Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Relevanta dokument
Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Rengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

HYGIENOMBUDSUTBILDNING

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner

Riskavfall. Riskavfall indelas i. Arbetsmiljörisker. smittförande skärande/stickande biologiskt kasserade läkemedel cytostatika

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Hygienkonferens våren 2012

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Renhetsgrader och Förråd. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Hygienrutiner i förskolan

Clostridium difficile diarré (CD)

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Beskrivning av uttryck

Välkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka för kommunal vård och omsorg!

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Hygiensjuksköterska

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

VRE - hygienrekommendationer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Multiresistenta bakterier

Hygienkonferens. Hösten 2016

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Så kan vi minska spridning av

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Städning i vården Vem sa att det skulle vara enkelt?

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Clostridium difficile diarré

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Hygienrutiner i SÄBO. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

MAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion.

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Anna Hammarin Hygien på gym. Smitta och risker i träningslokalen. MoH-dagen

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Checklista - hygienrutiner

Blodburen smitta. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Vårdhygien rutin och ansvar

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Att förebygga blodburen smitta. Osk Atladottir Roseli Sandbreck Hygiensjuksköterskor HT 2016

Virusorsakad gastroenterit

Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Vårdhygien rutin och ansvar

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Basala hygienrutiner och klädregler

Rätt klädd och rena händer

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall

ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE

Välkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka!

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Lokal anvisning

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Städning - Lokal anvisning till Vårdhandboken

Rena händer och rätt klädd

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland

Hygienrutiner i förskolan

Basala hygienrutiner och klädregler

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut.

Clostridium Difficile

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Transkript:

Tvätt, avfall och städning Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Smutstvätt Innehåller mikroorganismer - en del sjukdomsframkallande Felaktig hantering/temperatur kan utgöra smittrisk Tvättprocessen för sjukhustvätt bör hålla minst 70 C Risk för stick och skärskador töm fickorna!

Hantera smutstvätt Basala hygienrutiner Förvaras i säck aldrig på golv, tvättställ, rena ytor Våt tvätt läggs i mitten av säcken Byt tvättsäck dagligen

Personalkläder Personalkläder byts dagligen SOSFS 2015:10 Skyddskläder av tyg byts dagligen Tvättas i minst 70 C

STY-4863 Smutstvätt smitta/cytostatika Grov förorening (avföring, blod, urin) Skabb och löss Cytostatika (avföring och urin)

Ren tvätt Torktumla, stryka eller lufttorka är lika viktigt som att tvätta! Fuktig tvätt gynnar tillväxt av mikroorganismer ingen förvaring i våtutrymme Basala hygienrutiner Förvaring av ren tvätt avskild från smutstvätt (hylla, skåp)

Förvaring av ren tvätt?

Tvätthantering på Textilia Karlskrona

Smutstvätt

Tvätt i långa banor - sortering

Tvättprocessen

Efterbehandling - mangla

Personalkläder stryks och sorteras

Vagnen rengörs och desinfekteras

Lagring av ren tvätt Reservlager ett dygns förbrukning!

Transport av ren tvätt - emballage

Avfall Regleras genom Avfallsförordningen SFS 2001:1063 Personal ska ha kunskap om avfallshantering Basal hygien Förutsättningarna för avfallshantering förändras (nya metoder, tekniker) Det mesta jämförs med hushållsavfall - liten risk vid rätt hantering

Hushållsavfall Inkontinensskydd, stomipåsar, gamla förband, tömda urinpåsar lägg i påse som knyts ihop direkt. Kastas i avfallskärl brännbart/hushållsavfall Stänk och spill punktdesinfektion

Farligt avfall (tidigare riskavfall) Avfall med farliga egenskaper t.ex. giftigt, explosivt, brandfarligt, cancerframkallande Smittförande avfall Skärande/stickande/smittförande avfall

Skärande/stickande/smittförande avfall Avfall med smittrisk och fara för människors hälsa (orsakar infektion) Vassa föremål i kontakt med kroppsvätskor - sprutor m fast kanyl, engångskanyler, lansetter, suturnålar, agraffer, rakblad, läkemedels ampuller Organiskt material från känd/misstänkt smittad, odlingsmaterial från laboratorium Godkända, tåliga förpackningar fylls max 2/3 Förpackning i rumstemperatur max 3 år

Varför städa Avlägsna smuts, damm (synligt rent) Spill och stänk upptäcks lättare i städade lokaler Minska mängden mikroorganismer Hindra smittöverföring genom kontakt via tagställen (väggar, golv har mindre betydelse) En god hygienisk standard

Bakterier finns på tagställen Lindbom 1961

Svårigheter rengöring och städning Ytskikt trasig utrustning Dåliga redskap Fel kemikalier Tvättställ och nessesärer Patientens tillhörigheter Fasttorkat (sällan utfört) Listiga smittämnen

Förorening efter handtvätt Förorening upp till en meter från tvättstället!

När och var ska man städa Vem vistas i lokalen, vad gör man, finns det risk för smittspridning? Regelbundet och med rätt metod Städning dagligen där patienter vistas Tagställen i hygienutrymmen förorenas städas oftare

Kritiska punkter upprätta checklista!

Hur ska man städa - grundprincip Rengöringsmedel och vatten Rengör säng och sängbord Golv och hygienutrymmen sist Smutsiga dukar och moppar får aldrig doppas i rengöringslösning Ren utrustning (dukar och moppar) till varje nytt rum Alla som utför rengöring ska ha grundläggande kunskaper om metoder och kemikalier (vårdpersonal)

Vilken metod Metoden beror på hur smutsigt det är! Rätt metod lösgör, fånga upp och transportera bort förorening (förhindra virvlande damm) Ytan ska torka snabbt och vara synligt ren Rengöring med fuktig metod och rena dukar/moppar ger bäst resultat Rutinmässig ytdesinfektion gör ingen nytta (ytan återsmutsas snabbt) Basal hygien och rena redskap!

Rätt redskap Utrustning för akutstäd och utstäd på jourtid Var och hur förvaras utrustningen? Separat utrustning till avdelningskök (Livsmedelslagen) Torkdukar och moppar tvättas i 80-90 C

Särskilt smittsam patient Rumsbunden städutrustning Gärna engångsmopp Till golv används rengöringsmedel och vatten, bedömning i varje enskilt fall (Virkon, Klorin) Tagställen torkas av med ytdesinfektionsmedel

Vårdgivarens ansvar Städinstruktion ska finnas - När, var och hur ska det städas? - Vem ska städa? - Vilka städmetoder och kemikalier? Alla ska känna till städinstruktionen och fördelning mellan personal och entreprenör