Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Ordlista... 1 2. Ansvarsfördelning, organisation och roller... 3 2.1. Kommunfullmäktige... 3 2.2. Kommunstyrelsen... 3 2.3. Kommunens nämnder... 3 2.4. Upphandlingsenheten... 6 2.5. Ekonomienheten... 7 3. Tröskelvärden och beloppsgränser vid upphandling... 7 3.1. Tröskelvärden för formaliserad upphandling... 7 3.2. Beloppsgränser och andra krav på direktupphandling... 7 4. Upphandlingssamverkan... 9 5. Köp från kommunala bolag, kommunalförbund m.fl.... 9 5.1. Kontrollkriteriet... 9 5.2. Verksamhetskriteriet... 10 6. Uppföljning av inköp... 10 6.1. Strategisk uppföljningsnivå, uppföljning av inköpsverksamheten... 10 6.2. Taktisk uppföljningsnivå, avtalsuppföljning... 10 6.3. Operativ uppföljningsnivå, leveransuppföljning... 10
Riktlinjer för inköp i Skövde kommun Dessa riktlinjer grundar sig på Upphandlingspolicy för Skövde kommun. Riktlinjerna gäller för alla kommunala förvaltningar.. Syftet med dessa riktlinjer är att skapa ett gemensamt förhållningssätt i inköpsfrågor och säkerställa att varor, tjänster och entreprenader köps med rätt kvalitet till rätt kostnad och med minsta miljöpåverkan inom ramen för gällande lagstiftning. Riktlinjerna avser inte att fullständigt täcka varje inköpssituation som kan uppstå, därför är det viktigt att vid osäkerhet ta kontakt med upphandlingsenheten för att få kvalificerad hjälp. 1. Inledning Grundläggande för all upphandling är Lag om offentlig upphandling, LOU, (SFS 2007:1091) och Lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF, (SFS 2007:1092). 1.1. Ordlista Beslut och dokument Anskaffningsbeslut Beslut att anskaffa varor, tjänster eller entreprenader. Upphandlingsbeställning (tidigare kallat inköpsanmodan) Ingående av bindande avtal som ger Upphandlingsenheten uppdraget att utföra en viss upphandling. Tilldelningsbeslut (tidigare kallat inköpsbeslut) Beslut om var köpet ska ske och på vilka villkor. Vid formaliserad upphandling finns mer detaljerade regler om tilldelningsbeslutets innehåll och tillhörande avtalsspärr mm. Avtal (benämns även kontrakt) Generell definition: Ett avtal är en överenskommelse som är avsedd att medföra ömsesidiga rättsligt sanktionerade förpliktelser för parterna 1. Objektsupphandling, objektsavtal (även kallat avtal) Objektsavtal upphandlas med syfte att lösa ett begränsat och definierat behov. Här ingår även övriga avtal som ingår i objektsupphandlingen och som avses anknytas till det upphandlade objektet, till exempel service- eller licensavtal. Sådana avtal kan gälla under hela objektets livslängd eller så länge det är motiverat. Ramavtalsupphandling, ramavtal Ramavtal upphandlas med syfte att möjliggöra löpande beställningar från ett fastställt utbud av varor eller tjänster under en angiven avtalsperiod. En avtalsperiod för ett ramavtal ska normalt vara maximalt fyra år. 1 Avtalslagen 2010 1.2, www.avtalslagen2010.se 1
Beställning (benämns även avrop) Ingående av bindande avtal om köp av specificerad vara/tjänst/entreprenad. Roller Budgetansvarig (även kallad inköpsansvarig) Budgetansvarig har delegerats rättigheten att fatta anskaffningsbeslut inom ramen för sin delegering. Rättigheten omfattar inte verkställandet av inköp då detta kräver särskild kompetens som endast innehas av behöriga beställare, direktupphandlare och Upphandlingsenheten. Inköpssamordnare För varje förvaltning ska finnas en inköpssamordnare med ansvar för samordning av förvaltningens inköp. Behörig beställare En beställare som uppfyller vissa utbildningskrav och därigenom blivit behörig att göra beställningar från ramavtal. Direktupphandlare En direktupphandlare uppfyller vissa utbildningskrav som krävs för att vara behörig att genomföra direktupphandlingar