Det kirurgiska instrumentets väg genom den sterila processen Steriltekniker utbildning Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2015 Författare: Erica Lidholm, Åsa Barkenfelt Handledare: Maria Hansby
Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2015. Författare: Erica Lidholm och Åsa Barkenfelt Antal sidor : 14 sidor Titel: Det kirurgiska instrumentets väg genom den sterila processen Handledare Maria Hansby Datum: 16 december, 2015 Tack till: Maria Hansby, handledare Mathias Thelén, steriltekniker och till personalen på instrumentcentralen och operationsavdelningen, Skas Lidköping Sammanfattning Detta arbete vill visa gallrets väg genom sterilprocessen, och hur lång tid det tar från att ett galler används tills det är klart att användas på nytt. Undersökningen vill bidra till en ökad förståelse mellan operationsavdelningen och instrumentcentralen. Ett galler kan innehålla olika antal instrument, och instrument som tar olika lång tid att inspektera, sätta ihop och funktionskontrollera. Mätningarna görs på tre olika galler av olika storlekar och som innehåller olika kirurgiska instrument. Resultatet redovisas i diagram och ett medelvärde tas fram på produktionstiden för ett galler. Detta värde kan sedan användas för att beräkna hur många galler det behövs av en viss sort, med tanke på hur många operationer som utförs på avdelningen. 2
Innehållsförteckning sida Bakgrund 4 Syfte 7 Mål 7 Metod 7 Resultat 9 Diskussion 13 Källförteckning Bilaga 1. Ordlista Bilaga 2. Gallerförteckning, Kir- galler mellan Bilaga 3. Gallerförteckning, Nex Gen provprotes Femur Bilaga 4. Gallerförteckning, Laparoskopigaller Kir Bilaga 5. Bild, Kir- galler mellan Bilaga 6. Bild, Nex Gen provprotes Femur Bilaga 7. Bild, Laparoscopigaller Kir Bilaga 8. Utskrift Diskdesinfektor Bilaga 9. Utskrift Autoklavprocess
3 Bakgrund Historik Först vid slutet av 1800- talet började det införas hygieniska åtgärder vid operationer. Dessa åtgärder introducerades av Joseph Lister (1827-1912), en brittisk kirurg och en pionjär inom aseptisk kirurgi. Dessa åtgärder fick genomslagskraft genom att de stöddes av Louis Pasteurs (1822-1895), en fransk kemist och biolog. Louis Pasteur hade upptäckt bakteriers betydelse för förruttnelseprocess och sjukdom. Joseph Lister införde desinfektion av hud, suturmaterial och sår. Därigenom sänktes dödligheten vid amputationer från 16 av 35 (1864-1866) till 6 av 40 (1867-1869). I slutet av 1800- talet, hade den amerikanska kirurgen Georg Emerson Brewer (1861-1939) stora framgångar då han utvecklade aseptisk teknik och autoklaver. Infektionsfrekvensen för rena ingrepp sjönk från 39% (1895-1896) till 3,2% (1898-1899). Då hade det ändå inte införts särskild arbetsklädsel på operationsavdelningarna. Anledningen till sårinfektioner efter operation ansågs vara att bakterier fördes in i vävnaden under operation. Denna teori stöddes av att de förebyggande åtgärderna i samband med operationer gav goda resultat. Dagens kunskap är att en vårdrelaterad infektion kan vara endogen, alltså orsakas av mikroorganismer från patientens egen normalflora, eller vara exogen, orsakas av mikroorganismer från omgivningen. När det gäller patienter som blivit opererade, så skulle exogen smitta då kunna komma från personalen i operationssalen, eller från de instrument som patienten opereras med. (Att förebygga vårdrelaterade infektioner) Att minska vårdrelaterade infektioner är viktigt dels för att de innebär ett lidande för den enskilda patienten, men också för att de medför en stor kostnad för samhället. Ett av vårdens mål är därför att förebygga vårdrelaterade infektioner. För att åstadkomma detta så är det viktigt att alla inom hälso- och sjukvården arbetar efter de riktlinjer och föreskrifter som finns. Här har sterilteknikern en viktig uppgift i att förse operationsavdelningen med sterila instrument som motsvarar den goda hygieniska standard som patienten har rätt att kräva. Lagar som styr vården Hälso- och sjukvården styrs av lagar, som exempelvis hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. I hälso- och sjukvårdslagen står det bland annat att vården ska vara av god kvalité med en god hygienisk standard och ska tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. I patientsäkerhetslagen står det bland annat att vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienten drabbas av vårdskador. Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls.
