STOCKHOLMS UNIVERSITET FÖREDRAGNINGSLISTA Planeringsenheten 2013-10-23 Per Båvner Föredragningslista vid sammanträde med Samordningsgruppen för lärarutbildningarna onsdagen den 23 oktober 2013 kl. 10.00 12.00. Plats: Kungsstenen, Aula Magna. Förhinder att delta vid sammanträdet anmäls till Per Båvner, telefonnummer 08-16 40 29 eller e-post per.bavner@su.se ÄRENDEN 1. Utseende av justeringsperson. 2. Fastställande av dagordning. 3. Föregående mötes protokoll (bilaga). 4. Information. 5. Bordlagd fråga: Vetenskapliga rådet (bilaga). 6. Utredning avseende estetiska lärprocesser/estetisk kommunikation och de estetiska ämnenas didaktik vid Stockholms universitet (bilaga). 7. Inrättande av beredningsgruppen för universitetslärarutbildningen (bilaga). 8. Självständigt arbete, hur förhåller vi oss till LUN-beslut (bilaga)? 9. Strategidiskussion inför ansökan till det nya övningsskoleprojektet (bilaga). 10. Revidering av arbetsordning för Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet samt dess tillhöriga utskott (bilaga). 11. Äskande av medel för kostnader för uppgradering av den digitala portföljen (bilaga). 12. Övriga frågor. 13. Kommande möten: 20/11, 18/12, 22/1, 19/2, 26/3, 30/4, 21/5, 18/6.
1 (4) Protokoll fört vid sammanträde i Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet 2013-09-25 Närvarande: prorektor Hans Adolfsson (ordförande), Annika Ullman, vicedekanus för samhällsvetenskapliga fakulteten, Bengt Novén, dekanus för humanistiska fakulteten, Wiweka Warnling- Nerep, lärarutbildningsansvarig på juridisk fakultet och Elisabeth Nordström, KSL. Anmält förhinder: Ylva Engström, dekanus för naturvetenskapliga fakulteten och Andreas Åström, studentrepresentant från Stockholms universitets studentkår. Föredragande: lektor Theres Bellander, utredare Anna-Karin Björling, samt kommunikatörerna Nicole Thorén, Nataliya Hulusjö och Gunilla Nordin. Adjungerad: rektorsråd Bengt-Olov Molander och Kristina Öberg, utbildningsledare, naturvetenskapliga fakulteten (ersättare för Ylva Engström). Ärende 1. Utseende av justeringsperson 2. Fastställande av dagordning Åtgärd Bengt Novén utsågs. Dagordningen fastställdes med tillägg av frågor om arbetsmarknadsdagen, suppleanter till ledamöter och anhållan från Institutionen för språkdidaktik om extra medel för utveckling den digitala VFU-portföljen. 3. Föredrag om rapporten om självständiga arbeten 4. Föregående mötes protokoll. Theres Bellander från ISD berättade om den rapport om självständiga arbeten som genomförts inom ramen för ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet och Umeå universitet (SUL-projektet). Resultatet var nedslående och åtgärder diskuterades av samordningsgruppen. Ett första steg är att Hans Adolfsson och B-O Molander och ansvariga på institutionerna diskuterar hur de nationella examensmålen säkras med fokus på bland annat självständiga arbeten. Godkändes och lades till handlingarna. 5. Information Hans Adolfsson och B-O Molander har haft möte med Riksrevisionen om lärarutbildningarna med fokus på dimensioneringsfrågan. Vi vet ännu inte vad det kommer att mynna ut i. Områdesövergripande rådet har haft uppe budgeten för lärarutbildningarna. Den möttes inte av några kommentarer utan går vidare i
2(4) processen. Det har varit ett möte på departementet om hur vi ska få flera män i förskolan. Rapport från mötet kommer. Hans Adolfsson har blivit kontaktad av Österåkers kommun om övningsskoleprojektet. Det är även flera andra kommuner som visat intresse att delta. Elisabeth Nordström påpekade att det finns en ganska stor oro bland huvudmännen vad gäller övningsskolorna. Hon önskade därför att övningsskoleprojektet var en återkommande punkt på dagordningen. Anna-Karin Björling gav en kort lägesrapport om uppföljningen av VFU-kursplaneutredningen. Fyra VFU-kurser granskas under hösten och ett stort engagemang finns bland kursansvariga. En längre lägesrapport kommer att ges under mötet i december 6. Anmälan av IKTutredningen 7. Utredning av VFUekonomin Samordningsgruppen ansåg att IKT-utredningen är både informationsrik och intressant men påpekade också att utredningen inte svarar mot direktiven (se protokoll från den 19 mars 2013). Samordningsgruppen menar t.ex. att de inte ställer sig bakom förslagen till åtgärder i utredningen eftersom de inte gett i uppdrag till arbetsgruppen att föreslå åtgärder, utan endast föreslå utvecklingsarbete. I utredningen ingår endast kärnan- och VFU-kurser. Men enligt ovan nämnda protokoll skulle även de ämnesdidaktiska kurserna omfattas. Det påpekades dessutom att programansvariga institutioner och centrum måste göra en översyn och ta ansvar för att IKT förs in i utbildningarna. Mot bakgrund av ovanstående kommer IKT-utredningen att gå ut på remiss till berörda institutioner och centrum. I samband med diskussionen föreslog Anna- Karin Björling att samordningsgruppen framöver ska göra regelbundna uppföljningar av programmen med fokus på olika områden som t.ex. IKT och även självständiga arbeten. Beslut i enlighet med förslaget. Det beslutades även att budgetgruppen ska ta fram en projektplan. Annika Ullman ersätts av Bengt Novén i budgetgruppen. Karolina Pihlblad på Planeringsavdelningen ersätter Svante Fjellkner
3(4) 8. Projektplan och kompetensprofiler för utveckling av formerna av validering av legitimerade lärares yrkeserfarenhet när han är föräldraledig. Beslutades i enlighet med förslaget. Inom kort utannonseras en anställning som projektledare. 9. 10. Lärarutbildningskalendarium Förslag till ersättningskurser inom Allmänt utbildningsområde i lärarprogrammenet Anna-Karin Björling presenterade ett kalendarium (GANTT-schema) för samordningsgruppens återkommande aktiviteter såsom budget och kommunikationsaktiviteter. Syftet är att få överblick över året. Kalendariet revideras och fylls på successivt. Beslutades i enlighet med förslaget. 11. 12. 13. Diskussion angående Vetenskapliga rådet Statistikutredning Övriga frågor Bordlades till nästa möte. Beslutades i enlighet med förslaget, med tillägget att använda det som ett prognosverktyg för dimensionering. Arbetsmarknadsdag för lärarstudenter ska ändras till Karriärdag för lärarstudenter eftersom den är till för alla lärarstudenter, inte endast dem som är i slutet av utbildningen. Det beslutades även att en arbetsgrupp ska inrättas. Nataliya Hulusjö påpekade att det är viktigt att många olika funktioner ingår i gruppen. Representanter för kommunerna bör gå via KSL. Karriärdagen är den 20 februari. Frågan om eventuella suppleanter till samordningsgruppen bordlades till nästa möte. För 2013 och 2014 önskar ISD drygt 1 miljon kronor 1,85 miljoner kr mer för utveckling av den digitala VFU-portföljen. Underlaget är något otydligt. Hans
4(4) 14. Nästa möte Adolfsson ska därför be om ett tydligare underlag från ISD och prata med förvaltningschefen om möjligheten att få in resursen inom ramen för budgeten. Nästa möte är den 23 oktober kl. 10.00-12.00. Det påpekades att nästa termins datum och tider för samordningsgruppens möten snarast måste skickas ut. Det föreslogs även att de kan läggas in i lärarutbildningskalendariet (GANTTschemat). Behovet av en planeringsdag för samordningsgruppen diskuterades. Anna-Karin Björling Justeras Justeras Hans Adolfsson Bengt Novén
1 (1) PM 2013-10-23 Per Båvner Lärarutbildningskoordinator Planeringsavdelningen Vetenskapliga rådet. Vetenskapliga rådet inrättades oktober 2011 enligt nedan bifogat beslut. Under 2012 sammankallades rådet till ett två dagarsmöte med syfte att ta fram underlag för en rapport om kopplingen mellan lärarutbildningarna på Stockholms universitet och den ämnesdidaktiska forskningen. Den färdiga rapporten presenterades sedan på ett seminarium våren 2013. Med tanke på att vi nu har en ny ledning för lärarutbildningarna så behöver frågan väckas om hur vi ser på det vetenskapliga rådet. Är det så att rådet även framgent fyller en funktion eller kan vi nu garantera en sådan vetenskaplig kompetens internt? Kan man tänka sig att rådet kan behövas men att inriktningen och/eller sammansättningen av rådet behöver ses över? Ifall rådet ska leva vidare, på kort eller lång sikt, vilket konkret uppdrag ska det i så fall få under läsåret 13/14? Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 106 91 Stockholm Universitetsvägen 16 E-post: per.bavner@su.se www.su.se
1 (1) PM 2013-10-23 Per Båvner Lärarutbildningskoordinator Planeringsavdelningen Uppföljning av LUN-beslut Det har uppmärksammats på SU, bla på prefektrådet, att samordningsinstitutionerna har olika policy när det gäller om man endast låter studenterna att skriva självständiga arbeten individuellt eller om man tillåter att studenter skriver i par. Vad som har uppdagats är att det kan finnas ett LUN-beslut som föreskriver att självständiga arbeten ska skrivas individuellt. Vi behöver därför inventera vilket beslutsunderlag som finns och hur detta efterföljs. Detta för att utröna vilka beslut som ska gälla i denna enskilda fråga, men även för att lyfta frågan om hur vi ska se på LUN-beslut generellt. Vi kanske i nästa steg behöver inventera vilka LUNbeslut som är fattade överlag och utreda ifall dessa behöver revideras. Samordningsgruppen beslutar att planeringsavdelningen får i uppdrag att inventera beslutsläget när det gäller huruvida studenter får skriva självständiga arbeten i par samt att följa upp hur detta efterföljs på samordningsinstitutionerna. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 106 91 Stockholm Universitetsvägen 16 E-post: per.bavner@su.se www.su.se
Promemoria 2013-07-03 U2013/4305/S Utbildningsdepartementet Enligt sändlista En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Sammanfattning Inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har det upprättats en promemoria som innehåller förslag till en femårig försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor. Vid sådana skolor ska läraroch förskollärarstudenter fullgöra huvuddelen av sin verksamhetsförlagda del av utbildning som leder till grundlärar-, ämneslärar-, yrkeslärar- eller förskollärarexamen. Vidare ska universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda nämnda examina få ansöka om att delta i försöksverksamheten. Det föreslås också att ett särskilt statsbidrag ska utgå till de deltagande lärosätena. Försöksverksamheten föreslås regleras i förordning.
