Tid Muntliga uppgifter

Relevanta dokument
Gruppuppgift I. Tid. Säg till eleverna

rektangel cirkel triangel 4 sidor 3 sidor 4 sidor

Matematik klass 1 Problemlösning nummer 1

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0, cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Catherine Bergman Maria Österlund

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Delprov D: Geometriska figurer och deras egenskaper

Gruppuppgift II. Resonemang om tid

Södervångskolans mål i matematik

Gilla matematik. Yvonne Franzon & Anette Skytt. Bedömningsstöd i matematik för grundsärskolans årskurs 1 6. Gilla Matematik

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

parallellogram pentagon hexagon parallelltrapets

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Försök med matematik och Mattehuset Tema Trollkarlen

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever SVENSKA. Geometri Matematik. 1 2 Steg 3

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

En parallellogram har delats i två delar P och Q som figuren visar. Vilket av följande påståenden är säkert sant?

geometri och statistik

PRIMA MATEMATIK UTMANING 1 FACIT

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Delprov B: Maskinen. Delprov C: Maskinen

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Ordlista 1A:1. siffra. tal. antal. räkneord. Dessa tio ord ska du träna. Öva orden

Ordlista 2B:1. väggklocka. armbandsklocka. väckarklocka. Dessa ord ska du träna. Öva orden

Matematik. Namn: Datum:

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Trollpengar. I trollens rike finns det pengar, men inte sådana som vi är vana vid. De använder sig av stenar, kottar och pinnar.

Elevers kunskaper i geometri. Madeleine Löwing

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Vad jag ska kunna! Åk 2

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Om undervisningen. Att förstå tal. Förstå och använda tal en handbok

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Lektionsaktivitet: Känna igen, hitta och beskriva

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit

Matematikpärmen fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

9 Geometriska begrepp

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Känguru 2012 Benjamin sid 1 / 8 (åk 6 och 7)

Matematik klass 2 Problemlösning nummer 2

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

Kängurutävlingen Matematikens Hopp Benjamin 2003 Uppgifter

Facit Tummen upp! Matte åk 4. Facit till Tummen upp! Matte åk Liber AB Får kopieras 1

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Volym. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Geometri och statistik Blandade övningar. 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data

Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan)

Arbetsområde: Från pinnar till tal

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Geometri. Mål. 50 Geometri

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Språkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

natur och miljö Syfte

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Ecolier för elever i åk 3 och 4

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg = = = = = = =

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2019 Benjamin

Innehåll och förslag till användning

STARTAKTIVITET 2. Bråkens storlek

Del B, C och D samt gruppuppgifter

Vad är geometri? För dig? I förskolan?

Bedömning för lärande i matematik

Volym. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning Mönster i talföljder. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning. Fortsätt talföljden.

Provkapitel Mitt i Prick matematik FK

Aktivitetskalender Matematik

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 2019 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7

Avdelning 1, trepoängsproblem

M=matte - Handledning

FORMER, MÖNSTER OCH TESSELERINGAR

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Transkript:

Tid Muntliga uppgifter Till uppgift 1 5 behövs en ställbar klocka. Tid Begrepp 1. Ställ elevnära frågor där du får svar på frågor om idag, igår och i morgon till exempel: Vilken dag är det idag? Vad gjorde du igår? Vad ska du göra i morgon Tid Mäta 1. Ställ klockan på 1. Hur mycket är klockan? Fortsätt med några hela klockslag. 2. Hur många år är du? 2. Ställ klockan på halv 2. Hur mycket är klockan? Fortsätt med några halva klockslag. 3. När är din födelsedag?/när fyller du år? 3. Ställ klockan på kvart i 3. Hur mycket är klockan? Ställ klockan på kvart över 3. Hur mycket är klockan? Fortsätt med några klockslag som visar kvart i/över. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. TID. SKOLVERKET 2016

