2017 Atomen ANVISNINGAR OCH RIKTLINJER FÖR STATSBIDRAGSBERÄTTIGAT FOLKBILDNINGSARBETE Gäller från och med den 1 januari 2017 Fastställd av generalsekreteraren den 28 december 2016 på uppdrag av förbundsstyrelsen
2
Atomen... 1 Folkbildningen i Sverige... 5 1. Mål för folkbildningen... 5 2. Statens syfte med folkbildningen... 5 3. Folkbildningsrådet... 5 4. Kommuner, landsting och regioner... 5 Kommunbidrag... 5 Landstings /regionbidrag... 5 5. Studieförbunden i samverkan (SiS)... 6 Folkuniversitetet... 6 1. Om Folkuniversitetet... 6 2. Vår pedagogik... 6 3. Vår verksamhet... 6 4. Bidrag... 6 Allmänna villkor för statens stöd till folkbildningen... 7 1. Folkbildningens kännetecken... 7 2. Allas kunskap Allas bildning... 7 3. Villkor för statsbidrag 2017... 7 Anordnarskap... 7 Statsbidragets användning... 8 4. Folkuniversitetets förhållningssätt... 9 5. Fördelningskriterier för statsbidraget från 2017... 9 Ansvar inom Folkuniversitetet... 9 Etik och kvalitetsgruppen... 10 Folkbildningens verksamhetsformer... 10 Öppen programförd verksamhet och studieservice... 10 Samarbeten inom studieservice... 10 Särskilda villkor för studieservice... 10 Studiecirkel... 11 1. Allmänt om studiecirkeln... 11 Studiecirkeln ska... 11 Deltagarna ska... 11 Cirkelledaren ska... 11 Inom studieservice... 12 Tips... 12 2. Studiecirkel på distans... 12 Villkor för studiecirkel på distans... 122 3. Metodplan, kursplan, arbetsplan... 13 3
Inom studieservice... 13 4. Studiematerial... 13 Kopiering av studiematerial... 13 5. Närvarolista... 13 Annan folkbildningsverksamhet... 14 1. Allmänt om annan folkbildningsverksamhet... 14 Annan folkbildningsverksamhet ska... 14 Deltagare i annan folkbildningsverksamhet ska... 14 Cirkelledare i annan folkbildningsverksamhet ska... 14 2. Annan folkbildningsverksamhet på distans... 14 3. Närvarolista... 14 Kulturprogram... 14 1. Allmänt om kulturprogram... 14 Kulturprogram ska... 15 Ledaren ska... 15 Deltagaren ska... 15 Avgränsningar... 15 2. Riktlinjer kulturprogram... 15 Anordnarskap... 15 Utställningar... 15 Sammanhållna kulturarrangemang... 16 3. Kulturprogramrapport... 16 4. STIM rapportering... 16 Generella avgränsningar... 16 Formellt kompetensbevis... 17 Rapportering för statsbidrag och statistik... 17 1. Verksamhetsrapportering till STUV... 17 Underlaget för rapportering... 18 2. Rubriksättning på arrangemangen... 18 3. Deltagarrapportering... 18 Personnummerrapportering... 18 Deltagare med funktionsnedsättning... 19 Deltagare som är utrikes födda och som har brister i svenska språket... 19 Korttidsutbildade deltagare... 19 4. Uppföljning, utvärdering, internkontroll och kvalitet... 19 4
Atomen är Folkuniversitetets anvisningar och riktlinjer för vår statsbidragsberättigade folkbildningsverksamhet. Inledningsvis beskriver den hur folkbildningens, studieförbundens och Folkuniversitetets folkbildningsverksamhet styrs och finansieras. Därefter följer en mer detaljerad redogörelse för de intentioner och det regelverk som ska följas. Till sist går vi igenom hur rapportering, uppföljning och kvalitetssäkring ska göras. Det samhällsstödda folkbildningsarbetet i Sverige sker i studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningen är bildning och utbildning för vuxna. Den är fri och frivillig i bemärkelsen att människor själva väljer när och om de vill delta. Folkbildningen är rikstäckande och finansieras till stor del av bidrag från stat, kommun och landsting/regioner. 1. Mål för folkbildningen I regeringens proposition 2013/14:172 "Allas kunskap allas bildning" formulerades för första gången ett särskilt mål för folkbildningspolitiken. "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället." 2. Statens syfte med folkbildningen Statens syfte med folkbildningen framgår av Förordning 2015:218 om statsbidrag till folkbildningen. De fyra syften som är grundläggande skäl för statens stöd är Demokratisyftet: att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, Påverkans och mångfaldssyftet: att bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, Utbildnings och bildningssyftet: att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings och utbildningsnivån i samhället, och Kultursyftet: att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Staten bidrog 2015 med 3,5 miljarder kronor till folkbildningen, varav 1,7 miljarder gick till de 10 studieförbunden. 3. Folkbildningsrådet Det är Folkbildningsrådet som fattar beslut om och fördelar statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor. Det betyder att Folkbildningsrådet fastställer villkor, kriterier och modell för fördelning av statsbidraget. Folkbildningsrådet har också ansvar för uppföljningen av statsbidraget och att utvärdera om syftet med statens bidrag till folkbildningen uppfylls. 4. Kommuner, landsting och regioner Kommunbidrag De kommunala bidragen är i princip ett stöd till studieförbundens verksamhet i respektive kommun. I många kommuner följer villkoren Folkbildningsrådets statsbidragsvillkor. Därtill lägger kommunerna i regel in egna prioriteringar och antalet kommuner som utformar helt egna bidragsfördelningsmodeller har ökat under senare år. Kommunernas budgeterade bidrag till studieförbunden var år 2015 337 miljoner kr, vilket motsvarar omkring 20 % av det statliga bidraget. År 2015 var det 15 kommuner som inte budgeterade något bidrag alls till studieförbundens folkbildningsverksamhet. Folkbildningens relativt fria former kan ibland komma i konflikt med t.ex. kommunernas önskan om att studieförbunden ska svara för en viss verksamhet i kommunen. En dialog med kommunen är därför viktig där studieförbundet bör erinra om de kännetecken som ska gälla för folkbildningsverksamheten och om skillnaden mellan en fri och frivillig folkbildningsverksamhet och till exempel utbildningsverksamhet som sker på uppdrag av en kommun. Landstings /regionbidrag Landstingens/regionernas stöd till studie förbunden syftar till att stödja en regional verksamhet. Det innebär ofta att verksamheten ska omfatta ett visst antal kommuner i regionen (anges av respektive landsting) och stödet är ofta avsett att täcka kostnader för t.ex.: 5
