Rapport Hörte våtmark och fiskväg

Relevanta dokument
RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

Lägesrapport KVVP etapp 1

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Bevara Sommens nedströmslekande öring

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad

Medbogardialog Attarpsdammen. Välkomna!

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn

Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

IN-DRÄN BIOBÄDD 5ce ANVISNING FÖR

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Södra Gunsta. PM: Flödes- och föroreningsberäkningar

Restaurering Ramsan 2017

Terminalen 1 Arkeologisk utredning steg 2

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Nybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla

Projektplan för anläggning av nya dammar samt befintliga dammar på Friibergs golfklubb.

Hertings kraftverk, Ätran Falkenberg

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Näringskontroll mätningar vid inoch utlopp i anlagda dammar och våtmarker

Installationsanvisning Ecobox Small

Flödesutjämning och rening av dagvatten från västra Lund

Plats för nytt vatten i landskapet hur går det till?

Markersättning. => Svårare att komma fram med åtgärder p g a för låg markersättning =>Uppdrag att utreda frågan om nivån på markersättningen


Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

VeVa Tynningö Prel. version

Dagvattenutredning för Borstahusen 1:1 detaljplan för Bovieran

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

Damminventering inom Avasund

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

VA och dagvattenutredning

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Förstudie av området Odasjöslätt i Olofströms kommun

VATTENDRAGSVANDRING 29 november MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

Översikt. I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo

Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag

Bottarve 1:43, Bottarve 1:20

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

VA och dagvattenutredning

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning

Bilaga 1 Beräkning av föroreningsbelastning och reduktion, dagvattenåtgärder inom Oxundaåns ARO

HYDRAULISK ANALYS, DAMM I BRUNNA VERKSAMHETSOMRÅDE

Detaljplan för verksamheter, ROLLSBO VÄSTERHÖJD Rollsbo 6:12, 1;32 och Ytterby-Ryr 1:1 mfl i Kungälvs kommun

Släketäkt gynnar gäddlek

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Väg 19, Bjärlöv Broby, omgrävning av öppet dike i Bonnarp

. M Uppdragsarkeologi AB B

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Vattenverksamhet

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Södra Infarten Detaljplan Etapp 1

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel.

Vrångsholmen, Tanums kommun (5) Ny konferensanläggning med camping och ca 316 fritidshus. VA och dagvattenutredning för ny detaljplan.

Trelleborgs kommun

Stenålder vid Lönndalsvägen

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el

SAMLINGSBRUNN & FÖRDELNINGSRÖR

DK EN DE FR SE MiniSpray MANUAL

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd

Nytt utlopp för sjön Linden

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Överföringsledningar Sätila Hyssna Information

Vreta Konsult

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

Avledning av vatten med diken

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Tank, brunn eller både och!

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

VA och dagvattenutredning

Transkript:

Rapport Hörte våtmark och fiskväg Skurups kommun Skivarpsåns & Dybäcksåns vattendragsförbund 2015-09-17

Innehåll BAKGRUND... 3 OMFATTNING... 3 FÖRARBETEN... 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING... 3 ANLÄGGANDE... 3 BERÄKNADE EFFEKTER AV PROJEKTET... 4 INFLÖDE TILL VÅTMARK OCH FISKVÄG... 4 REDUKTION OCH NYTTA... 5 EKONOMI... 6 BILDER... 7 2

