LERUMS KOMMUN VERKSAMHETSPLAN BUDGET ÅRSREDOVISNING 2017
ÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Lerums kommuns vision är att bli Sveriges ledande miljökommun år 2025. Värdeorden kreativitet, inflytande och hållbarhet genomsyrar organisationen och alla beslut som fattas. Framtidsbilder 2018 Vision Budget Framtidsbilder 2018 Framtidsbild 2018 är kommunfullmäktiges viljeinriktning för mandatperioden 2014-2018 för att nå Vision 2025. Framtidsbilderna är politiska inriktningsmål och är av övergripande karaktär. De beskriver hur Lerums kommun ska se ut och Årsredovisning Verksamhetsplan upplevas efter mandatperioden. Framtidsbilderna handlar om vad som ska uppnås, inte hur. I budget omsätts de politiska inriktningsmålen till politiska verksamhetsmål och uppdrag. Budget Utifrån Framtidsbilder 2018 ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen och tydliggör styrelsens plan och strategi för att verkställa Kommunfullmäktiges uppdrag. I planen konkretiseras och prioriteras arbetet med politiska mål och uppdrag för verksamhetsåret. Verksamhetsplanen innehåller en ekonomisk plan för året inklusive finansiella mål, samt de prioriterade politiska målen och uppdragen. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. Omslaget: Emelie Asplund Lerums kommun, Verksamhetsplan 2017 Fastställd i kommunstyrelsen 2016-12-14 2
Innehåll Verksamhetsplanens syfte och funktion...4 Det här säger budgeten 2017...5 Kommunstyrelsens uppdrag till förvaltningen...6 Klimat och miljö... 7 Inriktningsmål Hållbara val...7 Inriktningsmål Giftfri miljö...8 Infrastruktur och boende... 9 Inriktningsmål Transporter...9 Inriktningsmål Boende och livsmiljö...9 Övriga mål och uppdrag, infrastruktur och boende...10 Näringsliv och turism... 11 Inriktningsmål Turism och näringsliv...11 Inriktningsmål Arbetsmarknad...11 Skola och utbildning... 13 Inriktningsmål Unga i arbete...13 Inriktningsmål Teknik och pedagogik...14 Samhällets omsorger...15 Inriktningsmål Ungas psykiska hälsa...15 Inriktningsmål Välfärdsteknologi...15 Övriga mål och uppdrag, samhällets omsorger...16 Kultur och fritid...17 Inriktningsmål Föreningsliv...17 Inriktningsmål Mötesplatser...17 Övergripande mål och uppdrag...19 Ekonomin i verksamhetsplanen...21 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv...21 God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv...21 Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv...22 Prioriterade områden 2017...22 Resursfördelning sektorer Lerums kommun (mnkr)...24 Driftsredovisning...26 Balansbudget...27 Finansieringsbudget...28 Investeringsbudget...29 Exploateringsbudget...30 Slutredovisas...31 Bilagor...32 Barn- och elevpeng 2017...32 Socioekonomisk resursfördelning 2017...33 Socioekonomisk resursfördelning till förskoleklass och grundskola...33 Elevpeng för elever inom gymnasieskola...34 3
Verksamhetsplanens syfte och funktion Den av kommunfullmäktige beslutade budgeten sätter ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året. Budgeten anger också vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till förvaltningen och ska tydliggöra styrelsens plan och strategi för att verkställa kommunfullmäktiges uppdrag. I planen konkretiseras och prioriteras förvaltningens arbete inom ramen för styrkedjan inför året och resurserna specificeras ytterligare jämfört med budget. Verksamhetsplanen utgår från kommunfullmäktiges budgetdokument med de mål och uppdrag som är beslutade för 2017 samt de inriktningsmål som är beslutade för hela mandatperioden i Framtidsbild 2018. För att tydliggöra kommunstyrelsens beställning har texterna från budget kompletterats med beskrivningar av hur förvaltningen ska arbeta med inriktningsmål, mål och uppdrag där det finns behov av det. De mål och uppdrag som framtidsbilder, budget och verksamhetsplan innehåller har ett starkt fokus på förändring och ska bidra till att kommunen utvecklas i riktning mot Vision 2025. Arbete och resultat från arbetet med mål och uppdrag följs upp löpande under året och det samlade resultatet lämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige som en del av verksamhetsberättelsen efter årets slut. 4
Det här säger budgeten 2017 Budgeten ger ekonomiska förutsättningar och en beställning avseende inriktningar och uppdrag. De ekonomiska ramarna 2017 innebär en omslutning för löpande drift på drygt två miljarder kronor. Utöver den löpande driften tillkommer knappt 500 miljoner kronor till investeringar. Drygt hälften av den löpande driften satsas på verksamhet inom lärande. En tredjedel satsas på verksamheter inom stöd och omsorg. Resterande resurser fördelas på Sektor samhällsbyggnad, räddningstjänst samt stöd- och ledningsresurser. Lerums kommun har en vision om att 2025 vara Sveriges ledande miljökommun. Vägen dit går via kreativitet, inflytande och hållbarhet. För att nå visionen behöver förvaltningen stärka sin kunskap om vilka insatser och samarbeten som ger bäst effekt ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv - både när det gäller den yttre och den inre hållbarheten. Budgeten för 2017 möjliggör en fortsatt stark resultatutveckling för Lerums kommun. Goda resultat innebär en ökad grad egenfinansiering av framtida investeringar och är även nödvändiga för att uppfylla kravet om god ekonomisk hushållning. Ett uttryck för den politiska viljan i budgeten är de mål och uppdrag som fullmäktige beslutar om årligen. Mål och uppdrag konkretiserar de politiska inriktningsmålen som finns beslutade om i Framtidsbild 2018, det vill säga uppdrag inom klimat och miljö, infrastruktur och boende, näringsliv och turism, skola och utbildning, samhällets omsorger samt kultur och fritid. Budgeten innehåller även ett avsnitt med övergripande mål och uppdrag. Förutom arbetet med inriktningsmål, mål och uppdrag ska förvaltningen genomföra en rad riktade, resurssatta satsningar inom viktiga områden som kommunen särskilt vill prioritera. Insatser inom respektive område kommer att formas och följas upp under året. Områden som särskilt prioriteras år 2017 är: Integration av nyanlända Ökad takt i byggandet och planproduktionen Bredbandsutbyggnad i hela kommunen Fler familjecentraler Feriejobb Kortare handläggningstider på bygglovsenheten Attraktiv arbetsgivare - som syftar till att höja attraktionsvärdet som arbetsgivare Minskad sjukfrånvaro Ökad friskvårdscheck 5