utbildning av ledare, organisationer, funktionärer och förtroendevalda i länet/ regionen kulturprogram, kulturgruppsverksamhet och amatörstöd annan folkbildande och kulturell verk samhet som genomförs med deltagare från ett minsta antal kommuner i regionen. Landsting och regioner budgeterade 2015 för ett stöd på 304 miljoner kr till studieförbunden, vilket motsvarar omkring 18 % av statsbidraget. 5. Studieförbunden i samverkan (SiS) Studieförbunden i samverkan i dagligt tal Studieförbunden är de tio studieförbundens bransch och intresseorganisation (tidigare Folkbildningsförbundet). I Studieförbundens Etik och kvalitetsgrupp har under årens lopp ett flertal överenskommelser om gemensamma riktlinjer och regler träffats. Dessa har sedan antagits av respektive studieförbunds förbundsstyrelse och tillämpas därför i vår verksamhet. 1. Om Folkuniversitetet Folkuniversitetets idé är att kunskap och skapande ger människor förutsättningar för ett rikare liv. Vårt omfattande kursutbud vänder sig till en bred allmänhet. Vi utgår från ett vetenskapligt förhållningssätt och belyser ämnena så allsidigt som möjligt. Folkuniversitetet tillkom på initiativ av studenter och lärare vid universiteten. Idag består Folkuniversitetet av fem fristående stiftelser med säte i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå vilka bedriver verksamhet i i stort sett hela landet. Huvudmän för stiftelserna är universiteten och studentkårerna på respektive ort samt Folkuniversitetsföreningen. Det innebär, att vi är fristående från politiska, religiösa, kommersiella och fackliga intressen. Vi kan således lägga all vår kraft på att utveckla våra kurser, föreläsningar och seminarier, utan att ta hänsyn till särintressen. Folkbildningstanken, som är alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Vi hävdar kunskapens och toleransens betydelse för vårt samhälle i motsats till fördomar och förutfattade meningar. Vi vill som en engagerad aktör i det civila samhället öka individens möjligheter till ett aktivt medborgarskap. 2. Vår pedagogik Den grundsyn som uttrycks i vårt pedagogiska ramprogram ska prägla all verksamhet inom Folkuniversitetet. Den folkbildningsproposition som riksdagen antog sommaren 2014 lyfter fram att folkbildningens mervärde är direkt kopplat till den lärprocess som folkbildningen alltid värnat. Verksamheten utgår från individens behov och tar hjälp av gruppens samlade resurser med den gemensamma insikten att alla kan bidra. 3. Vår verksamhet I den folkbildningsproposition som riksdagen antog 2006 ( Lära, växa, förändra prop. 2005/06:192) betonas att studieförbunden i likhet med andra självständiga organisationer är fria att själva anordna den verksamhet de vill. Regeringen såg värdet av att studieförbundens och folkhögskolornas kompetens och pedagogiska tradition även kunde komma till nytta inom uppdrags och skolverksamhet. I propositionen pekar man samtidigt på risken för att möjligheterna att fullgöra folkbildningsuppdraget äventyras om uppdrags eller skolverksamheten tar överhanden. Folkuniversitetets verksamhet har alltid spänt över olika verksamhetsområden, och vi menar att de olika delarna inte bara kan leva sida vid sida, utan också befruktar och utvecklar varandra. I och med 2006 års folkbildningsproposition fick vi stöd för den breda bildnings och utbildningsverksamhet vi bedriver. Samtidigt måste vi vara noga med att uppmärksamma skiljelinjen mellan den statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten och annan verksamhet hos oss. 4. Bidrag Folkuniversitetet tilldelades 2015 ca 107 miljoner kr i statsbidrag till folkbildningen. Till detta kommer ca 35 miljoner kr i kommun och landstings /regionbidrag. Förbundsstyrelsen har ansvaret för att den verksamhet som bedrivs med stöd av och som rapporteras som grund för statsbidrag följer Folkbildningsrådets kriterier och våra interna mål och anvisningar. 6
1. Folkbildningens kännetecken Folkbildningsverksamheten kännetecknas bland annat av att den är fri och frivillig : deltagarna väljer själva om, när och i vilken aktivitet de vill delta. Verksamheten ska utgå ifrån deltagarnas behov och erfarenheter. Folkbildningens pedagogik bygger på att deltagarna ges stort inflytande över uppläggning och innehåll i den aktivitet de deltar i. Studiecirklarna/kurserna arbetar efter folkbildningens egna kursplaner och är fria från betyg. Den samlade folkbildningen ska vara riksomfattande och finnas i alla kommuner. Studieförbundets särart och profil ska genomsyra verksamheten. 2. Allas kunskap Allas bildning I regeringens folkbildningsproposition Allas kunskap Allas bildning (2013/14:172) pekar regeringen på att folkbildningen ska var tillgänglig för alla att folkbildning sker tillsammans med andra att kunskap och bildning stärker människan att folkbildningen bidrar till individens personliga utveckling att folkbildningen har ett demokratiskt värde Studieförbundens roll som kulturbärare beskrivs. De ska agera som lokala och regionala arenor där deltagarna inte bara konsumerar kultur utan också skapar kultur. Genom folkbildning stärks individerna i partnerskapet mellan ideell, offentlig och privat sektor. Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. Principerna om demokrati och mänskliga rättigheter, såsom de fastslagits i våra grundlagar, utgör samhällets grundläggande värdegrund. Utifrån dessa principer kan ett socialt sammanhållet samhälle skapas i vilket individerna kan enas om och acceptera fattade beslut samt ta ansvar för det gemensamma samhällets utveckling. Folkbildningen har en viktig roll i denna utveckling. 1 Propositionen lyfter fram att folkbildningen redan på många håll genomför ett gediget mångfaldsarbete men att statistiken visar att en större bredd när det gäller deltagare skulle kunna nås. Folkbildningen kan göra insatser i breda befolkningsgrupper i Sverige för att synliggöra mångfaldens fördelar och potential samt öka kunskaper och förståelse hos medborgarna om lokala och globala samband. 