Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Relevanta dokument
Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna?

Bilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Kompensation vid förlust av ålgräsängar

Integrerad fiskövervakning i kustreferensområden, Fjällbacka

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Planering för va-enbruk

Bryggor och uppgrumling av sediment

Vegetationsrika sjöar

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar

Ellen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017

Inventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst

Bilaga 2 Modifiering av miljön för ålgräsrestaurering

I Petersens fotspår. Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Småskalig kustexploatering

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Anders Tysklind, nationalparkschef Kosterhavets nationalpark

Du får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln?

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Under ytan. Bilden nedan visar faktiskt inte en orm, utan en fisk. Vad kallas fisken?

Om överfiske, genetisk variation och expertförsörjning

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Miljösituationen i Malmö

Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

FISKLISTA BASERAD PÅ BESTÅNDSSTATUS (ICES) FÖREKOMMANDE FALL FÅNGSTMETODER

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Fiskguiden Frågor & svar

havets barnkammare och skafferi

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

Fiska havskräfta. Lämplig utrustning. Snabbfakta Havskräfta. Carapax Marine Group AB

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Förekomst och utbredning av snabbväxande fintrådiga grönalger längs Bohuskusten - år Jimmy Ahlsen Marine Monitoring AB

Olof Engstedt, Vattenorganisationernas riksmöte, Lund

Restaurering av övergödda havsvikar i Västerhavets vattendistrikt redovisning av regeringsuppdrag

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård

Östersjön ett hotat innanhav

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos

Välkommen till Marina miljöer 10 hp sommaren 2016!

Öring en art med många kostymer

Enheten för resurstillträde Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren Enligt sändlista

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Mer koldioxid i atmosfären gör haven surare

Grön infrastruktur från källa till hav

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

Begäran om utlåtande gällande effekterna av ny farledsdragning över värdefulla ålgräsängar

Kustbeståndens utveckling

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Återetablering av musselbankar i Kungälv

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön

Geografi, årskurs 7 elevuppgifter

Havsmiljöns tillstånd

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Restaurera ålgräsängar

Utveckling av ett selektivt torskredskap

Fiske påp. norra Island Maj Juni Arter. Torsk. Hälleflundra. Marulk. Havskatt, randig. Havskatt, fläckig

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Välkomna till. Naturväktarna Kust

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. Greenpeace Fult Fiske 1

Handledning till JASON XIV Expedition Koster

Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet

Vi och naturen i Öresund

Att förvalta en älgstam i vargrevir. Gunnar Glöersen

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd

Vindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

BILAGOR. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Effektiv miljöövervakning från ett verksamhetsperspektivha koll på miljön. Klas Lundbergh, SSAB 2018

Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster!

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Testbädd för vattenbruk

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen

5 Stora. försök att minska övergödningen

Miljötillståndet i Hanöbukten

- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Vattenbruk. Oceanografi

Nacka kommuns marina kustområde:

Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet.

Åtgärdsprogram för ålgräsängar

Transkript:

Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan?

Alaska digital graphics

Livet i grunda kustzonen på den svenska västkusten (ca 0-10 m djup). - Hårdbotten (klippor o sten med fleråriga alger) - Mjukbotten (utan o med plantor), Barnkammare och skafferi för många fiskarter Mycket produktiv pga - Ljus (bra för alger o sjögräs) - Värme (från tidigt på våren) - Näringsämnen (från land) - Skydd för predation gör att grunda kustzonen kring 1 m djup är 10 gångar mera produktiv än på 10 m djup. Foto: Per Moksnes

Ytan av viktiga fiskhabitat 0-10 m djup 3 x flera fisk på 0-3 m än 6-9 (Pihl & Wennhage 2002) SB=Soft bottom, RB=Rocky bottom 2200 transekter från land till 10 m djup (ekolod & GPS) över 1000 km 2 Stål & Pihl 2007

I grunda kustzonen finns 77 % av vikten & 88% av värdet av våra ätbara fisk (svart kolumn) i något livsstadium Hårdbotten Mjukbotten Pihl & Wennhage 2002, Rönnbäck m fl. 2007, Stål & Pihl 2007

Hårdbotten Längd av fisken motsvarar relativ vikt Stationära arter. Putserfisk till norska laxodlingar Besökande arter och unga av ätbara arter Grässnultra Makrill Vitling Berggylte Skärsnultra Öring Sej Stensnultra Rödsimpa Torsk Pihl & Wennhage 2002

Mjukbotten Längd av fisken motsvarar relativ vikt Stationära arter Besökande arter och unga av ätbara arter Sej Stensnultra Sill Öring Vitling Makrill Rödsimpa Torsk Pihl & Wennhage 2002 Rödspätta Skrubbskädda

Mjuk botten utan vegetation. Livet under fötterna!! Barnkammare o skafferi! Ritning Liza Johansson

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

Ålgräs tillhör gruppen Sjögräs - och SJÖGRÄS är fröväxter i saltvatten sen 90 miljoner år - 52 arter flest i Australien- mot Ca 300 000 arter på land - ÅLGRÄS växer på mjuk botten från Grönland till Medelhavet - Tidigare i madrasser, isolering i väggar, på tak (Läsö), som gödsel m.m.