Kommunstyrelsens uppdrag till förvaltningen Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdrag till förvaltningen för att omsätta vision, framtidsbilder, mål och uppdrag i handling. Integrerat med genomförandet av planen ska arbetet präglas av följande: Verksamheterna ska vara transparenta, serviceinriktade och hålla en hög kvalitet. Kommunen ska vara en serviceinriktad resurs för det näringsliv som finns i kommunen och underlätta för nya företag att etablera sig och växa i Lerum. Kommunfullmäktige har undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR-deklarationen). Detta innebär att kommunen åtagit sig att föra in ett jämställdhetsperspektiv i det vardagliga arbetet och ordinarie beslutfattandet för att främja jämställdhet för kommunens invånare. Kommunen ska vara öppen för att ta till sig och införa nya lösningar, metoder och teknik och föra en konstruktiv dialog med de som bor och verkar i kommunen och även med vår omvärld. Kommunen ska vara en modern arbetsgivare, som tar tillvara idéer och kreativitet, samt erbjuder fler heltidsanställningar och fler karriärmöjligheter. Förvaltningen ska kontinuerligt under verksamhetsåret stämma av förtydliganden avseende angreppsätt, mål och uppdrag med berört utskott under kommunstyrelsen. 6
Klimat och miljö Om Lerums kommun ska lyckas med visionen att bli Sveriges ledande miljökommun måste de hållbara valen i människors vardag präglas av enkelhet och självklarhet. Förutsättningarna måste vi skapa i samverkan med invånarna. En miljöekonomisk och hållbar resurshushållning ska prägla kommunens agerande i alla delar. Inriktningsmål Hållbara val År 2018 är det enkelt för kommunens invånare, kvinnor som män, och kommunens verksamheter att göra hållbara val när det gäller konsumtion, resande, återvinning och återbruk. Strategi/angreppssätt: Upphandling och inköp är strategiska områden för att öka utbudet av hållbara val när det gäller konsumtion av varor och tjänster. Mål 2017: Samtliga hushåll ska erbjudas fastighetsnära hämtning av tidningar och förpackningar. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Inriktningsmålet innebär att förvaltningen ska arbeta med att göra de hållbara valen enkla genom att göra dem till exempel billigare, roligare, snabbare och mer tillgängliga. Att det hållbara valet ska vara det billigaste, snabbaste och mest tillgängliga ska även prägla förvaltningens interna utveckling. Konceptet Mobility management är ett viktigt område för att göra hållbara val enkla när det gäller resande. Arbetet med målen i kommunens plan för social hållbarhet och folkhälsa som handlar om att öka andelen kvinnor och män som rör på sig och äter S.M.A.R.T. ska vara en del i arbetet med inriktningsmålet. S = större andelen vegetabilier, M = mindre tomma kalorier, A = andelen ekologiskt ökar, R = Rätt kött samt T = Transportsnålt. Det är viktigt att fokus även läggs på minskat matsvinn. Inom upphandlingsområdet fokuserar förvaltningen på bygg- och anläggningsentreprenader och att genomföra åtgärder för att styra mot hållbara val vid inköpstillfället. Som stöd i att kunna göra avvägningar mellan att bygga billigt och hållbart, hälsosamt och klimatsmart ska miljöekonomiska analyser användas för att kunna välja rätt balans. För ett säkert och robust samhälle ska förvaltningen under 2017 starta arbetet för de högst prioriterade åtgärderna i klimatanpassningsplanen. För en mer klimatsmart fordonspark med enhetlig kvalitet till en lägre kostnad ska förvaltningen under 2017 arbeta med att skapa förutsättningar för en fossilfri fordonsflotta i enlighet med kommunfullmäktiges klimatstrategi. 7
Inriktningsmål Giftfri miljö År 2018 har vi en giftfri miljö i våra verksamheter, till gagn för nuvarande och kommande generationer. Strategi/angreppssätt: Inriktningsmålet pekar mot en helt giftfri miljö. Förvaltningen arbetar mot detta mål även om det på grund av utgångsläget inte är möjligt att nå målet till 2018. Strategin för att uppnå detta är att prioritera verksamheter där brukaren/medborgaren löper störst risk för exponering av gifter i miljön. Inomhusmiljöer prioriteras framför utomhusmiljöer eftersom exponeringen är större där. Yngre prioriteras framför äldre eftersom exponering i tidiga år innebär större risk än exponering som vuxen. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Arbetet med giftfria verksamheter ska förtydligas i förvaltningens miljödiplomeringsarbete och vid upphandlingar ska krav ställas på giftfria varor och tjänster. Den systematiska genomgången av redskap och material ska fortsätta. Inom förvaltningens/ kommunens måltidsproduktion ska andelen ekologiska livsmedel vara 40% av de inköpta varorna. Även livsmedel som inte är ekologiska ska hålla en säkerställd kvalitet med ett gott näringsvärde och ligga i nivå med svensk djurskyddslagstiftning. Ansvaret för detta ligger på hela förvaltningen. Teknisk utrustning och byggnadsmaterial i nytt och existerande fastighetsbestånd är ett område som ska omfattas av inriktningsmålet. 8
Infrastruktur och boende För att bli Sveriges ledande miljökommun behöver kommunen skapa förutsättningar för resande på fler och nya sätt. Ur ett folkhälsoperspektiv och för att uppnå visionen om social hållbarhet är bostadsförsörjningen en utmaning. Blandat resande och blandat boende kommunen behöver satsa på ett brett och flexibelt utbud för att tillgodose fler människors behov. Inriktningsmål Transporter År 2018 är det enkelt och flexibelt att åka kollektivt och att samåka. Fler alternativa färdmedel mellan och inom kommunens tätorter har minskat invånarnas bilberoende. Strategi/angreppssätt: Förvaltningens arbete ska under 2017 fokusera på att förenkla för medborgare att resa med alternativa färdmedel, med fokus på cyklar, elcyklar och elbilar samt på att göra det enklare för medborgare att samåka. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Precis som för inriktningsmålet om hållbara val ska arbetet präglas av att göra det hållbara resandet enkelt och flexibelt. Under 2017 ska parkeringsmöjligheter för alternativa färdmedel i anslutning till pendlingsstationer prioriteras. Vägnätet ska långsiktigt planeras för alternativa färdmedel och en separering av gång- och cykelvägar. Planeringen av kollektivtrafiknära verksamhetsområden ska tas med i arbetet med ny översiktsplan. Att lyfta fram verksamhetsinriktningar som möjliggör utveckling av distansarbetsplatser ska även det vara en del i översiktsplanarbetet. Inriktningsmål Boende och livsmiljö År 2018 finns ett stort utbud av blandade boendeformer och livsmiljöer som passar alla, oavsett ålder, livssituation och kön. Strategi/angreppssätt: Det som saknas i Lerums kommun idag är billigare mark och billigare koncept för byggnation. Förvaltningens strategi ska vara att prioritera sådana områden och sådana koncept för att komplettera och utveckla bostadsbeståndet. Detta ska också vara en del i arbetet med att stärka den sociala hållbarheten i Lerums kommun. Mål 2017: Öka antalet tillgänglighetsanpassade och trygga bostäder. Vid planering och etablering av nya särskilda boenden och boenden med särskild service ska dessa fördelas över hela kommunen. Uppdrag 2017: Planera för bostäder med närhet till kollektivtrafik i hela kommunen. Uppdrag 2017: Planera för bostadsområden med blandade upplåtelseformer och olika boendekostnadsnivåer. 9
Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Arbetet med inriktningsmålet avser nytillskottet av bostäder och inte det totala bostadsbeståndet som kräver lång tid för att förändras. Detaljplaner och bygglov som bidrar till komplettering och utveckling av bostadsbeståndet ska prioriteras. Andelen hyresrätter vid markanvisningar och exploateringsavtal ska öka. Förvaltningen ska ha en mer aktiv dialog med lokala exploatörer. Dialogen med Förbo ska särskilt prioriteras. När det gäller att öka antalet tillgänglighetsanpassade och trygga bostäder byggs och säljs eller förvaltas de flesta bostäder av privata aktörer. Förvaltningen ska sörja för att planera mark så att sådana boenden möjliggörs. De boenden och bostäder som byggs för kommunens verksamhet är och ska även fortsättningsvis vara tillgänglighetsanpassade och trygga. Med närhet till kollektivtrafik avses att det ska finnas möjlighet till arbets- och studiependling med 400 m till lokal busslinje eller 1200 m till pendeltåg eller expressbuss. Uppdraget om att planera bostäder med närhet till kollektivtrafik innebär att planarbete med en hög andel bostäder långt från kollektivtrafik inte kommer att påbörjas utan att närhet till kollektivtrafik säkras. Övriga mål och uppdrag, infrastruktur och boende Uppdrag 2017: Stimulera och underlätta för bredbandsutbyggnad i hela kommunen. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Uppdraget från budget 2017 är tillräckligt tydligt formulerat. 10
Näringsliv och turism Det ska vara attraktivt att bo, verka och besöka Lerums kommun. Fler arbetstillfällen på hemmaplan ger mindre utpendling och mer liv och rörelse i våra tätorter. Hållbarhet ska prägla utvecklingen av ett starkt näringsliv där alla parter bidrar med det de är bäst på. Besöksnäringen och miljösektorn är två grenar av näringslivet som har stor potential att utvecklas i Lerums kommun. Inriktningsmål Turism och näringsliv År 2018 möter invånare och besökare ett brett utbud av varor, tjänster och upplevelser. I Lerum 2018 har omsättningen inom turism- och miljösektorn växt varje år sedan 2014. Strategi/angreppssätt: Arbetet med revidering av kommunens Näringslivsstrategi ska slutföras, inkluderat besöksnäring och handel, för beslut i kommunfullmäktige i början av 2017. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Kommunstyrelsen kommer att fastställa ett nytt uppdrag för Näringslivsenheten efter att den reviderade strategin är antagen av kommunfullmäktige under första kvartalet 2017. Utifrån uppdraget kommer enhetens handlingsplan att ses över i samverkan med kommunens Näringslivsråd. Enhetens arbete ska genomsyras av stöd till det lokala näringslivet, stöd till nyetableringar, samverkan och utveckling av besöksnäringen och lokal handel. Inriktningsmål Arbetsmarknad År 2018 är arbetsmarknaden diversifierad och tolerant. I Lerum 2018 finns det fler arbetstillfällen än aldrig förr. Strategi/angreppssätt: Förvaltningen ska arbeta med att öka kunskapen och förståelsen för olika typer av företagande som kan leda till att fler personer med olika behov kan bli verksamma inom näringslivet i Lerum. 300 hushåll (560 individer) uppbär försörjningsstöd i Lerums kommun. Av dessa har 14 procent varit beroende av försörjningsstöd i över 5 års tid. Flertalet har svårigheter att komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden och förvaltningens försörjningsstödsenhet och arbetsmarknadsenhet ska ha ett särskilt fokus på att arbeta med att fler går från bidragsberoende till egen försörjning. Ett särskilt prioriterat område är att i samverkan med näringslivet ordna arbetstillfällen för nyanlända. Uppdrag 2017: Utveckla feriejobben utifrån såväl ungdomars intressen som arbetsmarknadens behov samt bidra till en minskad könssegregering på arbetsmarknaden. 11
Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Kommunen står inför stora framtida utmaningar att rekrytera personal inom de omvårdande verksamheterna. Förvaltningen vill ge ungdomar en positiv bild av äldreomsorgen med förhoppning om att ungdomar, särskilt män och pojkar, ska se verksamheten som en framtida arbetsplats och därmed välja omvårdande utbildningar. Det finns olika typer av företagsorganisationer och vissa av dessa kan bidra till att människor som idag står helt eller delvis utanför arbetsmarknads själva, eller tillsammans, kan starta företag. Exempel på detta är kooperativ eller sociala företag där flera personer tillsammans kan driva företag och därmed stötta varandra utifrån behov och förmåga. 12
Skola och utbildning Alla flickor och pojkar i skolan ska känna sig trygga, sedda och motiverade. Pedagoger ska känna sig trygga i sitt ledarskap och sin förmåga att undervisa och elever behöver ha inflytande över den verksamhet där de förväntas lära och utvecklas. Det är en utmaning för skolan och samhället att många flickor och pojkar inte avslutar sin utbildning med godkända betyg. För att uppnå visionen om en socialt och ekonomiskt hållbar kommun krävs investeringar i våra ungas framtid. Inriktningsmål Unga i arbete År 2018 är ungdomsarbetslösheten fortsatt låg tack vare att fler går ut grundskola och gymnasium med godkända betyg. För unga kvinnor och män som behöver extra stöd att komma in på arbetsmarknaden erbjuder kommunen en kontaktperson och samlade insatser under ett tak. Strategi/angreppssätt: Grunden för att höja kunskapsresultaten och att unga ska komma ut i arbete är det systematiska kvalitetsarbetet i skolverksamheterna. Arbete för att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare för pedagoger, en ny skolstruktur, uppföljningar av elevernas frånvaro och ett systematiskt och strategiskt arbete för att ge våra skolor bättre förutsättningar är andra strategiska insatser. Att ge goda möjligheter för nyanlända barn och unga att få en skolgång anpassad till deras förkunskaper och som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete är ett prioriterat område för utveckling. Arbetet med att möta unga män och kvinnor ska präglas av enkelhet och tydlighet. Risken för unga män och kvinnor att bli hänvisade vidare i flera steg ska minimeras. Mål 2017: Öka samverkan mellan näringsliv och skola. Mål 2017: Höj kunskapsresultaten i årskurs 3 i grundskolan för flickor och pojkar. Mål 2017: Höj kunskapsresultaten i årskurs 6 i grundskolan för flickor och pojkar. Mål 2017: Höj det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 i grundskolan för flickor och pojkar. Uppdrag 2017: Minska storleken på barngrupperna i förskolan. Uppdrag 2017: Genomför lovundervisning. I första hand riktat till de elever i årskurs 6 till och med gymnasiet som inte når kunskapskraven. Uppdrag 2017: Stärk arbetet med flickor och pojkar i behov av särskilt stöd. Uppdrag 2017: Utveckla undervisningen så att flickor och pojkar som lätt når kunskapskraven ges bättre möjligheter att nå längre i sin kunskapsutveckling. 13