3. Villkor för statsbidrag 2017 I de villkor och fördelningskriterier 2017, se bilaga 1, som Folkbildningsrådet har fastställt pekar man på de områden som studieförbunden särskilt har att arbeta med för att uppfylla statens fyra syften. Studieförbunden ska ha ett tydligt anordnarskap i all sin verksamhet, oavsett samverkanspart ha ett system för cirkelledarutbildning arbeta aktivt för att erbjuda verksamhet i hela landet arbeta aktivt för att nå nya deltagare/deltagargrupper arbeta aktivt för att nå deltagare som är korttidsutbildade, utrikes födda eller har en funktionsnedsättning. Se bilaga 2 arbeta aktivt för att integrera jämställdhetsperspektivet i folkbildningsverksamheten motverka alla former av diskriminering ha en strategisk plan för arbetet med digital delaktighet ha en handlingsplan för arbetet med tillgänglighet för deltagare med funktionshinder Anordnarskap Allmänt Studieförbundets verksamhet riktar sig till allmänheten genom öppen, programförd verksamhet eller genomförs i samverkan med medlemsorganisationer, andra organisationer, föreningar, enskilda grupper och kulturinstitutioner. Studieförbundet ska ta fullt ansvar för den verksamhet som rapporteras som underlag för statsbidrag. Detta utesluter inte att samverkande part också tar ett ansvar för planering och genomförande av sin del av verksamheten. Att studieförbundet är anordnare av verksamheten ska tydligt framgå i såväl inbjudan som vid genomförandet av studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet. 1 Citerat ur proposition 2013/14:172 7
Studieförbundet bör ta emot anmälningarna till verksamheten för att på så sätt kunna ge svar på frågor. De ska också förvissa sig om att deltagandet är fritt och frivilligt och att deltagarna vet vilket studieförbund som är anordnare. I anordnarskapet ligger ett pedagogiskt ansvar, som säkerställs bland annat genom godkännandet av ledaren. Ledaren ska få introduktion om studieförbundet, om folkbildningens idé och särart och om folkbildningens pedagogik. Studieförbundet ansvarar för att cirkelledare är insatta i vilka villkor som gäller för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. Studieförbunden i samverkan har fastställt riktlinjer för etik, anordnarskap och kulturprogram, Se bilaga 3. Inom Folkuniversitetet Folkuniversitetet har inte medlemsorganisationer men anordnar verksamhet i samverkan med föreningar och fria grupper (studieservice). Det är dock alltid Folkuniversitetet som är ansvarig anordnare. Det innebär att, oavsett om verksamhet genomförs t.ex. i samarbete med Riksförbundet Hem och Samhälle, Pensionärs /Senioruniversitetet, en musikgrupp eller en invandrarförening är Folkuniversitetet ansvarig anordnare. Vårt ansvar omfattar verksamhetens alla delar som övergripande planering, information, rekrytering av deltagare, genomförande, rapportering och uppföljning dvs. före, under och efter genomförd verksamhet. Samverkansorganisationer, enskilda grupper eller föreningar kan aldrig vara anordnare, i folkbildningsförordningens mening, av statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. Några punkter som ska var uppfyllda för att Folkuniversitetet betraktas som ansvarig anordnare av folkbildningsverksamhet och för att ett arrangemang ska vara statsbidragsberättigad folkbildning: Folkuniversitetet tillför arrangemanget någonting mer än statsbidrag arrangemanget är att betrakta som Folkuniversitetets dvs. Folkuniversitetet har ett ansvar som anordnare av detsamma arrangemang som genomförs tillsammans med etablerade kulturinstitutioner får inte avse reguljär verksamhet hos samarbetsparten Inom studieservice Folkuniversitetets ansvar för rekrytering av deltagare gäller också i de fall då t.ex. en hel grupp anmäls genom en förening. Vår roll är i första hand att bidra till kunskapsutveckling. I den öppna programförda verksamheten leds arbetet av en cirkelledare/lärare som ofta har pedagogisk kompetens. Inom studieservice måste Folkuniversitetet, som ansvarig anordnare, vägleda, hjälpa och stimulera gruppen så att studiearbetet underlättas och cirkeldeltagarna uppnår så goda studieresultat som möjligt. Pedagogiskt stöd från Folkuniversitetet är ett viktigt redskap i vår strävan att anordna folkbildningsverksamhet med god kvalitet! Statsbidragets användning Allmänt Statsbidraget ska användas till kostnader som är direkt förbundna med folkbildningsverksamheten. Det är naturligt att studieförbund gör överenskommelser med medlemsorganisationer eller andra samarbetspartners om verksamhet och kostnadsersättning. Studieförbundet kan betala kostnader direkt eller ersätta samverkande organisation för kostnader, som är direkt knutna till folkbildningsverksamheten. Eventuell ersättning till samverkande organisation ska stå i relation till redovisade kostnader och kunna verifieras vid en granskning. Studieförbundet får inte schablonmässigt förmedla bidrag till en samverkande organisation, exempelvis genom ett löpande bidrag baserat på antal studietimmar. Inom Folkuniversitetet studieservice Folkuniversitetet kan stå för kostnader som är direkt förbundna med gruppernas/föreningarnas studiearbete och som är redovisade och verifierade. Vi har gemensamt fastställt de kostnadsslag som grupper kan få ersättning för: ledararvode studiematerial förbrukningsmaterial, noter, referenslitteratur, band för inspelning, mikrofilm för släktforskning t.ex. hyra hyreskostnader, kostnader för speciellt förhyrda lokaler (t.ex. inspelningsstudio). Gäller inte egen lägenhet. instrument, videokameror inköpta av Folkuniversitetet lån till gruppen reklam, marknadsföring Inom ramen för kostnadsslagen ovan bestämmer varje stiftelse själv vilka ersättningsnivåer som ska utgå till studieservicegrupper och på vilka underlag ersättningarna betalas ut. Grupperna ska dock uppmärksammas på att redovisning av kostnader och verifikat ska kunna presenteras om de efterfrågas. 8