2 Innehåll Förslag till förordning om försöksverksamhet med övningsskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar... 3 1. Förslag om övningsskolor och övningsförskolor... 6 1.2 Skälen för förslaget... 6 2. Ikraftträdande... 12 2.1 Skälen för förlaget... 12 3. Konsekvensutredning... 13
3 Förslag till förordning om försöksverksamhet med övningsskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller föreskrifter om en försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom ramen för den verksamhetsförlagda delen av utbildningar som leder till grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen eller förskollärarexamen enligt bilaga 1 till högskoleförordningen (1993:100). Förordningen gäller för verksamhetsförlagd utbildning under tiden den 1 januari 2014 den 31 december 2018. 2 Med högskolor avses i denna förordning 1. universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434), och 2. enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Ansökan om deltagande 3 Varje högskola som har tillstånd att utfärda någon av de examina som anges i 1 får ansöka om att delta i försöksverksamheten. Om fler högskolor än vad som ryms inom tillgängliga medel för försöksverksamheten ansöker om ett deltagande i försöksverksamheten, beslutar Universitets- och högskolerådet om urval bland de sökande. Vid urvalet ska Universitets- och högskolerådet eftersträva att försöksverksamheten kommer att omfatta högskolor som har olika förutsättningar att delta i verksamheten. 4 Universitets- och högskolerådet beslutar efter ansökan om vilka högskolor som får delta i försöksverksamheten. Av beslutet ska det framgå vid vilka övningsskolor och övningsförskolor som högskolan ska bedriva verksamhetsförlagd utbildning inom ramen för deltagandet i försöksverksamheten. 5 En ansökan om deltagande i försöksverksamheten ska innehålla uppgifter om 1. högskolans planering av verksamhetsförlagd utbildning, 2. hur verksamheten avses att bedrivas vid övningsskolorna och övningsförskolorna, 3. hur högskolan avser att bygga ut verksamheten med övningsskolor och övningsförskolor till dess att minst hälften av högskolans studenter vid de utbildningar som avses i 1 omfattas, 4. högskolans stöd för bedömning av studenterna och övrig uppföljning under den verksamhetsförlagda utbildningen, 5. hur högskolan, om det inte finns tillräckligt många utbildade handledare att tillgå, avser att bidra med handledarutbildning, och 6. hur särskilt yrkesskickliga lärare och förskollärare avses att användas i den verksamhetsförlagda utbildningen och i högskolans lärar- eller förskollärarutbildning i övrigt. Villkor för deltagande 6 Inom ramen för försöksverksamheten ska studenter vid de utbildningar som avses i 1 fullgöra huvuddelen av sin verksamhetsförlagda utbildning vid särskilda övningsskolor eller övningsförskolor. Övningsskolor ska vara grundskolor eller gymnasieskolor där det finns så många lärare som är handledare att varje sådan lärare handleder endast ett fåtal lärarstudenter. Övningsförskolor ska
4 vara förskolor där det finns så många förskollärare som är handledare att varje sådan förskollärare handleder endast ett fåtal förskollärarstudenter. En handledare ska ha minst 7,5 högskolepoäng inom området handledarskap eller motsvarande. 7 Högskolan ska använda ett begränsat antal övningsskolor och övningsförskolor så att en hög koncentration av studenter uppkommer vid varje skola. Högskolan ska sträva efter att försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor ska omfatta minst hälften av högskolans studenter vid de utbildningar som avses i 1. Vid högskolan ska det finnas lärare som har till uppgift att följa och bidra till studenternas utveckling under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. 8 Högskolan ska genom avtal med huvudmännen för övningsskolorna och övningsförskolorna reglera sina och huvudmännens åtaganden med anledning av den verksamhetsförlagda utbildningen inom ramen för deltagandet i försöksverksamheten. Högskolan ska särskilt försäkra sig om att 1. övningsskolornas och övningsförskolornas ledning, organisation, undervisning och kvalitets- och utvecklingsarbete håller god kvalitet, 2. studenterna ges möjlighet att fullgöra verksamhetsförlagd utbildning vid övningsskolor och övningsförskolor, och 3. lärarna på övningsskolorna och förskollärarna på övningsförskolorna har nödvändig lärareller förskollärarutbildning och handledarutbildning. 9 En högskola som deltar i försöksverksamheten är skyldig att medverka i uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten. Statsbidrag 10 Statsbidrag får, i mån av tillgång på medel, lämnas till högskolor som deltar i försöksverksamheten. Högskolan ska använda bidraget till kostnader för 1. ersättning till huvudmännen för handledning i övningsskolor och övningsförskolor, 2. handledarutbildning, och 3. stöd till och uppföljning av studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen. 11 Universitets- och högskolerådet beslutar om och betalar ut statsbidrag samt följer upp hur bidraget används. 12 En högskola som har tilldelats statsbidrag ska till Universitets- och högskolerådet redovisa hur bidraget har använts. 13 En högskola som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig, om 1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. bidraget inte har använts för det ändamål det har beviljats, eller 4. högskolan inte lämnar sådan redovisning som avses i 12. Universitets- och högskolerådet ska besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett bidrag om en högskola är återbetalningsskyldig enligt första stycket. Universitets- och högskolerådet får befria från återkrav helt eller delvis, om det finns särskilda skäl för det. 14 På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från och med den dag som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats och efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. Universitets- och högskolerådet får befria från krav på ränta helt eller delvis, om det finns särskilda skäl för det.
5 Övriga bestämmelser Bemyndigande 15 Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter som behövs för verkställighet av denna förordning. Överklagandeförbud 16 Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2013.
6 1. Förslag om övningsskolor och övningsförskolor Förslag: En femårig försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor ska genomföras. Vid sådana skolor ska lärar- och förskollärarstudenter fullgöra huvuddelen av sin verksamhetsförlagda del av utbildning som leder till grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen eller förskollärarexamen. Varje universitet eller högskola eller enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda någon av de nämnda examina ska få ansöka om att delta i försöksverksamheten. I det följande benämns sådana lärosäten högskolor. Universitets- och högskolerådet ska efter ansökan besluta om vilka högskolor som får delta i verksamheten. Högskolan ska genom avtal med huvudmännen för övningsskolorna eller övningsförskolorna reglera sina och huvudmännens åtaganden med anledning av den verksamhetsförlagda utbildningen inom ramen för deltagandet i försöksverksamheten. Ett statsbidrag ska utgå till de deltagande högskolorna i fråga om kostnader för dels ersättning till huvudmännen för handledning i övningsskolor och övningsförskolor, dels handledarutbildning och dels stöd till och uppföljning av studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen. Försöksverksamheten ska regleras i förordning. Beslut enligt förordningen ska inte få överklagas. 1.2 Skälen för förslaget Höjd kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen och medel för övningsskolor Även om en positiv utveckling tycks ha skett när det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärar- och förskollärarutbildningarna har flera rapporter tidigare påvisat brister i denna del av utbildningen (Skolverket, 2007, Högskoleverket, 2008:8R och Lärarförbundet, 2008). I betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) föreslogs också att den verksamhetsförlagda utbildningen bör stärkas genom ett system med s.k. fältskolor. Regeringen har i budgetpropositionen för 2012 presenterat att den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärar- och förskollärarutbildningar ska särskiljas från utbildningsområdet undervisning och
hänföras till ett eget utbildningsområde med ett högre ersättningsbelopp (prop. 2011/12:1, utg.omr. 16, bet. 2011/12:UbU1, rskr. 2011/12:98). För detta ändamål beräknades i nämnda proposition 94 miljoner kronor fr.o.m. 2013. Av propositionen följer också att en del av medlen ska kunna användas för att även på andra sätt stärka den verksamhetsförlagda utbildningsdelen, t.ex. genom en försöksverksamhet. Med anledning av budgetpropositionen för 2013 anvisades 40 miljoner kronor och för kommande år beräknades lika mycket avsättas för att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen genom en försöksverksamhet med särskilda s.k. handledningsskolor, dvs. sådana skolor som i denna promemoria i stället kallas övningsskolor (prop. 2012/13:1, utg.omr. 16, bet. 2012/13:UbU1, rskr. 2012/13:113). Mot denna bakgrund föreslås i denna promemoria en femårig försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor. Försöksverksamheten bör bidra till att höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen, bl.a. genom att stärka kvaliteten när det gäller handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen och kontakterna mellan en högskola och en övningsskola eller en övningsförskola. Verksamheten bör bedrivas under tiden den 1 januari 2014 den 31 december 2018. 7 Uppfattningar från fältet och tidigare studier Under arbetet med förslaget om försöksverksamheten har samtal förts med företrädare för flera organisationer och högskolor samt förvaltningschefer med ansvar för skolverksamhet. Studiebesök har genomförts vid tre övningsskolor och två lärosäten i Finland. Genom samtalen har det framkommit att det är positivt att högskolor och huvudmän för skolverksamhet har ambitionen att ta ett gemensamt ansvar för den verksamhetsförlagda utbildningen. Det har dock även framförts att det finns brister eller otydligheter när det gäller exempelvis kontakter mellan högskolor och skolor, handledarens förutsättningar, uppgift och kompetens samt i fråga om vem som är examinator. Övningsskolor och övningsförskolor En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor bör präglas av en hög koncentration av studenter och utbildade handledare. Den verksamhetsförlagda utbildningen bör vara en naturlig del av verksamheten, och det bör finnas hög kompetens hos handledarna så att studenternas utveckling kan främjas. Genom en hög koncentration av studenter och handledare bör det finnas goda möjligheter till erfarenhetsutbyte såväl mellan handledare och studenter som mellan studenter respektive handledare inbördes. De lokala förutsättningarna är olika. Det bör därför inte regleras i detalj hur många studenter som bör fullgöra sin verksamhetsförlagda utbildning på en och samma övningsskola- eller övningsförskola. För att komma i fråga som en övningsskola eller en övningsförskola bör skolan eller förskolan dock präglas av att det
8 kontinuerligt finns ett stort antal studenter och handledare i skolan eller förskolan. Handledarna vid övningsskolor eller övningsförskolor bör vara välutbildade och skickliga lärare eller förskollärare. En viktig resurs i skolorna är de särskilt yrkesskickliga lärarna. Sådana lärare bör i den utsträckning det kan förenas med lärarens huvudsakliga uppgift att undervisa kunna få den viktiga rollen att utbilda blivande kollegor under deras verksamhetsförlagda utbildning. Av 2 kap. 22 skollagen (2010:800) framgår att huvudmännen ska sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare. Av förordningen (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare framgår att s.k. förstelärares huvudsakliga arbetsuppgifter ska bestå av undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. I promemorian Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skolväsendet (U2012/4904/S) anges att en av förstelärarens uppgifter kan vara att ansvara för att lärarstuderande tas emot på ett bra sätt när de ska genomföra sin verksamhetsförlagda utbildning. Det är alltså lämpligt att låta särskilt yrkesskickliga lärare vara handledare. I övningsförskolorna bör det på motsvarande sätt vara mycket yrkesskickliga och erfarna förskollärare som får till uppgift att vara handledare. För att studenterna ska få en väl anpassad yrkespraktik krävs det en god kvalitet på handledningen. Det är därför viktigt att de lärare och förskollärare som handleder studenter dessutom har utbildning för uppgiften. Högskolan bör också så långt möjligt förvissa sig om att det är lärare och förskollärare som är skickliga och lämpliga samt har handledarutbildning som får den viktiga uppgiften att lotsa in studenterna i professionen. För att en lärar- eller förskollärarstudent ska få en så bra yrkespraktik som möjligt bör studenten fullgöra huvuddelen av sin verksamhetsförlagda utbildning i en övningsskola eller en övningsförskola. Skolor och förskolor som inte är övningsskolor eller övningsförskolor bör kunna komma i fråga för en mindre del av den verksamhetsförlagda utbildningen. Det kan exempelvis förekomma att lärarstudenter utbildar sig i ämnen som inte erbjuds vid övningsskolan. Det är viktigt att studenten ges möjlighet att genomföra verksamhetsförlagd utbildning där sådana ämnen erbjuds. Det är också viktigt att en student ges möjlighet att fullgöra sin verksamhetsförlagda utbildning på ett sådant sätt att han eller hon får möta elever eller barn med olika behov och förutsättningar. För att den verksamhetsförlagda utbildningen ska fungera på ett bra sätt är det nödvändigt att det finns ett väl organiserat samarbete mellan övningsskolor eller övningsförskolor och högskolor. Högskolor som
9 deltar i försöksverksamheten bör därför träffa avtal med de skolor och förskolor som ska vara övningsskolor och övningsförskolor. Försöksverksamheten kan också innebära ett nytt sätt att arbeta, t.ex. genom tätare kontakter mellan de olika aktörerna. Högskolor får ansöka om att få delta i försöksverksamheten De högskolor som har tillstånd att utfärda grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen eller förskollärarexamen bör kunna ansöka hos Universitets- och högskolerådet om att få delta i försöksverksamheten. Detta bör gälla såväl statliga universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) som enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda examina. Enligt vad som framgår inledningsvis benämns dessa lärosäten högskolor. En ansökan om att få delta i försöksverksamheten bör innehålla uppgifter om bl.a. högskolans planering av den verksamhetsförlagda utbildningen och hur verksamheten avses att bedrivas. I ansökan bör det också anges hur högskolan avser att använda särskilt yrkesskickliga lärare och förskollärare i den verksamhetsförlagda utbildningen och i högskolans lärar- eller förskollärarutbildning i övrigt, t.ex. via utbyteseller kombinationsanställningar, för att bidra med praktiskt yrkeskunnande även i dessa delar. Högskolan bör också följa och bidra till studentens utveckling under den verksamhetsförlagda utbildningen genom att lärare vid lärosätet besöker studenten och handledaren och bl.a. för en kontinuerlig dialog på övningsskolan eller övningsförskolan. Detta bör ske regelbundet och vid flera tillfällen under varje period som studenten fullgör den verksamhetsförlagda utbildningen. I högskolans uppgifter bör det ingå att såväl under utbildningens gång som vid den verksamhetsförlagda periodens slut bedöma lärar- eller förskollärarstudenternas yrkesskicklighet. Bedömningen bör ske efter samråd med handledaren som följer studenten i det dagliga arbetet med undervisningen. Hur detta bör gå till bör framgå av ansökan. Beslut om deltagande och urval Universitets- och högskolerådet bör besluta om vilka högskolor som får delta i försöksverksamheten. Är det fler sökande än vad som det finns utrymme för i försöksverksamheten bör det vara Universitets- och högskolerådet som avgör vilka som ska få delta. Högskolor har olika förutsättningar att delta i försöksverksamheten beroende på exempelvis volymen på utbildningen och om högskolan finns i ett storstadsområde. Universitets- och högskolerådet bör därför vid urvalet sträva efter att försöksverksamheten kommer att omfatta högskolor med olika förutsättningar för att ge breda erfarenheter av försöksverksamheten.