Uppdrag 2017: Uppmärksamma och premiera särskilt yrkesskickliga förskolelärare och lärare på olika sätt. Uppdrag 2017: Jämställdhetsintegrera undervisningen i samtliga skolformer. Uppdrag 2017: Utred konsekvenserna av en utökning av nattomsorgen för förskolebarn. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: En konkret strategisk satsning för att öka andelen som går ut med godkända betyg är en satsning på kunskaper i svenska för flickor och pojkar och omfattar inte bara de olika skolformerna utan även andra relevanta verksamheter. Satsningarna inom Informationsoch kommunikationsteknik är ett annat viktigt medel för att stödja måluppfyllelsen i mål och uppdrag under inriktningsmålet. Ett särskilt prioriterat område är att tydligt inrikta arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet med att ge elever som lätt når kunskapskraven goda möjligheter att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. Den genomsnittliga storleken på barngrupperna ska minska under året. I detta arbete ingår ett fortsatt arbete med barnkonsekvensanalyser för att förändringarna ska få bästa möjliga effekt. De nya nationella riktlinjer som finns för barngruppernas storlek ska beaktas i det vidare arbetet och en översyn av strukturen för förskoleverksamheten i hela kommunen ska genomföras. Förvaltningen ska förädla den samverkan som finns mellan skola-näringsliv samt se över om fler insatser ska initieras för att stärka ungdomars möjlighet att möta framtidens arbetsmarknad. Förvaltningens näringslivsenhet ska, som en av flera parter, medverka i detta arbete. Arbetet ingår även som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Inriktningsmål Teknik och pedagogik År 2018 har pedagogerna hög relevant kompetens inom Informations- och kommunikationsteknik (IKT). Elever och pedagoger känner sig trygga med de läroverktyg som finns. Strategi/angreppssätt: Under 2017 fortsätter arbetet genom att strategiska utvecklingsplaner och kompetensutvecklingsplaner tas fram på alla våra enheter. Uppföljningen av detta arbete sker inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. 14
Samhällets omsorger Inriktningsmål Ungas psykiska hälsa År 2018 fångar vi upp våra barn och ungdomar tidigt. Vi arbetar aktivt med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder för att öka hälsan hos flickor och pojkar. Det är viktigt att tidigt skapa möjligheter för unga att utveckla en god hälsa då sociala faktorer ofta går i arv. För att vända trenden med psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är det viktigt att fokusera på det friska och arbeta förebyggande. En skola med trygga vuxna som tar sig tid för unga och tidigt kan upptäcka ohälsa är otroligt viktigt. Strategi/angreppssätt: Förvaltningens arbete ska starkare prioritera det förebyggande, det vill säga innan en problematik har uppstått. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Det interna samarbetet inom kommunen samt med andra samhällsinstanser som polis och hälso- och sjukvård ska utvecklas inom ramen för det förebyggande arbetet. Utvärderingar av vilka effekter som det förebyggande arbetet ger ska spela en tydligare roll i utvecklingen av det fortsatta arbetet. Arbetet med målen i kommunens plan för social hållbarhet och folkhälsa som handlar om att minska ohälsa och missbruk bland unga kvinnor och män ligger väl i linje med inriktningsmålet. Inriktningsmål Välfärdsteknologi År 2018 använder vi teknik och hjälpmedel i omsorgen som verktyg för att underlätta vardagen, få information, kommunicera och mötas. Dagens höga tempo av digitalisering och hjälpmedelsutveckling öppnar upp för stora möjligheter. Mycket tyder på att förväntningarna på den kommunala servicen inom omsorgen kommer ändras där eget inflytande, flexibilitet och delaktighet blir centrala värden. I omsorgsverksamhet där hjälpmedel är en självklar del av vardagen skapas förutsättningar för att bibehålla självständighet och uppleva trygghet i livet. Strategi/angreppssätt: Förvaltningens arbete med välfärdsteknologi inom omsorgsverksamheten ska på ett tydligt sätt ta utgångspunkt i brukarens perspektiv. Mål 2017: Användandet av välfärdsteknik ska öka och vara en integrerad del av utvecklingen av verksamheten för att öka kvalitet och effektivitet. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: För att möjliggöra för förvaltningen att kunna använda teknik inom verksamheten måste det finnas en stabil grundplattform att stå på. De olika IT-system som finns samt nya som 15
tillförs behöver i möjligaste mån vara kompatibla. Under 2017 kommer fokus vara att underhålla redan implementerad teknik och system. Likaså kommer en sektorsövergripande plan för utveckling av IT system och e-hälsa att utformas. Övriga mål och uppdrag, samhällets omsorger Mål 2017: Öka brukarnöjdheten inom äldreomsorgen. Mål 2017: Stärk det förebyggande arbetet för bättre hälsa och ökad livskvalitet för omsorgernas målgrupper. Uppdrag 2017: Fortsätt utveckla anhörigstödet. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Förvaltningens arbete med ökad brukarnöjdhet ska ske genom omvärldsanalys, utifrån aktuell forskning och i nära dialog med brukare och anhöriga för att ta fram viktiga faktorer för ökad brukarnöjdhet bland äldre kvinnor och män. Kunskapen ska resultera i lokalt arbete som har bäring på ökad brukarnöjdhet. För att stärka det förebyggande arbetet för bättre hälsa behöver sektorn utveckla samarbetet intern och externt. Som exempel kan nämnas ett utökat samarbete med sektor lärande och med den egna förebyggande verksamheten. Andra samverkans partners är hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Att kunna försörja sig själv är en viktig del i att utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa och det är av stor vikt att förkorta bidragsberoendet. Arbetsmarknadsenheten och försörjningsstödsenheten ska arbeta för att personer som uppbär försörjningsstöd ska bli självförsörjande. Lerums kommun har de senaste åren tagit emot ensamkommande barn och ungdomar och det är viktigt att utforma goda arbetsmetoder för ett kvalitativt mottagande och att arbeta för en god integration för de med tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd. I arbetet med att utveckla anhörigstödet är flexibel växelvård en viktig stödform för närstående. Sektorn har under 2016 planerat för att möjliggöra flexibel växelvård och kommer att erbjuda denna insats under det kommande året. Till gruppen anhörig ska även yngre syskon kunna ingå. 16
