Solhems förskolor. Ingress

Relevanta dokument
Vi strävar efter en välkomnandets förskola, vilket innebär att vi välkomnar allas olikheter. Vi gör skillnad för människan i vardagen.

Vasaparkens förskolor

Förskoleenheten Naturriket

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Blackebergs förskolor

Kvalitetsgaranti - Förskoleenheten Naturriket

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Vågavilja K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Sjöstjärnan

Förskolan Akleja K V A L I T E T S G A R A N T I

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Sjöstjärnan

Äppelvikens förskolor

Vasaparkens förskolor

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Mitt i City förskolor

Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

K V A L I T E T S G A R A N T I. Den lilla förskolan som erbjuder lugn och ro

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Kvalitetsgaranti - Baltazar

Förskolebarnens utveckling - vår utmaning

Kvalitetsgaranti - Äppelvikens förskolor

Senast ändrat

Förskolan Muminstugan

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Kvalitetsgaranti Herrängens förskolor

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Kvalitetsgaranti - Örby förskolor

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Enskede gård Förskolan Terrassen

Verksamhetsplan

Arbetsplan 2015/2016

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

K V A L I T E T S G A R A N T I

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

Spånga sydöstra förskoleenhet

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Arbetsplan. Killingens förskola

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsgaranti - Snösätras förskolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Enskede gårds förskolor

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

Mitt i City förskolor

Mitt i City förskolor

Förskolan Solängen K V A L I T E T S G A R A N T I

Sabbatsbergs Förskolor

Snösätra förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Bäverhyddan Bäverbäcksgränd 5. Rödmyran Bäverdammsgränd 5

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Innehå llsfö rteckning

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Förskolan Citrusgården

Önskehemsgatan 32 4 avdelningar. Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Arbetsplan för Östra förskolan

Gärdets förskolor 2012

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Förskolan Regnbågen. Barnens framtidstro - vår utmaning

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Förskolan som sätter leken i centrum för barns lärande

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Kvalitetsgaranti Solbergaskogens förskolor

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Johannes förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Tyck till om förskolans kvalitet!

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Transkript:

K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (7) Solhems förskolor Ingress Vår verksamhetsidé bygger på tillit, samspel, delaktighet, meningsfullhet och att respektera individen. Vi vuxna ska arbeta utifrån demokratiska principer, allas lika värde och därigenom vara förebilder för barnen. Den pedagogiska miljön och verksamhetens innehåll ska utmana och uppmuntra barns lärande. Pedagogerna arbetar som reflekterande praktiker och tillsamman med barnet erövrar en ny syn på kunskap och lärande. Den pedagogiska dokumentationen ska ligga till grund för vårt arbete. Flera av våra förskolor lägger stor energi på att utveckla ett matematiskt, naturvetenskapligt och tekniskt tänkande. Tre av våra förskolor ingår i nätverk som bygger på Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Den bygger på en syn på barn som kompetenta och utrustade med många förmågor. De lägger också stor vikt vid barns rättigheter och kunskapande. Vi arbetar för ett förtroendefullt samarbete med föräldrarna. De ska få information om verksamhetens mål, åtaganden och syfte och ges möjlighet till inflytande. Vi strävar efter en välkomnandets förskola, vilket innebär att vi välkomnar allas olikheter. Faktaruta för Solhems förskolor

Sid 2 (7) Antal förskolor i enheten: 7 Beräknat platsantal i snitt under året: 320 Ledning: 1 förskolechef, 1 bitr. förskolechef, 1 pedagogista Antal anställda totalt omräknat till heltidstjänster: 60,3 (innefattar alla personalkategorier) Andel förskollärare: 40,9 % Pedagogisk inriktning: Reggio Emilia inspiration, traditionell förskolepedagogik Övrig information: 1 NTA-utbildare, 2 dagbarnvårdare Ovanstående uppgifter avser förhållandet den 1/2 2012 Våra förskolor Kälvestavägen 120 Salagatan 44 Spånga stationsväg 83 Aslögsvägen 19 Utgårdsvägen 55a Älvkvarnsvägen 132 Sörgårdsvägen 155 Uppgårdsvägen: 2 familjedaghem: 1-6 åringar, 2 dagbarnvårdare Två pedagoger på enheten har specialkompetens, en inom musik och den andra är NTA-pedagog. Styrdokument Förskolans verksamhet styrs av Skollag, Läroplan för Förskolan, Stockholms stads Förskoleplan, FN:s barnkonvention samt vår stadsdels uppställda mål. Satsningar/Utmaningar Hälsoprojektet.Verksamhet och hälsa. Kvalitetsgrupper/utvecklings arbete: impementering av den reviderade läroplanen. Uppföljning, utvärdering och utveckling, mål och resultatstyrning. Helhetssyn på lärandet. Dokumentation/pedagogisk

