Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 2009 Eeva-Kaarina Aaltonen Tiia Sillanpää Jakobstad 2010

Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 2009 Eeva-Kaarina Aaltonen Tiia Sillanpää Jakobstad 2010 Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Österbottens vattenskyddsförening rf pl/ pb 87 68601 PIETARSAARI / JAKOBSTAD 06 724 4848; 0400 92 4848; www.vesiensuojelu.fi/pohjanmaa

2 Översättning: Elinor Slotte Innehåll 1 Bakgrund till undersökningen 1 2 Väderleksförhållanden och hydrologi 3 3 Belastningen 5 3.1 Avloppsvattenbelastning 6 3.2 Värmebelastning 7 3.3 Larsmo-Öjasjön 8 4 Vattenkvaliteten i havsområdet 10 4.1 Vattenkvaliteten år 2009 10 4.2 Förändringar i vattenkvaliteten åren 1983 2009 15 5 Fiskerikontrollen 18 6 Översikt över utförda specialundersökningar 20 6.1 Resultat från badstrands- och alguppföljningen 20 6.2 Den årliga bottenfaunaundersökningen 20 6.2.1 Metoder 20 6.2.2 Artsammansättning, individtäthet och biomassor 20 6.3 Temperaturkarteringar 21 6.4 Utförda undersökningar i hamnen 22 6.5 Mässkärs naturstation 22 6.6 Pörkenäs lägergård 23 7 Sammandrag 23 Litteraturförteckning Bilagor 1 12 Pärmbild: Eeva-Kaarina Aaltonen

1 Bakgrund till undersökningen Avloppsvattnet från Jakobstadsnejdens bosättning och UPM Kymmene Abp:s massa- och pappersfabrikers samt övriga enheters avloppsvatten leds ut i havsområdet utanför Jakobstad. Outokumpu Stainless Tubular Products Ab:s (OSTP; fd Jaro) avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken på samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene, liksom även kylvattnet från Alholmens Kraft Ab. Även Jakobstads Hamn deltar i samkontrollen. Utsläppsplatserna är utmärkta på kartan (figur 1). Kontrollåliggandena i samkontrollen grundar sig på följande beslut av Västra Finlands miljötillståndsverk (VFM), Vattenöverdomstolen (VÖD) och Vasa förvaltningsdomstol (VFD): Toimija Lupapäätös Pietarsaaren kaupunki/ Pietarsaaren Vesi LSY 45/2005/1 (30.11.2005) lupamääräyksest 8) ja 9), VHO2007/0568/2 (8.11.2007) UPM Kymmene Oyj LSY 85/2003/1 (29.12.2003) lupamääräys 40) VHO 00282/04/5101 (13.5.2005) Outokumpu Stainless Tubular Products Oy LSU-2002-Y-462 (111) 14.2.2003 lupamääräykset 14) - 20) Alholmens Kraft Oy Ab LSY 71/2003/3 lupamääräykset C1 ja C3, VHO 01/0142/4 Pietarsaaren Satama LSY 43/2006/2 (15.12.2006) lupamääräykset 20), 22) ja 23) Vid övervakandet av tillståndet i havsområdet år 2009 följdes det uppdaterade vattendrags- och fiskeriprogram för tiden 2008 2017 (Aaltonen 2008), som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral genom beslut LSU-2005-Y-524 (121) (16.4.2009) och av fiskerienheten vid Österbottens TE-central genom beslut 2583/ 5723/ 2002 (18.12.2008). Vid uppdateringen av kontrollprogrammet år 2008 granskades antalet observationsplatser och provtagningsomgångar samt analysurval. Ändringar gjordes även för bottenfaunaundersökningen. Den årliga kontrollen kompletteras med särskilda undersökningar som görs under vissa år. I denna rapport har samlats resultat från vattendragskontrollen och den årliga fiskeriekonomiska undersökningen för år 2009: 1 provtagningsomgång under vintern från 16 observationspunkter i havet och från 2 punkter i sjön (figur 1) 3 omfattande provtagningsomgångar under perioden med öppet vatten från 16 havs- och från 2 sjöobservationspunkter 6 provtagningar under perioden med öppet vatten från 6 observationspunkter i havet och från 2 punkter i Larsmosjön (intensivuppföljning) 1 period för perifytonväxtuppföljning Årlig uppsamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst Årlig uppsamling av uppgifter angående badvattenkvalitet och förekomst av alger Analysresultaten finns samlade i bilagorna 2 (omfattande provtagningsomgångar) och 3 (intensivövervakning), perifytonresultat i bilaga 4 och resultaten från Västra Finlands miljöcentral i augusti i bilaga 5. Uppgifterna i fiskerikontrollen har insamlats av Norra svenska fiskeområdet (Wistbacka 2010) och dessa finns i bilaga 6. I bilaga 7 finns uppgifter om vattenkvaliteten vid de övervakade badstränderna, och resultaten av den nationella alguppföljningen från Ådö fiskehamn i bilaga 8. Resultaten över bottenfaunan finns i bilaga 9, resultaten över avloppsvattnet från Mässkär naturstation i bilaga 10, belastningen från OSTP i bilaga 11 och en förteckning över använda metoder finns som bilaga 12. Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Österbottens vattenskyddsförening rf pl/ pb 87 68601 PIETARSAARI / JAKOBSTAD 06 724 4848; 0400 92 4848; www.vesiensuojelu.fi/pohjanmaa

2 I enlighet med kontrollprogrammet behandlas i detta sammandrag uppgifter om vattenkvaliteten och den årliga fiskeriuppföljningen och man refererar till övriga undersökningar som under året blivit utförda inom området (kapitel 7). Sammandraget har utarbetats av Österbottens vattenskyddsförening rf. En eutrofieringsmodell har blivit upplagd för havsområdet utanför Jakobstad år 2004 i samband med Bottenviken Life-projektet. Med hjälp av den kan man estimera inverkan från olika belastningssituationer. En omfattande sammadragsrapport har blivit gjord över övervakningsmaterialet för havsområdet utanför Jakobstad för perioden 1973 1997 (Aaltonen mfl. 1998). Figur 1. Havsområdet utanför Jakobstad, dess utsläppsplatser samt provtagningspunkterna. Observeringspunkterna för vattenkvaliteten ( och ) är totalt 16 st, varav 8 st ingår i intensivuppföljningen ( ).

3 2 Väderleksförhållanden och hydrologi Nederbördsmängderna (Karleby/Korplax) och medeltemperaturerna (Kronoby) under år 2009 vid Meteorologiska institutets närmaste mätstationer samt uppgifterna för en jämförelseperiod presenteras i figurerna 2 och 3. Antalet isdygn framgår ur tabell 1 (Havsforskningsinstitutet). Avtappningarna från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds framgår ur figur 4. Variationerna i havsvattenståndet vid Jakobstads hamn och Larsmo-Öjasjön presenteras i bilaga 1. Under år 2009 var den totala nederbördsmängden (476 mm) i Korplax i Karleby mindre än normalt (521 mm). Maj, augusti och november var speciellt nederbördsrika, medan juni och september månad var mycket regnfattiga (figur 2). Årsmedeltemperaturen var i Kronoby 1,0 C varmare än jämförelseperioden. Speciellt varma var vintermånaderna januari och november, då temperaturen var ca. 3,5 C varmare än under jämförelseperioden. Lufttemperaturen var från april till juli kallare på Kallan än i Kronoby (figur 3). Isvintern 2008 2009 var i havsområdet utanför Jakobstad nästan en månad kortare jämfört med jämförelseperioden. Istäckets varaktighet var knappt fyra månader, från slutet av januari till slutet av april. Tabell 1. Tidpunkten för tillfrysningen av havet och islossningen samt antalet isdygn utanför Jakobstad under vintern 2008 2009 (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C = islossningen inleds, D = tidpunkten för helt isfria förhållanden, E = det verkliga antalet isdygn) samt under jämförelseperioden 1961 1990 (M = medeltalet för antalet isdygn, min = det minsta antalet, max = det största antalet under perioden 1961 1990) (Seinä & Peltola 1991 och Eriksson 31.3.2010). Plats Vinter 2008/ 2009 1961 1990 A B C D E M Min Max Jakobstad, hamn 26.12 02.01 25.04 27.04 123 143 102 187 Ådöskatan 26.12 28.01 20.04 25.04 114 143 91 178 Mässkär 02.01 01.02 20.04 25.04 110 137 77 166 Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo-Öjasjön tappas ut i Larsmo och Jakobstads skärgård via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds och Storströmmen fiskleder, som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskled är 5 m 3 /s och vid Storströmmens fiskled 1 m 3 /s. De stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är ca 5 10 cm. Regleringen av Larsmosjön lösgjordes från variationer i havsvattenståndet år 1998 och nuvarande målsättning med regleringen är att hålla sjöns vattenstånd mellan +10 - +20 cm (N 60 ). Larsmo-Öjasjöns vattenstånd och avtappningar år 2009 framgår ur bilaga 1. Vattenföringen från Larsmo-Öjasjön har beräknats utgående från automatiskt uppmätta uppgifter om vattenståndet och öppethållningstider för dammluckorna (UPM Kymmene Abp 2009, figur 4). År 2009 var avtappningen från Larsmosjön i medeltal 17,5 m 3 /s, alltså nästan en tredjedel mindre än den genomsnittliga avtappningen efter regleringsändringen (jämförelseperiod 1999 2005: 25,4 m 3 /s). Avtappningen fördelades så, att via Hästgrundet avtappades i medeltal 10,6 m 3 /s (61 %), via dammluckorna vid Gertruds 2,7 m 3 /s (15 %) och via fisklederna sammanlagt 4,2 m 3 /s (24 %).

4 Figur 2. Den månatliga nederbörden i Korplax år 2009 samt medelvärdet för långtidsperioden 1961 1990 (Meteorologiska institutet 2009). Figur 3. Den månatliga medeltemperaturen i Kronoby och Jakobstad (Kallan) år 2009 samt medelvärdet för Kronoby under långtidsperioden 1961 1990 (Meteorologiska institutet 2009).

