och P 78, där Larsmosjöns sura vatten samt påverkan av avlopps- och kylvatten vid punkt P 54 ger mycket varierande levnadsförhållanden. Vid dessa punkter är antalet individer stort, men biomassan liten. Situationen är tvärtom vid de yttre stationerna P 62 och särskilt vid punkt P 65, där förhållandena är stabila. (Nyman 2009). Yksilömäärät/ Individantal 1998-2008 kpl, st/m 2 54 62 65 78 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 Biomassa 1998-2008 g/m 2 54 62 65 78 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 19. Bottenfaunans individantal (st/m 2 ) och biomassa (g/m 2 )vid punkterna P 54, 62, 65 och 78 under åren 1998 2008 (materialet i rapporterna från perioden 1998 2007 har korrigerats).