10 Villkor för deltagande En utgångspunkt för att delta i försöksverksamheten bör vara att högskolan ska använda ett begränsat antal övningsskolor och övningsförskolor så att en hög koncentration av studenter uppkommer vid varje skola och att skolorna ska omfatta minst hälften av en högskolas lärar- eller förskollärarstudenter när verksamheten är fullt utbyggd. En annan utgångspunkt bör vara att det sker ett nära samarbete mellan en övningsskola och en högskola, t.ex. i fråga om utbyte av lärare. Övningsskolor, där studenterna ska fullgöra huvuddelen av sin verksamhetsförlagda utbildning, bör vara grundskolor eller gymnasieskolor där det finns så många lärare som är handledare att varje sådan lärare handleder endast ett fåtal lärarstudenter. Övningsförskolor bör vara förskolor där det finns så många förskollärare som är handledare att varje sådan förskollärare handleder endast ett fåtal förskollärarstudenter. Vidare bör en handledare ha minst 7,5 högskolepoäng inom området handledarskap eller motsvarande. Högskolan ska också i det avtal som sluts med huvudmännen för övningsskolorna och övningsförskolorna försäkra sig om att skolorna håller god kvalitet när det gäller ledning, organisation, undervisning, och kvalitets- och utvecklingsarbete. Högskolan ska också försäkra sig om att handledarna vid övningsskolorna eller övningsförskolorna har nödvändig lärar- eller förskollärarutbildning och handledarutbildning. Vidare bör en högskola som deltar i försöksverksamheten vara skyldig att medverka i uppföljning och utvärdering av verksamheten. Statsbidrag till högskolor Ett statsbidrag bör utgå till de högskolor som deltar i försöksverksamheten. Bidraget bör användas till kostnader för ersättning till huvudmannen för handledning i övningsskolor eller övningsförskolor och handledarutbildning. Dessutom bör statsbidraget användas till kostnader för stöd till och uppföljning av studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen. I detta ligger att bidrag bör utgå för kostnader för att en lärare från högskolan ska kunna kontinuerligt besöka och bidra till studenters utveckling på övningsskolan eller övningsförskolan. Statsbidraget beräknas uppgå till 3 500 kronor per deltagande student och år utöver den ordinarie ersättningen för den verksamhetsförlagda utbildningen.
Högskolor som anordnar aktuella utbildningar får visserligen redan i dag ersättning för verksamhetsförlagd utbildning. Det är emellertid viktigt att medel i form av ett riktat statsbidrag fördelas för försöksverksamheten, eftersom det ställs särskilda krav på verksamheten och därför till viss del kan medföra ökade kostnader. Det bör vara Universitets- och högskolerådet som beslutar om och betalar ut statsbidrag samt följer upp hur bidraget används. Vidare bör en högskola som tilldelas statsbidrag vara återbetalningsskyldig under vissa förutsättningar och ränta bör då tas ut. 11 Bemyndigande och överklagandeförbud Universitets- och högskolerådet bör få meddela föreskrifter som behövs för verkställigheten av den reglering som föreslås. Ett beslut enligt den föreslagna regleringen bör inte få överklagas.
12 2. Ikraftträdande Förslag: Förordningen om försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar ska träda i kraft den 1 oktober 2013. 2.1 Skälen för förslaget Bestämmelserna om försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor inom lärar- och förskollärarutbildningarna bör träda i kraft så snart som möjligt, så att den första ansökningsomgången kan genomföras under 2013 och de första övningsskolorna och övningsförskolorna kan inleda försöksverksamheten under 2014.
13 3. Konsekvensutredning Kostnader för högskolor De högskolor som väljer att ansöka om att få delta i försöksverksamheten kan drabbas av vissa administrativa kostnader i samband med ansökan. Det är dock frivilligt för en högskola att ansöka om ett deltagande. För själva deltagandet i försöksverksamheten ersätts en högskola genom det föreslagna riktade statsbidraget. Eftersom nuvarande organisation av den verksamhetsförlagda utbildningsdelen skiljer sig åt mellan olika lärarutbildningar och högskolor, kommer den extra kostnaden för att genomföra försöksverksamheten att bli olika stor vid olika högskolor. Utöver ordinarie ersättning för den verksamhetsförlagda utbildningsdelen beräknas enligt vad som redovisats ovan ett bidrag om 3 500 kronor per deltagande student och år utgå till de lärosäten som deltar i försöksverksamheten efter beslut av Universitets- och högskolerådet. Såväl statliga universitet och högskolor som enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examen ges möjlighet att på lika villkor få delta i försöksverksamheten. Kostnader för huvudmännen för skolan eller förskolan För huvudmännen för de skolor och förskolor som kommer i fråga som övningsskolor och övningsförskolor bedöms inga särskilda kostnader uppstå med anledning av förslaget. Huvudmännen bör i stället efter överenskommelse med aktuella högskolor få ytterligare ersättning för t.ex. genomförande av handledning till studenter. När det gäller organiseringen av verksamhetsförlagd utbildning beräknas inga nya kostnader uppstå, eftersom huvudmännen redan i dag deltar i genomförandet av verksamhetsförlagd utbildning för totalt sett samma antal studenter. Snarare bör kostnaderna kunna minska om den verksamhetsförlagda utbildningen koncentreras till färre skolor och förskolor. Det är öppet för både offentliga och fristående skolor och förskolor att på lika villkor var verksamma som övningsskolor och övningsförskolor. Sveriges medlemskap i EU Regleringarna berör inte förhållandet till Sveriges medlemskap i EU. Jämställdhet Förslagen bedöms inte medföra några konsekvenser för jämställdheten. Det finns möjligheter för både män och kvinnor att på samma villkor medverka i försöksverksamheten.
1 (28) 2013-01-31 Dnr SU FV-6.5-0259- 13 Anna-Karin Björling Utredare Stockholms universitets försöksverksamhet med särskilt utvalda VFU-skolor med anknytning till lärarutbildningarna lägesrapport nr 1 Stockholms universitet Besöksadress: Bloms hus Telefon: 08-164875, 073-4602792 Telefax: E-post: anna-karin.bjorling@su.se
2 (28) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Uppdrag från Regeringen och Utbildningsdepartementet... 4 Verksamhetsförlagd utbildning för lärarutbildningar vid Stockholms universitet... 4 Avtal mellan Stockholms universitet och skolhuvudmännen... 6 De särskilt utvalda VFU-skolorna... 7 Organisering och finansiering... 10 Ledning... 10 Resursförstärkning och finansiering... 11 Aktiviteter... 12 Enkätundersökning... 15 Samarbete mellan universitetet och VFU-skolorna... 16 Att vara många studenter på skolan... 16 Introduktion på skolan... 17 Handledning på skolan... 17 Studentseminarier på skolan... 19 Utvärdering på skolan... 19 Förväntade studieresultat och examination... 20 Utvecklingsområden... 20 Bilagor... 21 Bilaga 1. Mötesarenor under 2012.... 21 Bilaga 2. Medel som respektive institution/centrum/avdelning/enhet tilldelats för försöksverksamheten under 2012.... 22 Bilaga 3. Exempel på studentenkät.... 23
3 (28) Sammanfattning Detta är den första lägesrapporten om Stockholms universitets försöksverksamhet med särskilt utvalda VFU-skolor med anknytning till lärarutbildningarna. Verksamheten beräknas pågå under fem år med start 2012 och avslut 2017 (slutrapport). Det övergripande målet är att höja kvaliteten i lärarutbildningarna och stärka studenternas professionsutveckling genom ett närmare samarbete mellan universitet och skola. Detta sker t.ex. genom seminarier med handledare respektive studenter och genom att universitetets VFU-lärare regelbundet finns på plats på skolan för att stödja handledarna i deras arbete med studenterna. Personalen erbjuds även introduktion i universitetets VFU-bedömningsmodell för lärarutbildningar och lärarna på skolorna erbjuds handledarutbildning om 7,5 hp som genomförs på plats på skolan. På sikt ska skolorna även fungera som värdar för forsknings- och utvecklingssatsningar. Försöksverksamheten leds av en projektgrupp som utgörs av ordförande för Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet, en projektledare och en utredare. I verksamheten deltar även cirka tjugo VFU-lärare från fyra lärarutbildningsinstitutioner och ett centrum. På respektive skola finns även en VFU-kontaktperson/projektledare, utsedd av skolledningen, som har ett nära samarbete med en eller ett par av VFU-lärarna. Särskilda medel har tillförts från Stockholms stad respektive Botkyrka kommun för att finansiera VFUkontaktpersonen. Universitetet har bland annat tillfört 200 kr extra per högskolepoäng (hp) VFU. Under 2012 har elva skolor varit knutna till försöksverksamheten, varav tre är förskolor, fem grundskolor (en F-6- och fyra F-9-skolor) och tre gymnasier. Två av grundskolorna har särskola och ett gymnasium gymnasiesärskola. Åtta av skolorna finns i Stockholms stad och tre i Botkyrka kommun. Verksamheten planeras att omfatta minst 250 studenter (cirka 100 grundlärarstudenter, 100 ämneslärarstudenter, 35-40 förskollärarstudenter och 10-15 speciallärarstudenter, yrkeslärarstudenter tillkommer senare). Räknat från hösten 2012 ingår ämneslärarna under fem år, medan övriga ingår under en något kortare period. År 2012 har framför allt använts för att organisera och bygga upp verksamheten, såsom att rekrytera skolor, avsätta personal, finansiera samt informera och förankra. Det är även tidskrävande att anpassa placerings- och samverkanssystem till försöksverksamheten, särskilt för ett stort lärosäte som Stockholms universitet. En planeringsfas har vidare övergått till en genomförandefas genom att en rad olika aktiviteter har satts igång, såsom handledarutbildningar, seminarier och möten. Under slutet av 2012 genomfördes även en enkätundersökning till studenter och personal vid ett urval av VFU-kurser och särskilt utvalda VFUskolor. Resultatet visar bland annat att samarbetet mellan universitetet och skolorna har fungerat bra, och att både personal och studenter upplevt det som positivt och givande att det har varit många studenter på skolan. Mot bakgrund av resultatet presenteras också ett antal förslag på utvecklingsområden som kan prövas i försöksverksamheten och/eller generellt i verksamhetsförlagd utbildning.
4 (28) Uppdrag från Regeringen och Utbildningsdepartementet Under senvåren 2011 kontaktade Utbilningsdepartementet Stockholms universitet för att diskutera en eventuell försöksverksamhet avseende särskilt utvalda skolor för verksamhetsförlagd utbildning, s.k. VFU-skolor 1. Universitetet hade då en tid, i liten skala, förberett ett pilotprojekt med likande inriktning. Under hösten 2011 presenterade universitetet ett par alternativa upplägg med olika ambitionsnivåer. I regleringsbrevet från Regeringen och Utbildningsdepartementet för 2012 tilldelades universitetet 5 miljoner för att inleda försöksverksamheten. Av regleringsbrevet framgår följande: Medlen ska användas för försöksverksamhet med särskilt utvalda skolor för verksamhetsförlagd utbildning, s.k. VFU-skolor, i syfte att höja kvaliteten i lärar- och förskollärarutbildningarnas verksamhetsförlagda utbildningsdel. Projektet ska även bidra till att fler ämnesdidaktiska forskningsprojekt genomförs i skolan, till skolutveckling och ökad kompetens i de särskilda VFU-skolorna och till mer kunskap om evidensbaserade metoder i skolan. Försöksverksamheten ska dokumenteras och följas upp kontinuerligt. Stockholms universitet ska hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om verksamheten och inkomma med en rapport senast den 28 februari 2013. Under ett möte med departementet den 17 januari 2013 bestämdes att rapporten (helst) ska inkomma redan den 31 januari 2013. Detta är något vi tagit fasta på, vilket innebär att en del tabeller inte är helt fullständiga. Verksamhetsförlagd utbildning för lärarutbildningar vid Stockholms universitet Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för lärarutbildningar kan organiseras på olika sätt vid olika universitet och högskolor. Rapporten inleds därför med en översiktlig beskrivning av VFU vid Stockholms universitet som syftar till att ge en bakgrund till försöksverksamheten. VFU i lärarutbildningarna vid Stockholms universitet (och även nationellt) utgörs fr.o.m. hösten 2011 av 30 hp i respektive utbildning och ska tillsammans med den universitetsförlagda delen skapa en helhet 2. VFU genomförs i samverkan med kommunerna inom Stockholms län. Detta innebär att VFU kan genomföras i såväl kommunala som fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Cirka 1000 skolor i 40 kommuner eller stadsdelar tar årligen emot cirka 5500 lärarstudenter från Stockholms universitet under deras VFU. Samarbetet mellan universitetet och kommunerna/stadsdelarna har en särskild organisation, är reglerat genom samverkansavtal 1. Dessa skolor kallas även för övningsskolor eller handledningsskolor. I enlighet med regleringsbrevet från departementet har vi i rapporten valt att kalla dem VFU-skolor. 2. Gäller de nya lärarutbildningarna från 2011. Försöksverksamheten fokuserar på dessa utbildningar men omfattar även en del studenter i den tidigare utbildningen.
