6 Djur en myllrande mångfald

6 Djur en myllrande mångfald Faktabokens idé Inledning Kapitelinledningen i grundboken på sidorna 70 71 och i lightboken sidan 41 kan användas för att belysa den stora mångfald av djur som finns. Vissa lever i havet andra i luften. Fladdermusen är ett däggdjur precis som vi och ger sina ungar di. Vissa är stora andra är små. Diskutera gärna om det finns några fördelar med att vara stor eller liten. Överst på sidan kan eleverna se vad kapitlet handlar om. Med hjälp av inledningsfrågorna kan elevernas nyfikenhet på kapitlet ökas ytterligare. svar på frågor 1. Djuren kan inte själva tillverka mat och syre som växterna. Dessutom är de flesta rörliga. 2. Det finns inga onyttiga djur. lla ingår i ett komplicerat samspel med andra organismer. 3. Om man tittar på skelettet från valar, fladdermöss och människor upptäcker man många likheter. Titta gärna tillsammans med eleverna på bilden över de olika skeletten som finns på sidan 404 i grundboken och sidan 213 i lightboken. lla föder också ungar, som får di av mamman. 6.1 n värld av fantastiska djur 6.2 6.10 vsnittet inleds med en kort översikt av vår enorma djurvärld som sorteras i olika grupper. Hur grupperna sorterats bygger dels på evolutionsmässiga och systematiska likheter, men hänsyn har också tagits till bland annat praktiska, traditionella och levnadsmässiga faktorer. Släktträdet på bilden visar hur organismerna utvecklats. I avsnittet diskuteras hur djuren övergick från ett liv i vatten till ett liv på land, en övergång som fick till följd att djuren gjorde en rad anpassningar till landliv. Från yttre till inre befruktning och från växelvarma till jämnvarma. Det kan ge upphov till många intressanta diskussioner med eleverna. Olika djurgrupper vsnitten 6.2 6.10 är uppbyggda så att de börjar med enklare former av djur för att sedan övergå till mer komplicerade former ända fram till däggdjuren. Varje avsnitt beskriver djur som de flesta elever känner till och berättar på ett spännande sätt om deras liv. vsnitten 6.2 6.6 behandlar de ryggradslösa djuren, medan 6.7 6.10 beskriver ryggradsdjuren. Hela djurkapitlet genomsyras av evolutionsmässiga aspekter där det finns kommenterat hur de olika djuren utvecklats och är släkt med varandra. I början av avsnittet med ryggradsdjuren finns också den gren från bilden på släktträdet där ryggradsdjuren är avbildade. Utvecklingshistoriens betydelse för den mångfald av olika arter vi kan se idag med deras anpassningar till de mest skiftande livsbetingelser belyses. Sista avsnittet tar även upp spår av djur, vilket kan kompletteras med någon spårbok. vsnittet ger möjligheter till många intressanta exkursioner året runt, kanske med intressanta utställningar som följd. I grundboken finns ett spännande fokusuppslag om djur med supersinnen, långt överlägsna våra, samt flera faktarutor med fördjupningar. 53

Översikt Kopieringsunderlag vsnitt OH 6.1 OH1 djurens släktträd Grundboken sid 72 73, lightboken 42 43 1 Djur finns överallt 40 2 ryggrad eller inte? Olika djur 60 Hoppa ev. över 3 Ägg med skal en anpassning till landliv 20 4 Växelvarm eller jämnvarm? 40 Diskussionsuppgift 6.3 5 Snäckor och sniglar i terrarium Terrarium med växter, 60 Gruppuppgift snäckor och sniglar, best.bok OH2 Praktisk uppgift Teoretisk uppgift Uppgiftens namn 6 Odla blåmusslor oj, rep 30, Utomhus vid havet + månader, + 30 7 dissektion av bläckfisk läckfiskar, kniv, 60 Dissektion, samarbeta med kopiera ev. OH2 hemkunskapen läckfisk och räka Förberedelse 6.4 8 Hur låter en daggmask? Daggmask 45 Stereomikroskopstudie 9 daggmasken som jordfräs Daggmask, burk med sand 30, + dagar, v. delvis utomhus, och jord + 30 ev. demonstrationsuppgift 6.5 10 Vi undersöker en räka Räkor, kopiera ev. OH2 60 Dissektion, stereomikroskopstudie 11 Spindeldjur har åtta ben Spindlar, best.bok 45 Stereomikroskopstudie 12 Fästingar blodsugare som Fästingar, best.bok 40 Stereomikroskopstudie kan sprida sjukdomar 6.6 13 Vad har gjort insekter så 45 Diskussionsuppgift framgångsrika? 14 Olika sorters insekter Insekter, best.bok 45 Stereomikroskopstudie 15 Hur är en insekt byggd? Getingar eller flugor 45 Stereomikroskopstudie 16 Insekternas förvandling est.bok 40 från ägg till vuxen 17 n insekts utveckling Fjärilslarv, burk, best.bok 30, + några Delvis utomhus, gruppuppgift eller på nära håll dagar, + 30 demonstrationsuppgift OH3 Insekternas förvandling Grundboken sidan 90, lightboken sidan 52 18 Insekter som ställer till besvär Uppslagsbok, internet 40 v. internetuppgift 19 Djur med sex ben 30 Ordfläta 6.7 20 Hur ser en fisk ut inuti? Strömming, kopiera OH4 60 Dissektion, stereomikroskopstudie OH4 Fisken Grundboken sid 95, lightboken sid 55 21 Kan fiskar se ut hur som helst? est.bok, kritor 40 6.8 22 Föd upp grodyngel Grodrom, växter, akvarium Veckor, 30 v. delvis ute, ev hemuppgift 23 Huggorm eller snok? est.bok 30 6.9 24 Skolans fågelsamling Uppstoppade fåglar, kritor 60 Delvis gruppuppgift, samarbeta med bildläraren 25 Fågelnäbbar och fötter Fåglar, best.bok 60 Samarbeta med bild- och teknikläraren 26 Gör en gåspenna Gåsfjäder, kniv, färg 30 Stereomikroskopstudie 6.10 27 Sortera djur Olika sorters djur 40 Tidsåtgång i min Kommentar 28 Gulliga eller äckliga djur? Olika djur 40 Diskussionsuppgift 29 Spår av djur djurlämningar, spårbok 45 v. delvis utomhus 54