Kultur och fritid Alla medborgare i Lerums kommun ska ha förutsättningar att utveckla intressen, känna gemenskap och uppleva ett meningsfullt liv. Det skapar god hälsa såväl hos kvinnor och män som hos äldre och yngre samt bygger en socialt hållbar kommun med minskad skadegörelse och oro. För att öka folkhälsan och bygga ett socialt hållbart Lerum är det av största vikt att föreningslivet kan fortsätta att växa och bedriva sina verksamheter. Inriktningsmål Föreningsliv År 2018 har föreningslivet möjlighet att fokusera på sina verksamheter tack vare ökat ekonomiskt stöd och god samverkan med kommunen. Strategi/angreppssätt: Ett tydligt fokus under 2017 kommer att vara uppföljning av att justerat bidragssystem och utökad bemanning har gett de resultat och effekter som avsetts, bl. a. rörande jämställdhet och integration. Uppdrag 2017: Utveckla stödet till kultur- och fritidsföreningar för ett hållbart föreningsliv. Uppdrag 2017: Ha särskilt fokus på kultur- och fritidsverksamheter som främjar mångfald, jämställdhet, öppenhet och integration. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Föreningsstödet och kommunens planerade aktiviteter och arrangemang ska vara en del i arbetet att säkra att flickor och pojkar, kvinnor och män får lika möjligheter att utöva de fritidsaktiviteter de önskar. Det ska också främja möjligheterna för fler invånare och nya målgrupper att delta i verksamheterna. Inriktningsmål Mötesplatser År 2018 tillfredställs kvinnor och mäns, flickor och pojkars behov av flexibla lokaler och utemiljöer anpassade för kulturupplevelser och utövande av fritidsaktiviteter. Mötesplatserna är utformade tillsammans med kommunens invånare och finns i kommunens alla delar. Strategi/angreppssätt: Lokaler för kulturupplevelser och fritidsaktiviteter ska ha en hög nyttjandegrad och kunna användas för olika aktiviteter. Detta förutsätter en välutvecklad samverkan mellan föreningslivet och övriga berörda och goda möjligheter till inflytande och till olika former för deltagande. Mötesplatser ska finnas tillgängliga i hela kommunen och utvecklingen av dessa ska präglas av att invånare är delaktiga genom ett tydligt medskapande. Inriktningsmålet beaktas även i det samlade planeringsarbetet med översiktsoch detaljplaner avseende lokalisering och utformning av mötesplatser. Uppdrag 2017: Utveckla fritidsgårdsverksamheten i hela kommunen utifrån behov och önskemål. 17
Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: Hela förvaltningen har uppdraget att utveckla mötesplatser i kommunen. Flexibla lokaler kan vara ett sätt att uppnå ett mer integrerat användande men även andra sätt ska prövas och värderas. Avseende fritidsgårdarna så inriktas arbetet mot att kartlägga behov och önskemål på kommunövergripande nivå för att strategiskt kunna arbeta med en tydlig målbild för verksamhetens innehåll, organisation och arbetsformer. Även fritidsgårdarnas verksamhet ska präglas av att ungdomar i större grad blir medskapare. I kommunens handlingsplan för jämställdhet lyfts särskilt att idrotts-, kultur- och fritidsanläggningar ska tillhandahållas och vara tillgängliga på samma sätt för flickor och pojkar, kvinnor och män. Handlingsplanen tydliggör också vikten av att jämställdhetsintegrera kulturinstitutionernas utbud utifrån analyser av inkluderande och exkluderande faktorer. För att öka det sociala deltagande bedrivs ett medskapande arbete med civilsamhället/ volontärorganisationer och andra aktörer med fokus på äldre kvinnors och mäns mötesplatser. Detta ligger väl i linje med kommunens plan för social hållbarhet och folkhälsa. 18
Övergripande mål och uppdrag Mål och uppdrag nedan är hämtade från Kommunfullmäktiges budget 2017, men har ingen naturlig koppling till någon av framtidsbilderna i avsnitten ovan, utan har en mer övergripande karaktär. Mål 2017: Minska sjukfrånvaron till maximalt 6 procent bland förvaltningens anställda. Uppdrag 2017: Jämställdhet och jämlikhet ska integreras i alla kommunala beslut. Uppdrag 2017: Främja nyanlända kommuninvånares delaktighet i samhället och minska risken för utanförskap och psykisk ohälsa genom en aktiv samverkan mellan Lerums kommun och civilsamhället. Uppdrag 2017: Etablera arbetsformer för att utveckla Lerums kommun som en modern och attraktiv arbetsgivare. Uppdrag 2017: Möjligheterna till friskvård för medarbetare i Lerums kommun ska utvecklas och utökas. Uppdrag 2017: Etablera arbetsformer för att identifiera och utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa. Förtydliganden utifrån angreppssätt, mål och uppdrag: För att minska sjukfrånvaron krävs arbete på både individ- och organisationsnivå. Det krävs både ett rehabiliterande, förebyggande och hälsofrämjande förhållningssätt. Förvaltningen önskar nå ett större fokus på organisatoriska och hälsofrämjandefaktorer i arbetet med minskad sjukfrånvaro. Att jämställdhet ska integreras i alla kommunala beslut är beslutat av kommunfullmäktige i och med kommunens undertecknande av CEMR-deklarationen. Strategin för det målet anges i kommunens handlingsplan för jämställdhet. Uppdraget utökar ambitionen med jämlikhet i samtliga dimensioner, vilket innebär att strategi och arbetssätt behöver utvecklas ytterligare. Arbetet med jämställdhet fortsätter i linje med befintlig handlingsplan. Innebörden av att vidga arbetet till att inkludera jämlikhet ur samtliga dimensioner kommer utredas och klargöras under år 2017, samt sannolikt inledas med ett pilotprojekt. För att etablera ändamålsenliga arbetsformer behöver arbetet inledas med att identifiera de skillnader som finns i Lerum gällande livsvillkor och hälsa. Ett första steg i identifieringsarbetet blir framtagandet och reflektionerna av resultaten i Visionsrapport 2016. Därefter sprids kunskap om läget i organisationen och framtagandet av arbetsformer som kan bidra till att utjämna skillnader i livsvillkor påbörjas. Uppdraget har starka kopplingar till uppdraget om att integrera jämställdhet och jämlikhet i alla kommunala beslut. 19