5 Figur 4. Avtappningarna från Larsmosjön som månadsmedelvärden för år 2009 (UPM Kymmene Abp 2009) samt för perioden 1999 2005 (Aaltonen och Kalliolinna 2006). I fråga om vattenföringen år 2009 anges avtappningen via Hästgrundet, Gertruds och fiskleden skilt. Avtappningarna från Larsmosjön i januari maj var i samma storlek som avtappningarna under jämförelseperioden, men betydligt mindre under resten av året. Vårflödet kom som normalt i april till maj och vatten avtappades både från dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds ut i havet. Under sommaren, juni till oktober, var luckorna vid Hästgrundet stängda förutom under några enstaka dagar och luckorna vid Gertruds var stängda från juni till slutet av året. Även fisklederna var stängda från början av juni till nästan slutet av september, varav exceptionellt lite sjövatten spreds ut i havet under sommaren 2009. 3 Belastningen Förutom av avlopps- och sjövatten, påverkas havsområdet utanför Jakobstad även av diffus belastning som kommer via bäckar och diken från närområdet. Avloppsvattnet härstammar från UPM Kymmene Abp:s fabriker och från Jakobstads Vattens avloppsreningsverk Alheda, samt i mindre del från reningsverken på Pörkenäs lägergård och Mässkär lotsstation. Avloppsvattnet från Outokumpu Stainless Tubular Products Oy leds till havet i samma kanal som UPM:s avloppsvatten. Sjövatten tappas ut i havsområdet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna vid Gertruds och Storströmmen. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM Kymmene. Avloppsvattenbelastningens utveckling under perioden 1983 2009 har åskådliggjorts i figur 5. Totalbelastningen förorsakad av avtappningarna från Larsmo-Öjasjön och avloppsvattnet under år 2009 framgår av tabell 2 och variationerna i belastningen för åren 1990 2009 framgår av figur 6. Den månatliga variationen i näringsbelastningen på havsområdet år 2009 framgår av figur 7.

3.1 Avloppsvattenbelastning 6 Under år 2009 var totalproduktionen på UPM Kymmene Abp:s fabriker i Jakobstad 592 173 AD ton cellulosa. Av den producerade massan blektes 93 % eller 551 187 ton. Dessutom framställdes 153 915 ton kraftpapper, 17 717 ton tallolja och 527 ton terpentin. Cellulosa- och pappersproduktionen var 17 % lägre än föregående år. Walki Ab:s produktion av förpackningsmaterial var 70 930 ton under år 2009. Det renade avloppsvattnet från UPM leds via en aktivslamanläggning samt en efterluftnings- och sedimenteringsbassäng i Labackörsviken ut i havet nordost om Alholmen (figur 1). Belastningen av fast substans, organiska ämnen och totalkväve som leds ut med UPM:s renade avloppsvatten var lägre än förra året (figur 5). AOX-belastningen var i medeltal 220 kg/d eller ca 35 % mindre än år 2008. Den månatliga tillståndsgränsen för fosforbelastningen (60 kg P/d) och det årliga gränsvärdet (55 kg P/d) underskreds tydligt. Fosforbelastningen var i januari som störst (40 kgp/d) och årsmedelvärdet (ca 20 kg P/d) var mindre än medeltalet under de senaste fem åren (29 kg P/d). Övriga belastningsgränser som gäller för UPM:s miljötillstånd överskreds inte heller under år 2009. Det renade avloppsvattnet från invånare i Jakobstad och Nykarleby städer samt från Larsmo och Pedersöre kommuner (ca 30 000 invånare) leds ut i havet söder om hamnen (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstad i en eftersedimenteringsanläggning i Alheda. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som är med i samkontrollen. Belastningen som leddes till vattendraget var ungefär lika stor som under år 2008. Tillståndsvillkoren uppnåddes under tre kvartal, men under det andra kvartalet överskreds gränsvärdet för BOD7 på grund av höga halter i april och maj månaders prover (figur 5). Reningseffekterna var i medeltal för hela året följande: fast substans 95 %, BOD 7 95,7 %, COD Cr 92,4 % och tot-p 96,7 %. Totalkvävereduktionen var i medeltal för hela året 41 % och som bäst ca 50 % under hösten. Figur 5. Avloppsvattenbelastningen 1983 2009. UPM Kymmenes och OSTP:s kvävebelastning är åtskilda. (Tillståndsvillkoren för staden som kvartalsmedelvärden BOD7ATU 15 mg/l, 90 % och tot-p 0,5 mg/l, 90 %. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som månadsmedelvärden: BOD7 4,4 t O2/d (3,6 t/d som årsmedelvärde), CODCr 70 t O2/d (60 kg/d), fosfor 60 kg/d (55 kg/d) och AOX 600 kg/d (500 kg/d).

7 Av den organiska belastningen (COD, BOD) förorsakad av avloppsvattnet, kom 95 99 % från UPM, av fosforbelastningen 89 % från UPM och resten från stadens reningsverk. Kvävebelastningen fördelades mellan UPM (54 %), staden (39 %) och OSTP (7 %). Vid Outokumpu Stainless Tubular Products Ab:s fabriker i Jakobstad tillverkas ca 25 000 ton rostfria och syrabeständiga rör och rördelar av stålskivor och band i året (kapaciteten är ca 35 000 t/a). Rören betsas i en syrabassäng, där det finns salpetersyra, fluorvätesyra och svavelsyra samt vatten. Det avloppsvatten som uppkommer i samband med betsningsprocessen behandlas i en tvåfasig NaOH-sedimentering. I och med den processändring som togs i bruk år 2007, byttes största delen av salpetersyran ut mot svavelsyra. Det uppstår ca. 900 1600 m 3 avloppsvatten/mån och de leds ut i havet via Labackörsviken i samma rör som avloppsvattnet från UPM Kymmene (Pekka Pynttär e- post 2010). Kvävebelastningen från OSTP år 2009 var 16 790 kg/a och underskred därmed det i tillståndet angivna målvärdet (30 000 kg/a). Metallbelastningen från OSTP har minskat förutom för koppars och nickels andel och de belastningsgränser stadgade i miljötillståndet höll alltså väl. De koncentrationsgränser som lagts upp för metaller underskreds tydligt (tabell 2). Utvecklingen för OSTP:s belastning under åren 2001 2009 samt belastnings-/målvärden enligt det nu gällande tillståndet presenteras i bilaga 11. Tabell 2. Outokumpu Stainless Tubular Products Ab: koncentrations- och belastningsvärden för olika metaller samt halter och belastningar som uppnåddes år 2009. Metalli Pitoisuusrajaarvo (mg/l) Toteutunut pitoisuus 1. vuosineljännes 2009 (mg/l) Toteutunut pitoisuus 2. vuosineljännes 2009 (mg/l) Toteutunut pitoisuus 3. vuosineljännes 2009 (mg/l) Toteutunut pitoisuus 4. vuosineljännes 2009 (mg/l) Kuormitus raja-arvo (kg/a) Toteutunut kuormitus 2009 (kg/a) Kromi 0,5 0,39 0,43 0,4 0,42 25 6,05 Nikkeli 0,5 0,01 0,01 0,01 0,03 16 0,21 Lyijy 0,5 0 0 0,0001 0,0001 25 0,01 Kadmium 0,1 0,0097 0,0084 0,0035 0,006 2 0,1026 Kupari 0,2 0,007 0,04 0,01 0,01 ei raja-arvoa 0,26 Fluoridi ei raja-arvoa 13,22 15,5 6,45 13,78 1 800 183 ph ei raja-arvoa 11,2 10,9 11,2 11,27 ei raja-arvoa 11,14 kok-n ei raja-arvoa 1274 1347 1067 1054 ei raja-arvoa 17116 Dagvatten från Jakobstads hamns kajer och hamnområden leds till havet genom fyra regn/dagvattenbrunnar, som är utrustade med sand- och slamavskiljare samt på Laukko I:s linje även med oljeavskiljare. På basen av dagvattenanalyser som gjordes under år 2007 var halterna av fast substans och näringsämnen ganska höga speciellt i brunnen vid Busköns kaj. Man lade särskilt stor vikt vid att hålla dagvattenbrunnarna rena under år 2009 och man försökte hindra att fast substans och näringsämnen hamnade i brunnarna genom att täcka dem med skyddsmattor under tiden för lastning och lossning (Jakobstads hamn, årssammandrag 2009). Sanitetsvatten från hamnen samlas upp i en sluten tank som töms till avloppsreningsverket, vilket kommer att göras tills man har byggt ut avloppsnät till avloppsreningsverket. Man gjorde en vattendrag- och fiskeriövervakning i samband med muddringsverksamheten på grund av förlängningen av Laukko kajens norra del och om den finns en separat rapport (Keränen 2009). 3.2 Värmebelastning Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder sig av fast bränsle. Under år 2009 producerades elektricitet (1 135 GWh/år), fjärrvärme (279 GWh/år) och

8 industriånga (98 GWh/år), totalt 1 512 GWh/år eller 5 443 TJ/år. Brännämnenas energi-innehåll var ca. 11 635 TJ. För att driva kraftverket användes torv (26 %), kol (25 %), trä (37 %), hushållsavfall (REF, 9 %), åkermassa och 12 bar ånga (totalt ca 1 %), samt olja (< 1 %) vid start av kraftverket. Kolets andel av bränslet ökade märkbart från föregående år och andelen trä och torv minskade med motsvarande grad. Kraftverkets (AK1 och AK2) gångtid var 8 674 timmar under år 2009, vilket innebar en minskning med 4 % jämfört med föregående år. Alholmens Kraft Ab:s kylvattens värmebelastning till havet var år 2009 4 743 TJ eller 41 % av bränslens totalenergi-innehåll. År 2009 användes 191 milj m 3 kylvatten, eller i medeltal 6,1 m 3 /s (tillstånd 7,2 m 3 /s). Temperaturen på kylvattnet som leddes ut i havet var som varmast i augusti +26,6 C (tillstånd + 33 C) kalkylerat på veckobasis, och temperaturstegringen var i allmänhet 7 8 C, som högst i januari då den uppmättes till +10,8 C kalkylerat på dygnsbasis (tillstånd +13 C). Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda avloppsreningsverk och Larsmosjön (figur 6). Värmebelastningen från UPM Kymmene var 2 908 TJ under år 2009, värmebelastningen från Jakobstads avloppsreningsverk uppskattningsvis 23 TJ och den naturliga värmebelastningen från Larsmosjön 124 TJ (Keränen 2009). Figur 6. Värmebelastning från olika källor utanför Jakobstad 2002 2009. 3.3 Larsmo-Öjasjön Näringsämnesbelastningen på havet från Larsmo-Öjasjön varierar beroende på avtappningarna från sjön (jfr figur 4). Mängden belastning från sjön har erhållits genom att räkna ihop ämnesflödet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna. Årets totala belastning var tydligt lägre än föregående år, och beror dels på det nederbördsfattiga året och de påföljande minskade avtappningarna från Larsmosjön och dels på UPM:s exceptionellt låga utsläpp av fast substans och fosfor.