4. Folkuniversitetets förhållningssätt Planering och genomförande av Folkuniversitetets verksamhet ska vägledas av begreppen etik, moral och kvalitet. Dessa begrepp hänger ihop. De ska genomsyra vårt förhållningssätt till vår uppgift och vår omvärld. De får sin särskilda prägel av det förhållandet att vi är en offentligstödd organisation med idéburna mål där verksamhetens drivkraft är en annan än att generera ekonomisk vinst. Vi ska genomföra vår verksamhet med beaktande av gällande regler och anvisningar. Vid oklarheter eller tolkningssvårigheter ska vi utgå från de intentioner som kan ha motiverat regeln/anvisningen och handla i enlighet med dem. Vi ska i olika bedömningsfrågor träffa egna välgrundade beslut och undvika att anföra andra studieförbunds eller anordnares beslut som grund för egna ställningstaganden. Vi ska uppträda på ett korrekt sätt i förhållande till bidragsgivare och andra aktörer inom våra arbetsområden. Vi ska aktivt delta i för arbetsområdet gemensamma ansträngningar att säkerställa och utveckla kvaliteten i vårt offentligstödda arbete. Vi ska konsekvent följa de rekommendationer och överenskommelser som träffas inom ramen för Studieförbunden eller som Folkuniversitetet på annat sätt träffar med övriga studieförbund. Avvikelser från enskilda regler/anvisningar kan undantagsvis förekomma men ska då alltid vara väl motiverade och dokumenterade samt godkända av respektive stiftelserektor eller av generalsekreteraren. Det är vår, mycket rimliga, motprestation med anledning av att vi tilldelas ett så stort belopp (cirka 142 miljoner kronor år 2015) av skattebetalarnas pengar. 5. Fördelningskriterier för statsbidraget från 2017 Folkbildningsrådet kommer från och med 2017 tillämpa en ny modell för fördelning av statsbidraget, se bilaga 1. Folkuniversitetet bestämmer liksom övriga studieförbund inom formellt mycket vida ramar över den verksamhet vi anordnar med stöd av statsbidrag. Vi styrs i princip inte av bidragsgivarna vad gäller val av innehåll, målgrupper, arbetsformer, tid och plats för våra aktiviteter. Staten visar således en stor tilltro till studieförbundens förmåga att självständigt forma sin verksamhet. Med detta följer ett stort ansvar som ytterst gäller medborgarnas rätt att veta att skattemedel används i överensstämmelse med riksdagens beslut. Vi måste själva kontinuerligt ta ställning till om verksamhet, som rapporteras som underlag för statsbidrag, ligger i linje med av riksdagen beslutade syften med bidraget. För att på ett tillförlitligt sätt klara denna gränsdragning krävs förutom kriterier för statsbidragets användning även rutiner för regelbunden granskning och kontroll av verksamheten. Folkuniversitetets förbundsstyrelse har som mottagare av statsbidraget det yttersta ansvaret för att all verksamhet som rapporteras som underlag för statsbidrag uppfyller Folkbildningsrådets villkor och kriterier för bidraget samt att den står i god överensstämmelse med statens intentioner. Det betyder att förbundsstyrelsen ansvarar för att förbundet utfärdar anvisningar, har rutiner för internkontroll och i övrigt fullgör de åligganden som följer av att förbundet är mottagare av statsbidrag. Generalsekreteraren och förbundskansliet förbereder förbundsstyrelsens beslut avseende den interna statsbidragsfördelningen och övriga ärenden som rör den statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten och svarar i övrigt för de löpande besluten och åtgärderna. Förbundsstyrelsen äger också varumärket Folkuniversitetet. Av det följer att förbundsstyrelsen har ett övergripande ansvar för verksamhetens inriktning och innehåll. Stiftelsestyrelserna ansvarar inom respektive region för de åligganden som följer av att stiftelserna inom Folkuniversitetet är lokala anordnare av folkbildningsverksamheten. Stiftelserektor är inom regionen operativt ansvarig för verksamhetens genomförande. Rektor och regionkansliet förbereder inom respektive stiftelse styrelsens beslut i ärenden som rör den statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten samt svarar i övrigt på styrelsens vägnar för löpande beslut och åtgärder. Som lokal anordnare finns ett särskilt ansvar för stiftelsen att svara för att ändamålsenliga rutiner finns för planering, kontroll och rapportering av genomförd verksamhet. Rektor ska utfärda beslutsordning/ delegationsordning för stiftelsen. Av den ska framgå vilka befattningshavare som 9
bär ansvaret för att verksamheten följer gällande regelsystem. Ansvarsfördelningen inom Folkuniversitetet förutsätter: att befattningshavaren, som enligt delegationsordningen bär ansvaret för att folkbildningsverksamheten uppfyller kraven, är medveten om detta och har fått adekvat utbildning för uppgiften att, i det fall det råder tvekan om en aktivitet fyller de olika krav som finns, ska frågan underställas rektor eller den rektor utsett att för sin räkning fatta beslut för stiftelsens räkning att, i det fall tvekan kvarstår, ska rektor tillse att frågan underställas generalsekreteraren eller den generalsekreteraren utsett att för sin räkning fatta beslut. Föreligger delade meningar i frågor som rör genomförande och rapportering av statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet gäller rektors beslut före verksamhetsansvarigs och generalsekreterarens före rektors. Stiftelserektor ansvarar för att generalsekreteraren informeras om eventuella externa granskningar av folkbildningsverksamheten. Granskningarna kan ske på initiativ av t.ex. kommun, region eller ske inom ramen för ett länsbildningsförbund. Etik och kvalitetsgruppen På nationell nivå finns Etik och kvalitetsgruppen till vilken varje stiftelse utser en ledamot. Gruppen är ett forum för tolkning och bedömning, erfarenhetsutbyte och lärande. På uppdrag av förbundsstyrelsen och generalsekreteraren arbetar gruppen också aktivt med den årliga internkontroll av folkbildningsverksamheten som stipuleras av Folkbildningsrådet. Generalsekreteraren leder gruppen och till den knyts fler medarbetare från förbundskansliet. Tolknings och tilllämpningsfrågor i stiftelserna kanaliseras med fördel genom respektive stiftelse ledamot i gruppen för bedömning och eventuellt beslut av generalsekreteraren. Den statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten har tre verksamhetsformer: studiecirklar annan folkbildningsverksamhet kulturprogram. Öppen programförd verksamhet och studieservice Det öppna kursutbudet som vänder sig till en bred allmänhet är ett viktigt inslag i Folkuniversitetets profil. Vi benämner denna folkbildningsverksamhet Öppen programförd verksamhet. Folkuniversitetet samarbetar också med grupper av individer, föreningar och t.ex. kulturinstitutioner i vårt folkbildningsarbete. Vi ger stöd till dem som har ett gemensamt intresse och som vill skaffa sig kunskap eller förbättra sina kunskaper inom ett område eller ämne. Vi benämner detta samarbete Studieservice. Här är studiecirkeln den vanligaste verksamhetsformen, men samarbetet kan också avse annan folkbildningsverksamhet och kulturprogram. Samarbeten inom studieservice Exempel på samarbetsparter inom Folkuniversitetet är