Arbetet med att främja nyanlända kommuninvånares delaktighet utgår från den integrationsstrategi som fullmäktige beslutat om samt den handlingsplan som kommunstyrelsen antagit under 2016. För att utveckla Lerums kommun som en modern och attraktiv arbetsgivare kommer förvaltningen att fokusera på att arbeta med arbetsgivarens profil så att den genomsyrar verksamheten därmed stärker varumärket Lerums kommun. Att utveckla kompetensförsörjningsprocessen är ett annat viktigt område. För att möjligheterna till friskvård för medarbetare i Lerums kommun ska utvecklas och utökas kommer friskvårdsbidraget att utökas och lokala initiativ uppmuntras och prövas. 20
Ekonomin i verksamhetsplanen Kommunens verksamhet ska bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Det innebär att både kommunfullmäktiges mål för verksamheten och de finansiella målen ska uppfyllas. Hur väl kommunen lyckas med en god ekonomisk hushållning bedöms utifrån verksamheternas förmåga att uppfylla fullmäktiges mål i förhållande till ekonomiska förutsättningar och kommunens finansiella målsättningar. Nedan presenteras kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för kommunfullmäktiges mål vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning är under översyn. Utgångspunkten för nuvarande modell är att målen fastställs i jämförelse med den fjärdedel av Sveriges kommuner som har de starkaste finansiella nyckeltalen. Den kommunen med de högsta värdena bildar taket och den kommunen med de lägsta värdena inom gruppen bildar golvet för de finansiella nyckeltalen. Analys och redovisning sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. Lerums kommun redovisar idag samtliga pensionsåtaganden i balans- och resultaträkningen medan modellen för god ekonomisk hushållning tillämpas exklusive pensionsåtaganden i balans- och resultaträkningen. Arbete har påbörjats med att anpassa modellen till en 21
redovisning där samtliga pensionsåtaganden ingår. Förändringen har också sin grund i en önskan om att förändra valet av jämförelsegrupper vad avser mål och belysande jämförelser. Utgångspunkten är att målen fastställs i jämförelse med relevant kommungrupp inom kommunsektorn. Analys och redovisning sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen befinner sig i en återhämtningsfas under budget- och planperioden. Under de två senaste åren har kommunen haft en bra resultatutveckling med starka resultat på 103,5 mnkr 2014 och 68,8 mnkr 2015 och bättre resultat än budgeterat. De höga resultaten och den lägre investeringstakten än budgeterat har gjort att kommunen hållit sig inom uppsatta finansiella mål. Målen är satta på koncernnivå det vill säga inklusive kommunala bolag. De kommunala bolagens påverkan på soliditeten och långfristiga skulder per invånare är dock begränsad. År 2015 var soliditeten i princip densamma för såväl kommunen som för koncernen. Budgeterad soliditet år 2016, justerad för balanspostförändring från 2015, uppgår till 43 procent exklusive ansvarsförbindelsen. Enligt föreslagen budget för 2017 uppgår soliditeten till 40 procent. Soliditeten under planåren 2018 och 2019 beräknas uppgå till 37 respektive 35 procent. Framförallt fortsatt höga behov av investeringar medför att kommunens mål vad avser soliditetsnivå inte uppfylls under budget- och planperioden. Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2015 till 27 625 kronor. Enligt budget och plan för 2017-2019 kommer den externa upplåningen att öka 2017 till 36 616 kronor per invånare och 2019 kommer långfristiga skulder per invånare uppgå till strax över 47 000 kronor per invånare. I nedanstående diagram redovisas kommunkoncernens soliditet och långfristiga skulder i förhållande till Sveriges samtliga kommuner. Den röda jämförelselinjen avser den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner som har högst soliditet respektive lägst låneskuld per invånare. 22
Budgetförslaget innebär ett resultat på 53 mnkr 2017, 39 mnkr 2018 samt 51 mnkr för 2019. Totalt innebär detta att nettokostnadsandelen uppgår till 97,6 procent för 2017 och 98,3 procent 2018 samt 97,9 procent år 2019. Prioriterade områden 2017 Förutom arbetet med inriktningsmål och mål och uppdrag, så finns det i budget riktade, resurssatta och särskilt prioriterade områden år 2017, totalt 30 mnkr. De prioriterade områdena har konkretiserats i följande kategorier: Samhällsutveckling. Exempelvis åtgärder som möjliggör en ökad takt i byggandet och balanserar tröskeleffekter i planproduktion. Totalt resurssätts dessa till 6,0 mnkr och uppdraget går till Sektor samhällsbyggnad. Kvalitetsbevarande och kvalitetshöjande åtgärder. Kan innebära åtgärder som möjliggör bibehållen nivån på drift och underhåll på tillkommande anläggningar, anpassning av befintliga lokaler utifrån lagkrav, nya verksamheter och förebyggande arbete. Totalt resurssätts dessa till 21,0 mnkr och deluppdrag går till samtliga sektorer. Attraktiv arbetsgivare. Totalt resurssätts dessa till 3,0 mnkr och uppdraget går till personalenheten inom stab och utvecklings verksamhetsområde. 23
Resursfördelning sektorer Lerums kommun (mnkr) Sektor samhällsbyggnad intäkt kostnad netto 2017 netto 2016 Ledning och internservice SB -2,9 4,4 1,5 0,9 Samhällsplanering -7,8 45,3 37,5 31,9 Teknisk service -4,1 73,1 69,0 63,2 Myndighetsutövning -8,7 18,9 10,2 10,1 Drift och Service -85,0 99,0 14,0 9,8 Totalt -108,5 240,7 132,2 115,9 Sektor samhällsbyggnad/affärsverksamhet intäkt kostnad netto 2017 netto 2016 Va -71,5 74,3 2,8 2,8 Renhållning -30,2 30,7 0,5 0,5 Kommunens verksamhetslokaler -239,2 225,3-13,9-10,2 Totalt -340,9 330,3-10,6-6,9 Sektor lärande intäkt kostnad netto 2017 netto 2016 Ledning och internservice LÄR -57,0 82,6 25,6 24,4 Verksamhetslokaler -0,3 140,0 139,7 135,5 Förskola -5,9 308,7 302,8 296,7 Grundskola förskoleklass- år 9-14,3 414,6 400,3 408,8 Fritidshem -1,3 73,4 72,1 68,7 Fritidsklubbar / gårdar -0,3 13,7 13,4 13,4 Obligatoriska särskolan -1,0 15,6 14,6 15,1 Gymnasieskolan -35,6 149,6 114,0 116,3 Gymnasiesärskolan -0,9 12,3 11,4 9,7 Vuxenutbildningen -6,2 23,1 16,9 16,1 Kultur och fritid -3,8 39,6 35,8 36,5 Kulturskolan -4,3 15,7 11,4 11,2 Bibliotek -0,7 14,4 13,7 13,4 Resultatenheter -797,5 797,5 0,0 0,0 Totalt -929,1 2 100,8 1 171,7 1 165,8 24