Tid Begrepp Tid Mäta 4. För ett samtal med eleven där eleven berättar om sin skoldag. Berätta om din skoldag. Vad gör du först? Vad händer sedan? Vad är det sista du gör innan du går hem från skolan? 4. Ställ klockan på tjugo i 3. Hur mycket är klockan? Ställ klockan på tio över 3. Hur mycket är klockan? Fortsätt med några klockslag som visar tjugo i/över samt tio i/över. 5. För ett samtal med eleven där eleven berättar om vad som händer under en vecka. Använd de bildstöd som eleven behöver. Berätta om någon eller några dagar i din vecka. Ställ eventuellt frågor som kan hjälpa eleven. 5. Ställ klockan på fem i halv 4. Hur mycket är klockan? Ställ klockan på fem över halv 4. Hur mycket är klockan? Fortsätt med några klockslag som visar fem minuter i/över halv. 6. Vad gör du klockan 7 på morgonen? Vad gör du klockan 12 på dagen? Vad gör du klockan 12 på natten? GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. TID. SKOLVERKET 2016

Pengar Muntliga uppgifter Till uppgifterna behövs enkronor, femkronor, tiokronor och en tjugokronorssedel. Pengar Namn och värde 1. Ta fram en enkrona, en femkrona och en tiokrona och fråga: Vilket mynt är värt mest? Vilket mynt är värt minst? Till uppgift 1 4 behövs sedlar och mynt, se respektive uppgift, samt Underlag pengar. Till uppgift 5 behövs Underlag stapeldiagram. Använda pengar 1. Ta fram Underlag pengar. Vilken sak kostar mest? Vilken sak kostar minst? 2. Ta fram 10 enkronor och en femkrona. Du har en femkrona. Hur många enkronor är lika mycket (värda) som en femkrona? 2. Ta fram en tiokrona, en femkrona och en enkrona (16 kr) samt Underlag pengar. Säg en sak som du kan köpa från bilden om du har så här mycket pengar. 3. Ta fram 15 enkronor och en tiokrona. Du har en tiokrona. Hur många enkronor är lika mycket (värda) som en tiokrona? 3. Ta fram en tjugokronorssedel, en tiokrona, en femkrona och en enkrona (36 kr) samt Underlag pengar. Du köper en glass och en penna. Vilka pengar kan du betala med? GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. PENGAR. SKOLVERKET 2016

Pengar Namn och värde Använda pengar 4. Ta fram 5 femkronor och en tiokrona. Du har en tiokrona. Hur många femkronor är lika mycket (värda) som en tiokrona? 4. Ta fram en tiokrona och 5 enkronor samt Underlag pengar. Du köper en glass och betalar med en tiokrona. Hur mycket får du tillbaka? Du kan ställa fler frågor utifrån bilden om du behöver. 5. Ta fram en tjugokronorssedel. Vad skulle du kunna köpa i en affär om du hade 20 kronor? 5. Ta fram Underlag stapeldiagram. Hur mycket kostar päronet? Hur mycket kostar apelsinen? Hur mycket kostar bananen och äpplet tillsammans? Du kan ställa fler frågor utifrån bilden om du behöver. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. PENGAR. SKOLVERKET 2016

GILLA MATEMATIK. UNDERLAG PENGAR. SKOLVERKET 2016

Pris kr 7 6 5 4 3 2 1 0 Ett päron Ett banan Ett apelsin Ett äpple GILLA MATEMATIK. UNDERLAG STAPELDIAGRAM. SKOLVERKET 2016

Geometriska objekt Muntliga uppgifter Till uppgifterna behövs geometriska objekt: cirklar, trianglar, rektanglar, kvadrater. Se till att det finns objekt i olika färg, storlek och tjocklek. Geometriska objekt med konkret material 1. Håll upp en cirkel. Ta fram en likadan. Hur är de lika? Här kan eleven välja ett objekt som har samma färg, storlek eller tjocklek. Till uppgift 1 behövs 8 föremål i olika storlek och färg t ex knappar. Till uppgift 2 7 behövs Underlag geometriska objekt. Geometriska objekt utan konkret material 1. Ta fram 8 föremål med olika storlek och färg. Sortera till exempel efter storlek. Så här har jag sorterat. Stora för sig och små för sig. Kan du sortera på något annat sätt? Hur har du sorterat? 2. Håll upp en cirkel. Ta fram en som ser olik ut. Hur är de olika? Här kan eleven välja ett objekt som har olika färg, storlek eller tjocklek. 2. Ta fram Underlag geometriska objekt. Peka på en cirkel. Peka på en likadan. Hur är de lika? Här kan eleven välja ett objekt som har samma färg eller form. 3. Håll upp en cirkel. Ta fram en som har samma form. Här måste eleven välja ett objekt med samma form. Fortsätt med övriga objekt. 3. Ta fram Underlag geometriska objekt. Peka på en triangel. Peka på en med samma form. Fortsätt med övriga objekt. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. GEOMETRISKA OBJEKT. SKOLVERKET 2016