Hantering av kirurgiska instrument som reprocessas på sterilcentral 4 Bild (översatt från boken Sterilization of Medical Supplies by Steam, s 76) Bilden ovan visar ett instruments väg från att det används under en operation tills det är klart att användas till nästa operation. Det är viktigt att varje led i denna cirkel utförs på rätt sätt för att patienten ska få sterila instrument till sin operation. Om inte instrumenten är rena och desinfekterade före steriliseringen kan det inte garanteras att instrumenten blir sterila, och om de inte paketeras och lagerhålls på rätt sätt, kan det inte garanteras att de förblir sterila. Hur det orena godset omhändertas efter en operation ser olika ut på olika sjukhus. På instrument- centralen i Lidköping är det sterilteknikern som plockar in gallren och instrumenten i diskdesinfektorn. Innan man gör någonting med de smutsiga gallren och instrumenten så desinfekterar sterilteknikern händerna och tar på sig skyddsförkläde och handskar. Finns det risk för stänk så ska även visir användas för att skydda ögon och ansikte. Operationssjuksköterskan ska ha plockat isär de instrument som ska plockas isär före rengöring och sterilteknikern kontrollerar att de är isärtagna. Instrument som av erfarenhet visat sig vara svåra att få rena kan förbehandlas med exempelvis väteperoxid för att underlätta rengöring i diskdesinfektorn. Ihåliga instrument ska placeras på ett sådant sätt att de spolas igenom i diskdesinfektorn och övriga instrument och galler placeras på hyllor i lastbäraren. Därefter körs lastbäraren in i diskdesinfektorn. När processen i diskdesinfektorn är klar, kontrollerar sterilteknikern att godset är torrt och att det är visuellt rent. Finns det utskrift på processen ska den kontrolleras. Instrument som fortfarande är smutsiga ska tillbaka till diskrummet för att rengöras. Finns det orena instrumentet i ett galler ska hela gallret rengöras på nytt i diskdesinfektorn. 5
Innan godset packas så oljas leder med instrumentolja, isärtagna instrument sätts ihop och funktionskontroller genomförs på instrumenten. Därefter packas galler i packskynke av onestep typ, och lösa instrument i papper/plast påsar, dessa påsar försluts. Godset transporteras in i en autoklav, där det steriliseras. När autoklavprocessen är färdig, inspekteras lasten. Allt gods på lasten ska vara torrt, rent och etiketterna som sitter på godset ska vara läsbara. Steriltejp och indikatorsremsor ska ha slagit om i färg. När denna inspektion är klar kontrolleras autoklavens processkurva och processparametrar för att se att autoklavprocessen är godkänd. Lasten får sedan stå och svalna innan det transporteras till sterilförrådet i väntan på att användas på nytt. Detta arbete vill visa hur lång tid de olika stegen av gallrets väg genom hela processen tar. Ett galler kan innehålla olika antal instrument och instrument som tar olika lång tid att inspektera, sätta ihop och funktionskontrollera. Författarna har därför valt att i studien ta tre olika galler och därefter ta ett snittvärde av tiden. 6
Syfte Att få en ökad förståelse mellan operationsavdelningen och instrumentcentralen. Mål Att visa ett gallers väg genom hela processen, av rengöring och desinfektering, avsvalning, pack och funktionskontroll samt sterilisering och visa hur lång tid det tar att få ett galler genom hela processen. Resultatet är tänkt att presenteras för operationssköterskorna på Anestesikliniken, Skas Lidköping. Metod Undersökningen ska följa tre olika galler genom hela processen, och ska mäta: Hur lång tid det tar att lasta in respektive galler i diskdesinfektorn. Hur lång tid en process i diskdesinfektorn tar. Hur lång tid det tar för gallret att svalna av, då instrument ska ha rumstemperatur innan man hanterar det, för att undvika korrosion i boxlås och liknande. (Instrument reprocessing) Hur lång tid det tar för ett galler att synas, vid behov sättas ihop, funktionskontrolleras, oljas och därefter packas. Hur lång tid en autoklavprocess tar. Hur lång tid det tar för ett galler att svalna till rumstemperatur efter en autoklavprocess, då ett galler som är packat med packskynke ska ha rumstemperatur innan det kan flyttas för att inte skada packskynket. Mätningen görs på tre galler av olika storlek och som innehåller olika kirurgiska instrument. De