Sektor stöd och omsorg intäkt kostnad netto 2017 netto 2016 Ledning och internservice SO -0,9 60,3 59,4 52,7 Äldreomsorgen -15,3 186,9 171,6 170,4 Hemtjänst -87,5 89,7 2,2 2,4 Funktionshinder, beroende & sysselsättning -25,2 108,8 83,6 77,0 Hälso- och sjukvård -0,6 73,6 73,0 70,8 Myndighet -123,0 429,0 306,0 294,9 Myndighet Förebyggande och stöd 0,0 33,6 33,6 36,5 Totalt -252,5 981,9 729,4 704,7 Stab och utveckling intäkt kostnad netto 2017 netto 2016 Kommundirektör 0,0 3,3 3,3 3,7 Mottagande och integration 0,0 0,0 0,0 0,0 Politisk organisation 0,0 18,4 18,4 18,4 Utveckling -18,7 69,8 51,1 48,5 Ekonomi och Personal -1,3 45,6 44,3 40,3 Räddningstjänst 0,0 34,6 34,6 33,2 Totalt -20,0 171,7 151,7 144,1 25
Driftsredovisning VP Budget VP Verksamhet (mnkr) 2016 2017 2017 Skattefinansierad verksamhet Löneökning 2017 23 48 8 Strukturella åtgärder -1 0 0 Avsatt medel kapitalkostnadsökning 0 4 0 Resultatreglering 7 3 3 Prioriterade områden 30 0 Stab och utveckling 110 112 152 Samhällsbyggnad 112 108 132 Lärande 1 124 1 138 1 172 Stöd och omsorg 695 717 729 Räddningstjänsten 33 35 Summa skattefinansierat 2 103 2 194 2 196 Kommunens byggnader -10-14 -14 VA-verksamhet/renhållning 3 3 3 Summa affärsverksamhet -7-11 -11 Summa verksamheter 2 096 2 183 2 185 Finansförvaltning Kapitalkostnadsintäkter -45-40 -40 Pensionsskuld/pensionsutb. 15 28 28 Övrigt -8-8 -10 Reavinster -10-16 -16 Verksamhetens nettokostnader 2 048 2 147 2 147 26
Balansbudget Justerad Budget VP (mnkr) VP 2016* 2017 2017 Tillgångar Materiella och inmateriella anläggningstillgångar 2 178 2 535 2 535 Finansiella anläggningstillgångar 172 165 165 Omsättningstillgångar 546 539 539 Summa tillgångar 2 896 3 240 3 240 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat kapital 441 476 476 Årets resultat 35 53 53 Avsättningar 904 894 894 Skulder Långfristiga skulder 1 149 1 449 1 449 Kortfristiga skulder 368 368 368 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 896 3 240 3 240 * VP 2016 justerad med utfall 2015 27
Finansieringsbudget Budget Budget VP (mnkr) 2016 2017 2017 Drift Årets resultat 43 53 53 Justering för av- och nedskrivningar 116 120 120 Förändring pensionsskuld inkl löneskatt -18-10 -10 Just. för övr. ej likviditetspåverkande poster 0 0 0 Förändring kortfristiga fordringar 0 0 0 Förändring förråd och lager 25 0 0 Förändring kortfristiga placeringar 15 15 15 Förändring kortfristiga skulder 0 0 0 Förändring likvida medel drift 181 178 178 Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar -311-477 -477 Försäljning materiella anläggningstillgångar 0 0 0 Förvärv exploateringstillgångar 0 0 0 Övriga ej rörelsepåverkande poster 0 0 0 Förändring likvida medel investering -311-477 -477 Finansiering Nyupptagna lån 130 300 300 Amortering av skuld 0 0 0 Ökning långfristiga fordringar 0 0 0 Minskning långfristiga fordringar 7 7 7 Förändring likvida medel finansiering 137 307 307 Förändring av likvida medel 7 8 8 28
investeringsbudget Kommunens budgeterade investeringar under planåren 2017-2019 Total Utbetalningar Utbetalningar Utbetalningar Verksamhet (mnkr) Budget 2017 2018 2019 Stab och utveckling 9 720 2 960 4 250 2 510 Lärande 80 200 28 900 30 400 20 900 Stöd och omsorg 40 242 17 300 11 100 11 842 Samhällsbyggnad kommunala verksamhetslokaler Lärande 648 486 188 286 201 900 258 300 kommunala verksamhetslokaler SO 28 122 3 122 24 000 1 000 kommunala verksamhetslokaler övrigt 88 000 52 000 18 000 18 000 infrastruktur 304 780 97 942 141 038 65 800 Belysning 3 000 1 000 1 000 1 000 Mindre investeringar SB 4 500 1 500 1 500 1 500 VA / Renhållning 204 650 84 150 77 300 43 200 Totalt 1 411 700 477 160 510 488 424 052 29
Exploateringsbudget Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, handel, kontor och industrier. Projektet totala Namn Beskrivning/status Budget prognos Lerums centrum Programgenomförande Inkomst Ej -30 714 Detaljplan bostäder, lokaler Utgift antagen 70 950 Slutredovisas 2020 Netto 0 40 236 Norra Hallsås Inget uppdrag Inkomst Ej 0 Etapp 2 Utgift antagen 11 723 Slutredovisas 2025 Netto 0 11 723 Gråbo Centrum / Detaljplan bostäder, lokaler Inkomst Ej -66 000 bostäder Utgift antagen 69 000 Slutredovisas 2021 Netto 0 3 000 Floda Centrum Programgenomförande Inkomst Ej -15 400 Detaljplan bostäder, lokaler Utgift antagen 40 718 Slutredovisas 2018 Netto 0 25 318 Aspen Strand Inget uppdrag Inkomst Ej -140 170 Utgift antagen 130 889 Slutredovisas 2025 Netto 0-9 281 Mindre projekt inom Inkomst Ej 0 dpl Är delaktiverad Utgift antagen 1 Slutredovisas årligen 2017 Netto 0 1 Öxeryd Inkomst Ej -10 000 Utgift antagen 2 000 Slutredovisas 2018 Netto 0-8 000 Plan.Bostäder Inkomst Ej 0 Uddared 4:22 Utgift antagen 13 Slutredovisas 2017 Netto 0 13 Lärkvägen Inkomst 0 0 Uddared 4:22 Är delaktiverad Utgift 46 46 Slutredovisas 2017 Netto 46 46 Skiffervägen Inget updprag Inkomst -3 058-3 058 Utgift 2 960 2 960 Slutredovisas 2017 Netto -98-98 Stenkullen, Detaljplan verksamhets mark Inkomst -10 000-9 600 Stillestorp Utgift 10 000 11 815 Slutredovisas 2018 Netto 0 2 215 Tollestorp (J&R) Detaljplan verksamhets mark Inkomst -15 000-25 807 Utgift 12 000 15 372 Slutredovisas 2017 Netto -3 000-10 435 Norra Hallsås (HP) Detaljplan bostäder Inkomst -113 000-100 799 Utgift 93 000 95 654 Slutredovisas 2017 Netto -20 000-5 145 Biskopssiken Detaljplan bostäder Inkomst -13 000-15 223 Utgift 9 000 10 533 Slutredovisas 2017 Netto -4 000-4 670 30
Projektet totala Namn Beskrivning/status Budget prognos Aggetorp 1:21 mfl Detaljplan bostäder Inkomst -5 740-3 700 Utgift 4 510 5 981 Slutredovisas 2017 Netto -1 230 2 281 Floda 3:43 Detaljplan bostäder Inkomst -32 480-995 Högsboholmsvägen Är delaktiverad Utgift 29 480 51 Slutredovisas 2017 Netto -3 000-944 Gamla Ramfabriken Detaljplan bostäder Inkomst -5 065 359 Är delaktiverad Utgift 200 0 Slutredovisas 2017 Netto -4 865 359 Lilla Bråta Detaljplan bostäder Inkomst -20 355-21 300 (skogssällskapet) Utgift 17 305 18 300 Slutredovisas 2018 Netto -3 050-3 000 Telestationstomten Detaljplan bostäder Inkomst Ej -417 Är delaktiverad Utgift antagen 97 Slutredovisas 2017 Netto 0-320 Summa nto inkl. ränta antagna projekt -39 197-19 391 Summa nto inkl. ränta ej antagna projekt 0 62 690 Summa netto inklusive ränta -39 197 43 299 Slutredovisas 2017-18 912 2018 16 533 2019 0 2020 40 236 2021 3 000 2022 0 2023 0 2024 0 2025 2 442 2026 0 Summa 43 299 31