konstnärer, studenter, musiker, invandrarföreningar, musik och teatergrupper, Röda Korset och Waldorfföreningar med flera. Till studieservice hänför vi också samarbetet som sker med Riksförbundet Hem och Samhälle (HS) och SACO. Med HS och SACO regleras samarbetet genom rikstäckande avtal, med möjlighet till regionala tilläggsavtal. Avtalen publiceras i vårt intranät. Avtal om samarbete finns också med Pensionärsuniversitetet (PU)/ Senioruniversitetet (SU). Den folkbildningsverksamhet som genomförs i samarbete med dem betraktar vi som öppen programförd verksamhet. Särskilda villkor för studieservice Syftet med Folkuniversitetets och andra föreningars/organisationer ska alltid klargöras innan verksamheten inleds. För samarbete med föreningar/organisationer/fria grupper som omfattar mer än 480 studietimmar ska det finnas en skriftlig överenskommelse som dokumenterar syftet och reglerar hur många studietimmar som får genomföras, se bilaga 4. Ansvarig avdelning ska ha full kontroll över cirkelns omfattning, för att undvika mekaniskt producerande av studietimmar. För mer omfattande verksamhet mer än 2 500 studietimmar eller 300 kulturprogram ska avtal mellan Folkuniversitetet och samarbetsparten träffas. En mall för utformning av avtal finns i vårt intranät tillsammans med en checklista rörande föreningars status. 10
Stiftelsernas kvalitetssäkringssystem bör innehålla en beskrivning som redogör för hur vi följer studieservicegrupper som genomför ett större antal studietimmar per vecka/termin. 1. Allmänt om studiecirkeln Studiecirkeln är en mindre grupp som planmässigt genom samtal och dialog bedriver studier. Deltagaren söker kunskap tillsammans med andra och utvecklar färdigheter utifrån sina behov och intressen. Deltagaren ska ges möjlighet till inflytande samt tid för reflektion och eftertanke mellan sammankomsterna. Studiecirkeln ska ha en dokumenterad plan för studiecirkelns genomförande 2 och för det studiematerial som används. ha en omfattning per vecka som högst innefattar tre sammankomster om vardera fyra studietimmar. En studietimme är 45 minuter ha minst tre sammankomster och minst nio studietimmar ha en gruppstorlek om minst 3 bidragsberättigade deltagare och maximal 20 deltagare inklusive cirkelledaren När det gäller beslut om timtal för enskild studiecirkel ska vi utgå ifrån studiernas karaktär, deltagarnas behov och förutsättningar, vad som är lämpligt och vad som är ekonomiskt försvarbart. Cirkelstudierna ska ge utrymme för eftertanke och reflektion samt självstudier. Studiecirklar med mer omfattande timtal ska alltid kunna motiveras och styrkas. För Folkuniversitetets öppna programförda verksamhet inom det estetiska området är förutsättningarna för cirkel/kursarbetet sådana att en cirkelsammankomst om maximalt 6 studietimmar kan vara motiverad. Också sådan cirkel ska maximalt omfatta 12 studietimmar per vecka. Sådan avvikelse ska tillämpas restriktivt och motiv för avvikelser av detta slag ska vara dokumenterade. Deltagarna ska fylla minst 13 år under verksamhetsåret ha varit närvarande vid minst 9 studietimmar och minst 3 sammankomster, varav 1 gång vid de 3 första sammankomsterna för att kunna rapportera som underlag för statsbidrag Inom Folkuniversitetet gäller därtill att för varje enskild deltagare kan maximalt 8 timmar per dag fördelade på minst 2 cirklar rapporteras som underlag för statsbidrag, samt att en enskild deltagare kan ha högst 20 studietimmar per vecka under 48 veckor per år. Cirkelledaren ska vara godkänd av lokal studieförbundsavdelningen (dvs. av rektor eller den rektorn har utsett) ha den kompetens som krävs för att fullfölja uppdraget Allmän kompetens och godkännande Som anordnare av folkbildningsverksamhet har Folkuniversitetet ett pedagogiskt ansvar. I all verksamhet ska finnas en godkänd ledare. Cirkelledarkompetensen är viktig för Folkuniversitetet. De kriterier för godkännande av ledare/lärare som gäller hos oss uttrycks i vårt pedagogiska ramprogram. Därtill kan regionala kriterier tillkomma. Cirkelledare ska godkännas av rektor eller av rektor utsedd person. Av underlaget för ledargodkännande ska framgå på vilken grund godkännandet skett. I det fall ledaren saknar ämneskunskaper kan notering göras om personens allmänna lämplighet att fungera som ledare i cirkeln. Introduktionsutbildning I begreppet kompetens ligger bland annat att alla cirkelledare ska få introduktionsutbildning. Ledaren ska ha kunskap om Folkuniversitetet, om folkbildningens idé och särart samt folkbildningens pedagogik. Folkuniversitetets riktlinjer för introduktionsutbildningen finns beskrivna i bilaga 5. Ett riktmärke för omfattningen är omkring 2,5 studietimmar. Folkuniversitetets stiftelseledningar ansvarar ytterst för att cirkelledare/lärare får introduktionsutbildning och är insatta i vilka villkor som gäller för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet. I Folkuniversitetet finns en webbaserad introduktion för cirkelledare. Den kan också fungera 2 I Folkuniversitetet ska kursplan upprättas för varje studiecirkel se vidare avsnitt om metodplan, kursplan, arbetsplan. 11
som en del i introduktionen för nya medarbetare inom administrationen. Introduktionen finns även på webben i en lättläst version. Grundutbildning (steg G) För cirkelledare finns också en påbyggnadsdel på vår webb. Den tillsammans med introduktionen motsvarar den grundutbildning som studieförbunden på central nivå har enats om (steg G om 9 studietimmar, se bilaga 5). Grundutbildningen för cirkelledare ska orientera om villkoren för statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet, det egna studieförbundets profil och omfatta studiecirkelns kännetecken och pedagogik. Folkuniversitetets ambition är att en majoritet av våra cirkelledare ska ha genomgått eller validerats för Grundutbildningen och att kontinuerliga utbildningstillfällen erbjuds. Stiftelsernas kvalitetssäkringssystem ska innehålla en beskrivning av rutiner för introduktions och grundutbildning samt godkännande av cirkelledare. Cirkelledarens ålder I Folkuniversitetet är vi restriktiva med att engagera cirkelledare som är yngre än 18 år. I vissa fall kan det finnas skäl till dispens, bland annat kan det ses som en utveckling för individen att fungera som ledare. Eventuell dispens för cirkelledare yngre än 18 år kan ges