Djur finns nästan överallt på jordklotet både i havet, på land och i luften. Men alla djur trivs inte på samma ställen. Gör en tabell där du skriver upp tre djur som finns i havet, tre från öknen, tre från regnskogen och tre från luften. Jämför din tabell med en kamrats tabell. I vilket område var det svårast att komma på djur? Varför tror ni att det var så? Kontrollera med din lärare att du gjort rätt. För att lättare hålla ordning på de över en miljon djurarter som vi känner till på jordklotet, har vi delat in dem i grupper. Först i två stora grupper beroende på om de har ryggrad eller inte, och därefter i mindre grupper. Du behöver: Uppstoppade djur från olika djurgrupper i form av namngivna djur eller bilder av djur. Gör en tabell där du sorterar upp djuren i ryggradsdjur och ryggradslösa djur. Diskutera med en kamrat och jämför sedan med vad resten av klassen kommit fram till. Sortera sedan med hjälp av boken upp djuren i mindre grupper. Rita en bild som visar vilka som hör ihop. Ta bland annat hjälp av släktträdet på sidorna 72 73 i grundboken eller sidorna 42 43 i lightboken. D Läs om djuren i faktaboken. När djuren utvecklades från ett liv i vatten till ett liv på land stötte de på en del svårigheter. tt problem var att äggen på land lätt torkade ut och dog. Många landlevande djur har löst det genom att lägga ägg med skal. Skriv ner så många djurgrupper du kan komma på som lägger ägg med skal. Vilka lägger ägg med hårda skal och vilka med mjuka? Jämför med klassens resultat. tt viktigt steg i djurens anpassning till landliv var när vissa övergick från att ha varit växelvarma och följa yttertemperaturen, till att bli jämnvarma och själva kunna ändra sin kroppstemperatur. Då fick djuren plötsligt möjlighet att vistas på helt nya platser. Gör en tabell med fem växelvarma djur och fem jämnvarma djur. nteckna några ställen där det är lättare att leva om man är jämnvarm och själv kan ändra sin temperatur. Diskutera med en kamrat. Jämför med klassens resultat. Praktiska och teoretiska uppgifter 1. Djur finns överallt MÅL leven ska bli medveten om att alla djur under jordens historia utvecklats och anpassat sig till olika förhållanden och livsbetingelser och idag är utspridda över hela jordklotet. KOMMNTR Svårast kan vara att komma på djur som lever i öknen. Dels för att vi inte har några öknar i Sverige och dels för att där inte lever så många djur på grund av de extrema förhållanden som råder där. xempel på ökendjur är ökenrävar, ökenspringmöss, ormar och skorpioner. 2. Ryggrad eller inte? MÅL leven ska kunna sortera in djur i ryggradsdjur och ryggradslösa djur. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att ta fram olika sorters djur som ska sorteras i ryggradsdjur och ryggradslösa djur. Hoppa eventuellt över punkt och ersätt den så småningom med uppgift 6.27 längre fram i kapitlet om den bedöms för svår för eleverna i detta skede. Djurens släktträd finns på OH1 vilket kan vara ett stöd i uppgiftens punkt. 3. Ägg med skal en anpassning till landliv MÅL leven ska lära sig vilka djurgrupper som har anpassat sig till landliv genom att börja lägga ägg med skal. KOMMNTR leverna kan utgå från olika djur som lägger ägg för att sedan komma på vilka djurgrupper de tillhör exempelvis sköldpaddor, fåglar, ormar, krokodiler och dinosaurier. Sköldpaddor, ormar och krokodiler har mjuka ägg. 4. Växelvarm eller jämnvarm? MÅL leven ska reflektera över begreppen växelvarm och jämnvarm och vad det senare innebar för djurens utvecklingshistoria. De ska förstå att egenskapen jämnvarm har betydelse för hur djur lever än idag. KOMMNTR Uppgiften ger eleverna möjlighet till större förståelse för vad det är för skillnader mellan växelvarma och jämnvarma djur. xempel på växelvarma djur är: fiskar, grodor, ödlor, sköldpaddor och krokodiler, medan fåglar och alla däggdjur är jämnvarma. n jämnvarm organism har lättare att klara sig där temperaturen är extremt kall eller varm. 55 6.1

6.3 5. Snäckor och sniglar i terrarium MÅL leven ska med hjälp av ett terrarium lära sig mer om snäckor och sniglar. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att själv eller tillsammans med eleverna samla in snäckor och sniglar samt lämpliga växter, exempelvis sallad och annan inredning till terrariet. Snäckor utan skal kallas sniglar. De skaftade ögonen och antennerna sitter längst fram och på ena sidan på ryggen syns öppningen till lungan. Munnen syns som en liten rörlig öppning undertill i framänden av djuren. Samma sorts snäcka kan ha olika storlek beroende på hur gammal den är. De växer hela tiden till med nya lager i skalkanten tills de blivit fullvuxna. Slemmet som man kan se som ett spår efter dem gör att de lättare glider fram på underlaget. Låt gärna eleverna läsa mer om snäckor och sniglar på sidan 78 i grundboken eller sidan 46 i lightboken. rbeta i grupp. Ni behöver: tt terrarium med glas- eller plastlock, jord, ogiftiga växter (exempelvis sallad) och olika sorters snäckor och sniglar, en bestämningsbok samt en tuschpenna. Inred terrariet med jord och växter. Sätt dit snäckor och sniglar och lägg på locket. Vad är det för skillnad på snäckor och sniglar? Svaret hittar du på sidan 78 i grundboken eller sidan 46 i lightboken Rita av de olika snäckorna och sniglarna och undersök var ögon och antenner är placerade. Leta reda på sniglarnas andningshål in till lungan. D Ta med hjälp av en djurbok reda på vad de olika arterna heter. Undersök om samma sorts snäcka kan ha olika storlek. Diskutera vad det kan bero på. F G Låt en snäcka eller snigel krypa på glaslocket till terrariet. Ta loss locket och studera djuret underifrån. Ser du munnen? Vilken funktion tror du slemmet har som bildar ett spår efter djuret? Ordna en kryptävling för snäckor. Märk eventuellt skalen med en tuschpenna. H Släpp ut djuren i naturen igen när du studerat dem färdigt. 6. Odla blåmusslor MÅL leven får lära sig att odla blåmusslor. KOMMNTR Förbered tillsammans med eleverna uppgiften genom att skaffa en boj, ett ankare och ett tjockt rep. Försöket är lämpligt för en liten grupp elever som med hjälp av en båt fäster repet mellan bojen och ankaret. nvänd flytvästar! fter några månader kan repet undersökas. Förhoppningsvis kan gruppen skörda musslorna. Odlingen fungerar bäst i saltvatten. Du som bor vid kusten kan prova att odla blåmusslor. låmusslelarverna sätter sig gärna fast på ett rep och växer, och kan så småningom skördas. Du behöver: n boj eller en tom plastdunk, ett ankare eller en stor sten och ett tjockt rep av naturmaterial. Fäst ett rep i en märkt boj ute på vattnet och förankra det med ett ankare ute på cirka 5 meters djup. Ta upp repet och skörda musslorna efter några månader. Kopiering Koka tillåten. dem Spektrum i saltat iologi vatten Liber cirka 20 minuter och smaka sedan på dem. 7. Dissektion av bläckfisk MÅL leven ska med hjälp av en dissektion lära sig hur en bläckfisk ser ut inuti. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att köpa in bläckfiskar. Hos de tioarmade bläckfiskarna är två av armarna längre än de övriga. Genom öppningen i mantelkanten tas vatten in som sedan sprutas ut genom tratten när den förflyttar sig framåt. Det ovala platta skalet sitter inne i mantelväggen. Svaren på frågorna i punkt H hittar eleverna på sidan 79 i grundboken eller sidan 46 i lightboken. Där finns även en teckning av en öppnad bläckfisk. Fråga 5 saknar svar i lightboken. 1. läckfiskar sprutar ut det svarta bläcket när de flyr undan fiender. 2. De fångar sitt byte med hjälp av sugkopparna på armarna som skjuts ut med hög hastighet när bytet ska fångas. 3. De förflyttar sig genom att skjuta iväg en vattenstråle bakåt, vilket får till följd att armarna hänger efter. 4. De äter fiskar, kräftdjur och andra blötdjur. 5. Den atlantiska jättebläckfisken kan bli 17 meter lång. Sammanfatta gärna uppgiften med hjälp av OH2 över en bläckfisks inre. Samarbeta gärna med hemkunskapen inför punkterna I L. läckfiskarna tillhör blötdjuren och är släkt med både snäckor och musslor. Det finns två typer av bläckfiskar, åttaarmade och tioarmade. Du behöver: Färsk eller upptinad bläckfisk, dissektionsbricka, skalpell eller vass kniv och en sax. Rita av din bläckfisk och märk ut armarna, ögonen, fenorna och manteln. Är din bläckfisk tioarmad eller åttaarmad? Studera armarna. Ser alla likadana ut? Hittar du några sugkoppar? Leta reda på och studera munnen mellan armarna. D Klipp loss munnen med käkarna och rita av dem. F Undersök öppningen i mantelkanten. Vilken funktion har den? Klipp upp bläckfisken underifrån och leta reda på: mun, magsäck, gälar, bläcksäck, hjärta, mantel, tratt, och äggstockar eller testiklar. Jämför med bilden här nedan. G Klipp upp mantelväggen och ta fram skalet. H Läs om bläckfiskar i grundboken på sidan 79 eller i lightboken sidan 46 och besvara följande frågor: 1. Vad använder bläckfiskar sitt bläck till? 2. Hur fångar bläckfiskar sitt byte? 3. Hur förflyttar sig bläckfiskar? 4. Vad äter bläckfiskar? 5. Hur stora kan bläckfiskarna bli? öga tratt bläckkörtel hjärta könskörtel Du behöver: Frityrsmet blandas till av 1 deciliter vetemjöl, 1 deciliter vatten, 1 matsked olja och ett ägg. I J K L Friterad bläckfisk är en delikatess! Rensa först bläckfisken från inre organ och skal. Skär bort huvudet med ögon och mundelar. Dela resten av kroppen och armarna i småbitar och doppa dem i frityrsmeten. Fritera (koka) småbitarna i cirka tre minuter i het olja i en kastrull. Varning! Om oljan blir för het kan den börja brinna. Släck då genom att lägga ett lock på kastrullen och kväva elden. Smaka på småbitarna av friterad bläckfisk när de svalnat. tentakler magsäck mun med käkar mantel gäle 56

Du behöver: n levande daggmask, ett stereomikroskop och ett papper. Rita av daggmasken. Märk ut framände och bakdel. På vilket sätt kan du se att daggmaskarna tillhör gruppen ringmaskar? Nämn två andra sorters ringmaskar. Placera din daggmask på ett papper som du håller nära ditt öra. Vad kan du höra? Ljudet uppstår av små hår som finns på masken. D Undersök masken i stereomikroskopet. Kan du se håren? Fundera över vad du tror att masken har sina hår till. Diskutera med en kamrat och jämför med klassens resultat. Läs i faktaboken på sidorna 82 83 i grundboken eller sidan 48 i lightboken om maskarna. Daggmaskarna är viktiga jordförbättrare i naturen. Men hur effektiva är de? Du behöver: n stor glasburk med lock, fuktig jord, sand, torra löv, tuschpenna och tre daggmaskar. Lägg fuktig, men ej för blöt jord, i botten av glasburken. Jämna till ytan och lägg på ett tunt lager sand. Lägg på mera jord och sedan ett nytt sandlager. Jämna till ytan mellan varje lager. vsluta med ett lager jord och överst några torra löv. Se bilden här intill. Skriv ditt namn och datum på burkens lock med en tuschpenna och rita av burken med innehåll. Släpp ner de tre daggmaskarna och sätt på locket löst. D Studera vad som hänt efter några dagar. nteckna hur du utförde undersökningen och vad den gav för resultat. Diskutera med en kamrat vart löven tagit vägen och vad de små svarta högarna på jordytan kan vara. nteckna vad ni kommer fram till. Jämför med klassens resultat. F Diskutera med en kamrat på vilket sätt daggmaskarna har en viktig roll i naturen. Jämför med klassens resultat. Du behöver: Räka eller kräfta, dissektionsskål eller hushållspapper, tändsticka och stereomikroskop. Läs om kräftdjuren på sidorna 84 85 i grundboken eller sidan 49 i lightboken. Lägg räkan i dissektionsskålen, studera och rita av den. Hur många kroppsdelar har den. öj stjärten. Varför tror du att räkan är ett leddjur? D Känn på räkans hårda skal. Vilken färg har skalet? Är din räka färsk eller kokt? red ut stjärtfenorna längst bak på stjärten. Vad tror du räkan använder dem till? F Studera benen på räkans undersida. Ser alla ben likadana ut? G Räkna de olika sorternas ben och rita av ett ben av varje sort. Vad tror du att räkan använder sina olika sorters ben till? H Om du har tur kanske du hittar ägg, så kallad rom, mellan räkans ben. Studera i så fall några romkorn under stereomikroskop. Ibland kan man se små svarta prickar i dem. Det är början till nya små räkor. Rita in äggen i din egen figur. I J K Studera räkans huvud. Hur många antenner hittar du? Vad tror du räkan använder sina antenner till? Pilla loss ett öga och studera det under stereomikroskopet. Vad heter den sorts ögon som räkor har? Hur är de uppbyggda? Lyft försiktigt ryggskalet uppåt och ta loss det. Leta med hjälp av bilden reda på hjärtat, gälarna och magen. Magen hittar du om du försiktigt sticker in en tändsticka genom munnen och för den mot magen. L Hur många gälar hittar du på varje sida? Ta loss en gäle och studera den under stereomikroskopet. Vilken färg har den? Rita av det du ser. Vad använder räkan gälarna till? M Skala stjärten och dela den på längden. Vad är det för mörk tråd som går inuti stjärten? Vad tror du finns inne i tråden? Ta reda på vad räkor äter. N Räkor är hanar när de är unga, sedan byter de kön och blir honor. Tror du din räka är en hona eller hane? Förklara varför. O Ät upp din räkstjärt. Vad smakar den? mun mage hjärta gälar tarm 8. Hur låter en daggmask? MÅL leven ska känna till hur en daggmask är byggd. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att samla in daggmaskar. Maskens framände brukar vara spetsigare än bakänden. Dessutom rör den sig framåt. Från gördeln, det tjockaste segmentet, avsöndras ett slem som skyddar äggen. Havsborstmaskar och iglar tillhör också ringmaskarna och är precis som de segmenterade. De små håren som låter när daggmasken kryper på ett papper hjälper masken att ta sig fram i sina hala gångar. På sidorna 82 83 i grundboken, eller sidan 48 i lightboken, kan eleverna läsa om daggmaskarna. 9. Daggmasken som jordfräs MÅL leven ska få insikt om att daggmaskarna förser växternas rötter med luft och syre när de rör sig i jorden så att den blandas. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att själv eller tillsammans med eleverna samla in daggmaskar, jord, sand, torra löv och ta fram stora glasburkar med lock. Löven dras ner i jorden av maskarna som efter några dagar rört om mellan burkens olika lager och efterlämnat små högar av avföring av jord på jordytan. Studera gärna sådana jordhögar även utomhus. Nedbrytningen går snabbare och jorden luckras upp så att luft kommer in. I grundboken sidan 83, eller lightboken sidan 48, kan eleverna läsa mer om daggmaskarnas arbete. ventuellt som demonstrationsuppgift. 10. Vi undersöker en räka MÅL leven får med hjälp av en dissektion lära sig hur kräftdjur, i det här fallet en räka, är uppbyggda. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att skaffa räkor med så hela antenner som möjligt. Den ledade stjärten visar att räkan är ett leddjur. Räkorna är nästan ofärgade när de är levande men de är kokta och röda när vi köper dem. De har två korta och två långa antenner, sex par gångfötter och fem par stjärtfötter som de rör tillsammans med stjärtfenorna och stjärten när de simmar. ntennerna använder de för att orientera sig i omgivningen. Räkornas fasettögon är uppbyggda av många små ögon. Gälarna är sex på varje sida och vita till färgen. Hjärtat hittar man på ryggsidan som en stor röd knöl på blodkärlet, som fortsätter ned längs ovansidan av stjärten. Inne i den mörka tarmen i räkans stjärt finns alger som räkan ätit. Räkor med rom är honor. Gå igenom uppgiften noga med eleverna när de är klara och se till att de hittat svar till alla frågor. nvänd gärna räkbilderna på OH2 som en sammanfattning. 6.4 6.5 57

11. Spindeldjur har åtta ben MÅL leven får med stereomikroskopets hjälp i detalj studera hur en spindel ser ut. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att samla in levande spindlar eller använd döda eller inplastade spindlar. Tvinga inte elever med spindelskräck att utföra övningen. I bestämningsböckerna finns många spindlar att välja mellan, men det kan ändå vara svårt att hitta exakt rätt art. Ofta får man nöja sig med att hitta någon liknande släkting eftersom det finns så många olika arter. Vanliga grupper är hoppspindlar, korsspindlar, krabbspindlar och lockespindlar. Spindlarna har en framkropp och en bakkropp där de åtta ofta femledade benen sitter fast. På huvudet finns åtta punktögon samt ett par gripkäkar och ett par palper som hos hanarna används vid parningen. Mer fakta om spindlar kan eleverna läsa i grundboken på sidan 86 eller i lightboken sidan 50. Till spindeldjuren hör både spindlar, kvalster och skorpioner. Spindlar kan skaffa mat på många olika sätt. n del bygger fina nät medan andra jagar ikapp sitt byte. Du behöver: Levande, döda eller inplastade spindlar, petriskål med lock, stereomikroskop och en bestämningsbok för spindlar. Lägg en spindel i en petriskål med lock. Studera den i stereomikroskopet och rita av den. nge förstoring. Vilka kroppsdelar har en spindel? I vilken del sitter benen fast? Hur många ben har den? Kan du se spinnkörtlar längst bak på bakkroppen? Ta hjälp av grundboken sidan 86, eller i lightboken sidan 50. Rita och anteckna. Studera huvudet. Hur ser mundelarna ut? Vad tror du den äter? Hur många ögon har din spindel? Ser alla ögon likadana ut? Rita och anteckna. D Studera och rita noga av ett av spindelns ben. Hur många delar består det av? Varför tror du det är så hårigt? Ta med hjälp av bestämningsboken reda på vad din spindel heter och hur den lever. F Studera fler spindlar på samma sätt. 12. Fästingar blodsugare som kan sprida sjukdomar MÅL leven lär sig hur en fästing ser ut med hjälp av ett stereomikroskop och hur fästingarna lever. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att samla in levande fästingar exempelvis genom att släpa ett vitt lakan efter dig på en äng med högt gräs eller använd döda inplastade fästingar. Fästingen är ett spindeldjur och har precis som spindlarna åtta ben och två kroppsavdelningar. Deras mundelar har små hakar som gör att de sitter fast bättre. Fästinghonan använder blodet för att kunna producera sina ägg precis som mygghonan. Mer information om fästingar och hur de sprider borrelia och hjärninflammation kan man få via broschyrer från apotek eller infektionsklinikerna på våra sjukhus. I kapitel 2 här i lärarhandledningen om bakterier och virus, under rubriken fördjupningstexter finns mer information om sjukdomarna borrelia och T som fästingar kan sprida. Fästingar är små spindeldjur. De sitter på grässtrån eller i buskar och väntar på att något djur eller en människa ska gå förbi som de kan haka sig fast och suga blod ifrån. Fästingen kan bli stor som en ärta när den sugit sig full med blod. Du behöver: Levande eller död fästing, petriskål med lock, bestämningbok och stereomikroskop. Lägg fästingen i en petriskål med lock. Studera den i stereomikroskopet och rita av den. nge förstoring. Vilka kroppsdelar har den? Var sitter benen fast? Hur många ben har den? Studera mundelarna. Varför tror du att det ofta är så svårt att få loss fästingen när den satt sig fast i huden? Vad använder fästingen blodet till? D Läs i en bok om fästingens liv. Lite får du veta i grundboken på sidan 87 eller i lightboken sidan 50. 6.6 13. Vad har gjort insekterna så framgångsrika? MÅL leven ska få klart för sig varför insekterna varit så framgångsrika på jorden. KOMMNTR Några av orsakerna till deras framgång är att de kan flyga, att de är så små att många kan hitta föda på ett litet område, att de förökar sig snabbt och att deras hårda hudskelett skyddar mot uttorkning och angrepp. Insekterna är den mest framgångsrika djurgruppen på jorden. De finns överallt och ofta i enorma mängder. De kan se ut nästan hur som helst, men alla har sex ben. Diskutera med en kamrat vad ni tror är orsaken till att insekterna varit så framgångsrika. nteckna orsakerna i punktform. Jämför med vad övriga klassen kommit fram till. Läs på sidan 88 i grundboken eller sidan 51 i lightboken om vad forskarna tror kan ha bidragit till insekternas enorma framgång. Lägg till det som eventuellt fattades i dina anteckningar om troliga orsaker. 58