galler som valdes är ett galler med kirurgiska instrument som används till öppna kirurgiska operationer som ex. bråck eller variser, ett galler som används till knäplastiker och ett galler med laparoskopiska instrument. Se bilagor 2-7 gallerförteckningar och bilder. Det behöver inte vara exakt samma galler som följs hela vägen, då avdelningen har flera galler av varje sort. Varje delmätning har gjorts separat. Detta för att mätningarna har gjorts inom ramen för den vanliga verksamheten på instrumentcentralen och det inte har varit praktiskt möjligt att utföra undersökningen på annat sätt. I undersökningen har tiden tagits på varje sorts galler fem gånger i varje steg. Detta redovisas i diagram. Antalet mätningar har valts för att det är ett hanterbart antal, men som ändå borde ge ett tillförlitligt medelvärde om mätvärdena ligger någorlunda samlade. 7
Mätningen utfördes enligt följande. När gallret anländer till diskrummet, startas ett stoppur, handdesinfektion utfördes, handskar och skyddsförkläde togs på och gallret lastades på lastbäraren. Vissa laparoskopiska instrument ska plockas isär. Detta ska redan ha gjorts på operationssalen av den instrumenterande operationssjuksköterskan, i diskrummet kontrolleras att det är gjort. Ihåliga instrument som ska genomspolas sätts på lastbärare så att de kan genomspolas. I gallret finns ett sk diatermiinstrument. Om det har används sätts det i väteperoxid under den tid det tar att lasta övriga instrument, och sedan torkas det av. Om inte detta görs blir diatermiinstrumentet inte rent efter processen i diskdesinfektion. Därefter tas instrumentbordslakanet av instrumentbordet, handskar tas av, händerna desinfekteras och nya, rena handskar tas på. Instrumentbordet torkas av med ytdesinfektion, och lastbäraren körs på inlastningsbanan, därefter torkas vagnen till lastbäraren av med ytdesinfektion. Skyddsförkläde och handskar tas av och händerna desinfekteras, därefter stängs stoppuret av. Diskdesinfektorerna i undersökningen är 8668 från Getinge. Processens tid i diskdesinfektorn kontrolleras på utskriften och noteras. Utskrift från programmet se bilaga 8. I diskprocessen används enzymmedel och ett torkmedel. I studien har tiden på fem slumpvis utvalda processer används. Efter processen i diskdesinfektorn så ska godset svalna till rumstemperatur, den tiden noterades. När gallret har svalnat till rumstemperatur så packas gallret. Tiden noteras genom att stoppuret startas, då desinfekteras arbetsbänken med ytdesinfektion, händerna desinfekteras med handdesinfektion och gallret hämtas från lastbäraren. En snabb översyn av gallret görs för att kontrollera att det ser rent och torrt ut. Gallerförteckning och etikett skrivs ut, och hämtas från skrivare. Därefter tas varje instrument ut, synas, sätts vid behov ihop, oljas med instrumentolja i leder och funktionskontrolleras, instrumenten läggs i gallret enligt gallerförteckning. Två gallerförteckningar packas med, ett i gallret, som ska vara sterilt till den instrumenterande operationssjuksköterskan och ett som viks in I packskynket. Det ska vara osterilt till den som passar på salen. Det packskynke som används i studien är av one- step typ. Packskynket viks med kuvertvikning. Sist sätts etikett och steriltejp på och gallret placeras i korg och ställs på bana till autoklav. Då stängs stoppuret av och tiden noteras. Autoklavprocessens tid mäts, den varierar något beroende på vilket gods som går med i just den processen. I studien har fem slumpvis utvalda processer används. De autoklaverna som används i undersökningen kommer från Getinge och heter HS 6610 ER- 2. Processen är en process för tungt gods, se bilaga 9.1-9.4 Sista steget i undersökningen är tiden som det tar för gallret av svalna av till rumstemperatur efter autoklavprocessen. Tiden då gallren rullar ut från autoklaven noteras och gallret får svalna av på banan tills det bedöms vara rumstempererat, genom att författarna känt på gallrets över och undersida. 8