av varor, tjänster och entreprenader som inte kan beställas från ramavtal. Upphandlare Upphandlare utför formaliserade upphandlingar av varor, tjänster och entreprenader. För att vara en behörig upphandlare krävs bland annat goda kunskaper i kommunens e- upphandlingsverktyg samt regelbunden utbildning i LOU och i vissa fall LUF. Förvaltningsupphandlare Förvaltningsupphandlare är en upphandlare som genomför formaliserade upphandlingar åt betalande förvaltning. Kompetens- och utbildningskrav är samma som för upphandlare. Avtalsägare Avtalsägare är en budgetansvarig som har god kännedom om det för avtalet aktuella produktområdet och som representerar en eller flera förvaltningar. I rollen ingår att leda avtalsförvaltningen med hänsyn till alla olika intressenter som har behov som omfattas av avtalet. Upphandlingsformer Formaliserad upphandling Upphandling som sker enligt något av de i LOU eller LUF fastställda upphandlingsförfarandena (öppet-, selektivt-, förhandlat-, förenklat- och urvalsförfarande samt konkurrenspräglad dialog). Att genomföra en formaliserad upphandling inom Skövde kommun kräver behörighet som upphandlare eller förvaltningsupphandlare. Direktupphandling Alla inköp oavsett värde som inte omfattas av de formaliserade upphandlingsformerna. 2
Otillåten direktupphandling Avtal som ingås, eller inköp som sker, utan att föregås av formaliserad upphandling trots att sådan lagenligt skulle ha skett kallas otillåten direktupphandling och kan leda till att avtalet/inköpet ogiltigförklaras och att kommunen får betala en upphandlingsskadeavgift till Konkurrensverket. Övriga begrepp Inköpshandbok Skövde kommuns intranätbaserade handbok för inköp. Här finns bland annat mer detaljerade anvisningar om hur olika moment i inköpsprocesserna ska gå till. Inköpskatalog Skövde kommuns webbaserade inköpskatalog presenterar information om alla gällande ramavtal och objektsavtal. Innehållet i inköpskatalogen hämtas från en central avtalsdatabas. E-handel/Elektronisk handel Elektronisk handel innebär att kund och leverantör utbyter meddelanden, t ex prislista, order och faktura, elektroniskt samt att informationen hanteras automatiskt i parternas affärssystem. 2. Ansvarsfördelning, organisation och roller Här beskrivs ansvarsfördelning, organisation och de roller som utgör fundamentet i kommunens inköpsverksamhet. 2.1. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer och beslutar om upphandlingspolicy. 2.2. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen fastställer och beslutar om riktlinjer för inköp samt har det strategiska ansvaret för inköp inom Skövde kommun. Kommunstyrelsens verkställande organ för upphandlingsverksamheten är Upphandlingsenheten. 2.3. Kommunens nämnder Respektive nämnd ansvarar för att gällande lagstiftning samt kommunens policys och riktlinjer följs samt att inköp sker från upphandlade ramavtal/avtal när sådana finns. Respektive nämnd ansvarar för direktupphandling av enskilda behov inom sitt verksamhetsområde. Tekniska nämnden ansvarar även för formaliserad upphandling av byggoch anläggningsentreprenader samt tjänster kring dessa. Respektive nämnd ansvarar för att nämndens samtliga upphandlade avtal hålls ordnade. Alla upphandlade ramavtal ska samlas i en kommungemensam avtalsdatabas som tillhandahålls av Upphandlingsenheten. 3