Bilagor Barn- och elevpeng 2017 Kommunens skyldighet att lämna bidrag till enskilt bedrivna förskolor, pedagogisk omsorg, förskoleklasser, grundskolor samt fritidshem regleras i skollagen. För att uppnå lika villkor för kommunala och enskilda utförare utgår Lerums kommuns barn- och elevpeng från det lagstiftningen anger som grundbelopp, som är lika för alla anordnare, såväl enskild som kommunal, inom och utanför Lerums kommun. Vid utbetalning av bidrag till kommunal anordnare görs ett avdrag på barn- och elevpengen för att finansiera vissa kommungemensamma resurser. Vid utbetalning av bidrag till enskild anordnare tillkommer ett generellt administrationspåslag om 3% och 6 % för momskompensation. Dessutom tillkommer ersättning för lokaler beräknat enligt kommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev för motsvarande verksamhet. Bidragsbelopp till fristående förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem justeras även för föräldraavgifter med anledning av att enskilda anordnare tar ut sina egna avgifter. Justeringen är beräknad utifrån de regler som gäller för maxtaxa, som ska tillämpas för samtliga föräldraavgifter. Barn- och elevpeng 2017 Barnomsorgsavgift Grundbelopp Adm 3% Belopp 2017 Kommunal verksamhet Avdrag gemensamma resurser Belopp 2017 Moms Enskild (privat) verksamhet Löneökn. Lokaler 2017 (inkl. (inkl adm. adm och och moms) moms) Grundskola Förskoleklass 46 246 1 387 47 633-2 161 45 472 2 858 12 855 930 64 276 Skolår 1 5 59 481 1 784 61 265-2 920 58 346 3 676 12 855 1 177 78 973 Skolår 6 9 68 513 2 055 70 568-3 399 67 169 4 234 12 855 1 334 88 991 Individ.integrerad särskola Sär ind 1 5 153 563 4 607 158 170-7 380 150 790 9 490 12 855 2 956 183 471 Sär ind 1 5 F 338 462 10 154 348 616-20 186 328 430 20 917 12 855 6 605 388 992 Sär ind 6 9 178 619 5 359 183 978-9 435 174 543 11 039 12 855 3 477 211 349 Sär ind 6 9 F 409 743 12 292 422 035-25 443 396 592 25 322 12 855 8 033 468 245 Fritidshem 29 047 871 29 919-1 048 28 871 1 795-6 754 7 519 512 32 991 Förskola 1 2 ÅR 0 15 tim 74 284 2 229 76 513-1 005 75 508 4 591-13 074 16 387 1 391 85 807 > 15 tim 146 731 4 402 151 133-1 981 149 151 9 068-13 074 16 387 2 691 166 204 3 6 ÅR 0 15 tim 51 456 1 544 52 999-646 52 353 3 180 0 16 387 1 146 73 712 > 15 tim 101 067 3 032 104 100-1 263 102 836 6 246-9 174 16 387 1 852 119 410 Pedagogisk omsorg 1 2 ÅR 0 15 tim 62 825 628 63 453-845 62 607 3 807-13 074 877 55 064 > 15 tim 124 191 1 242 125 433-1 668 123 765 7 526-13 074 1 939 121 824 3 6 ÅR 0 15 tim 43 930 439 44 370-565 43 804 2 662 0 725 47 757 > 15 tim 86 401 864 87 265-1 106 86 159 5 236-9 174 1 280 84 608 Belopp 2017 32
Socioekonomisk resursfördelning 2017 Socioekonomisk resursfördelning till förskoleklass och grundskola Lerums kommun införde år 2010 en socioekonomisk resursfördelningsmodell för förskoleklass och grundskola. Syftet med modellen är att öka andelen elever som når minst godkänt nivå genom att tillskjuta extra resurser till skolor som, relativt övriga skolor i Lerum, har fler socioekonomisk utsatta elever. Faktorerna som används i modellen för att beräkna varje elevs socioekonomiska situation är föräldrars utbildningsnivå, föräldrars ekonomiska situation, migrationsbakgrund och kön. Det socioekonomiska bidraget betalas ut som en extra ersättning varje månad vid sidan av den ordinarie elevpengen. Från och med budgetåret 2014 införs en omräkning av det socioekonomiska beloppet utifrån ett genomsnitt av de tre senaste årens socioekonomiska index per enhet. Tilldelningen 2017 är alltså ett snitt av beräknad data för åren 2017, 2016 och 2015. Målet med det förändrade beräkningssättet är att åstadkomma en mer jämn bidragstilldelning mellan åren vilket underlättar den organisatoriska och verksamhetsmässiga planeringen. Skolor F-5 % år 2017 Belopp 2017 % år 2016 Belopp 2016 Almekärrsskolan 0,0% 0 0,0% 0 Aspenässkolan 0,0% 0 0,0% 0 Berghultskolan 11,0% 384 664 10,0% 350 158 Centralskolan 0,0% 0 0,0% 0 Hulanskolan 0,8% 27 188 0,3% 9 364 Hästhagenskolan 7,6% 264 247 8,5% 295 859 Knappekullaskolan 0,0% 0 0,0% 0 Lekstorpsskolan 12,8% 446 645 14,3% 500 700 Ljungviksskolan 12,7% 444 174 16,7% 584 123 Montessori - Aspen 0,0% 0 0,0% 0 Montessori - Floda säteri 0,0% 0 0,0% 0 Röselidsskolan 25,2% 879 072 22,6% 790 839 Stenkulan 21,3% 742 726 19,5% 680 586 Tolleredskolan 0,0% 0 0,0% 0 Uddaredskolan 0,0% 0 0,0% 0 Östad skola 8,7% 304 953 8,1% 281 357 Totalt 100,0% 3 493 670 100,0% 3 492 986 Skolor 6-9 % år 2017 Belopp 2017 % år 2016 Belopp 2016 Alléskolan 0,0% 0 0,0% 0 Ljungviksskolan 34,7% 869 203 35,7% 894 153 Röselidsskolan 38,2% 958 647 38,8% 972 911 Lekstorpsskolan 13,2% 330 143 8,1% 202 863 Montessori - Floda säteri 0,0% 0 0,0% 0 Rydbergsskolan 0,0% 0 0,0% 0 Stenkulan 13,9% 348 337 17,4% 437 087 Torpskolan 0,0% 0 0,0% 0 Totalt 100,0% 2 506 330 100,0% 2 507 014 Totalt 6 000 000 6 000 000 33
Elevpeng för elever inom gymnasieskola Elevpeng för elever inom gymnasieskola Elevpengen till Lerums gymnasium utgår 2017 från 97% av fastställd interkommunal prislista 2017 inom Göteborgsregionen. Sedan görs ett avdrag för lokalhyra (som istället finansieras med centralt avsatta medel), vissa sektorsgemensamma utvecklingsfrågor samt administration och ersättning för löneökning 2017. Ersättning för löneökning 2017 tilldelas i särskild ordning under aktuellt år. Elevpengen varierar med elevens val av program. För program som finns i egen regi på Lerums gymnasium utgår bidrag till fristående gymnasieskolor i enlighet med den interna resurstilldelningen till Lerums gymnasium med tillägg för lokalbidrag och årets löneavtal. Bidraget justeras med ett avdrag motsvarande kommunens administrativa kostnader och med tillägg för generell administration på tre procent och momskompensation på sex procent. För program som Lerums gymnasium inte erbjuder, men som finns inom Göteborgsregionens samverkansavtal, utgår bidrag till fristående gymnasieskolor i enlighet med samverkansavtalets prislista. Bidraget justeras med ett avdrag för framräknad administrationskostnad men med tilllägg för generell administration motsvarande tre procent och momskompensation motsvarande sex procent. I samtliga bidragsbelopp finns kostnader för skollunch inräknat. För de fristående gymnasieskolor som inte erbjuder kostnadsfria skolluncher görs ett avdrag på bidraget med 4.600 kr/elev och år (2.300 kr/elev och termin) avseende de program som finns i egen regi på Lerums gymnasium. På de program som Lerums gymnasium inte erbjuder, men som finns inom Göteborgsregionens samverkansavtal görs motsvarande avdrag i enlighet med samverksamavtalet. För utbildningar inom nationella program som inte finns i egen regi och inte heller inom Göteborgsregionens samverkansavtal utgår ersättning enligt, den av staten, fastslagna riksprislistan. I efterföljande prislista framgår ersättning till enskilda utbildningsaktörer som erbjuder utbildningsplats till ungdomar folkbokförda i Lerums kommun. Priset utgår från ovanstående beräkningsgrund. 34