av behörig i respektive stiftelse. Lägsta ålder bör vara 16 år. Föräldrar ska informeras om engagemanget som cirkelledare när ledaren är yngre än 18 år och en vuxen kontaktperson ska utses i Folkuniversitetet. Inom studieservice Den webbaserade introduktionsutbildningen för cirkelledare kan användas, men det är särskilt viktigt inom studieservice att denna och övrigt förekommande informationsmaterial kompletteras med muntlig information. Information ska ges om Folkuniversitetet och vad vi står för: Ledaren och övriga deltagare ska informeras om studiecirkelns särart och hur studiearbete i cirkel bör genomföras. Detta är särskilt viktigt för grupper som saknar tidigare kännedom om folkbildning. Det kan till exempel gälla grupper med mycket unga deltagare och/eller invandrargrupper. Anvisningar och regler för studiecirkeln ska ges till gruppen. Ledaren ska upplysas om att en studietimme alltid är 45 minuter och att delar av timme inte kan summeras till studietimme. Ledaren ska informeras om regler och rutiner för hur närvarolistan ska föras och att den är en juridisk originalhandling som bland annat ligger till grund för statsbidragen. Ledaren ska uppmanas att föra arbetsplan (logg/dagboks anteckningar) över arbetet i cirkeln. Den kan då tjäna som kvalitetskontroll efter genomförd studiecirkel. Arbetsplanen kan föras på närvarolistans baksida eller i enkelt dokument. Gruppen ska informeras om de ekonomiska förutsättningarna, vilka kostnadsslag som ersätts, vilka ersättningsnivåer som gäller samt kravet på verifikat. Tips Risken för dubbelrapportering dvs. att samma cirkel rapporteras till två studieförbund kan minskas genom att ledaren på en blankett intygar att verksamheten inte rapporteras till fler förbund. Genom att samarbeta med andra studieförbund på den aktuella orten kan riskerna med eventuell dubbelrapportering reduceras betydligt. 2. Studiecirkel på distans En studiecirkel kan bedrivas med enbart fysiska möten, en kombination av fysiska möten och distansutbildning eller i sin helhet på distans. Är distansinslagen av betydelse för studierna som helhet, rapporteras studiecirkeln som distanscirkel, även om mindre än 50 procent av tiden genomförts på distans. Studiecirklar på distans kräver aktiva insatser från ledare för att stödja gruppens och deltagarnas studiearbete. Kommunikation och interaktivitet måste finnas både mellan ledare och deltagare och mellan deltagare. Studierna måste anordnas så att helhet och sammanhang kan skapas och att kunskaperna kan prövas och bearbetas i ett öppet och fortlöpande samtal. I Folkuniversitetet finns Riktlinjer för folkbildningsverksamhet på distans fastställda av generalsekreteraren 2012, se bilaga 6. Villkor för studiecirkel på distans För studiecirklar som genomförs på distans gäller ytterligare villkor utöver vad som gäller för studiecirkel i övrigt: För att räknas som deltagare måste man ha varit uppkopplad till studierummet där kommunikationen sker minst en gång under de tre första veckorna av studiecirkeln. I arbetsplanen ska det framgå studiemål, metoder i studiecirkelarbetet och tidsomfattning 12
i antal sammankomster och hur många timmar varje sammankomst omfattar. Det ska framgå vad som huvudsakligen är tänkt att studeras vid varje delmoment/sammankomst. Studiecirkelledaren ska bedöma vilka som deltagit i studierna utifrån deltagarnas aktivitet under tiden för varje delmoment/ sammankomst samt läsandet av andras inlägg i de gemensamma plattformarna/ konferenserna. En deltagare som endast läser inlägg efter att ett delmoment/en sammankomst avklarats, är inte att betrakta som närvarande i just denna sammankomst. Deltagarna samt antal studietimmar ska noteras på listan. Beräkning av timmar utgår från hur många timmar som studiecirkeln skulle omfattat i en vanlig studiecirkel, ledarens avtalade tid och deltagarnas kollektiva insats. Det ska finnas ett klart samband mellan planen och den slutrapporterade cirkeltiden. Denna tid är riktmärke för respektive deltagares distansstudietid. Studiecirkeln rapporteras i den lokalavdelning som är anordnare. 3. Metodplan, kursplan, arbetsplan Inom Folkuniversitetet finns följande planeringsdokument för arbetet i studiecirklarna: metodplan, kursplan, arbetsplan. METODPLAN är en övergripande kursplan som gäller inom hela Folkuniversitetet. De finns f n inom språk och estetområdet och återfinns i vårt verksamhetsadministrativa system Sluggo. Metodplanen ska kompletteras med arbetsplan för den enskilda cirkeln. Metodplaner ska godkännas av generalsekreteraren. KURSPLAN ska finnas för varje cirkel inom områden där övergripande metodplan saknas. Den beskriver de pedagogiska målen för cirkeln, omfattning, litteratur m.m. Kursplanen ska godkännas av rektor eller av rektor utsedd person. För cirklar med samma deltagare, där flera cirklar pågår efter varandra, ska nya kursplaner upprättas när deltagarna fortsätter i ny cirkel. ARBETSPLAN är ett slags loggbok/dagboksanteckningar över hur arbetet i cirkeln har fortgått. Den är främst ett dokument för cirkeldeltagarna själva, men ska också fungera som ett instrument för uppföljning och vidareutveckling av arbetet. Här noteras att cirkeln haft en genomgång av kursplanen och gemensamt planerat arbetet. Därefter loggas vilka sammankomster som hållits och lite kort om innehållet per tillfälle. Arbetsplan/loggbok bör upprättas i alla cirklar och den kan noteras på närvarolistans baksida eller på separat dokument som då bör förvars tillsammans med närvarolistan. Inom studieservice För studieservicegrupper med vilka samarbete har pågått länge är det viktigt med pedagogisk förnyelse och att Folkuniversitetet tar ansvar för att nya kursplaner upprättas för cirkeln. Inom regionen bör en modell finnas för hur detta ska ske och vem som bär ansvar för att detta görs. 4. Studiematerial Folkbildningsrådets villkor för statsbidrag säger att det ska finnas en dokumentation av cirkelns planering och det studiematerial som används. I Folkuniversitet ska deltagaren senast vid andra sammankomsten ha tillgång till det studiematerial som behövs för cirkeln. I studiematerialet ingår alltid en metodplan eller en kursplan. Det ligger i ansvaret som lokal anordnare av verksamheten att kunna visa vilket material som använts i cirkeln. Studiematerialet som används ska anges på närvarolistan. Kopiering av studiematerial Regler om kopiering av material för studiecirkelns arbete finns i ett avtal mellan Studieförbunden i samverkan och Bonus Presskopia. Det är i princip cirkelledaren som har rätt att kopiera material för cirkelns behov. Därför är det viktigt att cirkelledarna får information om reglerna. Kopieringsavtalet i sammandrag återfinns i bilaga 7. 