Insekterna kan se ut på många olika sätt. Vem kan tro att en fjäril och en gräshoppa är släkt? Du behöver: Levande, döda eller inplastade insekter, petriskål med lock, stereomikroskop och en bestämningsbok för insekter. Studera och rita av olika insekter med hjälp av stereomikroskopet. nge hur stora de är i verkligheten. Ta med hjälp av en bestämningsbok reda på vad de heter och hur de lever. Lite hjälp när du grupperar insekterna kan du också ha av grundboken sidan 89. Vad är gemensamt för alla insekter? D erätta för en klasskamrat om en insekt du studerat. Gör en egen insektsbok i klassen, där var och en bidrar med en sida om en insekt, som man ritar och berättar om. 14. Olika sorters insekter MÅL leven ska med hjälp av stereomikroskop studera och lära sig skilja på olika insekter. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att samla in levande insekter eller använd inplastade eller döda exemplar. Försök få med många olika typer av insekter. Svaret på punkt är att de har sex ben och ett hårt yttre skal av kitin. Som vuxna är kroppen delad i tre delar; huvud, mellankropp och bakkropp. I lightboken finns inga bilder av de olika insektsgruperna. De flesta insekter är byggda på ungefär samma sätt - med samma antal kroppsdelar och samma antal ben. Många har vingar, men kanske bara under en period i livet. Du behöver: n död geting eller fluga och ett stereomikroskop. Studera och rita av getingen. Hur många kroppsdelar har den? Hur många är benen och var sitter de fast? Ta loss ett ben och studera det i stereomikroskopet. D Hur många är vingarna och var sitter de fast? Ta loss en vinge, studera den i stereomikroskopet och rita av den. F G Studera huvudet i förstoring. Hur många ögon hittar du? Ser alla ögon likadana ut? Rita. Vad kallas ögonen? Hur många antenner hittar du? Vad tror du din insekt använder sina antenner till? H Hur ser mundelarna ut? Vad tror du djuret äter? Läs gärna fördjupningsrutan sidan 90 i grundboken. I J Studera getingens bakdel. Kan du se gadden? Vad använder getingen sin gadd till? Läs om hur insekterna ser ut och fungerar i grundboken på sidorna 88 92 eller i lightboken sidorna 51 53. 15. Hur är en insekt byggd? MÅL leven ska lära sig hur en insekts byggnad är anpassad efter dess funktion och levnadssätt. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att samla in döda getingar eller flugor. Getingen har tre kroppsdelar och sex ben som sitter fast i mellankroppen. Den har fyra vingar på mellankroppen och två antenner och äter andra djur med sina kraftiga mundelar. Den har både punktögon och fasettögon. Den försvarar sig med sin gadd och signalerar sin farlighet med den gul- och svartrandiga bakkroppen. Flugor har bara två vingar och saknar gadd. Studera gärna mundelarna. Flugan suger i sig födan genom sin sugsnabel som ser ut som en liten dammsugarslang med munstycke. Insekterna kan utvecklas från ägg till vuxna insekter på två helt olika sätt. Men samma sorts insekt utvecklas alltid på samma sätt. Du behöver: n bestämningsbok för insekter. Välj med hjälp av grundboken sidan 90 eller lightboken sidan 52 och en bestämningsbok för insekter ut en insekt som genomgår en fullständig Kopiering förvandling tillåten. Spektrum från iologi ägg till Liber vuxen insekt. Rita och beskriv den fullständiga förvandlingen. Välj på samma sätt ut en insekt som genomgår en ofullständig förvandling. Rita och beskriv hur den ofullständiga förvandlingen går till. eskriv skillnaden mellan en fullständig och en ofullständig förvandling. D Välj ut ytterligare exempel på insekter som genomgår de två olika förvandlingarna. 16. Insekternas förvandling från ägg till vuxen MÅL leven ska lära sig skillnaden mellan en fullständig och en ofullständig insektsförvandling. KOMMNTR Fjärilar, bin och myror är exempel på vanliga insekter som genomgår en fullständig förvandling från ägg till larv via puppa till färdig insekt. Gräshoppor, skinnbaggar och bladlöss är djur som genomgår en ofullständig förvandling från ägg via en liten nymf som gradvis växer och övergår till en fullbildad insekt. På sidan 90 i grundboken, eller sidan 52 i lightboken, kan eleverna läsa mer om insekternas förvandlingar från ägg till vuxna inför uppgiften. De olika typerna av förvandling finns som OH3. 59

17. n insekts utveckling på nära håll MÅL leven ska på nära håll få följa en insektslarvs utveckling till färdig fjäril. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att själv eller med elevernas hjälp leta upp en stor fjärilslarv. Uppgiften utförs lämpligen som gruppuppgift eller demonstrationsuppgift i klassrummet. Varje elev för sina egna anteckningar om larvens utveckling. Det brukar dröja några dagar till veckor innan larven förpuppar sig, en del hängande på en pinne och en del nedgrävda i jorden. Förpuppningstiden är olika för olika fjärilar. n del kläcks först kommande vår. Man kan även köpa larver och puppor från exempelvis Hands-On Science (www.hos.se), arsbrovägen 7, 175 69 Järfälla, tel 08-564 714 42, fax 08-564 714 43. Stora fjärilslarver är lätta att få syn på mot slutet av sommaren när de kryper runt och letar efter en bra plats att utvecklas vidare på. rbeta i grupp. Ni behöver: n fjärilslarv, en stor glasburk, sand, en gren och växter som larven äter samt gasväv eller annat glest tyg, en gummisnodd, blomspruta och en bestämningsbok för insekter. Inred en stor glasburk med ett fem centimeter lager sand i botten, en trädgren och lite växter som du tror att din larv gillar. Välj gärna samma växter som du hittade larven på. Rita av din burk. Rita av din larv, lägg den i burken och spänn fast gasväv över öppningen med en gummisnodd. Undersök efter en dag vilka växter larven ätit av och sätt dit fler sådana växter. Kanske kan du också hitta larven i en bestämningsbok och ta reda på vad den äter. D fter en tid är det dags för larven att förpuppa sig. nteckna hur lång tid det tog från det du hittade den tills den förpuppade sig. n del larver gräver ner sig i sanden medan andra arter förpuppar sig hängande i en trädgren. Hur förpuppar sig din larv? Rita av puppan. Låt burken stå svalt och undersök den varje dag. Håll sanden fuktig med en blomspruta. Hos många arter kläcks puppan inte förrän efter vintern. Hur lång tid tar det innan din puppa kläcks? Den nykläckta fjärilen sitter sedan med skrynkliga vingar på trädgrenen och pumpar sakta upp vingarna. F Nu kan du med hjälp av bestämningsboken ta reda på vad din fjäril heter och hur den lever. G Hur lång tid tog det för den att utvecklas från larv till färdig fjäril? H Släpp ut din fjäril där du hittade den. 18. Insekter som ställer till besvär MÅL leven ska känna till lite fakta om några vanliga infektionssjukdomar som sprids med insekter. KOMMNTR Uppmana gärna eleverna att ta med egna uppslagsböcker hemifrån om inte skolans böcker räcker till eller låt några elever i taget arbeta med uppgiften. Mer fakta om malaria och sömnsjuka finns under rubriken fördjupningstexter i lärarbokens kapitel 3 om alger och urdjur. Även böldpest (digerdöden), elefantsjuka och spetälska sprids med insekter. öldpest sprids med loppor från råttor till människor. lefantsjuka sprids med myggor och spetälska sprids med löss och myggor. De flesta biologilärare som jobbat ett tag har fått ta emot så kallade skadedjur från oroliga elever eller elevernas föräldrar. De flesta skadedjuren är relativt ofarliga och lätta att komma till rätta med. tt studera och lära känna våra vanligaste skadedjur är praktisk verklighetsanknytning i läroplanens anda. eställ gärna informationsmaterial och planscher från nticimex, www. anticimex.se. dressen är: Lövholmsvägen 61, ox 47025, 100 74 STOKHOLM. Där kan man få veta allt om malar, silverfiskar, mjölbaggar, pälsängrar, fläskängrar och liknande. Försök även få tag på döda hårlöss som kan studeras i förstoring. Mycket fakta kan hämtas på apotekets hemsida. Loppor och löss orsakade förr mycket obehag för folk, men är idag så gott som utrotade. Men hårlöss sprids fortfarande i skolklasser där man lånar borstar och mössor av varandra. Nu för tiden är de lätta att bli av med. Svårare är det med tropiska sjukdomar som sömnsjuka och malaria som också sprids med insekter. Du behöver: Medicinsk uppslagsbok, eventuellt dator, döda hårlöss och stereomikroskop. Skriv och berätta om sömnsjuka och malaria med hjälp av uppslagsboken eller internet. Gör samma sak med fler sjukdomar som sprids med insekter och är vanliga i andra länder. Studera och rita av några döda hårlöss i stereomikroskop. D Ta reda på hur de sprids. 60

Lös ordflätan genom att besvara frågorna 1 8. 1. Fäller ut sina hårda vingar när den flyger med de mjuka undre vingarna. 2. Är IK-randig på bakkroppen. 3. Har ofta stora färggranna vingar. 4. Kan stå stilla i luften som en helikopter. 5. Liten mygga som ofta finns i stora mängder. 6. n vanlig art har sju prickar på ryggen. 7. Har en tång längst bak på kroppen. 8. Är duktig på att tillverka honung. 19. Djur med sex ben MÅL leven ska med hjälp av ordflätan lära sig mer om insekter. KOMMNTR Svaren till frågorna finns på sidorna 88 92 i grundboken, eller sidorna 51 53 i lightboken. 1. Skalbagge 2. Geting 3. Fjäril 4. Trollslända 5. Knott 6. Nyckelpiga 7. Tvestjärt 8. i Lösenordet i de grå lodräta rutorna blir då INSKTR. Vilket blev lösenordet i de lodräta grå rutorna? Visste du att fiskar innehåller ungefär samma saker som du? Tittar man noggrant inuti en fisk kan man hitta både hjärta, mage och tarmar. Ni behöver: Färsk eller upptinad abborre eller strömming, dissektionsskål eller hushållspapper, sax, stereomikroskop och en bild av fiskens inre. Slå upp bilden av abborren på sidan 95 i grundboken eller sidan 55 i lightboken. Du kan använda bilden även om du har en annan sorts fisk framför dig. Lägg din fisk i skålen och studera den utanpå. Hur känns den? Varför känns den så? Märk ut vad de olika fenorna heter på bilden du fått. röstfenorna syns inte på bilden eftersom de sitter på sidan av fisken, bakom gällocken. Vad tror du fisken använder bröstfenorna till? D Klipp loss en bit av en fena och studera den i stereomikroskopet. Rita av det du ser. Lägg hela fisken under stereomikroskopet och försök hitta sidolinjen som går som en linje på mitten längs med fiskens sida. Vad använder fisken sidolinjeorganet till? F G Plocka loss ett öga och studera det under stereomikroskopet. Undersök fiskens mun och tunga. Vilka delar i munnen är rörliga? Hur känns tungan? H Klipp loss ett gällock och studera gälarna. Hur många gälbågar hittar du på varje sida? Klipp loss en gälbåge och studera den under stereomikroskopet. Rita av det du ser. Vad använder fisken gälarna till? Vilken färg har de? L Ta loss ett fjäll och studera det i stereomikroskopet. Räkna de mörka årsringarna och se hur gammal din fisk är. M Studera fiskens huvud. Leta reda på luktgroparna. Öppna försiktigt skallens tak och studera hjärnan. Hur stor är den? Vilken konsistens och färg har den? N Kasta fiskresterna och diska efter dig. O Läs i grundboken på sidorna 93 96 eller i lightboken sidorna 54 55 om fiskar. 20. Hur ser en fisk ut inuti? MÅL leven ska genom att undersöka en fisk lära sig hur den ser ut utanpå och inuti och förstå att den har ungefär samma innehåll som en människa. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att själv eller med elevernas hjälp skaffa lämpliga fiskar och kopiera OH4 över fiskens inre till eleverna. Fisken har ett slemlager utanpå fjällen och känns därför hal. I fenorna syns fenstrålarna som spänner ut fenorna. röstfenorna används när fisken ska svänga. Med hjälp av sidolinjeorganet kan de känna tryckförändringar och orientera sig. Tungan är ganska orörlig, spetsig och sträv. Fisken andas med sina röda gälar som består av två gälblad på varje gälbåge. Det finns fyra gälbågar på varje sida. Årsringarna på fjällen syns som mörkare ojämna band mot en ljus botten i stereomikroskopet vid genomlysning. Hjärnan är några millimeter stor och vit och mjuk. 6.7 Fiskar kan se ut på många sätt. Ibland är det svårt att se att det är en fisk tänk på sjöhästen. Du behöver: n fiskbestämningsbok, en kartbok och färgkritor. Leta upp fem vanliga fiskar i bestämningsboken, rita av och färglägg dem. Skriv lite kort fakta om varje fisk. nvänd kartboken för att se var den finns. erätta för en klasskamrat om en fisk du valt. 21. Kan fiskar se ut hur som helst? MÅL leven ska lära sig känna igen några vanliga fiskar och känna till lite fakta om dem. KOMMNTR xempel på vanliga svenska fiskar som är bra att känna till är: abborre, gädda, torsk, ål, lax, strömming (sill) och mört. Med hjälp av kartboken och texten i bestämningsboken kan eleverna se att vissa fiskar finns i insjöar, andra i havet och vissa i Östersjön. 61 61

6.8 22. Föd upp grodyngel MÅL leven ska följa och dokumentera en grodas utveckling från ägg till adult. Grodrom kläcks till grodyngel. Följ deras utveckling till vuxna grodor under några veckor. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att själv eller med eleverna samla in grodrom och vattenväxter som ju producerar syre. Grodrom ligger i klumpar medan paddrom ligger som dubbla band. Låt inte akvariet stå för ljust eller för varmt. Helst ej över 20 grader. Mata ynglen med lite fiskmat varje dag och byt ut 1/3 av vattnet varannan dag. Ha inte mer än 10 yngel per liter vatten. Grodynglen andas med gälar medan de färdiga grodorna har hud- och lungandning. Därför måste de färdiga grodorna ha en sten eller dylikt att klättra upp på för att inte drunkna. Släpp ut grodorna igen där ni hittade rommen. Jämför gärna med hur fort de utvecklas i naturen. lla grod- och kräldjur är fridlysta, men man får ta in dem för att studera deras utveckling om de släpps ut igen. Uppgiften kan utföras som hemuppgift. På sidan 98 i grundboken finns en bild över grodans utveckling. Du behöver: tt akvarium med vattenväxter och grodrom och en bestämningsbok om grodor. För dagbok över en grodas utveckling från ägg till vuxen groda under några veckor. örja med att skriva datum och rita av akvariet och rommen. nteckna hur lång tid det tar innan rommen kläcks och rita regelbundet av ynglens olika stadier. Mata grodorna dagligen med ytterst lite fiskmat och byt 1/3 av vattnet varannan dag. Ta reda på fakta om grodor och paddor med hjälp av grundboken sidorna 97 98 eller lightboken sidan 56 och en bestämningsbok om groddjur. Se till att de färdiga grodorna har en sten att hoppa upp på när de är fullbildade. nnars kan de drunkna. Släpp ut dem på samma ställe där ni tog rommen. D Ta reda på vad det innebär att groddjur är fridlysta. Grodrom Paddrom 23. Huggorm eller snok? MÅL leven ska lära sig skillnaden mellan en huggorm och en snok och lite fakta om ormar. KOMMNTR Om det är brist på bestämningsböcker kan man låta en liten grupp elever arbeta med uppgiften i taget. Snokar lägger sina ägg på varma platser exempelvis i gödselstackar medan huggormar föder ungar. Visa gärna ormskinn och berätta om hur ormar ofta övervintrar många tillsammans under stenrösen. I Sverige finns bara en giftig orm. Det kan vara bra att känna igen den. Du behöver: n bestämningsbok om ormar. Kopiering Ta med tillåten. hjälp Spektrum av iologi bestämningsboken Liber reda på hur man ser skillnad på en snok och en huggorm. Rita och berätta. Ta reda på fakta om huggormen och snoken med hjälp av bestämningsboken. Vad äter de? Var finns de? Lägger de ägg eller föder de ungar? Försök ta reda på så mycket du kan om ormarna. Du kan även läsa om ormar i grundboken på sidorna 99 100 eller i lightboken sidan 57. 62

Du behöver: Fåglar från skolans fågelsamling, en fågelbestämningsbok och färgkritor. Ta med hjälp av fågelboken reda på fåglarnas namn och lär dig dem. Ta inte på fåglarna, de är ömtåliga och kanske giftbehandlade för att inte angripas av skadedjur. Tävla i klassen gruppvis och se vilken grupp som lyckats lära sig flest namn. Rita av och färglägg tre fåglar som du tar reda på lite fakta om med hjälp av fågelboken. D Gå ut och lyssna på olika fågelläten. ygg en fågelholk och sätt upp den i närheten av skolan. 24. Skolans fågelsamling MÅL leven ska med hjälp av skolans fågelsamling lära sig några vanliga fåglar. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att välja ut lämpliga fåglar ur skolans samling. Samarbeta gärna med bildläraren i teckningsuppgiften. På våren kan man träna på olika fågelläten från band och sedan gå ut och lyssna. Lätta att känna igen är talgoxe, gulsparv, grönfink och koltrast. Man kan också bygga holkar, kanske i samarbete med slöjdläraren, och sätta upp i skolans närområde. I naturen råder ständig bostadsbrist så holkarna brukar snabbt bli bebodda. Sedan kan eleverna få till uppgift att följa fågelungarnas utveckling. Se till att ha en metallplåt runt holköppningen annars kanske en ekorre eller hackspett tömmer boet. Genom att välja olika storlek på holköppningen kan man välja gäst i sin holk. låmesen vill ha 2,7 cm stort hål, talgoxen och flugsnapparen 3,2 cm och knipan och kattugglan 11,5 cm. Knipholken sätter man upp vid en strand. Vill man ha en häckande koltrast kan man sätta upp en korg i en tät buske ungefär 1,5 meter upp, gärna intill en husvägg. Lyckas man blir man kanske belönad med koltrastens vackra sång i solnedgången. I kapitel 7, uppgift 5, finns en uppgift om fåglarnas flyttningar. 