Resultat Resultatet redovisas i diagram, och medelvärden för varje sorts galler och processer tas fram. Sedan läggs alla medelvärden ihop och ett nytt medelvärde tas fram för att få produktionstiden för varje sorts galler. Detta värde kan sedan bl. a. användas för att beräkna hur många galler det behövs av en viss sort, med tanke på hur många operationer som i snitt görs på avdelningen. 7 Inlastning i diskdesinfektor 6 5 4 3 2 Kir- galler mellan Nex Gen provprotes Laparoscopigaller Kir 1 0 Inlastning 1 Inlastning 2 Inlastning 3 Inlastning 4 Inlastning 5 Tiden visas i minuter. Medelvärdet för inlastning av Kir- galler mellan är 3.50 minuter. Medelvärdet för inlastning av Nex Gen provprotes är 3.52 minuter Medelvärdet för inlastning av Laparoscopigaller Kir är 4.91 minuter 9
Diskprocesser 60 58 56 54 Diskprocesser 52 50 48 Disk 1 Disk 2 Disk 3 Disk 4 Disk 5 Tiden visas i minuter Medelvärdet för diskprocesserna är 55.38 minuter 50 Avsvalning efter diskprocess 45 40 35 30 25 20 15 Kir- galler mellan Nex Gen provprotes Laparoscopigaller Kir 10 5 0 Svalning svalning svalning svalning svalning Tiden visas i minuter Medelvärdet för avsvalning av Kir- galler mellan efter diskprocess är 15.52 minuter Medelvärdet för avsvalning av Nex Gen provprotes efter diskprocess är 42.20 minuter Medelvärdet för avsvalning av Laparoscopigaller Kir efter diskprocess är 20.20 minuter 10
20 Läggning av galler 18 16 14 12 10 8 6 Kir- galler mellan Nex Gen Provprotes Laparoscopigaller Kir 4 2 0 Lägga galler Lägga galler Lägga galler Lägga galler Lägga galler Tiden visas i minuter Medelvärdet för läggning av Kir- galler mellan är 11.82 minuter Medelvärdet för läggning av Nex Gen provprotesgaller är 4.13 minuter Medelvärdet för läggning av Laparoscopigaller Kir är 17.92 minuter Autoklavprocess 01:12:00 01:09:07 01:06:14 01:03:22 01:00:29 00:57:36 00:54:43 Autoklavprocess Tiden visas I timmar Medelvärdet för autoklavprocesserna är 66.21 minuter 11
70 Avsvalning efter autoklavprocess 60 50 40 30 Kir- galler mellan Nex Gen provprotes Laparoscopigaller Kir 20 10 0 Svalning Svalning Svalning Svalning Svalning Tiden visas I minuter Medelvärdet för avsvalning av Kir- galler mellan efter autoklavprocess är 49.40 minuter Medelvärdet för avsvalning av Nex Gen provprotes efter autoklavprocess är 53 minuter Medelvärdet för avsvalning av Laparoscopigaller Kir efter autoklavprocess är 54.40 minuter Medelvärde för hela sterilprocessen Totala medelvärdet för Kir- galler mellan är 3.22 timmar Totala medelvärdet för Nex Gen provprotesgaller 3.44 timmar Totala medelvärdet för Laparocopigaller Kir 3.39 timmar Totala medelvärdet för de tre olika gallren är 3.35 timmar. 12
Diskussion Det är bara tiden en steriltekniker handhar gallret som har räknats. Gallren kan ha fått vänta på inlastningsbanan till diskdesinfektorn, kan bli stående på lastbäraren i vänta på att bli packat eller få vänta på inlastningsbanan till autoklaven. Inte heller den tid det tar att registrera in gallret i en autoklav enligt det spårbarhetssystem som används på avdelningen har räknats. Detta medför att den faktiska tiden får att få ett galler genom hela processen oftast blir längre än den tid som redovisas här. Vid stor belastning, som när flera operationer avslutats på samma gång och/eller operationer som kräver många galler avslutats så kan varje enskilt galler ta längre tid att få igenom processen. Detta gäller även om personalbemanningen är låg, och det inte finns resurser att ta hand om varje enskilt galler omgående. I undersökningen har det används tre olika galler. De är utvalda då författarna har tänkt att de tar olika lång tid i de olika stegen som ska mätas. De tre gallren är tänkta att vara representativa för alla galler på avdelningen. Här kan finnas en felkälla då det på avdelningen finns ett stort antal galler med olika antal och sorters instrument. Alla instrument som legat i de galler som används till studien har varit visuellt rena. Har det funnits något smutsigt instrument i ett galler som var tänkt till studien så har det gallret tagits bort och ersatts av ett annat galler. Detta för att ett galler där det finns smutsiga instrument efter diskning behöver diskas om och detta gör att tiden förlängs. Det skulle vara intressant att i en ny undersökning, ta reda på hur ofta det förekommer att galler behöver diskas på nytt, och om det går att påverka detta då det finns mycket tid att vinna på att gallren blir rena efter första diskningen. Bedömning om gallret har svalnat av till rumstemperatur efter diskprocessen och efter autoklavprocessen är inte exakt. Författarna har känt efter med sina händer och bedömt när de uppfattat att gallret varit tillräckligt svalt för att packas eller flyttats till ett förråd. Här är en tänkbar felkälla om undersökningen skulle göras om, då olika individer kan uppfatta tillräckligt svalt på olika sätt. En orsak till att gallren har haft så olika tider vid avsvalning efter diskprocess och efter autoklavprocess är att det även kan bero på hur många galler, vilka galler och hur gallren står I förhållande till varandra på lastbäraren efter diskprocessen och utlastningsbanan efter autoklavprocessen. Stora tunga galler svalnar långsammare och avger mer värme till omgivningen. 13