2.3.1. Delegation och behörighet Respektive förvaltningschef ansvarar för att erforderlig inköpskompetens upprätthålls genom att i samråd med inköpssamordnare utse lämpligt antal behöriga beställare och direktupphandlare. Om nämnd så beslutat, fattar förvaltningschef anskaffningsbeslut beträffande förvaltningens samtliga konton. Förvaltningschefen kan delegera rätten att fatta anskaffningsbeslut till budgetansvariga men verkställandet av inköp får endast ske av behöriga beställare, direktupphandlare eller av Upphandlingsenheten. Delegerade befogenheter ska vara fastställda i beslutad delegationsordning som ska göras tillgänglig för Upphandlingsenheten. 2.3.2. Förvaltningens ansvar i inköpsprocessen När anskaffningsbeslut fattats ska förvaltningen med hjälp av Inköpskatalogen eller inköpssamordnaren undersöka om behovet kan tillgodoses inom befintliga ramavtal. Om detta är möjligt utförs beställning av behörig beställare. Om det inte finns ett lämpligt ramavtal ska en direktupphandling utföras av direktupphandlare alternativt en formaliserad upphandling på det sätt som inköpssamordnaren föreslår. Valet mellan direktupphandling och formaliserad upphandling styrs av upphandlingens kontraktsvärde. Utförandet av en formaliserad upphandling ska beställas hos Upphandlingsenheten på det sätt som beskrivs i Inköpshandboken. Innan anskaffningsbeslut fattas ska förvaltningen ha informerat, samrått och förhandlat med berörd fackförening, skyddsombud eller annan, som kan beröras av upphandlingen, i enlighet med gällande författningar och avtal. Budgetansvarig ansvarar för att förhandling sker enligt 38 Medbestämmandelagen med berörd facklig organisation innan tilldelningsbeslut fattas vid val av entreprenör. Förvaltningen ansvarar för att fastställa produktegenskaper eller funktioner hos de varor, tjänster och entreprenader där förvaltningen fattar anskaffningsbeslut. Vid upphandling av avtal/ramavtal som avser flera förvaltningars behov ska respektive förvaltning, om Upphandlingsenheten så begär, ställa upp med kunniga representanter till referensgrupp som ansvarar för att fastställa motsvarande produktegenskaper eller funktioner. Vid fastställande av produktegenskaper ska de fem grundläggande principerna 2 för all offentlig upphandling gälla. Stöd för arbetet med fastställande av produktegenskaper vid formaliserade upphandlingar finns i Inköpshandboken. Observera att förvaltningen inte får ta kontakt med tänkbara leverantörer utan Upphandlingsenhetens medgivande från det att upphandling offentliggjorts till dess tilldelningsbeslut fattats. Observera att det råder stränga sekretessregler med absolut tystnadsplikt och förbud att lämna ut handlingar från att en upphandlingsprocess startar till dess tilldelningsbeslut fattats. Genom särskilt beslut kan sekretess även förlängas efter det att tilldelningsbeslut fattats. 2 De grundläggande principerna om 1. Icke-diskriminering, 2. Likabehandling, 3. Transparens, 4. Proportionalitet och 5. Ömsesidigt erkännande, se Inköpshandboken för mer information om vad dessa innebär. 4
2.3.3. Roller i förvaltningens inköp Behöriga beställare Beställare ska vara behöriga för att tillåtas göra beställningar från ramavtal. Varje förvaltning ska ha lämpligt antal behöriga beställare med hänsyn till förvaltningens organisation, antal arbetsplatser mm, dock minst två på varje förvaltning. Två behöriga beställare krävs för att verksamheten ska kunna göra beställningar även när den ene behöriga beställaren är frånvarande. Behöriga beställares uppgifter är att: beställa varor och tjänster från ramavtal enligt fastställda rutiner. samordna beställningar för enhet/arbetsplats. Direktupphandlare Inköp av varor, tjänster och entreprenader som inte kan beställas från ramavtal kräver direktupphandling om beloppet understiger direktupphandlingsgränsvärdet. Varje förvaltning bör ha minst två utbildade direktupphandlare. Två direktupphandlare krävs för att verksamheten ska kunna göra inköp även när den ene direktupphandlaren är frånvarande. Direktupphandlarens uppgifter är att: genomföra förvaltningens direktupphandlingar från 0 kr. genomföra