5. Närvarolista Arbetet i studiecirkel ska dokumenteras genom en närvarolista, som förs vid varje sammankomst. Cirkelledaren/gruppledaren (och i förekommande fall vikarien) ska med sin namnteckning intyga riktigheten i uppgifterna, se bilaga 8. Närvarolistan är ett juridiskt dokument och underlag för genomförd samhällsstödd verksamhet vid en eventuell granskning. I informationen till cirkelledaren/läraren om närvarolistan ska detta tydligt framgå. I enlighet med bokföringslagen ska närvarolistor arkiveras i sju år. Närvarolistan ska föras av cirkelledaren själv vid varje sammankomst och skickas in till avdelningen omgående efter avslutad cirkel alternativt föras digitalt, se nedan. Det måste finnas tydliga regler och information till ledaren så att närvarolistan kommer in till avdelningen i tid. Det är viktigt att närvarolistan innehåller korrekta uppgifter. Man får inte godkänna eller i systemet rapportera närvarolistor där man själv står med. 13
Alla uppgifter som ligger till grund för statsbidrag och redovisas i STUV systemet ska framgå av närvarolistan (med undantag för personnummer som rapporteras i annan ordning). Närvarolistan kan föras av cirkelledaren digitalt, via dator, mobil eller Ipad. En instruktion för hur detta görs finns i vårt intranät. Vi ska i Folkuniversitetet uppmuntra så många ledare/lärare som möjligt att föra digital närvarolista. Arkiveringsreglerna om 7 år gäller också för digitala listor. Liksom för studiecirkeln ska arbetet i digitala listor dokumenteras genom en närvarolista, som förs vid varje sammankomst. Cirkelledaren/gruppledaren (och i förekommande fall vikarien) ska med sin namnteckning intyga riktigheten i uppgifterna. Den digitala närvarolistan är ett juridiskt dokument och ett underlag för genomförd samhällsstödd verksamhet vid en eventuell granskning. Deltagare i annan folkbildningsverksamhet ska fylla minst 6 år under verksamhetsåret Cirkelledare i annan folkbildningsverksamhet ska vara godkänd av lokal studieförbundsavdelning (dvs. av rektor eller den rektorn har utsett) ha den kompetens som krävs för att fullfölja uppdraget Folkuniversitetet tolkar regelverket för cirkelledare i annan folkbildningsverksamhet på samma sätt som för studiecirkel. 1. Allmänt om annan folkbildningsverksamhet I annan folkbildningsverksamhet kan studieförbundet genomföra folkbildande verksamhet i fria och flexibla former. Verksamheten ska motsvara de generella kvalitetsambitioner som såväl studieförbundet självt som riksdag och regering ger uttryck för. Verksamhet i annan folkbildning ska ge studieförbundet möjlighet att pröva nya former och utveckla nyskapande folkbildningsverksamhet. Sammankomsterna i annan folkbildningsverksamhet kan vara längre och genomföras tätare än i studiecirklar. Antalet sammankomster kan vara en eller flera. Exempel på sådana verksamheter är pröva på dagar och helgkurser. Deltagarna kan vara fler än vad som rekommenderas för studiecirkeln. Studieförbundet ska kunna motivera hur statens syfte med statsbidraget till folkbildningen uppfylls i verksamhet som riktar sig till barn. Annan folkbildningsverksamhet ska ha en dokumenterad plan för verksamhetens genomförande (se tidigare avsnitt om kursplan och arbetsplan) ha en omfattning om minst en studietimme, dvs. 45 minuter ha en gruppstorlek om minst 3 deltagare inklusive ledaren 2. Annan folkbildningsverksamhet på distans Är de grundläggande villkoren uppfyllda kan annan folkbildningsverksamhet genomföras på distans. Även för annan folkbildning på distans ska det finnas en dokumentation av arrangemangets planering i form av arbetsplan eller liknande. 3. Närvarolista Liksom för studiecirkeln ska arbetet i annan folkbildningsverksamhet dokumenteras genom en närvarolista, som förs vid varje sammankomst. Cirkelledaren/gruppledaren (och i förekommande fall vikarien) ska med sin namnteckning intyga riktigheten i uppgifterna. Närvarolistan är ett juridiskt dokument och ett underlag för genomförd samhällsstödd verksamhet vid en eventuell granskning. 1. Allmänt om kulturprogram Kulturprogrammen ska ge kulturupplevelser genom föreläsning, sång/musik, dramatisk framställning, film/foto/bild, dans, utställning, litteratur, konst/konsthantverk eller tvärkulturell verksamhet. Studieförbundet har ansvar för att klargöra målen för kulturprogramverksamheten. Ideologisk profilering, förmågan att nå nya grupper, att skapa arbetstillfällen för kulturarbetare och pub 14
lika möten med professionell kultur är angelägna utgångspunkter, liksom att bereda amatörer möjlighet att framträda för publik. Folkuniversitetet förbundsstyrelse har fastställt mål för vår kulturverksamhet, se bilaga 9. I första hand ska vi genom föreläsningar och andra slag av arrangemang främja intresset för och kunskaperna om forskningens resultat och vetenskapligt förhållningssätt samt internationella förhållanden. Kulturprogram ska framföras inför eller tillsammans med minst fem deltagare utöver studieförbundets ledare ha en sådan utformning att det bidrar till att skapa delaktighet, upplevelse och eftertanke utannonseras i förväg pågå minst 30 minuter Ledaren ska representant eller ledare ska vara godkänd av lokal studieförbundsavdelning ansvara för programmets genomförande och rapportering Deltagaren ska fylla minst 13 år under verksamhetsåret vara samlade fysiskt även om kulturprogrammet framförs i digital form Avgränsningar Utställning kan endast rapporteras en gång per plats den visas, oavsett visningstidens längd. Kulturprogram genomförs vid ett givet tillfälle och med alla deltagare närvarande. Ett sammanhållet arrangemang som vänder sig till samma publik rapporteras som ett kulturprogram även om det finns flera medverkande eller fler kulturformer i det. För att rapporteras som olika kulturprogram under samma dag ska de vara tydligt avgränsade i tid och rum. De ska också vara planerade och annonserade som olika arrangemang och de kan inte i efterhand delas upp. Kulturprogram kan inte arrangeras i privata hem. Studiebesök är inte att betrakta som ett kulturprogram. Kulturprogram, med undantag för utställning, kan genomföras på distans under förutsättning att ovanstående villkor är uppfyllda. 