Geometriska objekt med konkret material 4. Ge mig en cirkel. Fortsätt med övriga objekt trehörning (triangel), fyrhörning (kvadrat, rektangel). Geometriska objekt Namn/Datum: utan konkret material 4. Ta fram Underlag geometriska objekt. Peka på en cirkel. Fortsätt med övriga objekt. 5. Peka på ett objekt i taget. Vad heter den? Fortsätt med övriga objekt. 5. Ta fram Underlag geometriska objekt. Peka på ett objekt i taget. Vad heter den? Fortsätt med övriga objekt. 6. Beskriv en cirkel för eleven. Den är rund. Vilken tänker jag på? 6. Ta fram Underlag geometriska objekt. Beskriv en triangel för eleven. Den har 3 hörn och 3 sidor. Vilken tänker jag på? Fortsätt med övriga objekt. 7. Ta fram Underlag geometriska objekt. Peka på en cirkel. Beskriv hur en cirkel ser ut. Fortsätt med övriga objekt. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. GEOMETRISKA OBJEKT. SKOLVERKET 2016

GILLA MATEMATIK. UNDERLAG GEOMETRISKA OBJEKT. SKOLVERKET 2016

Geometriska mönster Muntliga uppgifter Till uppgifterna behövs ett antal klossar i färgerna röd och blå samt ytterligare en färg. Färg 1. Använd klossar i 2 färger. Lägg 4 klossar i mönstret: Röd, blå, röd, blå och säg mönstret högt. Gör ett likadant mönster. Till uppgifterna behövs olika geometriska objekt. Form 1. Använd geometriska objekt. Lägg dem i mönstret: Cirkel, triangel, cirkel, triangel, cirkel Vilken ska du lägga efter cirkeln? Peka på cirkeln om det behövs. 2. Använd klossar i 2 färger. Lägg 5 klossar i mönstret: Röd, blå, röd, blå, röd och säg mönstret högt. Fortsätt mönstret. Vilken kloss ska du lägga efter den röda klossen? 2. Använd geometriska objekt. Lägg dem i mönstret: Triangel, cirkel, cirkel, triangel, cirkel, cirkel, triangel Vilken ska du lägga efter triangeln? Peka på triangeln om det behövs. 3. Använd klossar i 2 färger. Lägg 7 klossar i mönstret: Blå, röd, röd, blå, röd, röd, blå och säg mönstret högt. Fortsätt mönstret. Vilken kloss ska du lägga efter den blå klossen? 3. Använd geometriska objekt. Lägg dem i mönstret: Cirkel, triangel, fyrhörning, cirkel, triangel, fyrhörning, cirkel Vilken ska du lägga efter cirkeln? Peka på cirkeln om det behövs. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. GEOMETRISKA MÖNSTER. SKOLVERKET 2016

Färg Form 4. Använd klossar i 3 färger. Gör ditt eget mönster. Berätta vilket mönster du har lagt. 4. Använd geometriska objekt. Gör ditt eget mönster. Beskriv ditt mönster. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. GEOMETRISKA MÖNSTER. SKOLVERKET 2016

Lägesord Muntliga uppgifter Till uppgift 1 2 behövs Underlag lägesord 1. Till uppgift 3 behövs en tallrik, ett glas, bestick och en servett. Känna till lägesord 1. Använd Underlag lägesord 1. Vad är framför stolen? Vad är under stolen? Vad är bakom stolen? Till uppgifterna behövs Underlag lägesord 2. Klipp ut orden bakom, framför, över och under. Använda lägesord 1. Använd Underlag lägesord 2. Beskriv ett föremåls placering i rummet där du använder ordet bakom. Säg till exempel: Jag kommer att använda ordet bakom. Bakom stolen står en väska. Nu ska du beskriva något i rummet. Du ska också använda ordet bakom. 2. Använd Underlag lägesord 1. Vad är på lådan? Vad är bredvid lådan? Vad är i lådan? 2. Fortsätt på samma sätt med ordet framför. Jag kommer att använda ordet framför. Framför fönstret står en blomma. Nu ska du beskriva något i rummet. Du ska också använda ordet framför. 3. Ordna en situation där eleven ska duka till lunch. Du behöver tallrik, glas, bestick och servett. Säg följande till eleven: Ställ tallriken på bordet. Lägg servetten under tallriken. Ställ glaset på tallriken. 3. Fortsätt på samma sätt med ordet över. Jag kommer att använda ordet över. Över bordet hänger en lampa. Nu ska du också beskriva något i rummet. Du ska också använda ordet över. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. LÄGESORD. SKOLVERKET 2016