9 Figur 7. Näringsämnesbelastningen på havsområdet utanför Jakobstad 1990 2009. Medelvärdet för hela årets totala fosforbelastning under år 2009 var från sjön 68 kgp/d eller tre gånger så stor som belastningen som förorsakas av avloppsvattnet. Medelvärdet för kvävebelastningen var 1 518 kgn/d eller mer än dubbelt så stor som belastningen av avloppsvattnet (tabell 2). Tabell 2. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad. Variable UPM OSTP Pietarsaari yht/tills. Järvestä Lähialue*) kg/ d (2009) Kymmene (Jaro) Jakobstad 2009 Från sjön Närområdet BOD 7 1 770 95 1 865 COD Cr 29 000 404 29 404 tot-p 19,6 2,5 22,1 67,5 9 tot-n 352 46 256 654 1 518 160 vattenmängd m 3 139 167 7 379 146 546 1,5 10 6 70 /d *) Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen et al. 1998) Avloppsvattnets andel av havsområdets totalbelastning av näringsämnen varierar med årstiderna och påverkas av tidpunkten för belastningen från Larsmosjön. Avloppsvattnets andel var under år 2009 för fosforns del i medeltal 25 % och för kvävets del 30 %. Avloppsvattnets andel var som minst (5 %) i april under tiden med stora flöden. I juni augusti var avloppsvattnets andel 85 98 % och ännu i september 76 % av den totala belastningen. Figur 8. Månadsmedelvärdet av näringsämnesbelastningen (fosfor och kväve) till havsområdet utanför Jakobstad år 2009.

Vattenkvaliteten i havsområdet 10 4.1 Vattenkvaliteten år 2009 VINTERN Avlopps- och flodvattnets utbredning under isen presenteras i figur 9 på basen av ytvattnets (1 m) färg, surhet och ledningsförmåga samt halter av fosfor och organiskt kol (TOC). Det uppstår en tydlig skiktning under isen, där ytvattnet avviker från den övriga vattenmassan i just fråga om dessa parametrar. Ytvattnets (1 m) ph-värde liksom salthalten är lägre, vattnet är brunt, och totalhalterna av näringsämnen och organiskt kol (TOC) är klart förhöjda. Avloppsvattnets och sjövattnets influensområden överlappar varandra delvis och kan inte alltid särskiljas från varandra. Figur 9. Den uppskattade utbredningen av avlopps- och sjövattnet i ytvattnet (1 m) i mars 2009.

11 Vinterperiodens avtappningar koncentrerades främst till Hästgrundet så att det sura vattnet från åarna inte skulle sprida sig i hela Larsmo-Öjasjön. Fisklederna vid Gertruds och Storströmmen var öppna hela vintern. Vinterprovtagningen utfördes 16. 18.3.2009. Längs kusten och i skärgårdsområdet fanns det nöjaktigt med is, men längre ut från observationspunkterna P73 och 75 gick det inte att ta prov på grund av packis. Sjö- och avloppsvattnet spred sig som ett tunt lager under isen och dess effekt syntes i ytvattnet vid Ådö och Hälsingö inre skärgård och i liten mån även på Ådöns västra strand (P 71), vid Nygrundet (P 64) och innanför Euran (P 65). Vattenkvaliteten i havsområdet var för tidpunkten normal, alltså en normal vintersituation rådde på området. Under isen strömmade brunaktigt och mera näringsrikt sjövatten och i mellan- och bottenskikten renare och salthaltigt havsvatten. Skiktningen var vid skärgårdspunkterna tydlig för alla variabler då vattnet bestod nästan enbart av havsvatten på 5 meters djup. Vattnet i Larsmosjön var inte speciellt surt under vintern 2009, och således blev försurningsinverkan på havsområdet även låg. Vid den bortre ändan av gamla hamn (P 51), vid dagvattnets influensområde var mängden av hygienindikatorbakterierna något mer än vid övriga observationspunkter. På grund av avtappningarna från Larsmosjön var ytvattnets färgvärden samt fosfor- och kvävehalterna högre ända ut till Mässkär. Syresituationen i vattenskiktet under isen (1 m) var god (mättnadsgraden 80 100 %) både i yt- och bottenvattnet i en del av området. Syresituationen var nöjaktig (mättnadsgraden 60 80 %) på observationspunkterna P 52, P 53, P 54, P 55, P 62, P 66, P 67, P 78 och P 79, men på dessa punkter var syrets mättnadsgrad god i de djupare skikten. Den sämsta syresituationen fanns på observationspunkten P 51 (mättnadsgrad 52 %), vilket torde bero på dels dålig vattencirkulation, och dels på Kanalen, som rinner genom staden och till vilken man leder gatornas dagvatten. De uppmätta höga halterna av grumlighet, fosfor och järn pekar också på inverkan av Kanalen. Inga vattenkvalitetsuppgifter finns från Västra Finlands miljöcentral från mars 2009. PERIODEN MED ÖPPET VATTEN De omfattande provtagningsomgångarna Vid provtagningsomgången i maj (11. 12.5) var vattnet i hela vattenpelaren vid närkusten brunt eller mycket brun och näringshalterna var därför högre än normalt. Detta beror på flödesavtappningarna från Larsmosjön. Vattnets salthalt hade sjunkit, vattnet var även relativt grumligt och TOC-halterna förhöjda. Vattenpelaren hade en jämn kvalitet och havsvattnet endast på observationspunkterna längre ut (P 73), där inverkan från sötvattnet inte längre kunde observeras. Det avtappade vattnet från Larsmosjön hade ett ph-värde av 5,6 6,1 och på havssidan vid de observationspunkter som är närmare dammluckorna var ytvattnets ph-värde under 7. Ytvattnets temperatur varierade från 8 10 C i närområdet till ca 4 C på de mer fjärran belägna punkterna. Även vid de yttre punkterna var temperaturskiktningen ganska svag eftersom temperaturen nära botten var klart över 3 C. Siktdjupet var under 1 m (0,7 0,9 m) på alla observationspunkter mellan Hästgrundet och Gertruds ( P 53, P 54, P 55, P 66, P 67, P 78 och P 79), och högst (4,5 m) vid provtagningspunkten P 73 i den yttre skärgården. Nitratkväve och fosfatfosfor förekom i mätbara halter i alla punkter, mest på området som påverkas av sjö- och avloppsvatten. Halterna av fosfatfosfor var förhöjda nära kusten, och sjönk under detektionsgränsen (< 2 µg/l) endast vid de yttersta provtagningspunkterna. Vårens algproduktion hade förhöjt klorofyllhalterna till över 5 µg/l på några provtagningspunkter nära kusten, men på största delen av området var klorofyllhalterna 3 5 µg/l.

12 Under provtagningsperioden i mitten av augusti (18. 19.8.) var havsvattnet exceptionellt varmt. Endast vid de yttersta provtagningspunkterna kunde en tydlig temperaturskiktning observeras, och även där hade det djupare vattnet en temperatur på 9 10 C. I den inre skärgården och nära stranden hade vattenpelaren nästan en jämn temperatur med en variation genom hela pelaren på 15 17 C. Sjövatten hade inte avtappats under hela sommaren med några dagar och timmar som undantag. På så vis var havsvattnet i augusti klart och skiktningen var mycket svag. Vattnet var ändå tydligt brunt och näringsrikt vid avloppsvattnets utsläpps- och influensområden. Hygienindikatorakterierna var mycket få. Ytvattnets färg samt halten av näringsämnen, järn och organiskt kol (TOC) var förhöjda i hela vattenpelaren på avlopps- och sjövattnets influensområde. Klorofyllhalten var på en nivå som indikerar eutrofiering ( 10 17 μg/l) och näringshalterna var förhöjda (21 31 μg/l och 300 500 μg/l). Inverkan begränsades till utsläppsområden och Gamla hamnviken. Halterna späddes snabbt ut norrut (P 67 och P 66)) och vattnet vid Kackursfjärden (P 79) var exceptionellt klart och innehöll lite näringsämnen och även klorofyllhalten var låg. Vid de yttre provtagningspunkterna var vattnet i hela vattenpelaren av jämn kvalitet och halterna var låga. Siktdjupet var som bäst 5 m vide den yttersta punkten, i skärgården 2 3 m, och i närområdet 1 2 m. Klorofyllhalten var 1 3 μg/l och näringshalterna var låga (< 10 μgp/l och < 200 μgn/l). Halten av fosfatfosfor var < 2 9 μg/l och ammoniumkväve 8 92 μg/l. I det prov (p 64) som togs i början av augusti av Västra Finlands miljöcentral var halterna av fosfatfosfor 2 μg/l, totalfosfor 7 8 μg/l och klorofyll 1,5 μg/l. I oktober (6.10., 8.10. och 14.10.) hade vattenpelaren svalnat och höll en jämn temperatur (5 9 C). Från fisklederna strömmade sjövatten ut i havet, men dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds var fortsättningsvis stängda. Havsvattnet hade en jämn kvalitet från botten till ytvatten, men salthalten hade sjunkit en aning vid provpunkterna nära stranden, halterna av näringsämnen, järn och TOC hade däremot stigit en aning. Fosforhalterna var tydligt under 10 μg/l vid de yttre punkterna. Även klorofyllhalterna var tämligen låga, på så vis att vid de yttre punkterna uppmättes 2 3 μg/l och närpunkterna 3 6 μg/l. Siktdjupet var 1 2 m i närområdet och längre ut som mest 4,5 m. Intensivprovtagning (P 52, 54, 62, 64 och 67) I figur 10 presenteras variationerna i vattnets färgvärden och halt av totalfosfor och i figur 11 halten av totalkväve och variationerna i a-klorofyllhalterna från maj till oktober vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67. Halterna varierade under sommarens lopp till följd av spridningen av sjö- och avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Utsläppen från UPM var klart mindre än året tidigare, och effekterna sträckte sig över ett betydligt mindre område, vilket observerades av de stora skillnaderna i halterna mellan det yttre området och närområdet. Havsvattnets kvalitet varierade sommaren 2009 som mest vid avloppsvattnets närinfluensområde (P 54 och P 52), när effekterna var mindre norrut ( P 67). Under sommaren 2009 avtappades det från Larsmosjön så lite vatten att inverkan från sjövattnet endast syns som förhöjda färgvärden och näringshalter på alla provtagningspunkter i intensivkontrollen under maj juni. Variationerna i halterna efter försommaren var mindre än under normala år, men de regionala skillnaderna var tydliga. De maximala halterna av klorofyll steg vid punkterna nära utsläppspunkterna (P 52 och 54) till de yttre punkterna. Fosforhalterna varierade från över 30 μg/l vid de inre punkterna till under 10 μg/l vid de yttre punkterna och kvävehalterna likvis från över 600 μg/l till 200 μg/l.

