Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm
Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas i en föränderlig värld? Kan man hjälpa de flickor och kvinnor som drabbas? Kultur - kulturmöte - kulturkrock
Sudan Village Concept Project 1994-1997 Organiserades av Sudanesiska och Svenska medicinstudenter Sida Multi-disciplinärt samarbete för hållbar utveckling
Sudan Village Concept Project 1994-1997 Folkhälsa Prevention
Female Kvinnlig Circumcision Omskärelse Genital Mutilation (FGM) Könsstympning Genital Cutting (FGC)? Borttagandet av normal frisk vävnad från flickans könsorgan Sociala eller kulturella skäl Uppkom i nordöstra Afrika Flera tusen år gammal tradition
Vad görs vid kvinnlig könsstympning? Klassifikation enligt WHO Typ I Borttagande av klitoris inklusive dess förhud Typ II Borttagande av klitoris inklusive dess förhud samt hela eller delar av inre och/eller yttre blydläpparna Typ III Infibulation. Borttagande av det mesta av yttre genitalia. Sidorna förs/sys samman så att det blir en trång öppning Typ IV Prickning, piercing, skärande eller på andra sätt ändrande av yttre könsorganen
Kvinnlig könsstympning i Afrika 130 miljoner flickor och kvinnor 3 miljoner flickor varje år
Vad händer flickan? Forskning på vuxna kvinnor Kunskap baseras på berättelser av vuxna kvinnor och på fallrapporter Nästan ingen systematisk forskning på flickor
Akuta komplikationer Smärta Blödning Chock (svimmar av blödning eller smärta) Urinretention (kan inte kissa) Infektion Skada på omgivande vävnad
Resultat från studier i Afrika Minskande trend och/eller mildare former av stympning De flesta flickorna genomgår fortfarande den mest omfattande formen (Sudan) Utbildning för flickor och kvinnor Komplikationer hos män, attityder hos män Trend att religiöst berättiga traditionen (Sunna)
Resultat från studier i Afrika Könsstympning bidrar avsevärt till sjuklighet hos flickor Urinvägsinfektioner Njurskador Starkt samband med infertilitet (uppåtstigande infektioner? Ändrad miljö i underlivet?) Ärrbildning, cystor Förlossningskomplikationer, fistlar Död (blödning, infektion, stelkramp) Skolgång
Resultat från studier i Afrika Könsstympning bidrar avsevärt till sjuklighet hos flickor Söker inte sjukvård Underrapporterar komplikationer Underrapporterar symtom från underlivet Rapporterar ofta fel form av könsstympning
Kvinnlig könsstympning i Sudan 90% av alla kvinnor Mest infibulation/typ III Lagstiftning Forskning Kampanjer
Omskärelse Stympning Social Kulturell Tradition Övergång från flicka till kvinna Dygd, oskuld Giftermål Religion Medicinska komplikationer Psykologiska komplikationer Sociala komplikationer
Kvinnlig könsstympning i Sudan Sierra Leone
Kvinnlig könsstympning i Sudan 4-8 år Typ I-III Barnmorska lilla bruden Festligheter och gåvor Bevis på oskuld Anständig flicka Förutsättning för giftermål Sierra Leone 12-16 år Typ I-II Sowei Bondo bush Festligheter och gåvor Ok ha sex Initierad kvinna Förutsättning för giftermål
Könsstympning efter migration? Slutar för att man inte vill göra det Slutar för att man inte kan (men vill) Fortsätter med traditionen (ibland till och med viktigare än i hemlandet)
Hur ser det ut i Sverige? Ingen systematisk sammanställning Studier som tyder på att attityder för könsstympning av flickor kvarstår, och studier som tyder på motsatsen De flesta överger traditionen vid migration Några fortsätter Det finns tusentals flickor som genomgått könsstympning
Hur ser det ut i Sverige? Motvillighet - Att berätta om könsstympning - Att fråga om könsstympning - Att berätta om symtom/problem från underlivet - Att fråga om symtom/problem - Att undersöka - Anatomin svår, lätt missa om ej noggrann
Hur ser det ut i Sverige? Lagstiftning Anmälningsplikt Väl kända Påverkar forskningsresultat Påverkar mötet i sjukvården eller skolhälsovården
Könsstympning hos flickor i Sverige? 27000 kvinnor från länder där könsstympning är vanligt 12000 flickor under 18 (5000 under 5 år) är födda i länder där könsstympning är norm Olagligt sedan 1982, också om görs på svenska flickor i utlandet (1999) Skyldighet för hälsopersonal att rapportera till sociala myndigheter, även om bara misstanke Två fällande domar Flera forskningsresultat tyder på att det sker De flesta överger könsstympning efter migration
Kultur Inte statisk, förändras inte homogen, olika i olika grupper, på olika platser Kulturen där könsstympning praktiseras Forskarens/betraktarens egen kultur Respekt förstå acceptera förstå inte acceptera
Kvinnlig könsstympning utifrån förstå acceptera? förstå inte acceptera?
Närma sig könsstympning av flickor Skaffa kunskap om könsstympning Våga fråga Öppna frågor Visa att du vet att ämnet är komplext Hälsopersonal: - fråga rutinmässigt efter symtom från urinvägar/underliv - undersök/titta på könsorganen om indicerat - urinprov
Kvinnlig könsstympning Könsstympning av flickor