så kallad förnyad konkurrensutsättning på ramavtal som kräver detta. Inköpssamordnare För varje förvaltning ska finnas en inköpssamordnare med ansvar för samordning av förvaltningens inköp. Inköpssamordnarna ska ingå i ett kommunövergripande nätverk med syftet att samordna inköpsbehov mellan de olika förvaltningarna. Inköpssamordnarens uppgifter är bland annat att: tillsammans med Förvaltningschef se till att förvaltningen har en fungerande och effektiv beställarorganisation med lämpligt antal behöriga beställare, direktupphandlare och vid behov förvaltningsupphandlare. se till att alla förvaltningsspecifika avtal (t ex serviceavtal för kopieringsmaskiner) hålls ordnade och att alla ramavtal finns tillgängliga i kommunens gemensamma avtalsdatabas. se till att godsmottagare och brukare utför erforderlig leveransuppföljning (t ex kvalitetskontroll mm enligt avtal) och att eventuella avvikelser dokumenteras och rapporteras. se till att rapportering av förvaltningens kontrollaktiviteter inom inköpsområdet sker enligt internkontrollplanen. förmedla information mellan Upphandlingsenheten och förvaltningen samt säkerställa att förvaltningens verksamhetsbehov löpande kommer till Upphandlingsenhetens kännedom. nätverka med inköpssamordnare för övriga förvaltningar för att finna samordningsmöjligheter. 5
2.4. Upphandlingsenheten Upphandlingsenheten ansvarar för att kommunens upphandlingar samordnas och verkställs på det för kommunen som helhet fördelaktigaste sättet. Alla övergripande kommunala beslut av principiell karaktär som rör upphandling ska beredas av Upphandlingsenheten. Upphandlingsenheten ska styra, planera, samordna och utveckla kommunens upphandlingsverksamhet och den organisation som krävs för att genomföra upphandlingar. Upphandlingsenheten ska bistå med rådgivning i upphandlingsfrågor samt tillhandahålla information om gällande ramavtal. Upphandlingsenheten ska tillhandahålla en avtalsdatabas där varje förvaltnings upphandlade ramavtal ska registreras. I normala fall ska alla kommunens formaliserade upphandlingar genomföras av upphandlingsenheten. Undantagna är Tekniska nämndens formaliserade upphandlingar av bygg- och anläggningsentreprenader samt tjänster kring dessa som upphandlas av egna förvaltningsupphandlare men under i övrigt samma förutsättningar. Upphandlingsenheten ska så tidigt som möjligt under året, genom förhandsannonsering, informera om kommunens planerade upphandlingar. 2.4.1. Prioritering av upphandlingsenhetens upphandlingar Vid Upphandlingsenhetens prioritering av upphandlingar ska ett kommunalt helhetsperspektiv prioriteras. Det innebär att kommunövergripande ramavtalsupphandlingar och objektsupphandlingar som ger stor värdeskapande effekt och har stor betydelse ska prioriteras före upphandlingar som ger begränsad effekt och är av mindre vikt. En upphandling som enligt denna princip har låg prioritet ur ett kommunalt helhetsperspektiv, med lång väntetid som följd, kan fortfarande vara viktig för en enskild förvaltnings verksamhet. För att undvika återkommande problem som följd av lång väntetid kan förvaltningar välja att betala för egna upphandlingsresurser inom upphandlingsenheten, så kallade förvaltningsupphandlare. 2.4.2. Vissa roller inom Upphandlingsenheten Upphandlingschef Upphandlingschefen är processägare för upphandlingsprocessen. Kommunstyrelsen har 1992-11-02 beslutat att till upphandlingschefen delegera rätten att fatta tilldelningsbeslut gällande varor och tjänster, där anskaffningsbeslut fattas av styrelse, nämnd eller tjänsteman, som delegerats denna rätt, samt att teckna ramavtal för viss tid eller viss mängd, från vilket senare behörig beställare kan göra avrop. Upphandlare Upphandlaren utför formaliserade upphandlingar av varor, tjänster och entreprenader. För att vara en behörig upphandlare krävs bland annat goda kunskaper i kommunens e- upphandlingsverktyg samt regelbunden utbildning i LOU och i vissa fall LUF. 6