13 Figur 10. Ytvattnets (0-2 m) färgvärden (mg Pt/l) och halter av totalfosfor (µg/l) vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2009. Figur 11. Halterna av totalkväve och a-klorofyll (µg/l) i ytvattnet (0 2 m) vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2009. Eutrofieringsklassificeringen Eutrofieringsklassificeringen för perioden med öppet vatten år 2009 presenteras i figur 12. Klassificeringen har, i likhet med tidigare år, uppgjorts genom att ange medel- och maximivärdet för klorofyllhalterna från tre olika provtagningsomgångar vid samtliga provtagningspunkter, samt de på basen av medelvärdena uppskattade eutrofieringsklasserna (klassificering av Aaltonen & Kyröläinen): Klass a-klo µg/l Klass a-klo µg/l - ytterst eutrof > 100 - måttligt eutrofierad 5-10 - mycket eutrof 30-100 - på väg att eutrofieras 2-5 - eutrof 10-30 - karg < 2 På basen av medelvärdena delas undersökningsområdet in i två olika eutrofieringsklasser: Gamla hamn, utsläppsområdet och skärgården som sträcker sig norrut från detta område samt Kackurfjärden klassades som måttligt eutrofierad (P 51, 52, 54, 56, 66, 67, och 79). Hela det övriga området klassificerades som på väg att eutrofieras. Området som var måttligt eutrofierat var lite mindre omfattande än föregående år, och skillnaderna mellan utsläppsområdet och de yttre punkterna var mindre än under föregående år. På basen av materialet från år 2009 fanns det inget området som kunde klassas som karg.

14 Figur 12. Maximi- och medelvärdeshalterna för a-klorofyll (µg/l), samt eutrofieringszonerna uppskattade på basen av medelvärdena (n = 3) under sommaren 2009. Över maximihalten, nere medelvärdet och inom parentes medelvärdena för observationerna i intensivuppföljningen (P 52, 54, 62, 64 och 67; n =11). Resultat av perifytonundersökningar Påväxtprov av perifyton gjordes på 10 provtagningsplatser under en 2 veckors inkubationstid under tiden 28.7 11.8.2008. Perifytonundersökningen gjordes på parallella plexiglasskivor, varifrån algpåväxten togs bort i laboratorium efter att inkubationstiden gått ut. Algpåväxten analyserades på klorofyll-a (µg/m 2 ) och fast substans (mg/m 2 ). Resultaten är redogjorda för i figur 13. Provtagningsplatserna, deras koordinater och resultat framgår ur bilaga 4. På basen av perifytonundersökningar var algpåväxten vid UPM:s utsläppskanal (UPM) tiotals gånger större och vid Alholmens Krafts kylvattenutsläpp (AK) över hundra gånger större än jämförelseområdet. Därefter kunde man urskilja Jakobstads hamn och Jakobstads Vattens (Staden) avloppsvatten med lite förhöjda halter av fast substans och klorofyll. På utsläppsområdet för stadens avloppsvatten fanns det en aning mera påväxt än under sommaren 2008. Trots sina brister ger påväxten av perifyton behövliga tilläggsuppgifter om utsläppsplatsernas situation och beskriver särskilt väl effekterna av värmebelastningen.

15 Figur 13. Resultat från påväxt av perifyton från 10 provtagningsplatser i Jakobstads havsområde under sommaren 2009. (Observationspunkt AK:s klorofyllhalt är utanför skalan: 55 000 µg/m 2 ) Resultaten från Västra Finlands miljöcentrals provtagningar Resultaten från P 64 som togs av Västra Finlands miljöcentral i augusti framgår i tabellform i bilaga 5. Provtagningspunkt P 62 hörde år 2009 inte längre till miljöcentralens övervakningsprogram. 4.2 Förändringar i vattenkvaliteten 1983 2009 Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot-p och klorofyll) under perioden 1983 2009 vid intensivuppföljningspunkterna P 54, 62, 64 och 75 har åskådliggjorts i figurerna 14 17. Figurerna presenterar vintern och perioden med öppet vatten var för sig. SYRE (figur 14) En märkbar och bestående förändring i syresituationen under isen kunde iakttas vintern 1986 då UPM Kymmene Abp:s aktivslamanläggning togs i bruk. Före detta hade syretillståndet i synnerhet vid punkterna P 62 och 64 varierat mycket och mättnadsgraden i vattnet var under 50 % ända ute vid Mässkär. Den nuvarande syresituationen har stabiliserats i hela området till den grad att ytvattnets syretillstånd är åtminstone nöjaktigt, men i regel gott. Under vintern 2009 varierade mättnadsgraden i ytvattnet i hela området mellan 66 86 %, d.v.s. syresituationen var på vissa platser nöjaktig men mestadels god.

16 Figur 14. Variationen i syremättnaden vid punkterna P 54, 62, 64 och 75 på vintern under perioden 1983 2009 (i stället för P 75 har resultaten från P 77 använts vintern 1991, 2000, 2001, 2005 och 2007, P 76 har använts vintern 1993 och P 74 vintrarna 1995, 1996, 1997 och 1998, och P 71 vintern 2009). FÄRG (figur 15) Vinterns färgvärden varierar mycket kraftigt p.g.a. att avlopps- och sjövattnet sprider sig på olika sätt vid olika avtappningssituationer. Färgvärdena har sedan början av 1990-talet varit ganska jämna endast vid den yttersta observationspunkten (P 75) men under 2000-talet har man under flera vintrar varit tvungen att ersätta P 75 med resultat från provtagningspunkter nära intill och på så vis har variationen ökat. Effekten av avtappningarna från Larsmosjön under vintern 2009 syntes tydligare än normalt vid alla provtagningspunkter i intensivuppföljningen. Under perioden med öppet vatten noteras en tydlig gradient i vattnets färg i riktning utåt från utsläppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjö- och avloppsvattnens utsläppspunkter (P 54), där vattnet även är betydligt brunare (80 90 mg Pt/l) än på andra ställen. Vid de yttersta punkterna (P 64 och 75) var färgvärdena, med undantag för maj månad, låga (< 20 mg Pt/l) och variationerna små. mg Pt/l 180 Väri/ Färg 1990-2008 Talvi/ Vinter 1 m (komparaattori) 150 120 54 90 60 64 62 30 75 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 14. Variationerna i medelvärdet för vattnets färg vid punkterna P 54, 62, 64 och 75 på vintrarna 1983 2009 (i stället för P 75 har resultaten från P 77 använts vintern 1991, 2000, 2001, 2005 och 2007, P 76 har använts vintern 1993, P 74 vintrarna 1995, 1996, 1997 och 1998, och vintern 2009 P 71).

FOSFOR (figur 16) 17 Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgvärdena på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. Halterna är på väg nedåt och variationerna har minskat sedan mitten av 1990-talet. Halterna har endast vid den yttre observationspunkten (P 75) varit ganska jämnlåga hela tiden. Avtappningarna från Larsmosjön koncentrerades under vintern 2009 till Hästgrundet och fosforhalterna var högre än normalt på ett större område än bara på utsläppsplatsen. Under perioden med öppet vatten är fosforhalterna på väg nedåt. Variationerna i fosforhalterna är mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än under vintern. Fosforhalten är närmast utsläppspunkterna (P 54) märkbart högre än vid de övriga punkterna (ca 30 µg P/l). Fosforhalterna sjunker till under 10 µg P/l då man rör sig längre ut till havs (P 75). Figur 16. Variationerna i medelvärdet för fosforhalterna vid punkterna P 54, 62, 64 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 1983 2009 (i stället för P 75 har resultaten från P 77 använts vintern 1991, 2000, 2001, 2005 och 2007, P 76 har använts vintern 1993 och P 74 vintrarna 1995, 1996, 1997 och 1998, och P 71 har använts vintern 2009). KLOROFYLL (figur 17) På basen av a-klorofyllhalten, som är ett mått på havsområdets eutrofieringsgrad, ökade eutrofieringen fr.o.m. mitten av 1980-talet vid alla punkter som ingår i intensivuppföljningen. Samtidigt blev även skillnaderna mellan de olika områdena i regel större. Efter år 1998 har skillnaderna mellan de närliggande och de mer fjärran belägna punkterna ökat ytterligare och klorofyllhalterna varierar speciellt mycket vid observationspunkterna närmast utsläppsområdet (P 54, 67). En delfaktor är de stora variationerna i avtappningarna från Larsmo-Öjasjön. Avtappningarna av sjövatten vid dammluckorna avslutades i början av juni år 2009 och fisklederna var stängda under juli augusti och på så vis var det endast avloppsvatten som belastade området.. Influensområdet för avloppsvattnet begränsades till i närheten av utsläppsplatserna. Sommaren 2009 var klorofyllhalterna något högre vid punkterna P 54 och P 75 än föregående år och någor lägre vid punkterna P 62 och P 64.