5 (28) och involverar många olika funktioner både vid universitetet, hos skolhuvudmännen och i skolorna. Under 2012 ingick förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem, F-3 eller 4-6 samt ämneslärarprogrammet i försöksverksamheten. Under 2013 kommer även speciallärarprogrammet att ingå. Vi räknar också med att inom kort inkludera yrkeslärarprogrammen. Deras verksamhet kommer att redovisas först i rapport nr 2 som, enligt regleringsbrevet för 2013, ska inkomma till departementet senast den 28 februari 2014. I tabell 1 nedan presenteras en översikt över vilka VFU-kurser som genomförs under respektive termin, med fokus på lärarutbildningar med start fr.o.m. hösten 2011 och som har ingått i försöksverksamheten under 2012. Studenter i lärarutbildningar med start 2001 t.o.m. våren 2011, vilkas VFU-moment tidsmässigt sammanfaller med dessa kurser, ingår också i verksamheten. Tabell 1. VFU-kurser som genomförs under respektive termin för förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem, F-3 och 4-6, ämneslärarprogrammet med inriktning mot 7-9 respektive gymnasium. De kurser som står med fet stil genomfördes under 2012. Övriga är under utveckling. Utbildning Förskollärarprogrammet Termin 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 VFU I VFU II VFU III VFU IV VFU V 3 hp 6 hp 6 hp 7,5 hp 7,5 hp Grundlärarprogrammet - fritidshem VFU I a 2,5 hp VFU 1b 5 hp VFU II 7,5 hp VFU III 15 hp Grundlärarprogrammet - F-3 och 4-6 VFU I 2,5 hp VFU II 5 hp VFU III 7,5 hp VFU IV 15 hp Ämneslärarprogrammet - 7-9 VFU I 6,5 hp VFU II 7,5 hp VFU III 16 hp Ämneslärarprogrammet - gymnasium VFU I 6,5 hp VFU II 7,5 hp VFU III 16 hp
6 (28) Samtliga VFU-kurser inleds och avslutas med ett eller flera seminarier på universitetet. Studenterna examineras genom dokumentation i en digital portfölj, muntlig redovisning vid reflektionsseminarier, trepartssamtal (gäller inte vid VFU I inom grund- och förskollärarprogrammen) och VFU-handledarens skriftliga omdöme i en VFU-rapport. Avtal mellan Stockholms universitet och skolhuvudmännen Den 7 juli 2012 slöts ett tilläggsavtal till det samverkansavtal om verksamhetsförlagd utbildning inom lärarprogrammen som undertecknades av lärosäten och kommuner i Stockholms län under hösten 2011. Tilläggsavtalet syftar till att skapa ett fördjupat samarbete mellan Stockholms universitet och de avtalsslutande särskilt utvalda VFU-skolorna kring den verksamhetsförlagda utbildningen. Avtalet omfattar perioden 1 juli 2012 31 december 2016 och kan förlängas ett år i taget om parterna är överens om det efter att årlig uppföljning skett. Om förutsättningar för avtalet förändras under avtalsperioden ska enligt avtalet nya förhandlingar upptas om någon av parterna begär det. Det övergripande målet är att höja kvaliteten i lärarutbildningen och stärka studenternas professionsutveckling. Stockholms universitet förbinder sig Att de särskilt utvalda VFU-skolorna prioriteras vid placering av studenter så att de alltid får det maximala antal studenter de kan ta emot. Att universitetets samordningsinstitutioner för VFU-kurserna anordnar två seminarier per termin vid de särskilt utvalda VFU-skolorna mellan universitetslärare och handledare, där man möts för att diskutera undervisning i syfte att stödja studenterna i deras professionsutveckling och utveckla skolans verksamhet. Att de särskilt utvalda VFU-skolorna prioriteras vid erbjudanden från universitetet om handledarutbildningar och utbildning till mentorer för nyexaminerades introduktionsperiod. Att utbetala ersättning i enlighet med det samverkansavtal för verksamhetsförlagd utbildning som gäller från och med 2012-01-01, samt därutöver 200 kronor per högskolepoäng VFU för varje student som placeras vid en särskilt utvald VFU-skola. Att dokumentera samt att årligen följa upp samarbetet. Skolhuvudmännen förbinder sig Att skapa förutsättningar för utveckling av den verksamhetsförlagda utbildningen genom att t.ex. prova olika modeller för genomförande. Att bidra med medel för projektledning vid varje särskilt utvalda VFU-skola. Att handledarna vid de särskilt utvalda VFU-skolorna anordnar två professionsutvecklande seminarier per termin för VFU-studenterna. Att de särskilt utvalda VFU-skolorna ska fungera som nav för andra skolor i arbetet med verksamhetsförlagd utbildning.
7 (28) Avtalet speglar bland annat den stora satsning som universitetet genomför för att erbjuda handledarutbildning om 7,5 hp till samtliga lärare på de särskilt utvalda VFU-skolorna. Handledarutbildningen, liksom seminarierna, genomförs på plats på respektive skola. Detta innebär att deltagarna inte behöver resa till universitetet för en campusförlagd handledarutbildning, vilket underlättar praktiskt. Men framför allt innebär det att handledarutbildningen och seminarierna kan anpassas till respektive skolas och skolforms verksamhet. Samtlig personal på VFU-skolan och, i mån av plats, även handledare på närliggande skolor har även erbjudits introduktion i VFU-bedömningsmodellen i form av två halvdagar. På detta och andra sätt kan VFU-skolan fungera ett nav för andra skolor. I mån av plats erbjuds även handledare från närliggande skolor att delta i handledarutbildningen. Detta är unikt då introduktion i modellen och handledarutbildning för övrigt genomförs på universitetet. Formerna för seminarierna utprövas och utvecklas på respektive skola och planeras i samverkan/diskussion med universitetets särskilt utvalda VFU-lärare och ämnesdidaktiker 3. På sikt ska även en gemensam seminariebank tas fram med seminarier med professionsutvecklande innehåll som bör hållas för studenterna på respektive skola. På sikt kommer dessutom samverkan att byggas upp mellan VFU-skolorna och närliggande skolor kring ämnesdidaktiska och professionsfördjupande seminarier. Navbyggandet kommer på detta sätt att successivt utvecklas och fördjupas. De särskilt utvalda VFU-skolorna I försöksverksamheten ingår för närvarande följande elva förskolor, grundskolor och gymnasier 4 : Förskolor - Karlavagnens förskola, Botkyrka kommun - Nytorgets förskolor, Stockholms stad - Råcksta förskolor, Stockholms stad Grundskolor - Bäckahagens skola, F-9 samt särskola, Stockholms stad - Knutbyskolan, F-6, Stockholms stad - Skarpnäcksskolan, F-9 samt särskola, Stockholms stad - Sturebyskolan, F-9, Stockholms stad - Trädgårdsstadsskolan, F-9, Botkyrka kommun 3. För enkelhetens skull används VFU-lärare som en sammanfattning av VFU-lärare och ämnesdidaktiker. 4. Två av förskolorna är egentligen enheter som inkluderar flera förskolor, två av grundskolorna och ett gymnasium inkluderar även särskola respektive gymnasiesärskola som är egna skolformer. För enkelhetens skull har vi valt att kalla dem förskolor, grundskolor och gymnasier.
8 (28) Gymnasier - St:Eriks gymnasium, samt gymnasiesärskola, Stockholms stad - Tensta/Ross gymnasium, Stockholms stad - Tumba gymnasium, Botkyrka kommun Knutbyskolan, Bäckahagens skola och Trädgårdsstadsskolan har även ingått i pilotprojektet som började planeras hösten 2010. Försöksverksamheten planeras att omfatta minst 250 studenter (cirka 100 grundlärarstudenter, 100 ämneslärarstudenter, 35-40 förskollärarstudenter och 10-15 speciallärarstudenter, yrkeslärarstudenter tillkommer senare). Räknat från hösten 2012 ingår ämneslärarna under fem år medan övriga ingår under en något kortare period. Tabell 2 nedan ger en överblick över VFU-skolornas storlek, antal studenter på respektive skola etc. under främst 2012. Tabellen kommer regelbundet att följas upp i syfte att bland annat identifiera eventuella skillnader i planerat antal lärare som ska handledarutbildas och antal studenter i förhållande till faktiskt antal handledarutbildade lärare och antal studenter. Tabell 2. Antal barn/elever, tillsvidareanställda lärare/pedagoger, handledarutbildade lärare/pedagoger, personal som fått introduktion i VFU-bedömningsmodellen (3 timmar vid två tillfällen), studenter inom lärarutbildningar från 2001 och studenter inom lärarutbildningar fr.o.m. ht-2011 vid respektive förskola, grundskola och gymnasium. I antal barn/elever vid Bäckahagens skola, Skarpnäcks skola och St:Eriks gymnasium inkluderas även särskolelever. Skolfakta Förskolor, grundskolor och gymnasier Antal barn/ elever Antal tillsvidareanställda lärare/pedagoger Antal handledarutbildade lärare/pedagoger Antal som fått introduktion i VFUbedömningsmodellen Antal studenter inom lärarutb. från 2001 Antal studenter inom lärarutb. fr.o.m. ht- 2011 2012 2012 T.o.m. 2012 och ev. planerat 2011,2012 och ev. planerat 2012 2012 Karlavagnens förskola 111 st. 18 st. T.o.m. 2012: 4 st. 2013: Ännu inte planerat 2011: 1 st. 2012: 0 st. 2013: 3 st. 2 st. 4 st.
9 (28) Förskolor, grundskolor och gymnasier Antal barn/ elever Antal tillsvidareanställda lärare/pedagoger Antal handledarutbildade lärare/pedagoger Antal som fått introduktion i VFUbedömningsmodellen Antal studenter inom lärarutb. från 2001 Antal studenter inom lärarutb. fr.o.m. ht- 2011 2012 2012 T.o.m. 2012 och ev. planerat 2011,2012 och ev. planerat 2012 2012 Nytorgets förskolor 195-205 st. 17 st. T.o.m. 2012: 1 st. 2013-2017: 20 st. Råcksta förskolor 260 st. 60 st. T.o.m. 2012: 3 st. 2013-2017: 17 st. 2012: 45 st. 4 st. 0 st. 5 2012: 60 st. 6 st. 0 st. Bäckahagens skola 455 st. 37 st. T.o.m. 2012: 16 st. 2012: 38 st. 12 st. 14 st. Knutbyskolan 310 st. 38 st. T.o.m. 2012: 16 st. 2012: 22 st. 5 st. 15 st. Skarpnäcksskolan 836 st. 45 st. T.o.m. 2012: 0 st. 2013: Ca. 40 st. 2012: 0 st. 2013: Ca. 80 st. 6 st. 13 st. Sturebyskolan 1027 st. 62 st. 2013: 3 st. (nya 7,5 hp), 25 st. äldre utb) 2012: 15 st. 6 st. 10 st. Trädgårdsstadsskolan 640 st. 59 st. T.o.m. 2012: 12 st. 2013: 18 st. 2011: Samtlig personal. 14 st. 14 st. Ross/Tensta gymnasium S:t Eriks- och Scengymnasiet 730 st. 53 st. T.o.m. 2012: 2 st. 2012: 30 st. 14 st. 10 st. 1449 st. 145 st. T.o.m. 2012: 33 st. 2012: 15 st. 11 st. 11 st. Tumba gymnasium 1200 st. 90 st. Tom 2012: 10 st. 2013: 25 st. intresserade. 2012/2013: Hela kollegiet jan-feb 2013. 5 st. 3 st. 5. Förskollärarstudenterna följs från våren 2013 då förskollärarutbildningens VFU-kurser startar. Därför är det inga studenter på Nytorget och Råcksta förskolor under 2012. Karlavagen fanns med i det tidigare pilotprojektet.