na t Känna till lägesord Använda lägesord 4. Säg följande till eleven: Lägg besticken bredvid tallriken. Ställ dig framför tallriken. 4. Fortsätt på samma sätt med ordet under. Jag kommer att använda ordet under. Under bordet ligger en matta. Nu ska du också beskriva något i rummet. Du ska också använda ordet under. 5. Beskriv ett föremåls placering i rummet, använd lägesorden och be eleven gissa vilket det är. Jag tänker på en sak. Den ligger under bordet. Vad tror du att jag tänker på? Nu ska du beskriva ett föremål i rummet och använda något av dessa ord (peka och läs lägesorden högt för eleven) så att jag kan förstå vilket det är. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. LÄGESORD. SKOLVERKET 2016

GILLA MATEMATIK. UNDERLAG LÄGESORD 1. SKOLVERKET 2016

bakom över framför under GILLA MATEMATIK. UNDERLAG LÄGESORD 2. SKOLVERKET 2016

Längd Muntliga uppgifter Till uppgift 1 5 behövs olika föremål, se vid respektive uppgift. Längd Begrepp 1. Ta fram 4 föremål i olika längder till exempel pinnar. Ge mig den längsta pinnen. Ge mig den kortaste pinnen. Till uppgift 1 och 4 behövs Underlag längd. Längd Mäta 1. Använd Underlag längd. Hämta något som är lika långt som repet på bilden. 2. Bygg ett torn av klossar. Här har jag byggt ett torn. Bygg ett högre torn. Bygg ett lägre torn. 2. Visa ungefär hur lång en meter är. 3. Ta fram 4 föremål i olika längder till exempel pinnar. Lägg pinnarna från den kortaste till den längsta. 3. Visa ungefär hur lång en centimeter är. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. LÄNGD. SKOLVERKET 2016

Längd Begrepp Längd Mäta 4. Ta fram något som är cirka 20 cm långt. Hämta något som är ungefär lika långt. 4. Använd Underlag längd. Peka på sträcka A. Använd en linjal och mät hur lång sträckan är. Fortsätt med sträcka B och sträcka C. 5. Ta fram något material som mätenhet till exempel pennor av samma längd. Mät hur långt bordet är med hjälp av pennorna. Hur många pennor långt var bordet? Uppmärksamma om eleven använder en penna flera gånger eller behöver lägga ut flera pennor. 5. Använd en linjal och rita en sträcka som är 8 cm lång. Använd en linjal och rita en sträcka som är 11 cm lång. 6. Använd en meterlinjal och mät hur långt rummet är. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. LÄNGD. SKOLVERKET 2016

A B C GILLA MATEMATIK. UNDERLAG LÄNGD. SKOLVERKET 2016

Volym Muntliga uppgifter Till uppgift 1 4 behövs 1 liter mjölk samt 3 kärl som rymmer 10 liter, 1 liter och 1 deciliter. Till uppgift 5 behövs muggar och en kanna. Volym Begrepp 1. Ta fram kärlet som rymmer cirka 1 liter och kärlet som rymmer cirka 1 deciliter. Ge mig den där mest vatten får plats. Till uppgift 1 6 behövs en kanna som rymmer minst 1 liter, ett graderat litermått och ett decilitermått. Volym Mäta 1. Ta fram ett litermått och fyll det med 1 liter vatten. Hur mycket vatten är det? 2. Ta fram alla 3 kärl. Här är ett kärl. Visa det som rymmer cirka 1 liter. I vilket av de andra får det plats mer vatten? 2. Ta fram ett litermått och fyll det med en halv liter vatten. Hur mycket vatten är det? 3. Ta fram alla 3 kärl. Ställ dem i ordning från den där det får plats minst vatten till den där det får plats mest vatten. 3. Ta fram ett litermått och fyll det med 2 deciliter vatten. Hur mycket vatten är det? GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. VOLYM. SKOLVERKET 2016