18 Figur 17. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalterna i punkterna P 54, 62, 64 och 75 under perioden med öppet vatten åren 1982 2009 (resultat av intensivuppföljningen, n = 11 16/år). 5 Fiskerikontrollen Årlig insamling av uppgifter Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster insamlades enligt kontrollprogrammet via Norra svenska fiskeområdet, som har insamlat uppgifterna från fiskelagen i Jakobstad och Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 2009 års uppgifter för havsområdet från Vestersundsby, Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 2010, bilaga 6). Antalet fiskare var år 2009 i hela området 702 personer. Av dessa var 37 yrkes- eller binäringsfiskare enligt TE-centralens statistik. Yrkesfiskarna var sex färre i Larsmo fiskelag och sju färre i Vestersundsby fiskelag jämfört med föregående år. Det var färre fångstredskap på området än föregående år, men fångstmängden var större än föregående år. Som fångstredskap användes främst 35 45 mm:s nät. Dessutom fiskades med ryssjor, sikfällor, gäddsaxar och lakkrokar samt olika typer av spön och katsar. Under år 2009 användes mindre antal krokar, saxar, nät och sikfällor och ryssjor och aningen större antal katsar än under föregående år. Ingen statistik över metspön gjordes år 2009 men ljuster har inkluderats i tabellen över fångstredskap för första gången (tabell 4). År 2009 var den vanligaste fångstarten braxen, vars andel av totalfångsten var ungefär en fjärdedel. Sikfångsten hade minskat ytterligare (7 %), men fångstmängden av de övriga arterna, speciellt lake, abborre, gädda och braxen, hade ökat från år 2008. Fångstens totalmängd år 2009 var ca. 58 000 kg eller en tredjedel mer än föregående år (tabell 5 och figur 18).

19 Tabell 6. Redskap, som användes i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 2001 2009 (Wistbacka 2001 2010). Pyydykset/ Redskap 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 verkko/nät 2719 2668 2713 2159 2131 2583 2753 2262 1968 rysä/ryssjor 175 179 161 118 81 105 125 71 siikaloukku/sikfällor 35 31 20 22 31 39 35 27 24 koukut & sakset/krokar & sax 322 176 246 288 322 197 313 75 43 ajoverkko/flytnät 0 0 0 3 3 0 0 nuotta/not 1 0 0 0 0 0 0 0 0 pitkäsiima/långrävar 1 3 3 1 0 0 0 0 1 heittovapa/kastspön 121 89 98 44 45 109 135 >72 67 onki/mätspö >100 >100 >15 0 katiska/katsar 57 54 58 45 90 79 52 63 atrain/ljuster 5 Tabell 5. Fiskfångsterna (kg/år) i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 2001 2010 (Wistbacka 2001 2010). Mört och id ingår i gruppen övrigt ända till år 2005. Saalis/ Fångst 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 siika/sik 19 936 23 177 16 166 20 823 17 002 18 033 15 198 10 281 9 533 lohi/lax 4 508 7 126 6 334 7 867 9 926 7 949 5 841 4 128 5 458 taimen/öring 1 043 1 761 938 795 1 113 1 973 2 011 1 037 1 338 silakka/strömm. 1 778 3 505 3 719 10 702 26 621 10 776 22 529 704 869 made/lake 7 168 5 723 4 769 3 725 4 499 4 712 5 780 3 430 4 724 ahven/abborre 4 336 4 591 6 869 5 631 4 690 3 988 3 588 2 991 4 497 hauki/gädda 6 647 7 131 7 548 7 786 6 972 6 078 7 110 4 187 6 703 lahna/braxen 3 591 5 026 8 228 10 728 7 310 12 243 13 620 8 104 13 298 kuha/gös 80 306 495 414 800 1 334 4 480 913 1 339 säynävä/id 1 967 1 852 1 291 1 878 särki/mört 2 023 2 520 1 507 4 174 muut/övrigt 8 292 4 516 4 534 4 722 3 994 1 687 5 490 4 192 4 446 Totalt 57 379 62 862 59 600 73 193 82 927 72 763 90 019 42 765 58 257 Figur 18. Andelen av olika fiskarter i totalfångsten från havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 1996 2009 (Wistbacka 1997 2010).

20 6 Översikt över övriga utförda undersökningar under 2009 6.1 Resultat från badstrands- och alguppföljningen Inom Jakobstads- och Larsmo-området finns sju officiella havsbadstränder, vid vilka vattenkvaliteten regelbundet kontrolleras. Kittholmens badstrand vid Gamla hamn samt Lillsand och Café-stranden i Fäboda är s.k. EU-stränder, som övervakas noggrannare än övriga stränder. Badvattnet uppfyllde under sommaren 2009 de gällande kvalitetskraven vid alla stränder (Social- och hälsovårdsministeriets förordning 354/2008). I samband med provtagningarna observerades vid EU-stränderna inga blågrönalger, olja, flytande partiklar, fenoler, och inte heller några synliga förändringar i vattnets färg eller siktdjup. Ett sammandrag av resultaten från den badvattenövervakning som Malmska hälso- och sjukvårdsområdets hälsoinspektörer utfört finns i bilaga 7. I Finlands miljöcentrals nationella alguppföljning ingår Ådö fiskehamn som en observationsplats. Observationen sköts av Jakobstads miljövårdsbyrå och görs en gång i veckan. Sommaren 2009 observerades inga algförekomster vid platsen. Resultaten finns i bilaga 8. 6.2 Den årliga bottenfaunaundersökningen Från fyra provtagningsplatser har bottenfaunaundersökningar gjorts varje år och har rapporterats skilt, och nedan presenteras ett sammandrag från resultaten rapporterade av Nyman (Nyman 2010). 6.2.1 Metoder Bottenfaunaprover för år 2009 togs i mitten av oktober i omgivningen av stationerna P 54, 62, 65 och 78. I varje område (ca 200 m x 200 m) togs med jämna avstånd 10 hugg med en Ekmanhämtare. Varje hugg sållades skilt för sig i fält i enlighet med det nya kontrollprogrammet genom ett 0,5 och 1,0 mm dubbelsåll. Djur från 1 mm:s sållen plockades levande med hjälp av lupp i laboratoriet inom ett dygn efter provtagningen. Djuren från 0,5 mm:s sållen förvarades i etanol och plockades med hjälp av stereomikroskop och förvarades i etanol. De vägdes efter en kort tids torkning med sugpapper. Snäckor vägdes med skal (Nyman 2010). Provtagningarna, analyserna och rapporteringen har utförts av biolog FM Curt Nyman (Nyman 2010). Som bilaga till rapporten finns primärresultat från de olika huggen. I samband med rapporteringen har beräkningsfelen för individantalet och biomassan korrigerats från och med år 1998 och materialet från åren 2001 2009 har sparats i miljöförvaltningens databas Herttas bottenfaunaregister. Sammandraget för resultaten från år 2009 finns i bilaga 9. De korrigerade resultaten från perioden 1998 2009 redogörs för i figur 19. 6.2.2 Artsammansättning, individtäthet och biomassa Bottenfaunans artsammansättning var lik föregående år. På alla områden påträffades fyrögd slemmask (Cyanophthalma obscura, syn Prostoma obscurum), glattmaskar (Oligochaeta), amerikansk havsborstmask (Marenzelleria sp) och fjädermygglarver (Tanypodinae), av vilken larver av Procladius-släktet var den vanligaste gruppen. Musselkräftor (Ostracoda), som är en indikatorart för en frisk havsbotten påträffades också på tre observationsområden och östersjömussla (Macoma baltica) på ett område. Vid stationen P 78 påträffades några individer av tofsmygglarver (Chaoborus fluvicans). Skorv (Saduria entomon) och vitmärla (Monoporeia affinis)

21 påträffades inte alls under år 2009. Som ny art på området påträffades havsborstmasken (Manayunkia aestuarina) på station P 65 öster om Öuran (Nyman 2010). Individtätheten hos bottendjuren var större och biomassan var mindre på punkterna P 62 och P 65 än under föregående år (figur 19). Stationerna P 54, 62 och 78 var ganska likartade, precis som tidigare. Station P 65 urskiljde sig från de övriga på så vis att individantalet var lågt men biomassan stor på grund av förekomsten av östersjömusslan. Artantalet var även mera mångfaldigt på station P 65 jämfört med de övriga stationerna och som ny art på stationen påträffades havsborstmasken. Glattmaskarna hade ett tydligt större individantal åren 2008 och 2009 på stationerna P 54, 62 och 78 än tidigare år (Nyman 2010). Figur 19. Bottenfaunans individantal (st/m 2 ) och biomassa (g/m 2 )vid punkterna P 54, 62, 65 och 78 under åren 1998 2009 (materialet i rapporterna från perioden 1998 2007 har korrigerats). 6.3 Temperaturkarteringar På spridningsområdet för Alholmens Krafts kylvatten gjordes under 2009 temperaturkarteringar i mars, maj, augusti och oktober. Resultaten har blivit rapporterade i en skild rapport (Keränen 2010). Karteringsresultaten från år 2009 har blivit jämförda med temperaturer från de samma observationsplatserna provtagna innan Alholmens Kraft startade (Samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 1990 2001). Issituationen var i mars 2009 sämre än i medeltal. Det fanns dock mera is på hela området än under föregående år. Tjockleken på isen var mellan 30 40 cm på de flesta observationsplatser. I närheten av kraftverkets utsläppsplats var isen ca. 12 cm tjock. Effekterna från kylvattnet syntes lindrigt i mars vid utsläppskanalers mynning, då vattentemperaturen där var 5,9 C. Vid Risöhällan, som ligger en aning längre bort, var vattentemperaturen 3,5 C eller lite högre än på jämförelseområdena. I mars var havsvattnets maximitemperatur exceptionellt varm på havsområdet utanför Jakobstad. Utanför kylvattnets influensområde var vattnets maximitemperatur ca. 2,5 C alltså hög jämfört med maximitemperaturerna under åren 1999 20023 (0,6 0,9 C). I maj 2009 var temperaturerna i observationsområdet 9,1 14,0ºC och de högsta temperaturerna uppmättes vid utsläppsplatsen. I maj hade vattnet en jämn temperatur förutom vid utsläppsplatsen och en tydlig flödesriktning av kylvattnet kunde inte observeras. På basen av ytvattnets temperatur sträckte sig kylvattnets influenszon från Risöhällan till hamnen eller på ett ca. 1 km 2 område. I augusti 2009 var vattnets temperatur på hela observationsområdet nära maximivärdena för åren 1990 2001. Vattnet på observationspunkterna hade en varierande maximitemperatur på 15,0 21,2 C. De högsta temperaturerna uppmättes vid kylvattnets utsläppsplats.