Sid 3 (7) dokumentation. Avdelningsreflektioner tillsammans med pedagogista kring det pedagogiska arbetet. ÅTAGANDE Genom ett medvetet arbetssätt ges barnen möjlighet att ta ansvar och värna om miljön. Vuxnas förhållningssätt (hur vi gör) och att tillåta barn ta ansvar. Barnen deltar i avdelningens källsortering. Göra barnen medvetna om betydelsen av att släcka lampor och stänga av rinnande vatten. Vi utforskar naturen och samtalar kring den. Olika former av naturvetenskapliga experiment och projekt. Återanvändning av skräpmaterial. ibland gör vi eget papper och konstruerar nya saker av skräp. Inom enheten anordnas kultur och fysiska aktiviteter för, med och av barnen. Pedagogerna organiserar miljöer där barnen har möjlighet till olika skapande aktiviteter I våra projekt kan förekomma vissa kulturaktiviteter som t.ex. Musée besök Olika former av teater erbjuds barnen Vi utnyttjar biblioteket för att låna böcker och lyssna på sagostunder/teater Pedagogerna dramatiserar sagor och musik tillsammans med barnen Pedagogerna erbjuder olika former av fysiska utmaningar, ofta i våra närliggande parklekar. Vi utnyttjar stadsdelens sportanläggningar bl.a för skridskoåkning och bollspel. Förskolan skall vara en trygg och säker plats för alla barn Handlingsplan för barnsäkerhet Barnskyddsrond 1ggr/termin Kontinuerlig utbildning för medarbetare i HLR och brandsäkerhet. Enheten synliggör förskolans verksamhet. Uppdatera innehållet i Jämförservice Den pedagogiska dokumentationen som synliggör innehållet i verksamheten. Delge nya föräldrar informationsblad Uppdatera föräldrapärmar Månadsbrev ut till föräldrar Den dagliga kontakten.

Sid 4 (7) Barnen utvecklar sin kommunikationsförmåga, identitet och självkänsla i mötet/samverkan med omvärlden. Pedagogerna uppmuntrar barnen att samarbeta, ta ett gemensamt ansvar och att lyssna på och respektera varandras åsikter. Vi använder olikheter som verktyg för att främja barns självkänsla och identitet. (Jag duger/är bra som jag är) Vi använder mötesplatser som verktyg då vi tror att barnen blir till(nya erfarenheter) i varje nytt möte. Vi lyssnar in varje enskilt barns tankar, idéer,åsikter och känslor utan värderingar. Vi uppmuntrar barnen att ta egna initiativ och att ifrågasätta i olika situationer. Barnen ges möjlighet att använda och välja bland många olika uttryckssätt. Vi uppmuntrar barnen att förhandla för att nå enighet. Varje barn har möjlighet att prova olika aktiviteter utan att låta sig hindras av vad som traditionellt förväntas av flickor och pojkar. Samt, det är av stor vikt att pedagogerna respekterar individen genom sitt bemötande. Enheten har god kompetens för att möta varje barns behov genom val av rätt insats. Närvarande vuxna som observerar barnen i vardagen och under verksamhet. Utifrån det utformas arbetssätt så att verksamheten kan möta barnen. Vi inkluderar alla barn i gruppen och uppmärksammar de barn som behöver mer hjälp och stöd i sin utveckling. I ett nära samarbete med föräldrarna utarbeta en handlingsplan för barnets utveckling vid behov, som sedan följs upp kontinuerligt. Vid behov tillsammans med föräldrarna ansökan om medel för resursförstärkning. Öppen kommunikation pedagoger - föräldrar. (Bakom stängda dörrar) Samtal vid behov. Lyhörda och lyssnande pedagoger. Flexibel anpassning efter föräldrars önskemål. Situationsanalyser och reflektioner. Lösningsinriktad utgångspunkt. Anpassa miljön och smågrupps sammansättningen efter de behov som finns/uppstår. Lyfta olikheter som något positivt. Utbyte av erfarenheter. Vad fungerar hos er och vad fungerar hos oss. Likabehandlingsplanen och värdegrunden skall diskuteras och revideras varje år samt omsättas i den dagliga verksamheten. Vi arbetar för att barnen skall känna att de kan, att de utvecklas utifrån sina förutsättningar och att de ges möjlighet att utveckla sin identitet och lita på sin egen förmåga. Vi lyfter medvetet olikheter och ser det som en tillgång för att respektera varandra. "Det vi lyser på växer", att uppmärksamma och benämna de positiva handlingarna. Ett medvetet förhållningssätt som bygger på allas lika värde. Likabehandlingsplan och värdegrund diskuteras