Källförteckning Huys Jan (2010) Sterilization of medical supplies by steam s. 76, tredje upplagan, MHP Verlag GmbH Hälso- och sjukvårdslagen svenskförfattningssamling 1982:763 Instrument reprocessing, 10 th edition 2012, sid 49 www.a- k- p.org/index.php?id=11&l=1- Redbrochure, hämtad 27 november 2014 Patientsäkerhetslagen 2010:659 Socialstyrelsen (2009) Att förebygga vårdrelaterade infektioner s. 139-140, 145 första upplagan, fjärde tryckningen Stryker, www.nordic.stryker.com/sv/st- index- down/st_pag_patients- home/st_patients- knee/st_pag_patients- knee- replacement.htm, hämtad 28 augusti 2015 vårdhandboken, www.vardhandboken.se/texter/desinfektion/oversikt/, hämtad 28 augusti, 2015 1177 vårdguiden, www.1177.se/sok/?q=diatermi, hämtad 28 augusti 2015
Bilaga 1 Ordlista: Aseptik: Betyder att bevara det rena rent, och det sterila sterilt. Autoklav: maskinteknisk apparat som används för att sterilisera. Desinfektion: Desinfektion definieras som en reduktion av mikroorganismer till en nivå som inte innebär risk för smitta eller överföring av smitta. (Vårdhandboken) Diatermiinstrument: Diatermi betyder "genom värme" och är en behandling som bränner vävnad med hjälp av elström. Ström leds via ett litet instrument som liknar en penna eller en pincett ( 1177 vårdguiden) Diskdesinfektor: en diskdesinfektor är avsedd att rengöra och desinfektera kirurgiska instrument mm (vårdhandboken) Diskrum: Rum där man tar emot smutsigt gods och lastar in det i diskdesinfektor. Funktionskontroll: Kontroll av ett instrument innan det packas. Galler: kallas en korg med en samling kirurgiska instrument Gallerförteckning: innehållsförteckning av instrumenten i ett galler. Indikatorremsa: En remsa som ändrar färg efter en sterilprocess, t ex tejpremsa som man tejpar på ett galler. Inlastningsbana: Bana som man lastar lastbäraren på, och som automatiskt lastar in den i en tom diskdesinfektor. Instrumentbord: Bord som man dukar upp de kirurgiska instrumenten på under en operation. Instrumentbordslakan: en steril barriär som läggs på en instrumentbord och som de sterila kirurgiska instrumenten dukas upp på. Knäplastik: Operation där knäleden byts ut mot delar av metall och plast (stryker) Kuvertvikning: När galler packas, kan gallerpappret vikas på olika sätt. Vanlig vikning av gallerpapper är kuvertvikning.
Lastbärare: Insats till diskdesinfektorn som godset lastas på Laparoskopiska instrument: Instrument som används till sk titthålsoperationer Packrum: rum där instrumenten kontolleras och packas. Packskynke: Skyddsbarriär som används vid sterilisering av galler, ska vara två lager. Packskynke, onestep: packskynke som är dubblet i sig och som det bara behövs ett av. Sterilt: en produkt är steril om den är fri från levande mikroorganismer eller har högst en levande mikroorganism/1 miljon produkter. Steriltekniker: Person som är specialutbildad för att arbeta på en sterilteknisk enhet. Suturmaterial: Material som använd att försluta operationssår med. Vårdrelaterad infektion: Varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård. Väteperoxid: Används vid 3% koncentration till sårvård och på instrumentcentralen till förbehandling av instrument som med intorkat blod eller diatermiinstrument där blod och vävnadsrester bränt fast på instrumentet
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5 Kir- galler mellan på diskinsats gallret färdigt att packas gallret färdigt att autoklaveras
Bilaga 6 Provprotesgaller på diskinsats gallret färdigt att packas galler färdigt att autoklaveras
Bilaga 7 Laparoskopiskt galler på diskinsats gallret färdigt att packas inslaget galler färdigt att autoklaveras
Bilaga 8
Bilaga 9.1
Bilaga 9:2
Bilaga 9.3
Bilaga 9.4