22 På basen av vattentemperaturen i oktober 2009 avgränsades kylvattnets influensområde till utsläppskanalens mynning och dess närhet. Vid utsläppsområdet var vattentemperaturen 6,3 C och lite högre, 7,9 C, mot Hästgrundet. På det övriga observationsområdet varierade vattentemperaturerna endast lite (3,3 5,6 C). 6.4 Utförda undersökningar i hamnen Förutom förlängning av Laukko-kajen byggdes i Jakobstads hamn år 2008 ett nytt hamnområde och en ny kaj för Baltic Boat Yard där den gamla kajen för passagerarbåtar tidigare låg. Muddermassorna placerades på Jakobstads hamns område i en bassäng, som blivit avdämd från havet. Effekterna på vattenkvaliteten och fiskerinäringen från projektet följdes upp under åren 2008 2009. I den fiskeriekonomiska undersökningen ingick sikyngelnotningar. Muddringsarbetet och spridningen av muddermassor ledde tidvis till ökad grumling av vattnet och en lindrig ökning av näringsämneshalter i närområdet. Man uppskattade att påverkan på vattenkvaliteten var liten och lokal. Muddringsarbetet inverkade inte på förekomsten av sikyngel i området, eftersom det förekom sikyngel vid det närbelägna Märagrundet. Sikens fortplantning sker relativt nära hamnområdet alltså är fortplantningsförhållandena åtminstone i nöjaktigt tillstånd (Keränen 2009). År 2009 publicerades Norra Svenska fiskeområdets apport om inverkan på Alholmsfjärdens fiskar år 2008 i samband med byggandet av Baltic Boat Yards:s hamnområde och kajplats. Fiskeriförfrågan skickades till 33 fiskare på Alholmsfjärdens område. Resultaten från förfrågan jämfördes med resultaten från liknande förfrågningar från åren 2006 och 2007 (Wistbacka 2009). Sjöfartsverket och Jakobstads hamn (2009) lämnade i slutet på år 2009 in en tillståndsansökan till Västra Finlands miljötillståndsverk angående fördjupandet av Jakobstads farled och hamnbassäng. 6.5 Mässkärs naturstation Den årliga vattenkonsumtionen på Mässkärs naturstation varierar mellan 250 300 m 3 /år. Avloppsvattnet behandlas i ett Green Rock-minireningsverk, från vilken belastningen till havet är runt 0,5 1,0 kgp/år. Från det inkommande och utgående avloppsvattnet togs ett prov hösten 2009 (2.11.2009, bilaga 10.1). Avloppsvattnet som kommer till reningsverket var mycket starkt och halterna 10 gånger högre än normalt bostadsvatten. På basen av analysresultaten innehöll det utgående avloppsvattnet rikligt med fast substans, även om reningsgraden av avloppsvattnet var 95 %. Reningsgraden av organiskt ämne (BOD 7 ) och fosfor (totp) var även i klassen 90 95%, men halterna i det utgående avloppsvattnet förblev höga. Reningsverket fungerade speciellt bra gällande kväve, som hade en reduktion på nästan 90 %. I bilaga 10.2 finns även övervakningsresultaten för år 2008, enligt dem fungerade Mässkärs reningsverk mycket bra och även halterna i det utgående vattnet var låga. Recipientkontrollproven för reningsverket vid Mässkärs naturstation (Mä1) togs i samband med samkontrollen och resultaten ingår i resultattabellerna för mars och augusti månader (bilaga 2.2 och 2.6). Inga effekter från det renade avloppsvattnet kunde skönjas på bägge provtagningsomgångar. Under vintern syntes i ytvattnet effekten av det humushaltiga vattnet som avtappats från Larsmosjön. Syresituationen var annars bra på bägge omgångar, vattnet var klart och färglöst och näringshalterna på områdets naturliga nivå. Vid utsläppsområdet var den hygieniska situationen bra.

23 6.6 Pörkenäs lägergård Pörkenäs och Merilä lägergårdar har ett gemensamt avloppsreningsverk vid Pörkenäs lägergård och de har ett eget obligatoriskt kontrollprogram. Övervakningen utförs av Etelä-Pohjanmaan Vesitutkijat Oy och en separat rapport utarbetas om den. Under sommaren 2009 togs två prover från avloppsvattnet, och baserat på deras resultat fungerar reningsverket utmärkt och halterna i det utgående vattnet var låga (E-PV, analysresultat). Reningsverkets dimension är 10-faldig jämfört med Mässkärs reningsverk och belastningen större, 2 3 kg/år. Det renade avloppsvattnet leds längs ett 700 m långt rör till et djup på 2,5 m, och inga effekter från avloppsvattnet kunde observeras. Havsvattnet är vid utsläppsplatsen en aning eutrofierad vilket är normalt vid låga stränder. 7 Sammandrag I denna rapport presenteras resultaten av samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad år 2009, vilket var det andra året på den nya kontrollperioden (2008 2015). I recipientkontrollprogrammet har man tagit bort fyra av de yttersta punkterna (P 72, 74, 76 och 78), och tillsatt perifytonundersökningar.i bottendjursprogrammet har man tillsatt användandet av dubbelsåll. Separata utredningar görs under utsatta år. År 2009 gjordes inga separata utredningar. Parter i samkontrollen är UPM Kymmene Abp, Outokumpu Stainless Tubular Products Oy (OSTP, fd Jaro), Jakobstads Vatten och Alholmens Kraft Ab:s biokraftverk (AK1 och AK2). Vattnets kvalitet i havsområdet utanför Jakobstad påverkas, förutom av avloppsvattenbelastningen från massa- och pappersindustrin (UPM Kymmene Abp) och bosättningen (Jakobstad med omnejd), också av kylvattnet från Alholmens Kraft Ab samt av det humushaltiga och ibland sura vatten som avtappas från Larsmo-Öjasjöns sötvattensbassäng. Stadens avloppsreningsverk fungerade under 2009 i enlighet med tillståndsvillkoren, förutom en överskridning i BOD 7 -halten under det andra kvartalet. UPM Kymmene, Alholmens Kraft och OSTP uppföljde tillståndsvillkoren för allas del år 2009. 95 % av den mängd avloppsvatten som leddes ut i havet och 95 99 % av den organiska belastningen (BOD och COD) härstammade från UPM Kymmene och resten från stadens reningsverk. UPM Kymmenes andel i avloppsvattnets näringsbelastning var år 2009 89 % av fosfor och 54 % av kväve. 11 % av fosforbelastningen och 39 % av kvävebelastningen härstammade från stadens reningsverk. De resterande 7 % av kvävebelastningen kom från OSTP. Under det första halvåret avtappades vatten från Larsmosjön ut i havet som normalt och under det andra halvåret mycket knapert. Dammluckorna var i regel stängda från juni till september-oktober och även fisklederna var stängda från juni till början av september. På så vis fick havsområdet främst belastning från avloppsvattnet under sommaren. Sett över hela året var belastningen på havsområdet lägre än vanligt. Belastningen förorsakad av sjövatten var cirka dubbelt så stor som näringsbelastningen från avloppsvattnet. På vintern, då vattenutbytet är som sämst, samlas avlopps- och sjövattnet vid stränderna till ett tunt skikt nära ytan. Under isen bildas en tydlig skiktning beträffande så gott som samtliga kvalitetsvariabler. Karakteristiskt för vattenkvaliteten vintertid är den kraftiga variationen områdesvis. Även skillnaderna mellan olika år är tydliga. Avloppsvattnets utbredningsområde sträckte sig under vintern 2009 från utsläppsplatsen norrut och västerut eftersom sjövatten avtappades ut i havet i januari mars från Hästgrundet. Det sjövatten som avtappades via fiskleden i Gertruds spred sig från Kackurfjärden till de norra delarna av Larsmo skärgård. Under perioden med öppet vatten är utspädningsförhållandena bättre och avloppsvattnet uppblandas i hela vattenmassan. Halterna är lägre än på vintern och någon skiktning förekommer nästan inte