Bakgrund Projektet i Hörte startade 2011 då markägaren på platsen, Kurt Alwén, ville anlägga en våtmark i området. Efter diskussioner med flera parter bl.a. Länsstyrelsen i Skåne så utökades projektet med en fiskväg för att komma förbi det definitiva vandringshinder som finns ca 100 meter från Dybäcksåns mynning i havet. Omfattning Projektet ha bestått av förarbeten som t.ex. projektering och tillståndsprövning samt genomförandet till färdig anläggning. Våtmarken omfatta en yta på totalt 9 ha varav ca 6 ha vattenyta samt en fiskväg som är ca 115 meter lång. Förarbeten I projekteringsfasen har det gjorts noggranna utredningar på Dybäcksåns flöden och vattennivåer. Dessa har sedan använts för att få bästa möjliga hydrauliska belastning på våtmarken. Höjder och dimensioner har använts för bästa möjliga effekt för näringsrening, flödesutjämning och förutsättning att skapa god biologisk effekt på platsen. Stor vikt har lagts på utformning för att fisk skall kunna passera förbi inloppet i Dybäcksåns fåra utan att hamna i våtmarken. Nivåerna har också anpassats så att vid lågflöde skall vattnet gå till fiskvägen istället för våtmarken. Allt för att säkerställa fiskens vandringsmöjligheter. Under arbetet har också omfattande arkeologiska utredningar gjorts av platsen. Området har visat sig vara ett välbesökt område även under historisk tid. Utredningarna visar att det varit aktivitet på platsen från Äldre stenålder och framåt. Ett antal fynd har kartlagts och analyserats. Detta har gjort att projektet har fått anpassas efter de arkeologiska förutsättningarna genom att schakter fått flyttas, områden skyddats med bl.a. påläggning av jord och omfattande skyddsområden vid anläggningsarbeten. Förutom de två arkeologiska utredningarna som gjorts har också schaktövervakning under anläggningsarbetet tillämpats. Tillståndsprövning Projektet har i sin helhet tillståndsprövats av Mark- och miljödomstolen i Växjö. Dom på projektet avkunnades 2015-06-08 med målnummer M4321-14. Samtliga yrkanden godkändes och därför har anläggningen genomförts enligt plan. Anläggande Startmöte hölls 2015-05-11 för att samordna samtliga aktörer och de olika tidsplanerna. Det skulle flyttas el- och telekablar inom området, tas bort vissa träd, arkeologerna skulle visa vilka områden de skulle medverka på och markägaren skulle visa vilka träd, stängsel, m.m. som skulle flyttas eftersom projektet går rakt igenom hans trädgård. Anläggningsarbetena påbörjades 2015-06-10 eftersom man i domen fått ett verkställighetsförordnande och kunde därför ta domen i anspråk omgående efter godkännande från tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen i Skåne. I första skedet anlades våtmarken med alla de schakter och flyttningar av massor som skulle göras. Ca 25 000 m 3 schaktmassor har flyttats i projektet. Inlopp till våtmarken består av två 1000 mm rör med överfallskant och stängningsbara luckor. Dessa inlopp kunde monteras i torrhet genom att spont monterades i åfåran som höll bort vattnet. Utloppen består av 3 störtbrunnar och en munk. Den störtbrunn som finns i östra delen av våtmarken fungerar som huvudutlopp och ca 70% av årsflödet går ut den vägen. Vid höga flöden går de andra utloppen i kraft också. Munken används som möjlighet för tömning vid ev. underhåll. 3

När den största delen av våtmarken färdigställts så genomfördes anläggandet av fiskvägen. En förutsättning för fiskvägen var att man gjort vissa utfyllnader med massor från våtmarken för att kunna anlägga själva fåran för fiskvägen. Fåran är ca 115 meter lång och har en höjdskillnad på 3,75 meter från inlopp till utloppet. Fåran är byggd med stenbeklädnad och mycket arbete har lagts på att få en fåra med variation både i bredd och flödeshastighet för att gynna så många fiskarter som möjligt. Inloppet till fiskvägen är ett rör genom den invallningsvall som finns längs Dybäcksån. Detta rör har anpassats i fall så att det skall vara enkelt för fisken att komma igenom. Inloppet kunde anläggas i torrhet genom att Dybäcksån hölls ute genom spontning. Det har också lagts mycket arbete på att få finmaterial i fiskvägen och att detta har kunnat täcka upp mellan de större stenarna. Detta har lyckats väl genom att materialet spolats ner med vattenslang innan vattnet släppts på i fåran. Anläggandet avslutades med besiktning av Länsstyrelsen i Skåne 2015-09-09. Fiskvägen är öppnad och i drift efter detta. Våtmarken kommer att succesivt fyllas på under vintern och våren 2016 och beräknas vara i full drift under sommaren 2016. Beräknade effekter av projektet Inflöde till våtmark och fiskväg Diagrammet visar genomsnittsflöde i Dybäcksån, 1999-2012, inflöde till våtmarken och fiskvägen, samt utflöde genom respektive utlopp. Figur Genomsnittsflöde 1999-2012 4