Sid 5 (7) på reflektion, handledning och APT. Alla medarbetare ska aktivt och reflekterande arbeta med likabehandlingsplanen och värdegrunden Barnen utvecklar sin förståelse och samverkan om och med sin omvärld med språket som verktyg. Pedagogerna är medvetna om sin betydelse som språklig förebild och använder ett rikt och nyanserat språk i både omsorgssituationer och i olika aktiviteter Genom sång och musik, sagoläsning, lek och drama. Bekräfta barnens språk genom att samtala och lyssna aktivt. Ge tid till dialog och ge barnen möjlighet att återberätta och reflektera över vad som händer i vardagen Vi främjar språkutvecklingen genom möten mellan barn/barn och pedagoger/barn i olika arrangerade aktiviteter där dialogen ligger som grund. Vi erbjuder barnen en miljö där det egna uttrycket, muntligt och kreativt, får utrymme och de ges utrymme för egna uppfattningar. Vi tänker medvetet kring vår fysiska miljö, så att möten naturligt kan uppstå mellan barnen och leda till dialog. Barnen utvecklar sitt tänkande och sin kommunikation med hjälp av matematiska begrepp och naturvetenskapliga perspektiv. Barn har tillgång till material och miljöer som stimulerar matematiskt, naturvetenskapligt och tekniskt tänkande Vi uppmuntrar barnen att upptäcka och utforska matematik, naturvetenskap och teknik genom lek, projekt och vardagliga rutiner Barn ges möjlighet till att reflektera, resonera och argumentera Vi främjar språkutvecklingen genom möten mellan barn/barn och pedagoger/barn i olika arrangerade aktiviteter där dialogen ligger som grund. Vi tänker medvetet kring vår fysiska miljö, så att möten naturligt kan uppstå mellan barnen och leda till dialog. Att ha ett naturvetenskapligt förhållningssätt i barnens utforskande. Litteratur som lockar till nya utforskanden och frågeställningar. Barnen ges förutsättningar för en god och planerad övergång till skolan. Kontinuerliga möten med skolans personal för information- och kunskapsutbyte om bådas verksamheter. Uppföljningsmöten för utvärdering. Gemensamt underlag för föräldrar och pedagoger där barnens utveckling och lärande synliggörs. Använda tidigare dokumentation som underlag ex. portfoliopärmen eller projektpärmen. Gemensam träff i parken för enhetens 5-åringar, 1ggr/vecka. Att på våren/försommaren få utforska blivande förskoleklassens utemiljö. (Skolor i närområdet) Erbjuda föräldrar ett överlämningssamtal tillsammans med all personal. Skolbesök.

Sid 6 (7) Föräldrar ges delaktighet, inflytande och kunskap om förskolans verksamhet och barns utveckling o lärande. Föräldrar får information inför barnets start på förskolan. Alla avdelningar har en informationspärm. Ett uppföljningssamtal genomförs efter avslutad inskolning. Pedagoger och föräldrar delger varandra kunskap och erfarenhet om barnets utveckling och behov. Pedagogisk dokumentation och portfoliopärmarna synliggöras för föräldrar. På hösten har vi startauppsamtal och på våren utvecklingssamtal. Föräldramöten med minnesanteckningar Föräldrarådsmöte 2 gånger per termin RÄTTELSE I de fall ni som föräldrar inte anser att förskolan lever upp till åtagandena uppmanas ni att kontakta avdelningspersonalen eller förskolechefen för att framföra era synpunkter. Vi tar upp de synpunkter som inkommit från er och diskuterar dem. Om vi finner synpunkterna relevanta omprövar vi vårt arbetssätt för att uppfylla åtagandet om det är möjligt. I annat fall får vi konstatera att vi åtagit oss något som vi, av olika skäl, inte kan leva upp till. Vi får då till nästkommande verksamhetsår revidera våra åtaganden. SYNPUNKTER / KLAGOMÅL Vid klagomål och synpunkter på verksamheten vänder ni er första hand till personalen på den avdelning där ert barn går, ni kan även kontakta förskolechef Kitty Sund-Nilsson på tfn. 508 41 415. Om ni inte anser att ni får gehör för era synpunkter kan ni vända er till avdelningschefen för Förskola-fritid-prevention, Eva Broström tfn. 508 03 344. VILL DU VETA MER? Vill ni veta mer om hur vi arbetar så är ni välkomna att besöka verksamheten. Vi ser ert intresse som möjlighet för oss att utveckla vårt arbete. Stockholm 20120208 Kitty Sund-Nilsson Förskolechef Solhems förskolor Tlf 50841415 Telefax 50841416 e.post: kitty.sund-nilssonstockholm.se Spånga 2012-03-22

Sid 7 (7) Connie Stålhäll wallin Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Solhems förskolor Adress: Adress: Telefon: Telefon: Telefax: Telefax: E-post: E-post: DENNA GARANTI GODKÄNDES AV NÄMNDEN/FÖRVALTNINGEN 2012-04-19