2. Riktlinjer kulturprogram De 10 studieförbundens har enats om följande förtydliganden och riktlinjer kring kulturprogrammen, se bilaga 3. Anordnarskap Det är grundläggande att studieförbunden visar ett tydligt anordnarskap. Även vid samarbete med andra organisationer är det viktigt att studieförbunden finns med vid planering och genomförande av kulturprogram. Vid genomförande och i marknadsföring ska det tydligt framgå att ett kulturprogram anordnas av studieförbundet i fråga och i förekommande fall i samarbete med någon annan part. För att anordnaransvaret ska bli tydligt, ska inte uttryck som sponsras av eller stöds av ett studieförbund finnas med. Utställningar En utställning ska vara så upplagd att den kan engagera deltagarna i minst 30 minuter. En utställning ska vara annonserad eller på annat lämpligt sätt gjorts känd i förväg till en given plats. Det gäller även om den är riktad till speciell målgrupp. Planering I planering och marknadsföring av utställningen är det rimligt att det finns både start och slutdatum för utställningen. Förlängs samma utställning så är det fortfarande samma kulturprogram och den kan inte rapporteras som ett nytt kulturprogram. Plats för utställning Platsen ska uppfylla rimliga krav så att utställningen kan ge besökaren ett utbyte enligt ovan. Den kan således inte visas enbart i förbigående via skyltfönster, anslagstavla eller liknande. Flera personer ska kunna vistas på platsen samtidigt och under en längre tid. Det gör att korridorer och genomfarter där många passerar på väg till annat är olämpliga platsval. Platsen ska vara tydligt markerad och tillgänglighetsperspektivet måste beaktas så att inte besökare utestängs. I sin anordnarroll måste studieförbundet vara förvissat om att besökaren upplever att det är en utställning och inte marknadsföring av t.ex. studieförbundets verksamhet. Periodicitet Samma utställning som återkommer regelbundet till samma adress under en tidsperiod kan inte rapporteras mer än en gång. För att samma utställning ska kunna rapporteras som ett nytt kulturprogram på samma plats krävs det att det 15
gått en rimlig tid mellan tillfällena såsom en termin. En ny utställning betyder att utställningens innehåll är utbytt i sin helhet. Öppnande, invigning Ansvarig representant för studieförbundet ska finnas närvarande vid invigning eller öppnande av utställning då eventuella samverkande partners presenteras. Kontakt Besökare på utställningen som vill ha kontakt med den lokala anordnaren, ska enkelt hitta den informationen vid utställningen även då det inte finns någon ansvarig person från studieförbundet på plats. Sammanhållna kulturarrangemang Med sammanhållna kulturarrangemang menas t.ex. festivaler, kulturdagar, stadsfester, mässor, marknader och liknande. Grunden är att på samma scen, under en dag och för i stort sett samma publik rapporterar man endast ett kulturprogram. Nya musikgrupper på scenen betyder inte att det är ett nytt kulturprogram. Det kan bli fråga om ett nytt kulturprogram från samma scen om det är planerat och annonserat i förväg. I det fallet ska det vara minst 30 minuter mellan programmen. Tid ska finnas för byte både på scenen och för publiken. Ett kulturprogram på en annan scen inom området kan rapporteras, om samtliga kriterier är uppfyllda. Information, marknadsföring eller propaganda om den egna verksamheten kan inte rapporteras som kulturprogram. På mässor till exempel måste det finnas någon mer aktivitet än enbart en mässmonter med egen information eller marknadsföring. För att kulturprogram ska kunna rapporteras på mässor eller liknande arrangemang krävs att det anordnas en föreläsning eller något annat kulturinslag, förutom att de övriga kriterierna är uppfyllda. För att kunna rapportera ett kulturprogram i anslutning till ett föreningsmöte eller annat internt möte så ska innehållet i programmet vara avskilt från det interna föreningsarbetet och inte heller utgöra ett led i föreningens marknadsföring eller propaganda. I all information och marknadsföring ska det klart framgå att studieförbundet är ansvarig anordnare. frågan om avgränsning mellan folkbildningsverksamhet och institutionens reguljära verksamhet klargöras. 3. Kulturprogramrapport Kulturprogram dokumenteras genom en rapport som ska innehålla de uppgifter som redovisas i STUV systemet för statsbidrag. Ansvarig och vid programmets genomförande närvarande företrädare för Folkuniversitetets lokalavdelning (ledare) ska med sin namnteckning intyga att uppgifterna är korrekta. Liksom närvarolistan är kulturprogramrapporten ett juridiskt dokument och underlag för genomförd samhällsstödd verksamhet vid en eventuell granskning. 4. STIM rapportering Vid kulturprogramverksamhet med musikinslag kan det vara aktuellt att rapportera verksamheten också till STIM (som bevakar upphovsmännens intressen). Mer om STIM rapporteringen finns att läsa i bilaga 7. Folkbildningsverksamhet som anordnas utanför Sverige ger inte rätt till statsbidrag Statsbidraget får inte användas till verksamhet med kommersiellt syfte Verksamhet som anordnas mot betalning på uppdrag av extern part, t ex efter anbudsförfarande, är inte statsbidragsberättigat Statsbidraget får endast användas till kostnader som är direkt förbundna med folkbildningsverksamheten När verksamhet anordnas i samverkan med andra parter får studieförbundet inte till dessa parter förmedla bidrag som beräknas på ett schablonmässigt sätt, utan eventuellt bidrag ska baseras på en beräkning utifrån förutsättningar i det enskilda fallet Föreningsverksamhet såsom medlemsmöten, styrelsesammanträden, kommittésammanträden, valberedningssammanträden och liknande sammankomster ger inte rätt till statsbidrag En studiecirkel eller annan folkbildningsverksamhet med samma grupp ger inte rätt till Inom Folkuniversitetet ska anordnandet av kulturprogramverksamhet ske utifrån de mål för kulturprogramverksamheten som fastställts av förbundsstyrelsen. Vid samverkan med andra organisationer, föreningar eller institutioner bör 16