24 alls. Sjö- och avloppsvattnets utbredning i skärgården kunde under våren 2009 noteras i ytvattnet i form av klart lägre ledningsförmåga och sämre siktdjup samt av brun färg och förhöjda halter av närsalter speciellt. Under sommaren avtappades det nästan inget vatten ut i havet från Larsmosjön, och effekterna av avloppsvattnet begränsades till utsläppsplatsen. Skillnaden mellan de inre och yttre punkterna var något mindre än föregående år. På basen av klorofyllvärdena delades havsområdet utanför Jakobstad in i två klasser. I närheten av utsläppsområdena och Kackurfjärden klassificerades vattnet som måttligt eutrof, skärgårdsområdet som på väg att eutrofieras ända ut till de yttre punkterna. Karga områden observerades inte år 2009. Klorofyllresultaten och resultaten för fast substans indikerar att kylvattnets värmebelastning kraftigt ökar mängden påväxtalger i närheten av utsläppsplatserna. Bottenfaunan liknade i huvudsak tidigare år med tanke på arterna. Som ny art på området påträffades havsborstmasken på station P 65. Den amerikanska havsborstmasken påträffades på alla stationer och den håller tydligen på att sprida och föröka sig till Jakobstad och Larsmo skärgård. Artantalet av glattmaskar och i en mindre grad även biomassan var större åren 2008 och 2009 jämfört med tidigare år. Enligt uppgifterna från fiskeområdet var de vanligaste fångade fiskarterna braxen (23 %) och sik (16 %). Totalfångsterna för alla fiskarter var större än år 2008 förutom sikfångsten som var ca. 7 % mindre än år 2008. Totalfångsten var över 58 000 kg, vilket är ungefär en tredjedel mer än föregående års fångst. Vattnet vid de allmänna badstränderna i området uppfyllde vid alla tillfällen de kvalitetskrav som social- och hälsovårdsministeriet har ställt. I samband med den nationella alguppföljningen observerades inga algförekomster vid Ådö fiskehamn sommaren 2009. Bilagor 1 Havsvattenstånd i Jakobstads hamn 2009 2 Analysresultat (omfattande provtagningar) 3 Analysresultat (intensivprovtagningar) 4 Perifytonresultat 5 Västra Finlands miljöcentrals analysresultat 2009 6 Uppgifter från fiskelagen 2009 7 Övervakningsresultat från badstränderna 2009 8 Algobservationer vid Ådö fiskehamn 2009 9 Sammanfattning av bottenfaunaresultat (Curt Nyman) 10 Resultaten från avloppsvattenövervakningen vid Mässkär naturstation 2008 och 2009 11 Belastning från Outokumpu Stainless Tubular Products under åren 2001-2009 12 Förteckning över använda metoder 2009, Nab Labs Oy/Jakobstads havsområde

Litteraturförteckning 25 Aaltonen, E - K. 2008: Recipient- och fiskerikontrollprogram för havsområdet utanför Jakobstad 2008 2015. Duplikat 9 s. Österbottens vattenskyddsförening rf. Jakobstad. Aaltonen, E - K, Kalliolinna, M. ja Salonen H. 1998: Pietarsaaren merialueen tila 1973 1997. Osat I IV. Pohjanmaan Tutkimuspalvelu Oy ja Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Kaustinen 1998. Aaltonen, E K ja Kalliolinna, M. 2006: Luodon-Öjanjärven säännöstely: hakemus ympäristölupavirastolle 30.6.2006/ Yhteenveto velvoitetarkkailusta. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari 2006. Eriksson, P. sähköposti 26.5.2009: Jääpäivien lukumäärä talvella 2007/08. Merentutkimuslaitos. Jääpalvelu. Havsforskningsinstitutet 2009: Havsvattenstånd vid Jakobstads mareograf 2009. Keränen, J. 2009: Pietarsaaren Satama. Baltic Boat Yardin satamakentän rakentamisen vesistö- ja kalataloustarkkailu 2008-2009. 19 s + liitteet. Pöyry Environment Oy - Kaustinen. Keränen, J. 2010: Alholmens Kraft Oy Ab. Pietarsaaren lämpövoimalan vesistötarkkailut Pietarsaaren merialueella vuonna 2009. 16 s + liitteet. Pöyry Environment Oy - Kaustinen. Korpinen, P., Kiirikki, M., Lauri, H. & Inkala, A. 2004: Bothnian Bay 3-D-water quality and ecosystem model: Technical Report. Manuscript 57 s. Merenkulkulaitos ja Pietarsaaren Satama 2009: Pietarsaaren 11,0 m väylän ja sataman vesilupahakemus. Hakemussuunnitelma. Luonnos 3.6.2009. 13 s. Helsinki. Meteorologiska Institutet 2009. Ilmastokatsaus 1-12/ 2009 Nab Labs Oy 2008 ja 2009: Mässkärin luontoaseman jätevesitulokset, tutkimustodistukset. Nyman, C 2009: Pietarsaaren merialueen pohjaeläinseuranta vuonna 2008. 7 s + liitteet. Pynttäri, P. Sähköposti 8.6.2010: Outokumpu Stainless Tubular Products Oy. Savolainen, K. & Nurttila, R. 2009: Pörkenäsin leirikeskuksen velvoitetarkkailu 2008. 4 s + liitteet. Etelä-Pohjanmaan Vesitutkijat Oy. Ilmajoki. Seinä, A. ja Peltola, J. 1991: Jäätalven kesto ja kiintojään paksuustilastoja Suoman merialueella 1961-1990. Finnish Marine Research. N:o 258. 46 s. Helsinki 1991. UPM Kymmene Oyj 2009: Vattenstånd och avtappningar från Larsmo-Öjasjön 2009. Virta, P. 2009: Pietarsaaren satama, sedimenttitutkimus. Pöyry Environment Oy. 5 s + liitteet. Oulu. Wistbacka, B. 1996-2010: Årlig insamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångster. Norra svenska fiskeområdet.

Liite/ Bilaga 1 1a. Meriveden pinnankorkeuden vaihtelu Pietarsaaren satamassa/ Variationer i havsvattenståndet i Jakobstads hamn Lähde/ Källa: Merentutkimuslaitos/ Havsforskningsinstitutet: Pietarsaaren mareografi. 1 b. Luodonjärven pinnankorkeus ja juoksutukset mereen/ Vattenståndet i Larsmo-Öjasjön och avtappningar till havet Lähde/ Källa: UPM-Kymmene Oyj; Pietarsaari/ Jakobstad.

Länsi-Suomen ympäristökeskuksen tulokset 2009/ Vattenanalyser av Västra Finlands miljöcentral 2009 Liite/ Bilaga 5 Pietarsaaren edusta P64 Näytepvm Syvyys Kok.syv. Näkösyv. Lämpötila ph Sähkönj. Sal. Happi Happi Väri TOC Sam Kiint. KA/Hehk. kok-p PO 4 P SIO 2 kok N NH 4 N NO 2+3 N Klorof. m m m C ms/m o/oo mg/l kyll.% mg Pt/l mg/l FNU mg/l mg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P64 Pietarsaaren edusta 4.8.2009 18,2 5,1 4.8.2009 0-10 1,5 4.8.2009 1 19,2 7,9 570 3,1 9 100 10 6,3 0,8 7 2 0,9 310 12 21 4.8.2009 5 17,6 580 3,2 9,3 99 0,5 4.8.2009 10 9,6 590 3,2 10,5 94 4,8 0,7 4.8.2009 17,2 8,8 7,6 600 3,3 10,7 94 10 0,7 8 2 1,7 300 17 68 Pisteestä P62 LSU ei ole analysoinut näytteitä vuonna 2009.

FÅNGSTSTATISTIK FRÅN HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2009/ SAALISMÄÄRÄT PIETARSAAREN MERIALUEELLA 2009 VESTERSUNDSBY 2009 LARSMO EUGMO FISKELAG FISKARGILLE KYRKOBY PÖRKENÄS TOTALT sik/siika 5022 1147 2029 100 1100 135 9533 lax/lohi 3844 1150 416 10 38 5458 gädda/hauki 4164 1964 489 20 50 16 6703 abborre/ahven 1863 1230 414 100 800 90 4497 öring/taimen 264 120 504 50 400 1338 lake/made 2955 1542 115 20 80 12 4724 nors/kuore 119 127 115 20 381 strömming/silakka 356 371 20 100 22 869 gös/kuha 712 516 36 50 5 20 1339 siklöja/muikku 46 50 2 98 id/säynävä 244 507 460 50 550 67 1878 braxen/lahna 8135 2098 1285 50 1500 230 13298 mört/särki 1335 778 415 50 1500 96 4174 ål/ankerias 2 2 övrigt/muut 2693 946 200 126 3965 summa 31754 12496 6278 510 6365 854 58257

ANVÄNDA REDSKAP 2009/ KÄYTETYT PYYDYKSET 2009 Vestersundsby Larsmo Eugmo fiskelag fiskargille Kyrkoby Pörkenäs Summa Nät: < 35 mm maskstorlek/ Verkko: < 35 mm silmäkoko 70 70 Nät: 35 45 mm maskstorlek/ Verkko: 35 45 mm silmäkoko 515 831 50 100 30 1526 Nät: > 45 mm maskstorlek/ Verkko: > 45 mm silmäkoko 108 204 20 40 372 Strömm.skötar/silakkarysät 7 7 Stora ryssjor/isot rysät 5 5 Sikfällor/Siikaloukku 16 8 24 Små ryssjor/pienet rysät 39 20 59 Sikkrokar/ Siikaloukut 3 3 Gäddsaxar/ Haukisakset 40 40 Lakkrokar/Madekoukut 0 Ljuster/Atrain 5 5 Flytnät/Ajoverkko 0 Katsor/Katiska 22 24 10 7 63 Kastspön/ Heittovapa 14 43 10 67 Långrev/ Pitkäsiima 1 1

ANTAL FISKARE 2009/ KALASTAJIEN LUKUMÄÄRÄ 2009 Antal fritidsfiskare Yrk.& binäringsfiskare Totalt Larsmo by 183 22 205 Eugmo by 352 1 353 Vestersundsby 71 14 85 V:fiskargille 22 22 Kyrkoby 27 27 Pörkenäs 10 10 Summa 665 37 702