Volym Begrepp Volym Mäta 4. Ta fram alla 3 kärl och 1 liter mjölk. Visa mjölkpaketet. Vilket innehåller ungefär lika mycket som mjölkpaketet? 4. Ta fram kannan, ett litermått och ett decilitermått. Häll 1 liter vatten i kannan. 5. Ta fram något material som mätenhet till exempel muggar av samma storlek samt en tillbringare/kanna. Mät hur många muggar vatten det får plats i kannan. Hur många muggar vatten fick det plats? 5. Ta fram kannan, ett litermått och ett decilitermått. Häll 3 deciliter vatten i kannan. 6. Ta fram kannan, ett litermått och ett decilitermått. Häll en halv liter vatten i kannan. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. VOLYM. SKOLVERKET 2016

Massa Muntliga uppgifter Till uppgift 1 4 behövs olika föremål, se vid respektive uppgift. Till uppgift 4 behövs en balansvåg. Massa Begrepp 1. Ta fram en liter mjölk och en kryddpåse eller något annat som väger cirka 20 g. Visa vilken som är tyngst. Visa vilken som är lättast. Till uppgift 1 5 behövs balansvåg, vikter och olika föremål, se vid respektive uppgift. Massa Väga 1. Ta fram en balansvåg och ett föremål. Lägg föremålet i den ena vågskålen. Lägg något i den andra vågskålen som väger ungefär lika mycket. Uppmärksamma att eleven förstår jämvikt och hur vågen ser ut när något väger lika mycket. 2. Ta fram 3 olika föremål. De ska väga cirka 20 g, 2 hg (t ex en bok) och 1 kg. Lägg föremålen från den lättaste till den tyngsta. Be eleven förklara hur han/hon har lagt. Om eleven lägger från tyngst till lättast spelar ingen roll. 2. Ta fram en balansvåg, några föremål med samma vikt (t.ex. träkuber) och en bok. Lägg boken i den ena vågskålen. Hur många föremål väger ungefär lika mycket som boken? 3. Ta fram 3 olika föremål. De ska väga cirka 20 g, 2 hg och 1 kg. Ta fram en enkilosgramsvikt eller en sten som väger 1 kg. Vilket föremål väger ungefär lika mycket som vikten/stenen? 3. Ta fram en balansvåg och lägg en enkilogramsvikt i den ena vågskålen. Ta fram något som väger ungefär lika mycket som ett kilogram. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. MASSA. SKOLVERKET 2016

Massa Begrepp Massa Väga 4. Ta fram en balansvåg och föremålen som väger 20 g och 1 kg. Lägg ett föremål i varje vågskål. Vilket föremål är tyngst? Vilket föremål är lättast? 4. Ta fram en balansvåg, några enkilogramsvikter samt några föremål som väger cirka 1, 2 och 3 kg. Lägg ett av föremålen i den ena vågskålen. Hur mycket väger föremålet? Fortsätt med övriga föremål. 5. Ta fram en balansvåg, några gramvikter samt några föremål som väger cirka 100, 200 och 300 g. Lägg ett av föremålen i den ena vågskålen. Hur mycket väger föremålet? Fortsätt med övriga föremål. GILLA MATEMATIK. MUNTLIGA UPPGIFTER. MASSA. SKOLVERKET 2016

Sammanställning Tid, pengar, statistik, geometri muntliga uppgifter Namn: Centralt innehåll Det här visar eleven Så här går vi vidare Tid Begrepp Mäta tid Pengar Namn Värde Använda pengar Resonemang om rimlighet Geo. Objekt Urskilja Benämna Beskriva Geo. Mönster Följa Fortsätta Beskriva Lägesord Känna till Använda Längd Jämföra längd Jämföra höjd Mäta Volym Jämföra volym Lika mycket Mäta Massa Jämföra massa Använda våg Mäta Datum: GILLA MATEMATIK. SAMMANSTÄLLNING. TID, PENGAR, STATISTIK, GEOMETRI SKOLVERKET 2016