10 (28) Av tabellen framgår att antal barn/elever på förskolorna, grundskolorna och gymnasierna varierar; från 106 på en förskola till 1449 på en gymnasieskola. En del grundskolor är även dubbelt eller tredubbelt så stora som andra, mätt i antal barn/elever. I detta sammanhang kan det även nämnas att en skola (St:Eriks gymnasium) ligger i innerstaden, andra i närförort och ytterligare andra längre ut. Skolorna finns även i olika områden med befolkning med varierande socio-ekonomisk bakgrund. Av tabellen framgår även antalet studenter på framför allt gymnasierna inte proportionerligt i förhållande till skolans storlek (mätt i antal elever) och inte heller i förhållande till antal handledarutbildade lärare. På sikt är planen att respektive förskola/grundskola/gymnasium tilldelas det antal studenter som de kan emot och att relationen mellan antalet handledarutbildade lärare och antalet studenter blir mer proportionerlig, men det är naturligtvis beroende av olika faktorer såsom hur många studenter som söker respektive program och inriktning och vilka platser som skolorna kan erbjuda. En grundskola F-9 kan t.ex. erbjuda handledare i många olika program (fritidshem, F-3, 4-6 och ämneslärare) vilket gör det möjligt att placera ett större antal studenter. Av tabellen framgår dessutom att betydligt fler personer (ibland samtlig pedagogisk personal) har fått introduktion i VFU-bedömningsmodellen än som har genomfört handledarutbildning. Detta beror på att introduktionen och utbildningen kan ses som en tvåstegsraket där den kortare introduktionen föregår och inkluderas i en längre handledarutbildning. Introduktion i VFU-bedömningsmodellen är vidare och enligt samverkansavtalet en grundförutsättning för att handledare lärarstudenter. Organisering och finansiering Ledning Det övergripande ledningsansvaret för försöksverksamheten ligger på universitetets Samordningsgrupp för lärarutbildningarna och på Samordningsgruppens särskilda VFUutskott. Detta innebär att verksamhetens ledning är direkt förankrat i områdes- och fakultetsnämnderna, vilket är viktigt för att de ansvariga lärarutbildningsinstitutionerna ska bli engagerade och stödja samverkan med de särskilt utvalda VFU-skolorna. Den operativa ledningen utgörs av ordförande i Samordningsgruppen, en projektledare vid en lärarutbildningsinstitution och en utredare vid Planeringsavdelningen. Ordförande är en länk till universitetsledningen och till de beslutande grupperna med representation såväl från universitetet som från skolhuvudmännen. Projektledaren leder och organiserar verksamheten på de aktuella skolorna och samarbetar med skolledningarna. Utredaren har en indirekt ledningsfunktion genom arbetet med att kontinuerligt återföra erfarenheter från verksamheten som kan ligga till grund för successiva förbättringar. Till projektet har även knutits cirka tjugo särskilt utvalda VFU-lärare som ansvarar för att stödja handledarna i deras arbete med studenterna. På respektive skola finns även en VFU-kontaktperson/projektledare som är utsedd av skolledningen. Denna person ansvarar bland annat för att, i samverkan med särskilt
11 (28) utvalda VFU-lärare, organisera verksamheten för att på bästa sätt kunna ta emot många studenter. Projektledningen organiserar informations-, planerings- och avstämningsmöten för att stödja de befintliga organisations- och ledningsstrukturerna på universitetet och skolorna i deras arbete med att successivt fördjupa samverkan. Ett par exempel på mötesarenor är regelbundna erfarenhetsutbyten mellan förskolor, grundskolor respektive gymnasieskolor samt planeringsmöten mellan VFU-lärare på universitetet. Syftet med dessa möten är att diskutera erfarenheter, identifiera problem och möjligheter och hitta gemensamma lösningar. I samband med olika möten och föredrag lokalt och nationellt har vi även märkt ett markant ökat intresse för projektet från andra universitet, högskolor och skolor. Vid de tre senaste nationella VFUkonferenserna har försöksverksamheten exempelvis haft en egen punkt. En viktig del i försöksverksamheten är samarbetet med Helsingfors universitet. Under en kick-off i september genomfördes t.ex. en inspirationseftermiddag, där Olli Määttä, chef för internationella relationer vid Helsingfors universitet och lärare vid övningsskolan Helsingfors Normallyceum, deltog. Framöver planerar vi även för att representanter från övningsskolorna i Helsingfors bidrar till verksamheten genom att företrädesvis granska och analysera erfarenheterna av försöksverksamheten i Stockholm. Under oktober 2012 undertecknade universiteten därför en avsiktsförklaring avseende samarbete med bland annat Helsingsfors övningsskoleverksamhet. Resursförstärkning och finansiering Den bärande tanken i modellen med särskilt utvalda VFU-skolor är, som redan nämnts, att universitetets VFU-lärare regelbundet är ute på skolorna. Mer konkret avsätter en till två lärare cirka 10-20 % av en heltid för samverkan med respektive skola. Deras ansvar är bland annat att stödja handledarna individuellt eller i grupp i syfte att stödja studenterna i deras professionsutveckling. Ersättningen till skolorna utökas även med 200 kr/högskolepoäng VFU för de studenter som gör sin VFU på de aktuella skolorna. En viss resurs avsätts också för omkostnader i samband med studiebesök, konferenser etc. Denna resursförstärkning bedöms som mycket viktig, dels för att skapa utrymme för VFU-skolornas utvidgade uppdrag, dels för att möjliggöra det utvecklingsarbete som försöksverksamheten kräver. Förutom basresurser i form av exempelvis VFU-ansvariga, kursansvariga, VFU-kurslärare och medel för digital portfölj har universitetet tillfört särskilda medel för en projektledare (50 % av heltid) och en utredare (20 % av heltid). Skolhuvudmännen tillför, utöver stödet till den ordinarie VFU-verksamheten, särskilda medel för en VFU-kontaktperson/projektledare vid varje särskilt utvald VFU-skola motsvarande 150 000 kr i Stockholms stad och 100 000 kr i Botkyrka kommun. För 2012 tillförde Utbildningsdepartementet 5 miljoner, men inga garantier kunde då lämnas avseende fortsatt finansiering bland annat på grund av den pågående utredningen av verksamheten med särskilt utvalda VFU-skolor. Stockholms universitet beslutade då lägga försöket på en kostnadsnivå där medlen skulle räcka i två och ett halvt år, dvs. halva försöksperioden och att universitetet skulle skjuta till medel om inga externa medel skulle till-
12 (28) komma. För 2012 innebär detta att VFU-ersättningen till de särskilt utvalda VFU-skolorna höjdes från 540 till 740 kr/student och högskolepoäng. Medel tillfördes till medverkande lärarutbildningsinstitutioner och centrum baserat på antal studenter i försöksverksamheten (se bilaga 2). Medlen ska i första hand användas för att öka universitetslärarnas utrymme för att planera och samarbeta med handledare på de särskilt utvalda VFU-skolorna under olika VFUkurser. För 2013 tillfördes universitetet ytterligare 5 miljoner med möjligheter att söka ytterligare medel från de 40 miljoner som Regeringen avsatt för nationell försöksverksamheter avseende handledningsskolor. Mot denna bakgrund kommer Stockholms universitets försöksverksamhet att ytterligare förstärkas resursmässigt från och med 2013. Medlen kommer främst att användas till att ytterligare höja skolhuvudmännens VFU-ersättning för att skapa utrymme för deras utvecklingsarbete, samt för att stödja ämnesdidaktiska forskningsprojekt. Under 2013 planerar universitet t.ex. att utlysa cirka 1 miljon kronor (av de nya 5 miljonerna) internt för två forskningsprojekt som förläggs på en eller flera av skolorna. Aktiviteter År 2012 har framför allt syftat till att organisera och bygga upp försöksverksamheten. En del aktiviteter i form av seminarier och möten har emellertid redan genomförts. Ytterligare aktiviteter planeras att genomföras under 2013, vilket framgår av tabell 3, nedan. Tabellen kommer successivt att förfinas avseende definitioner av olika begrepp och regelbundet följas upp avseende planerat antal seminarier och möten i förhållande till verkligt antal genomförda. Introduktions- och utvärderingsmöten för studenter ingår i en handlingsplan som tas fram som ett stöd för organiseringen av VFU-verksamheten vid respektive skola. Tabell 3. Antal handledarseminarier, studentseminarier, introduktionsmöten för studenter, utvärderingsmöten för studenter, möten mellan VFU-kontaktperson/projektledare på skolan och särskilt utvalda VFU-lärare samt möten mellan handledare och särskilt utvalda VFU-lärare per förskola, grundskola och gymnasium. Seminarier och möten Förskolor, grundskolor och gymnasier Studentseminarier Handledarseminarier Introduktionsmöten för studenter Utvärderingsmöten för studenter Möten VFUkontaktperson och VFU-lärare Möten handledare och VFUlärare Karlavagnens förskola 2013: 4 st. 2013: Ännu inte planerat. 2013: Ännu inte planerat. 2013: Ännu inte planerat. ht 2012: 5 st. vt 2013: Minst 4 st. 2013: Ca 5 st. Fler är under utarbetning. Nytorgets förskolor 2013: 4 st. 2013: Ännu inte planerat. 2013: 1 st. 2013: Ännu inte planerat. ht 2012: 5 st. vt 2013: Minst 4 st. vt 2013: 10 st.
13 (28) Förskolor, grundskolor och gymnasier Studentseminarier Handledarseminarier Introduktionsmöten för studenter Utvärderingsmöten för studenter Möten VFUkontaktperson och VFU-lärare Möten handledare och VFUlärare Råcksta förskolor 2013: 4 st. 2013: 4 st. 2013: 2 st. 2013: 2 st. ht 2012: 5 st. vt 2013: Minst 4 st. vt 2013: 10 st. Bäckahagens skola 2012: 3 st. vt 2013: 4 st. 2012: 2 st. vt 2013: 3 st. 2012: 2 st. 2013: Vid behov. 2012: 0 st. 2013: Vid behov. 2012: 15 st. 2012: Ca 10 st. 2013: En gång i veckan. Knutbyskolan 2012: 0 st. 2013: 4 st. 2012: 4 st. 2012: 4 st. 2012: 2 st. 2012: Ca 15 st. 2012: Ca 12 st. Skarpnäcksskolan 2012: 0 st. vt 2013: 2 st. 2012: 0 st. vt 2013: 2 st. 2012: Ännu inte planerat. 2013: Ännu inte planerat. 2012: 2 st. vt 2013: 2 st. 2012: 3 st. 2013: 2 st. 2012: 3 st. 2013: 2 st. Sturebyskolan vt 2013: 2 st. vt 2013: 4 st. vt 2013: 2 st. vt 2013: 2 st. 2012: 4 st. vt 2013: 4-7 st. vt 2013: 2-3 st. Trädgårdsstadsskolan 2012: 3 st. 2013: Ännu inte planerat. 2012: 1 st. 2013: 1 st. 2012: 1 st. 2013: Vid nya studenters första VFU. 2012: 1 st. 2013: Vid behov. 2012: 3 st. vt 2013: 2 st. 2012: 0 st. 2013: Ännu inte planerat. Ross/Tensta gymnasium 2012: 2 st. vt 2013: 2 st. 2012: 1 st. vt 2013: 2 st. 2012: 2 st. vt 2013: 2 st. 2012: 0 st. vt 2013: 2 st. 2012: 6 st. vt 2013: 6 st. 2012: 0 st. 2013: Ännu inte planerat. S:t Eriks- och Scengymnasiet 2012: 1 st. 2013: 4 st. 2012: 0 st. 2013: 2 st. 2012: 2 st. 2013: 4 st. 2012: 1 st. 2013: Ännu inte planerat. 2012: 6 st. 2013: Ännu inte planerat. 2012: 2 st. 2013: Ca 3 h/vecka Tumba gymnasium 2012: 2 st. 2013: 4 st. 2012: 1 st. 2013: 4-6 st. 2012: 1 st. 2013: 4 st. 2012: 1 st. 2013: 4 st. 2012: 7 st. 2013: 8-12 st. 2012: 2 st. 2013: 4 st. (samma som handl.sem.)