Tabellen visar andelen av årsflödet i Dybäcksån som rinner till våtmarken och fiskvägen, samt andel av utflödet från våtmarken genom respektive utlopp. Inflöde till våtmark 22,6 % av årsflödet i Dybäcksån Utflöde från våtmark % per utlopp Utlopp A 3,4 % Utlopp B 18,7 % Utlopp C 6,9 % Utlopp D 71 % Inflöde till fiskväg 17,7 % av årsflödet i Dybäcksån Reduktion och nytta Genom den planerade dimensioneringen på inloppet så kommer ca 23 % av årsflödet i Dybäcksån att ledas igenom våtmarken. Detta medför att belastningen på våtmarken kommer att vara ca 28 ton kväve/år och 750 kg fosfor/år. Reduktionen av kväve beräknas till minst 500 kg/ha vilket medför ca 3000 kg/år. Troligen kommer denna siffra att vara högre då det finns ett samband med hög belastning och hög reduktion. Fastläggningen av fosfor beräknas till ca 100 kg vilket motsvarar ca 23 % av inkommande mängd. Reduktionen har beräknats lågt för att vid höga flöden och därmed stor belastning kommer viss del av vattnet att rinna ut genom störtbrunnarna A B och dessa är närmare inloppet än huvudutloppet. Fiskvägen har stor potential att förbättra statusen för all fisk i Dybäcksån. Att ha fria vägar för att fisken skall kunna röra sig in och ut ur ån är en grundförutsättning för ett fungerande fisksamhälle. Sydkuståarna har stor betydelse för öringens reproduktion och även för ålens uppväxt. Att Dybäcksån får en fungerande fiskväg förbättrar möjligheterna för dessa arter radikalt och ger givetvis förutsättningar till positiv utveckling för andra arter också. 5

Ekonomi Projektets budget som upprättades innan redovisas i en kolumn och utfall i den andra. Den tredje kolumnen visa avvikelsen. Totalt sett gick projektet till en något mindre kostnad än beräknad. Alla kostnaderna redovisas inkl. moms. Budget Utfall Plus eller minus Konsult 566 650 kr 583 163 kr - 16 513 kr Arkeologi 639 984 kr 577 609 kr 62 375 kr Geoteknik 9 000 kr 9 000 kr - kr Eon 187 500 kr 163 838 kr 23 663 kr Tele - kr 65 810 kr - 65 810 kr Entreprenad 3 102 500 kr 3 102 500 kr - kr Material 775 066 kr 775 066 kr - kr Entr. Övrigt 125 000 kr 25 000 kr 100 000 kr Utr. Fiskväg 50 000 kr 50 000 kr - kr Bro - kr 18 914 kr - 18 914 kr Staket - kr 25 700 kr - 25 700 kr 5 455 700 kr 5 396 600 kr 59 101 kr Projektets finansiering har bestått av LOVA med 850 000 kr, Skurups kommun genom Skivarpsåns och Dybäcksåns vattendragsförbund med 98 000 kr och LBU via Kurt Alwén med 4 448 600 kr. Givetvis har markägaren bidragit genom eget arbete i projektet men detta har inte kostnadsförts i projektet. 6

Bilder Våtmarken, östra sidan. Våtmarken, västra sidan. 7

Anläggning av inlopp till fiskväg. Fiskväg, anslutning mot inlopp. Finmaterialet är inte nedspolat. 8

Fiskväg, mittensektion. Nedspolning av finmaterial pågår. Fiskväg vid passering genom trädgård. Allt finmaterial nerspolat. 9