Sjögräsets funktioner EKOSYSTEMTJÄNSTER: Skydd mot erosion av kusten. Livsmiljö för många djur, inte minst kommersiella arter. Binder 15% av oceanens totala kol. Laffoley 2009 Fångar sediment och minskar grumlighet. Foto K. Tryman

Sjögräs -tyvärr en minskande livsmiljö Den globala utbredningen har minskad med 30 % över 140 år Och ålgräs med 60% över 30 år längs den svenska västkusten Foto P-O Moksnes

Återbesök av ålgräsängar på svenska västkusten år 2000 Karterad på 1980-talet. NV projekt Marina kustzonen bedömningsgrunder för planering Vattenkikare både 1980- och 2000-talet GPS (2000, 2003, 2004) Återbesöket Finansierad av Länsstyrelsen i Västra Götaland och WWF Baden m fl. 2003

Nyqvist m. fl. 2009 Ålgräsförlust från mitt-1980 till mitt-2000 Kungälv - 82% Stenungssund -19% Uddevalla -73 % Medel förlust alla 5 områden 59% Baden m. fl. 2003

Utbredning av ålgräs Nuvarande utbredning: Skandinavien och Baltikum från Ålandshav till norra Norge 1400-2000 km 2 1888 10 000 km 2 ( i hela Kattegatt) 1985 335 km 2 ( längs svenska västkusten) 2008 134 km 2 = 134.000 hektar (längs svenska västkusten) När vi exploaterar en hektar ålgräs (10.000 m 2 ) på svenska västkusten tar vi 7 promille av det som är kvar. Baden m fl. 2004, Stål o Pihl 2007, Nyqvist m. fl. 2009, Boström m. fl. 2014, Loo & Isaksson 2015 Havet

Överväxt med fintrådiga alger Hur har det blett så?

Födogrupper i västkustens ålgräs Stora (top) predator fisk 22-34 cm Nät Små predator fisk 4-15 cm Landvad Kräftdjur som äter både alger o djur 2-4 cm Dykpåse 1-2 cm Dykpåse 1-3 mm Dykpåse Stora algbetare Små alg- o sedimentbetare

En möjlig dubbel effekt som i sjöar? Värd att testa!! N + Figur av PO Moksnes

Ålgräs experiment ± närsalter, algbetare, små fisk!! Per Moksnes Moksnes m fl. 2008, Baden m fl. 2010

Ålgräs i bur!!! Foto Kentaroo Tryman

Fisk behandling (efter 3 veckor) Moksnes m fl 2008 Foto: S. Baden

Hur ser det ut i verkligheten? Procentuell förändring mellan 1980-talet 2000-talet ROVFISK ROVFISK SMÅ FISK SMÅ FISK RÄKOR o KRABBOR RÄKOR o KRABBOR ALGBETARE ALGBETARE Vikten av rovfisk har minskat med 80 % Vikten av småfisk har 10-dubblats Räkor o krabbor ± 0 Vikten av algbetande kräftdjur har minskat med 99 % Baden m. fl. 2012

Inte bara stora torsk utan även Torsk yngel i ålgräs!!! Anral små torsk per längd grupp 8 7 6 5 4 3 2 1 0 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Ålgräs Områden med försvunnen ålgräs Västkustens förlust på 60% ålgräs ger 6.3 miljoner färre årsungar (4-14 cm) av torsk per år!! O-gruppen 30 40 50 60 70 80 Längd, mm 1-gruppen Torsk 150 200 250 300 Längd, mm Pihl m fl. 2006

EN STOR ANALYS av många försök i ålgräs och sågtång visar att övergödning (bottom up) och överfiske (top down) bidrar 50:50 till överväxt med fintrådiga alger. Östman m fl (2015)

Så för att undvika

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Till politikere o förvaltare Den grunda kustzon är oerhörd värdefull och svår att ersätta. Förutsättning för hållbar planering är noggranna karteringar av hård och mjukbottnar. Viktigt - inte minst i historisk perspektiv. Ej dyrt.!!!! Åtgärderna: Mindre mängd närsalterna och flera stora fisk är LIKA viktiga för en GOD havsmiljö. Tack för mig!!!