6.9 Fåglar kan se ut på många olika sätt beroende på hur de lever. Genom att studera olika fåglars näbbar och fötter kan du lista ut vad de äter för sorts mat och i vilken miljö de lever. Du behöver: Olika uppstoppade fåglar från skolans samling eller bilder på olika fåglar och en fågelbok. Ta med hjälp av fågelboken reda på vad de uppstoppade fåglarna heter. Rita av näbbarna på de olika fåglarna och skriv vad du tror att de äter. Rita på samma sätt av fötterna på fåglarna och skriv var du tror att de lever. n del kanske klättrar i träd medan andra simmar i vatten. D Ta med hjälp av texten i fågelboken reda på om du hade rätt. Jämför med vad resten av klassen kommit fram till. Lär dig med hjälp av fågelboken fem rovfåglar och läs om hur de lever. Hur kan man skilja dem åt när de flyger? För ungefär hundra år sedan skrev man med stora gåspennor som doppades i bläck. Du behöver: n stor vingfjäder från en gås eller svan, bläck eller annan färg, en vass kniv och ett stereomikroskop. Skär av spetsen snett på en vingfjäder längst ner där den suttit fast. Skär sedan ett litet snitt rakt upp med en vass kniv som på bild 2. Doppa pennspetsen i lite bläck och skriv ditt namn. Du kan också måla med fjäderns baksida. D Rufsa till fjädern med fingrarna. Släta till den igen. Hur tror du delarna sitter ihop? Lägg fjädern i stereomikroskopet och studera den. Rita av det du ser. Hur sitter delarna i fjädern ihop? 25. Fågelnäbbar och fötter MÅL leven ska lära sig att med hjälp av utseendet på fåglarnas näbbar och fötter lista ut hur de lever. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att ställa fram lämpliga fåglar som rovfåglar, hackspettar, sjöfåglar, finkar som är fröätare och sångare som lever av insekter. De flesta fåglar har tre tår framåt och en bakåt medan trädklättrande fåglar som hackspettar har två tår åt varje håll. Simmande fåglar har simhud mellan tårna. Sothöns som vadar i strandkanten har simhud runt varje tå. Fjällevande fåglar är ofta fjäderbeklädda även på fötterna som skydd mot kyla. På sidan 104 i grundboken, eller sidan 59 i lightboken, finns bilder av näbbar och fågelfötter. n extrauppgift kan vara att tillsammans med bild- eller teknikläraren göra naturliga flygsiluetter som hängs upp i klassrummets tak. 26. Gör en gåspenna MÅL leven ska få lära sig hur man gör en gåspenna. KOMMNTR Samla själv eller med elevernas hjälp lämpliga fjädrar. Var försiktig med knivarna! De små stråna i fjädern sitter fast i varandra med små hakar så att de bildar en plan yta som fågeln kan flyga med. Du kan göra eget bläck genom att låta en bläcksvamp bli övermogen. 63

6.10 27. Sortera djur MÅL leven ska kunna föra ihop djur som är släkt med varandra till mindre grupper. KOMMNTR Denna uppgift liknar uppgift 2 men den här gången ska eleverna även kunna sortera in djuren i mindre grupper. Förbered uppgiften genom att ställa fram djur från olika djurgrupper. Se till att varje representerad grupp motsvaras av minst ett par djur. Ta inte med för många olika grupper utan nöj er med cirka tio, så att uppgiften inte blir för omfattande. leverna kan eventuellt sammanställa resultatet i form av en minneskarta. OH1 finns över de olika djurgrupperna. Djuren delas in i grupper efter vilka som är släkt med varandra. Oftast liknar de som är släkt varandra, men ibland är det lite lurigt. rbeta i grupp. Ni behöver: Uppstoppade och inplastade djur från skolans samlingar, eller bilder av djur. nteckna vilka djur du tror hör ihop och vad gruppen de tillhör heter. Placera de djur som tillhör samma grupp intill varandra och studera dem noga och se vad de har för likheter och olikheter. Kontrollera med din lärare att ni gjort rätt. Lär dig namnet på djurgrupperna och de olika djuren. D Vilka är ryggradsdjur och vilka är ryggradslösa? Tävla gruppvis och se vilken elevgrupp som kommer ihåg flest djurgrupper och djurnamn. 28. Gulliga eller äckliga djur? MÅL leven ska ha bildat sig en uppfattning om vilka djur som upplevs som gulliga respektive äckliga. KOMMNTR Detta är en etisk uppgift som kan ge upphov till många givande diskussioner. Självklart finns inga rätta eller felaktiga åsikter. n del djur tycker du säkert är gulliga medan andra upplevs som farliga eller till och med äckliga. Varför är det så och tycker alla likadant? Gör en lista med tre gulliga djur, tre spännande djur och tre äckliga djur. Diskutera med en kamrat och se om ni tycker lika. Diskutera med en kamrat om ungarna till de äckliga djuren också är äckliga. D Varför tror du en del människor får obehagskänslor av vissa djur? Kan man vänja sig, så att man vågar hålla i djur man tidigare tyckte var äckliga? F Jämför med vad övriga klassen kommit fram till. 29. Spår av djur MÅL leven ska lära sig känna igen olika spår av djur och förstå att genom att studera olika spår av djur i naturen lär man sig mycket om djur. KOMMNTR Förbered uppgiften genom att själv eller med hjälp av eleverna samla in lämningar efter djur. Gör gärna exkursioner i närmiljön under hela året. Varför inte ordna en utställning av det ni hittat? Mer fakta kan eleverna hitta i en djurspårbok. Några spår finns även i grundboken sidan 110 eller i lightboken sidan 62. Djuren lämnar många olika sorters spår efter sig, exempelvis spår i snön, gnagspår och bon. Är du lite uppmärksam kan du lära dig mycket om djur genom att titta på deras lämningar. Du behöver: Olika lämningar av djur exempelvis spillning, spybollar, fjädrar, nötter, kottar, äggskal och bon samt en bok med djurspår och en blomkruka med jord. Undersök de olika djurlämningarna och försök ta reda på vilket djur de kommer ifrån. Ta bland annat hjälp av grundboken sidan 110 eller lightboken sidan 62. Rita av olika spår som man kan se i snön ute eller ur en spårbok och ange vilka djur de kommer ifrån. Under ugglors favoritträd kan man hitta spybollar som innehåller sånt som ugglan inte kunnat sönderdela i magen utan istället spyr upp. Pilla isär en spyboll och se vad ugglan ätit till middag. D Plantera litet djurbajs i en blomkruka och undersök vad som växer upp. På så sätt får du reda på vilka frön djuret ätit. Gör en utställning av era fynd. 64

6. djur OH-underlag 7/2 OH 1! 7/4 OH 2 kvsfot!tm luus e 7/7 OH 3 m dlßtl!pdi!s lb 7/8 OH 4 Jotflufsobt!g swboemjoh! Gjtlfo!! 65