14 (28) Av tabellen framgår att de särskilt utvalda VFU-skolorna planerar att genomföra minst 4 handledarseminarier och (med några undantag) mellan 4 och 6 studentseminarier under 2013. Detta är i linje med eller t.o.m. något fler än vad som regleras av avtalet (se ovan). Nedan listas exempel på handledar- respektive studentseminarier som har genomförts 2012 eller planeras att genomföras 2013: Handledarseminarier: Teman med utgångspunkt i förväntade studieresultat och handledaruppdraget med inriktning mot värdegrund och förskolans kunskapsuppdrag. Reflektionsseminarium modell kollegial handledning. Vad händer i gruppen? om gruppdynamik. Hur stöttar vi VFU-studenters språkutveckling under VFU? Att möta VFU-studenter som har svårt att nå förväntade studieresultat. Om uppföljning och utvärdering av VFU-kurs utarbetande av lokal modell. Studentseminarier: Om förskolans värdegrund, organisation och förskollärarens roll. Värdegrund, Konflikthantering. Skolans värdegrund och huvudmannens förväntningar på lärare som yrkesgrupp. Ett kommunikativt och demokratiskt ledarskap i klassrummet. Första möte med skolan från elev/föräldrar perspektiv. Från kompis till lärare. Yrkesrollen; hur skapas motivation hos eleven? Vad innebär det att ha ett professionellt förhållningssätt gentemot elever? Formativ bedömning. Respektive skola planerar även att genomföra mellan 1 och 4 introducerande informationsmöten och mellan 2 och 4 avslutande utvärderingsmöten med studenter. Anledningen till denna variation kan vara att antal VFU-kurser som genomförs på skolan varierar. Vid en F-9- skola kan t.ex. VFU-kurser för grundlärarstudenter mot fritidshem, F-3 och 4-6 samt ämneslärare 7-9 genomföras vid olika tidpunkter vilket innebär många olika möten. En annan anledning kan vara att skolorna ännu inte vet hur många möten som behövs eftersom de ännu inte vet hur många studenter de kommer att tilldelas under respektive kurs. Av tabellen framgår även att universitetet och skolorna planerar mellan 2 och 15 möten mellan VFUkontaktperson och VFU-lärare samt mellan 2 och 12 möten mellan handledare och VFUlärare. Dessa former av möten varierar således mycket mellan olika skolor. En förklaring kan vara att en del skolor hunnit längre i planeringen, medan att andra hunnit utveckla mer samarbete kring VFU-kurserna och därmed planerar fler möten. Några VFU-lärare erbjuder även handledning på handledning, vilket ökar antalet möten.
15 (28) Enkätundersökning Under november och december 2012 genomfördes en enkätundersökning till studenter som genomfört sin VFU II för grundlärarutbildning med inriktning F-3 eller 4-6 vid Bäckahagens skola, Knutbyskolan och Trädgårdsstadsskolan (se exempel på studentenkät i bilaga 3). Dessa tre skolor har ingått i pilotprojektet med särskilt utvalda VFU-skolor sedan 2010. Anledningen till att dessa skolor valdes ut var att de hade kommit relativt långt i planering och genomförande. Syftet med undersökningen var explorativt, därav många öppna frågor i enkäten. Det finns inga avgörande skillnader mellan VFU-kurser som förläggs på dessa och andra skolor. Oavsett skola ska studenternas praktik följa och spegla samma kursplan, inklusive förväntade studieresultat, bedömning och examination. Detta speglar även enkäten där många av frågorna generellt berör VFU (såsom handledning och att vara många studenter på samma skola), medan andra främst berör försöksverksamheten (såsom ett närmare samarbete mellan universitetet och skolan i form av seminarier och möten). Tanken är även att det som genomförs och prövas i försöksverksamheten, på sikt, ska inspirera och utvecklas inom andra verksamhetsförlagda kurser och på andra skolor. VFU II F-3 och VFU II 4-6 är i princip identiskt upplagda avseende förväntade studieresultat, seminarier och examinationsuppgifter (förutom att VFU II 4-6 startar ett par veckor före VFU II F-3). En liknande enkät skickades även ut till handledarna och de besvarade frågorna mot bakgrund av VFU II för F-3 och 4-6. Liknande enkäter besvarades dessutom av VFU-lärare och VFU-kontaktpersoner vid de tre skolorna. Syftet med att använda liknande enkäter var att ha möjlighet att identifiera likheter och skillnader i erfarenheter mellan främst studenter och handledare. Nedan presenteras tabell 4 som redovisar antal svarande studenter av det totala antalet per skola och inriktning samt antal svarande handledare per skola. Svarsfrekvenser återfinns inom parenteser och bedöms överlag som god. Tabell 4. Antal svarande studenter av det totala antalet per skola och inriktning på grundlärarprogrammet samt antal svarande handledare per skola. Studenter respektive handledare Skola Studenter F-3 Studenter 4-6 Handledare F-3 och 4-6 Knutbyskolan 5 av 7 (71 %) 3 av 4 (75 %) 6 av 7 (86 %) Bäckahagens skola 3 av 3 (100 %) 3 av 3 (100 %) 3 av 4 (75 %) Trädgårdsstadsskolan Inga studenter 1 av 2 (50 %) 1 av 2 (50 %)
16 (28) Nedan ges exempel på intressanta resultat från undersökningen samt förslag på utvecklingsområden mot bakgrund av resultatet. Samarbete mellan universitetet och VFU-skolorna Redan våren 2011 genomfördes en enkätundersökning till studenter och personal knutna till Knutbyskolan, Bäckahagens skola och Trädgårdsstadsskolan. Resultatet från personalenkäterna visade bland annat att både handledare på skolorna och VFU-lärare vid universitetet efterfrågade mer samarbete mellan universitetet och VFU-skolan. I undersökningen från december 2012 ställdes därför en fråga om just erfarenhet av samarbetet mellan universitetet och skolan. VFU-lärarna vid dessa tre skolor har exempelvis ansvarat för handledarutbildning, erbjudit handledning på handledning, varit på plats på skolan en och samma dag varje vecka samt varit med på introduktions- och utvärderingsmöten med studenterna. Handledarna, VFUkontaktpersonerna på skolorna och även VFU-lärarna förefaller överlag nöjda eller mycket nöjda med samarbetet, vilket framgår av följande citat: X och Y är toppen samarbetspartners (namnen på VFU-lärarna har ersatts med X och Y, författarens kommentar)!, "Informationen och kommunikationen har med få undantag fungerat väl. Kontakten med ledningen på skolan behöver dock intensifieras och utvecklas, enligt flera VFU-lärare. Någon lyfter även fram att inblandad personal bör vara bättre pålästa om styrdokument kring t.ex. avtal och finansiering. En av skolorna tilldelades endast två studenter för en utbildning och önskar betydligt fler vid nästa tillfälle. Även studenterna besvarade denna fråga. De flesta av studenterna har inte märkt att det funnits en särskilt utvald VFU-lärare på skolan, utan hon/han kunde uppfattas som en vanlig studiebesökare. Detta indikerar att de särskilt utvalda VFU-kurslärarnas roll och ansvar behöver förtydligas ytterligare och kommuniceras, inte minst för studenterna. Detta kan göras i samband med det introducerande mötet på skolan med studenterna. I detta sammanhang kan det även nämnas att den första kontakten med handledaren har fungerat smidigt och enligt plan för de flesta av studenterna, men några fick i sista stund reda på att handledaren bytts ut från föregående VFU-kurs. Detta indikerar att framförhållningen och informationen avseende tilldelning av handledare behöver utvecklas och förbättras. Att vara många studenter på skolan För flera av studenterna upplevde att det var tryggt och trevligt att vara många studenter, för andra spelade det ingen roll då studenten inte hade något intresse av att umgås med de andra studenterna. Någon föreslår att man inledningsvis har ett seminarium så att man lär känna alla studenter på skolan och inte ser dem som personal. Flera studenter upplevde även att eleverna främst påverkades positivt av att studenterna var fler, t.ex. att eleverna fick mer hjälp, vilket även en del föräldrar uppmärksammat genom mejl, eller så påverkades eleverna inte alls. (Vi vet dock inte vad eleverna tycker.) Flera lyfter även fram att eleverna är vana vid att det är många lärarstudenter på plats. Handledarna upplevde också att det var positivt att
17 (28) studenterna var många och de var även nöjda med organiseringen av att ta emot många studenter. Introduktion på skolan För att skolan smidigt ska kunna ta emot många studenter på en gång uppmuntras respektive skola att ta fram en handlingsplan. En del av planen kan vara att presentera ett gemensamt program för studenterna, t.ex. i form av deltagande på konferenser, möten och råd. Detta och annat bör företrädesvis presenteras under ett introducerande möte för studenterna. En introduktion verkar ha fungerat bra ( jag kände mig varmt välkommen, enligt en student), medan ett annat möte på en annan skola uppfattades som mindre bra ( för mycket pekpinnar ). Ett planerat möte ställdes in, vilket innebar att studenter blev besvikna ( jättedåligt ). Den introduktion som, enligt studenter och personal, fungerat bäst innehöll bland annat en presentation av studenterna för personalen, studenternas förväntningar, fakta om skolan och en rundvandring. Studenterna fick även nycklar och senare en VFU-bricka som de skulle bära i lokalerna. Introduktionen avslutades med ett samtal om Ett kommunikativt och demokratiskt ledarskap i klassrummet. Under introduktionen deltog bland annat rektor, VFU-kontaktpersonen och VFU-läraren och personifierade på detta sätt samarbetet för studenterna. I detta sammanhang kan det nämnas att en av skolorna har inrett ett särskilt VFUrum för studenterna med datorer, scheman etc. I detta rum kan även handledarna genomföra reflekterande samtal med studenterna. Handledning på skolan Två frågor ställdes om handledning till studenterna; (1) om förutsättningar för handledning och (2) om själva handledningen. En delfråga om förutsättningar handlade om hur många studenter som respektive handledare handledde samtidigt. De flesta hade två studenter, två t.o.m. tre (två nya och en gammal ) och övriga en student. Att vara två studenter upplevdes som givande då de fick stöd av varandra, men även att vara en upplevdes som positivt. (Ingen kommentar fanns om att vara tre.) Att vara två (och förmodligen även tre) kan dock riskera att varje student inte får tillräckligt med individuell feedback från handledaren, vilket en student påpekade. En annan delfråga handlade om hur ofta studenterna träffade sin handledare. Enligt studenterna varierade tiden från 15-20 minuter (eller 30 minuter varannan dag) till 3-4 timmar per dag. Dessa minuter och timmar användas oftast efter att lektionerna var avslutade. Omfattningen av tid för handledning varierade alltså mycket mellan studenterna. Mest variation var det inom en av skolorna. Flera nämnde även att de träffade sin handledare hela tiden; jag var hennes skugga. Även handledarna fick frågan om förutsättningar för handledning. Enligt dem varierade tiden mellan 20 minuter och cirka 2-3 timmar per dag (oftast efter lektionstid) då de bland annat planerade, tipsade, stöttade, diskuterade och utvärderade tillsammans med studenterna. Handledarna ombads även definiera handledning. Flera svarade att allt är handledning såsom undervisning, planering, samtal efter lektioner, föräldrakontakt, utvärderingssamtal, trepartssamtal, andra att det är leda, tipsa och stötta.