Pietarsaaren edustan merialueen yhteistarkkailu 2009/ Liite/ Bilaga 7 Samkonroll av havsområdet utanför Jakobstad 2009 Vattenkvalitet vid allmänna badstränder 2009/ Yleisten uimarantojen veden laatu 2009 Jakobstadsnejdens livsmedels- och miljölaboratorium/ Pietarsaarenseudun elintarvike- ja ympäristölaboratorio Badstrand/ Uimaranta E. coli Intest Datum Colilert enterok Sinilevä- Obs Bedömning pvm MPN/ 100 ml cfu/ 100 ml havainto Huom Arvio Laatuvaatimus/ Krav (STM 354/2008) < 500 < 200 Bosund/ Brännbacka 3.6.2009 12 1 ei ei ok 14.7.2009 8 est 4 ei ei ok 6.8.2009 < 1 est < 1 est ei ei ok Kackur 3.6.2009 4 5 ei ei ok 14.7.2009 38 20 ei ei ok 6.8.2009 1 1 ei ei ok Sonamo 3.6.2009 3 < 1 est ei ei ok 14.7.2009 13 est 3 ei ei ok 6.8.2009 < 1 2 ei ei ok Kittholmen 27.5.2009 32 2 est ei ei ok 22.6.2009 5 1 ei ei ok 15.7.2009 5 2 ei ei ok 6.8.2009 13 < 1 est ei ei ok Lillsand/ Pikkuhiekka 22.6.2009 4 < 1 est ei ei ok 15.7.2009 23 11 ei ei ok 6.8.2009 67 2 ei ei ok Storsand/ Isohiekka 9.6.2009 5 < 1 est ei ei ok 15.7.2009 55 44 ei ei ok 6.8.2009 27 8 ei ei ok Fäboda Cafestrand 27.5.2009 4 < 1 est ei ei ok 22.6.2009 3 3 ei ei ok 15.7.2009 36 14 ei ei ok 6.8.2009 15 3 ei ei ok Arvio ok: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 354/2008 vaatimukset. ok: Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvattnen enligt Social- och hälsovårdsministeriets förordning nr 354/ 2008. Kursiivi: Tulos ei täytä laatuvaatimuksia./ Resultatet uppfyller inte kraven. OBS/ Huom: Aistinvaraiset havainnot/ Organoleptiska observationer.

MILJÖVÅRDSBYRÅN I JAKOBSTAD PIETARSAAREN YMPÄRISTÖNSUOJELUTOIMISTO Liite/ Bilaga 8 Algobservationer 2009 Ingår i Finlands miljöcentrals riksomfattande algobservationsprogram. Levähavainnot 2009 Sisältyy Suomen ympäristökeskuksen valtakunnalliseen levähavainto-ohjelmaan. Observationsplats/ Havaintopaikka: Ådö fiskehamn/ Ådön kalasatama Ajanjakso/ Period 9.6. 1.9.2009 Havainnot yleensä tiistaisin/ Observationerna för det mesta på tisdagarna Vecka/ Viikko Blågröna alger/ Sinilevää 24 0 26 0 27 0 28 0 29 0 30 0 31 0 32 0 33 0 34 0 35 0 36 Bedömningsskala/ Arviontiasteikko 0 3 0 = Ingen synbar förekomst/ Ei havaittavaa esiintymistä 1 = Få alger/ Vähän levää 2 = Rikligt med alger/ Runsaasti levää 3 = Mycket rikligt med alger/ Erittäin runsaasti levää Havainnoitsijat/ Observatörer: Esa Koskela, Bertil Hällis, Curt Nyman

Liite/ Bilaga 9.1 Pohjaeläintarkkailu 2009 (Nyman 2010) Näytteiden tiedot Asema 54 näyte syvyys m pohjan laatu 10.10.2009 1 3,6 musta lieju 2 3,8 musta lieju 3 3,9 musta lieju 4 3,8 musta lieju 5 3,9 musta lieju 6 4,2 musta lieju 7 4,0 musta lieju 8 4,2 musta lieju 9 4,2 musta lieju 10 4,3 musta lieju Asema 62 näyte syvyys m pohjan laatu 11.10.2009 1 12,9 musta lieju 2 14,2 musta lieju 3 14,7 musta lieju 4 15,0 musta lieju 5 14,3 musta lieju 6 13,3 musta lieju 7 12,9 musta lieju 8 13,8 musta lieju 9 13,0 musta lieju 10 11,8 musta lieju Asema 65 näyte syvyys m pohjan laatu 10.10.2009 1 14,4 ruskea hiesu-lieju 2 14,3 ruskea hiesu-lieju 3 14,3 ruskea hiesu-lieju 4 14,5 ruskea hiesu-lieju 5 13,8 ruskea hiesu-lieju 6 14,7 ruskea hiesu-lieju 7 14,4 ruskea hiesu-lieju 8 15,0 ruskea hiesu-lieju 9 13,5 ruskea hiesu-lieju 10 12,5 ruskea hiekka-hiesu-lieju Asema 78 näyte syvyys m pohjan laatu 3.10.2009 1 8,6 musta lieju, ruskea pintakerros 2 9,6 musta lieju 3 9,8 musta lieju 4 9,9 musta lieju 5 10,0 musta lieju, ruskea pintakerros 6 9,8 musta lieju, ruskea pintakerros 7 9,5 musta lieju, ruskea pintakerros 8 9,7 musta lieju, ruskea pintakerros 9 9,9 musta lieju, ruskea pintakerros 10 9,8 musta lieju, ruskea pintakerros

Liite / Bilaga 9.2 Pietarsaaren edustan merialue/ Havsområdet utanför Jakobstad 2009 Yhteenveto pohjaeläintarkkailun tuloksista/ Sammanfattning av bottenfaunaresultat (Nyman 2010) yks/m2 g/m2 Ryhmä ja laji 54 62 65 78 54 62 65 78 Hydra 4 4 0,001 0,001 TURBELLARIA 16 0,002 Cyanophthalma obscura 110 126 73 12 0,174 0,206 0,066 0,018 NEMATODA 4 0,000 Marenzelleria 232 8 37 4 0,273 0,087 0,172 0,002 Manayunkia aestuarina 37 0,007 OLIGOCHETA indet. 1496 313 12 106 0,671 1,287 0,034 0,748 Enchytraeidae 215 Potamothrix hammoniensis 215 232 69 264 Naididae 4 Chaetogaster diaphanus 4 Paranais litoralis 20 Macoma baltica 12 2,625 ACARINA 8 0,001 CLADOCERA 20 4 0,000 OSTRACODA 138 53 8 931 0,014 0,004 0,001 0,097 COPEPODA 4 4 4 16 0,000 0,000 0,000 0,002 Chaoborus flavicans 4 0,017 Procladius 171 94 20 134 0,401 0,285 0,02 0,293 Thienemannimyia 8 0,009 Orthocladiinae 89 0,013 Chironomini 12 0,002 Tanytarsus 12 4 Ceratopogonidae 4 0,000 Summa 2707 833 341 1492 1,551 1,869 2,937 1,183 Vuonna 2009 tavatut pohjaeläinlajit ja ryhmät (Nyman 2010). Asema Laji/ ryhmä 54 62 65 78 Frekvenssi Hydra + - - + 2 TURBELLARIA - - + - 1 Cyanophthalma obscura + + + + 4 NEMATODA - - + - 1 Marenzelleria + + + + 4 Manayunkia aestuarina - - + - 1 OLIGOCHETA indet. + + + + 4 Enchytraeidae + - - - 1 Potamothrix hammoniensis + + + + 4 Naididae - - + - 1 Chaetogaster diaphanus - + - - 1 Paranais litoralis - - + - 1 Macoma baltica - - + - 1 ACARINA - - - + 1 CLADOCERA + - - + 2 OSTRACODA + + + + 4 COPEPODA + + + + 4 Chaoborus flavicans - - - + 1 Procladius + + + + 4 Thienemannimyia - - + - 1 Orthocladiinae + - - - 1 Chironomini + - - - 2 Tanytarsus - - + + 2 Ceratopogonidae - - + - 1 Lajien lukumäärä 11 7 15 11 24

Liite/ Bilaga 10 Outokumpu Stainless Tubular Products Oy:n kuormitus vuosina 2001 2009. / Belastning från Outokumpu Stainless Tubular Products Oy under åren 2001 2009.

Tiina Ylipahkala Nab Labs Oy 22.7.2010 Menetelmätiedot Pietarsaaren merialueen tarkkailu 2009 Analyysi Yksikkö Akkreditointi Menetelmä Määritys- Mittauslab nro (T111) raja epävarmuus Klorofylli-A µg/l SFS 5772:1993 1 - Enterokokit (36oC 2 vrk) kpl/100ml SFS-EN ISO 7899-2:2000 - - Saliniteetti Laskettu sähkönjohtavuudesta - - O2 mg/l * SFS-EN 25813:1993 0,2 - O2 kyll. % % SFS-EN 25813:1993 1 - ph * SFS 3021:1979 - ± 0,2 Alkaliniteetti mmol/l * Sis. men. O-Y-003 0,02 ± 12 % Asiditeetti mmol/l SFS 3005:1981 0,1 - Sähkönjohtavuus ms/m * SFS-EN 27888:1994 - ± 6 % Väri komp. mg Pt/l * SFS-EN ISO 7887:1995 5 ± 32 % Sameus FTU * SFS-EN ISO 7027:2000 0,05 ± 15 % Kiintoaine mg/l * SFS-EN 872:2005 1 ± 16 % Kok. typpi µg/l * Sis. men. O-Y-046 40 ± 18 % NH4-N µg/l * Sis. men. O-Y-077 5 ± 22 % NO2,3-N µg/l * Sis. men. O-Y-035 5 ± 18 % Kok. fosfori µg/l * Sis. men. O-Y-089 3 ± 22 % PO4-P µg/l * Sis. men. O-Y-079 2 ± 18 % COD Mn mg/l * SFS 3036:1981 1 ± 14 % TOC mg/l SFS-EN 1484:1997 1 ± 14 % Fe (AQ) µg/l * Sis. men. O-Y-087 10 ± 18 % Fe (AAS) µg/l SFS 3047:1980 100 ± 10 % Al (FAAS) µg/l SFS-EN ISO 12020 200 ± 12 % Mn (FAAS) µg/l * SFS 3048:1982 50 ± 6 %