18 (28) Det råder således olika uppfattning om vad handledning innebär. För, inte minst, studenternas skull bör därför handledningstiden definieras tydligare båda vad gäller form och innehåll. Ett förslag är att sätta en nedre gräns för hur många minuter/timmar handledning (som då bör definieras) som respektive student kan förvänta sig per dag från sin handledare. Fråga två berörde själva handledningen. Även här finns det skillnader i uppfattning mellan studenter. En del studenter har fått rådgörande konstruktiv, utvecklande och konkret kritik om vad som kan göras bättre och hur, andra har inte fått det, men vill gärna ha det i större utsträckning. Vissa handledare upplevdes som engagerade, inkluderande och pålästa på styrdokument om t.ex. syfte och mål med kursen, medan andra upplevdes som frustrerade, exkluderande och inte pålästa (bland annat för att de inte hade lyckats komma in i den gemensamma digitala portalen där styrdokumenten för kurserna återfinns). En del handledare gav studenterna mycket utrymme och möjlighet att undervisa. De fick även följa med på konferens, utställning om nya undervisningsmaterial etc. vilket upplevdes som positivt. Andra fick inte göra det i lika stor utsträckning och uttryckte besvikelse. Här följer några citat som belyser dessa ytterligheter: Handledaren la mycket tid åt oss...vi gick igenom dagarna ihop. Vi pratade väldigt mycket om vad som hade kunnat gå bättre och vad som gick bra. En liten reflektion. Jag lärde mig mycket. Man kan säga att han var en förebild för mig på hur en riktig lärare ska vara. Jag lärde mig mycket av honom. En sak som kändes bra var att han engagerade sig väldigt mycket i handledarrollen. Som jag fick reda på så gick han på kursen för hur en handledare ska vara. Det finns lärare som blir påtvingade att bli handledare. Inte kul för oss studenter, Jag fick helt och hållet anpassa mig till hennes schema. Hon framställde sitt jobb som oerhört tidskrävande. Gav en känsla av att lärarjobbet inte är glädjefullt, mest krävande och frustrerande. Hon tog tag i allt jag sa och förtydligade de negativa vinklarna... Hon hade inte kommit in i (den digitala, rapportförfattarens kommentar) portföljen och var inte inläst på kurskraven på VFU II. Hennes VFU-krav på mig kände jag alltså inte igen, vilket gjorde mig osäker. Den tid som jag trodde skulle bli handledning var min handledare på olika möten, t.ex. med arbetslaget. Jag fick inte den feedback jag behövde. De flesta av de svarande studenternas handledare verkar ha genomgått handledarutbildning, men enligt en student hade (åtminstone) en inte det. Handledarna fick också frågan om hur de upplevde sin handledning och även om hur de upplevde eventuell handledarutbildning. Ett fåtal redogjorde endast för sin egen handledning och då i korta ordalag såsom den fungerade bra. Detta kan kanske bero på att de hade för kort tid på sig att besvara frågan eller för att det kan vara svårt att kritisk granska och bedöma sin egen insats som handledare. Ett förslag är därför att ha ett eller flera handledarseminarier som fokuserar på att formulera, ge och ta konstruktiv kritik, både till sig själv som handledare och till studenter. I sina svar fokuserade handledarna istället på delfrågan om handledarutbildningen, vilken upplevdes som bra, positiv
19 (28) och gav insikter. Detta framgår av följande citat: Jag har precis gått 7,5 p kurs. Att handleda och utveckla yrkeskunnande i lärarutbildningen. Den hade jag mycket stöd och hjälp av vid handledningen och Min handledarutbildning gav mig ett nytt sätt att se på att handleda. I detta sammanhang kan det även nämnas att en handledare påpekade följande: För att handledningen ska vara ännu mer fokuserad på studenternas utveckling skulle vi undervisande handledare behöva avlastas från en del av ordinarie administration. Studentseminarier på skolan Av tilläggsavtalet mellan universitetet och skolhuvudmännen framgår att det ska genomföras två seminarier för studenter respektive handledare per termin. Av tabell 3, ovan, framgår hur många seminarier som har genomförts under 2012 och hur många som planeras att genomföras under 2013. Detta visar att verksamheten har kommit igång på flera skolor, men intensifieras 2013. På en av de tre skolorna har det genomförts två professionsutvecklande seminarier för studenterna; ett i samband med VFU II F-3 och ett i samband med VFU II 4-6. Seminarierna handlade bland annat om skolkoder, skolans genrepedagogik, mattegenre, läsinlärning och skolans värdegrund, såsom skolans likabehandlingsplan. Handledare, rektor och VFUkontaktperson presenterade olika delar. Uppfattningen om vad seminariet handlade om varierade något mellan de svarande, vilket förmodligen speglar vad personen tyckte var mest intressant. Ett önskemål från ett par studenter var att dela upp seminariet under flera dagar. Ett annat var att få inblick i specialpedagogernas arbete. En VFU-lärare menade även att innehållet till nästa gång tydligare ska kopplas till kursens förväntade studieresultat. Utvärdering på skolan På av skolorna genomfördes en gemensam utvärdering för studenterna i slutet av VFU II. (Vid den tredje skolan genomfördes en utvärdering i samband med VFU I.) Utvärderingarna upplevdes som positiva: Jag tycker det var väldigt bra att vi studenter fick en möjlighet att påpeka sådant vi tycker fungerat bra samt punkter som inte funkat lika bra. Någon tyckte att det var bra att både VFU-kontaktperson och VFU-läraren från universitetet organiserade och deltog i utvärderingen. En annan tyckte istället att det var bäst att endast VFU-kursläraren deltog eftersom studenterna då kunde vara mer öppna i sina åsikter. En del har även haft utvärdering tillsammans med handledaren: Det var bra, vi pratade om hela VFU-tiden och hur jag såg på perioden. Andra hade inte haft utvärdering och menade: Jag tycker att det borde vara obligatoriskt att ha en utvärdering med handledaren. Detta är något skulle kunna prövas i försöksverksamheten. De utvärderingar som genomförs framöver måste även konkretiseras, fokuseras och samordnas så att samma frågor inte ställs i olika sammanhang till en och samma student.
20 (28) Förväntade studieresultat och examination De två sista frågorna berörde förväntade studieresultat och examination. Studenterna upplevde att de under kursens seminarier och praktik har fått möjlighet att visa att de har uppnått de flesta av de förväntade studieresultaten. Flera påpekar dock att de inte förstår flera av de förväntade studieresultaten eftersom de är otydligt formulerade. Analysen av svaren på frågorna pekar även mot att flera delar av de förväntade studieresultaten examineras genom olika examinationsformer såsom trepartssamtal och VFU-portfölj, medan andra inte examineras i någon större utsträckning eller inte alls. Andra VFU-kurser har liknande förväntade studieresultat och examinationsformer. Detta är därför en generell problematik. Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid universitet har därför initierat ett utvecklingsprojekt som syftar till att se över relationen mellan de förväntade studieresultaten och examinationen i samtliga VFU-kurser i de nya lärarutbildningarna. Utvecklingsområden Mot bakgrund av resultatet presenteras nedan ett antal förslag på utvecklingsområden som kan prövas i försöksverksamheten. En del kan även prövas generellt i de verksamhetsförlagda utbildningarna för lärarutbildningarna. Områdena kan vidare ses som en sammanfattning av resultatet av enkätundersökningen. Fördjupa samarbetet ytterligare mellan universitetet och VFU-skolorna. Förtydliga och kommunicera den särskilt utvalda VFU-lärarens roll och ansvar på skolan. Genomför och förbättra de introducerande informationsmötena för studenterna. Låt, på sikt, endast de lärare som är handledarutbildade handleda studenterna på de särskilt utvalda VFU-skolorna. Förbättra generellt framförhållningen av tilldelning av handledare till studenterna. Definiera generellt vad som avses med handledning både vad gäller förutsättningar, form och innehåll. Genomför handledarseminarier på VFU-skolan med fokus på t.ex. syfte och kurskrav samt konsten att ge och ta konstruktiv kritik. Genomför professionsutvecklande seminarier för studenterna som inte är för långa och mot bakgrund av kursens förväntade studieresultat. Låt samtliga handledare genomföra systematisk formativ (lärandeinriktad) och summativ utvärdering tillsammans med respektive student. Samordna och konkretisera de utvärderingar som görs. Förtydliga generellt relationen mellan förväntade studieresultat och examination.
21 (28) Bilagor Bilaga 1. Mötesarenor under 2012. Interna möten Introduktion för ledningen på varje hemvistinstitution Introduktion för alla lärare med VFU i sitt uppdrag Introduktion och uppföljande möte specialpedagogik, SÄR Introduktion för lärare och ledning grundlärare med inriktning mot fritidshem Löpande möten med de utvalda VFU-lärarna, varannan-var tredje vecka Löpande möten VFU-ansvariggruppen, VFU-skolor stående punkt, varannan vecka Uppföljningsmöten ledning Uppföljning/återkoppling till lärare med VFU i sitt uppdrag Möten med ledning eller lärare, vid behov Projektgruppsmöten, vid behov Externa möten Introduktion för ansvariga på kommunnivå, Stockholm och Botkyrka Introduktion för ansvariga på stadsdelsnivå, Södermalm och Hässelby/Vällingby Uppföljning kommunnivå, Stockholm löpande, Botkyrka, vid behov Introduktion för skolledning på respektive förskola/skola Introduktion för all personal på respektive förskola/skola Uppföljningsmöten löpande på respektive förskola/skola, ett antal redan gjorda Möten i kommuner för att informera om projektet och vilken nytta de kan dra av projektets organisation för att organisera VFU i den egna kommunen Nationella VFU-nätverket, VFU-skolor egen punkt för vid de senaste mötena Storstadsnätverk för VFU, VFU-skolor egen punkt för de senaste mötena Samverkanskonferensen för VFU, Stockholms län, en workshop för VFU-skolor Möten med Olli Määtää, ansvarig för Övningsskola, ämneslärare, i Helsingfors Möte för alla VFU-samordnare i Stockholms län, VFU-skolor egen punkt Möten KSL, VFU-skolor egen punkt Gemensamma möten Kick-off Möten alla VFU-förskolor och SU:s VFU-lärare två gånger per termin Möten alla VFU-grundskolor och SU:s VFU-lärare två gånger per termin Möten med VFU-gymnasieskolor och SU:s VFU-lärare två gånger per termin I tankarna en gemensam konferens för alla särskilt utvalda VFU-skolor.
22 (28) Bilaga 2. Medel som respektive institution/centrum/avdelning/enhet tilldelats för försöksverksamheten under 2012. Institution/centra/avdelning/enhet Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Institutionen för språkdidaktik Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap att användas tillsammans med Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik vid Statsvetenskapliga institutionen Specialpedagogiska institutionen Studentavdelningen för senare fördelning till kommuner Planeringsenheten för senare fördelning till kommuner för olika typer av omkostnader Summa Kronor (kr) 1 040 000 kr 1 040 000 kr 800 000 kr 800 000 kr 320 000 kr 792 500 kr 207 500 kr 5 000 000 kr
23 (28) Bilaga 3. Exempel på studentenkät. Studentenkät - grundskollärare 4-6, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) II vid Knutbyskolan, Trädgårdstadsskolan och Bäckahagens skola, ht-2012 Denna enkät handlar om din upplevelse och erfarenhet av olika aktiviteter inför och under VFU II vid Knutbyskolan, Trädgårdstadsskolan eller Bäckahagens skola. Dessa tre skolor kallas för övningsskolor och ingår i ett, av regeringen initierat, utvecklingsarbete. Arbetet genomförs av universitetet i samverkan med dessa och även åtta andra skolor. Din erfarenhet och dina förslag på förbättringar är därför mycket viktiga som underlag för att utveckla detta arbete. Dina svar på frågorna nedan behandlas konfidentiellt och kommer att sammanställas tillsammans med de andra studenternas svar. Vi som ansvarar för detta heter Anna-Karin Björling och Cecilia Netje och arbetar som dokumenterare respektive projektledare i övningsskoleprojektet. Om du har frågor om enkäten eller projektet är du varmt välkommen att kontakta oss via anna-karin.bjorling@su.se, 073-4602792 eller cecilia.netje@cehum.su.se, 0704-621411. Stort tack för att du fyller i enkäten och använd gärna baksidan om raderna inte räcker till! Ifylld enkät lämnas direkt till din VFU-kurslärare vid universitetet. Den kan även lämnas eller skickas till: Anna-Karin Björling Planeringsenheten Stockholms universitet 106 91 Stockholm 1. Jag har genomfört praktik i samband med VFU II vid: Knutbyskolan Bäckahagens skola Trädgårdstadsskolan 2. Inledande VFU-seminarium på universitetet (ligger i kursen före VFU II) - Hur fungerade det inledande seminariet på universitetet? Hur väl förberedde det dig till praktiken på skolan? Vad kan göras bättre och hur?
24 (28) 3. Första kontakt med VFU-ansvarig/handledare vid skolan - Tog du kontakt med VFU-ansvarig och/eller din handledare vid skolan före praktiken på skolan? Om ja, hur fungerade det? Vad kan göras bättre och hur? 4. Introduktion på skolan - Hur togs du emot och introducerades första dagen på skolan? Presenterades t.ex. ett gemensamt program för praktiken på skolan för er studenter? Vad kan göras bättre och hur? 5. Handledning 5 a. Hur många studenter handledde din handledare; en, två eller flera? Planerade du din tid på skolan tillsammans med handledaren? Hur ofta träffade du handledaren, varje dag eller? Ungefär hur många timmar sammanlagt? Vad kan göras bättre och hur? 5 b. Hur upplevde du själva handledningen? Vad kan göras bättre och hur?
25 (28) 6. Många studenter - Var det många studenter från din eller andra lärarutbildningar på skolan samtidigt? Om ja, hur upplevde du det? Att ni var många, tycker du att det eventuellt påverkade eleverna? I sådana, fall, på vilket sätt? 7. Samarbete skolan och universitetet - Har du lagt märke till att det ibland eller ofta har funnits en lärare från universitetet på skolan? Hur uppfattade du hennes/hans roll? Vad kan göras bättre när det gäller samarbetet mellan skolan och universitetet? 8. Seminarier - Har skolan arrangerat ett eller flera seminarier för er studenter? Om ja, utifrån vilka teman? Vilka teman skulle du vilja ha på seminarierna som skolan ska arrangera?
9. Utvärdering - Har skolan genomfört en utvärdering av praktiken tillsammans med er studenter, t.ex. om vad som fungerat bra och/eller sämre? Om ja, har du haft en individuell utvärdering tillsammans med din handledare och/eller i större grupp? Hur fungerade den individuella respektive grupputvärderingen? Vad kan göras bättre och hur? 26 (28)
27 (28) 10. Förväntade studieresultat (lärandemål), enligt kursplan Under VFU II, inkl. seminarier och praktik, I mycket hög I hög I låg I mycket låg Ingen har jag fått visa att jag kan grad grad grad grad åsikt a. reflektera över mitt agerande som lärare utifrån skolans värdegrund och demokratiuppdrag b. planera undervisning utifrån styrdokument c. leda undervisning utifrån styrdokument d. formulera relevanta mål för undervisningen i svenska e. formulera relevanta mål för undervisningen i matematik f. använda olika kommunikativa uttrycksformer i undervisningen g. kommunicera muntligt i olika undervisningssituationer h. kommunicera skriftligt i olika undervisningssituationer i. vara lyhörd i mitt ledarskap j. reflektera över undervisning och lärande utifrån gjorda erfarenheter k. reflektera över undervisning och lärande utifrån teoretiska perspektiv l. kommunicera med kollegor kring undervisningens mål och utformning
28 (28) 11. Examination a. Mitt trepartsamtal examinerade ett eller flera förväntade studieresultat Ja Nej Vet ej Om ja, ange vilket eller vilka, enligt ovan: b. Min VFU-portfölj examinerade ett eller flera förväntade studieresultat Ja Nej Vet ej Om ja, ange vilket eller vilka, enligt ovan: c. Mitt individuella mål som jag presenterade under det avslutande reflektionsseminariet examinerade ett eller flera förväntade studieresultat Ja Nej Vet ej Om ja, ange vilket eller vilka, enligt ovan: Kommentarer om förväntade studieresultatet (lärandemål) och/eller examination 12. Övriga synpunkter, t.ex. på denna enkät
1 (1) PM 2013-10-23 Per Båvner Lärarutbildningskoordinator Planeringsavdelningen Revidering av arbetsordning för Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet samt dess tillhöriga utskott. Enligt arbetsordningen ska samordningsgruppen bestå av en ordförande som utses av rektor, dekanerna vid universitetets fyra fakulteter (eller den respektive dekanus utser i sitt ställe), en representant för kommunerna i regionen samt två studeranderepresentanter. Det finns ett behov av att utse ersättare till ledamöterna i samordningsgruppen för att denna inte ska vara så sårbar med tanke på förhinder att delta på möten. Det är heller inte tydligt om någon kan leda möten ifall ordförande har förhinder, det finns därför skäl att utse en viceordförande. Samordningsgruppen beslutar att dekanerna utser en personlig ersättare för representanten i samordningsgruppen. att det utses personliga suppleanter för kommunrepresentanten och studeranderepresentanterna på samma vis som det utses ordinarie ledamöter för dessa parter. att prorektor utser en av de ordinarie ledamöterna till viceordförande för samordningsgruppen. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 106 91 Stockholm Universitetsvägen 16 E-post: per.bavner@su.se www.su.se
STOCKHOLMS UNIVERSITET 2011-02-17 Planeringsenheten Utredare R Skårfors Bilaga 110217-1 Arbetsordning för Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet samt dess tillhöriga utskott Beslut om inrättande Genom beslut i Universitetsstyrelsen 2010-09-10 avskaffas Lärarutbildningsnämnden 2010-12-31 och fakultetsnämnderna övertar merparten av dess arbetsuppgifter. Samordningsgruppen för lärarutbildningarna inrättas för att tillgodose behovet av samordning, övergripande planering och fakultetsöverskridande beslut. Enligt Universitetsstyrelsens beslut ska Samordningsgruppen ha två särskilda utskott: ett VFU-utskott med ansvar för löpande frågor av fakultetsöverskridande karaktär avseende verksamhetsförlagd utbildning, samt ett utskott för samverkan kring forskning mellan universitetet och regionens kommuner. Vidare ska enligt styrelsebeslutet ett vetenskapligt råd inrättas med framstående och internationella experter på lärarutbildning. Samordningsgruppen Sammansättning och kanslifunktion Samordningsgruppen består av en ordförande som utses av rektor, dekanerna vid universitetets fyra fakulteter (eller den respektive dekanus utser i sitt ställe), en representant för kommunerna i regionen samt två studeranderepresentanter. Mandatperioden för ledamöter i Samordningsgruppen och dess utskott ansluter till den gängse vid Stockholms universitet. Planeringsenheten inom universitetsförvaltningen fullgör kanslifunktionerna för Samordningsgruppen och dess utskott samt bereder tillsammans med fakultetskanslierna löpande ärenden. Ansvarsområde Samordningsgruppen ska besluta i fakultetsövergripande lärarutbildningsfrågor och följa upp verksamheten. Den grundläggande avgränsningsprincipen mellan fakultetsnämnderna och Samordningsgruppen är att endast de frågor som inte kan beslutas i en enskild fakultetsnämnd (inklusive fakultetsgemensamma frågor där de berörda fakultetsnämnderna kommit överens om att hänskjuta beslut till en av nämnderna) avgörs av Samordningsgruppen. Samordningsgruppen fördelar uppdrag i de nya lärarutbildningarna för en period av fyra år efter förslag från samordningsinstitutionerna, varefter utvärdering sker och nytt uppdragsbeslut fattas. Samordningsgruppen fastställer utbildningsplaner för grundlärarutbildningarna samt för ämneslärarutbildningar som omfattar flera fakulteter, samt kursplaner avseende kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningsplaner som endast omfattar en fakultet samt övriga kursplaner inom lärarutbildningarna fastställs av den fakultetsnämnd under vilken den institution sorterar som har samordnings- respektive kursansvar för den aktuella utbildningsinriktningen eller kursen. Fakultetsnämnden kan delegera fastställandeansvaret.
VFU-utskottet Den verksamhetsförlagda utbildningen som genomförs i skolor och förskolor leds och samordnas av de ämnesdidaktiska institutioner och centra som givits ett särskilt samordningsansvar för detta. Övergripande och principiella frågor avseende den verksamhetsförlagda utbildningen behandlas i Samordningsgruppen. Löpande frågor av fakultetsöverskridande karaktär hanteras av det särskilda VFU-utskottet. Sammansättning VFU-utskottet består av en ordförande, en ledamot från vardera av Humanistiska, Naturvetenskapliga respektive Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnderna, två representanter för kommunerna i regionen samt två studentrepresentanter. Ordförande och de tre fakultetsrepresentanterna utses av Samordningsgruppen. Ordföranden i den arbetsgrupp för VFU-frågor som består av VFU-ansvariga vid samordningsinstitutionerna har närvaro- och yttranderätt. Ansvarsområde VFU-utskottet hanterar löpande frågor avseende verksamhetsförlagd utbildning, bland annat utvecklings- och fortbildningsfrågor. Det bereder VFU-relaterade frågor inför beslut i Samordningsgruppen och fungerar i löpande verksamhetsfrågor som en referens- och styrgrupp gentemot VFU-ansvariga och deras arbetsgrupp samt som ett kontakt- och samverkansorgan mellan universitetet och kommunföreträdare. Utskottet för samverkan kring forskning Sammansättning Utskottet för samverkan kring forskning består i likhet med VFU-utskottet av en ordförande, en ledamot från vardera av Humanistiska, Naturvetenskapliga respektive Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnderna, två representanter för kommunerna i regionen samt två studentrepresentanter. Ansvarsområde Utskottet för samverkan kring forskning hanterar och bereder för Samordningsgruppen frågor avseende samverkan mellan regionens kommuner och universitetet rörande utbildning på forskarnivå med anknytning till lärarutbildningen, spridning av forskningsresultat och gemensamma utvecklingsprojekt. Vetenskapligt råd Sammansättning Det vetenskapliga rådet ska bestå av fem externa experter, varav tre ämnesdidaktiker. Ledamöterna ska utses med utgångspunkt i att dokumentationen vid mötena kommer att vara på svenska. De externa ledamöterna utses av Samordningsgruppen, efter förslag från fakultetsnämnderna och från kommunerna i regionen, för en period på fem år. En av de externa ledamöterna ska utses till rådets ordförande. Från lärarutbildningen medverkar en rapportör och personer som förser rådet med underlag. Ansvarsområde Det vetenskapliga rådet ska vara ett stöd och en betraktare av lärarutbildningen vid Stockholms universitet, samt ge förslag till utveckling och förbättring utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Rådet sammankallas årligen för att under 2-3 dagar diskutera aktuella frågor med relevans för lärarutbildningen och ge synpunkter på universitetets lärarutbildning. Teman för rådets möten fastställs utifrån de frågor som under året har särskild aktualitet. Rådets synpunkter ska efter varje sammankomst sammanfattas i en rapport till Samordningsgruppen.
1 (1) PM 2013-10-23 Per Båvner Lärarutbildningskoordinator Planeringsavdelningen Äskande av medel för kostnader för uppgradering av den digitala portföljen. Från och med 2011 ska alla studenter som gör VFU ha en digital portfölj. I den digitala portföljen ges studenten möjlighet att med stöd av kurslärare formulera förväntade studieresultat för sin egen utveckling samt dokumentera, utvärdera och reflektera över den egna lärprocessen. Ett sådant arbetssätt syftar till att stödja studenten i att utveckla sin förmåga till självbedömning och att synliggöra sitt lärande samt sätta den i relation till kursens förväntade studieresultat. I den digitala portföljen ligger samtliga dokument rörande den aktuella VFU-perioden. Det är ISD som fått ansvar för den digitala portföljen. ISD har nu inkommit med ett äskande för medel för uppgradering av den digitala portföljen. Det rör sig om en engångskostnad på 1 850' kr för 2014 för verksamhetshetssidan, utöver tidigare redan budgeterade kostnader. ITavdelningens investering är under förutsättning att objektet planeras finnas kvar minst t.o.m. 2017. Detta äskande inkom för sent för att det skulle vara möjligt att ta med det i budgetprocessen. Det är angeläget att portföljen kan kvalitetssäkras och uppföljas så medel ska ändå ordnas fram. Samordningsgruppen beslutar att bevilja ISD upp till 1,85 miljoner kr för uppgradering av den digitala portföljen. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 106 91 Stockholm Universitetsvägen 16 E-post: per.bavner@su.se www.su.se
1 (1) PM 2013-10-23 Per Båvner Lärarutbildningskoordinator Planeringsavdelningen Äskande av medel för kostnader för uppgradering av den digitala portföljen. Från och med 2011 ska alla studenter som gör VFU ha en digital portfölj. I den digitala portföljen ges studenten möjlighet att med stöd av kurslärare formulera förväntade studieresultat för sin egen utveckling samt dokumentera, utvärdera och reflektera över den egna lärprocessen. Ett sådant arbetssätt syftar till att stödja studenten i att utveckla sin förmåga till självbedömning och att synliggöra sitt lärande samt sätta den i relation till kursens förväntade studieresultat. I den digitala portföljen ligger samtliga dokument rörande den aktuella VFU-perioden. Det är ISD som fått ansvar för den digitala portföljen. ISD har nu inkommit med ett äskande för medel för uppgradering av den digitala portföljen. Det rör sig om en engångskostnad på 1 850' kr för 2014 för verksamhetshetssidan, utöver tidigare redan budgeterade kostnader. ITavdelningens investering är under förutsättning att objektet planeras finnas kvar minst t.o.m. 2017. Detta äskande inkom för sent för att det skulle vara möjligt att ta med det i budgetprocessen. Det är angeläget att portföljen kan kvalitetssäkras och uppföljas så medel ska ändå ordnas fram. Samordningsgruppen beslutar att bevilja ISD upp till 1,85 miljoner kr för uppgradering av den digitala portföljen. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 106 91 Stockholm Universitetsvägen 16 E-post: per.bavner@su.se www.su.se
VFU-portföljer Specifikation av kostnader Uppgradering till Sharepoint 2013 2013-09-26