Förvaltningsupphandlare Förvaltningar som har återkommande behov av upphandlingar över direktupphandlingsgränsvärdet ges möjlighet att mot ersättning få tillgång till egna upphandlare inom Upphandlingsenheten, så kallade förvaltningsupphandlare. Förvaltningsupphandlare genomför formaliserade upphandlingar åt betalande förvaltning när Upphandlingsenhetens prioriteringsordning inte är tillfredställande. 2.5. Ekonomienheten Redovisningschefen är processägare för inköpsprocessen. Ekonomienheten ansvarar för Skövde kommuns system för elektronisk handel. 3. Tröskelvärden och beloppsgränser vid upphandling 3.1. Tröskelvärden för formaliserad upphandling EU-kommissionen beslutar om tröskelvärden. Enligt LOU och LUF gäller olika bestämmelser för upphandling beroende på om kontraktsvärdet över- eller underskrider tröskelvärdena. För upphandling över tröskelvärdena gäller huvudreglerna i LOU och LUF medan för upphandling under tröskelvärdena gäller 15 kapitlet i LOU resp. LUF. Tröskelvärden (SEK) 3 4 LOU LUF Varor och A-tjänster 5 1,80 mnkr 3,61 mnkr Byggentreprenader 45,2 mnkr 45,2 mnkr Direktupphandling Max 506 000 kr Max 939 000 kr 3.2. Beloppsgränser och andra krav på direktupphandling Från och med den 1 juli 2014 gäller ny lagstiftning för direktupphandling. Utöver ovan angivna maxgränser för direktupphandling innebär detta att direktupphandlingar ska annonseras och dokumenteras. För att tillmötesgå kraven finns ett direktupphandlingsverktyg som innehåller funktioner som stöder hantering av direktupphandlingsprocessens moment, däribland annonsering och dokumentation, elektroniskt. Skövde kommun har beslutat om följande interna beloppsgränser för direktupphandling: 3 Angivna tröskelvärden är ungefärliga och gäller från 2014, exakta värden meddelas i Regeringens tillkännagivanden och återges i Inköpshandboken. 4 Vid beräkning av kontraktsvärde ska hela kommunens inköp/upphandlingar av samma slag eller från samma leverantör under räkenskapsåret beaktas. 5 A- respektive B-tjänster definieras i LOU bilaga 2 och 3. 7
Beloppsgränser 6 Utförs av Dokumentation 0 20 000 kr Bör utföras av direktupphandlare på respektive förvaltning. 20 000 100 000 kr Direktupphandlare på respektive förvaltning. Konkurrens bör utnyttjas där så är lämpligt. De grundläggande principerna 7 för offentlig upphandling gäller alltid. Rekvisition krävs vid varje köp oavsett beställningsmetod. Konkurrens bör utnyttjas där så är lämpligt. Direktupphandlingen bör ske med hjälp av direktupphandlingsverktyget eller ska annars dokumenteras och annonseras enligt anvisningar i Inköpshandboken. 100 000 506 000 kr (LOU) respektive 939 000 kr (LUF) Direktupphandlare på respektive förvaltning. Skriftlig beställning/avtal bör tillämpas, annars krävs rekvisition. Direktupphandlingen ska som regel annonseras. Direktupphandlingen ska ske med hjälp av direktupphandlingsverktyget. Genom att använda direktupphandlingsverktyget uppfylls kraven på annonsering och dokumentation. Skriftlig beställning/avtal krävs. 3.2.1. Krav på annonsering av direktupphandlingar Direktupphandlingar över 100 000 kr ska som regel annonseras genom att använda den annonseringsfunktion som finns i direktupphandlingsverktyget. Direktupphandlingar mellan 20 000 100 000 kr bör annonseras med hjälp av direktupphandlingsverktyget eller annars bör flera leverantörer tillfrågas. Om annonsering inte tillämpas ska skälen till det framgå av dokumentationen. 3.2.2. Krav på dokumentation Lagen kräver dokumentation av varje direktupphandling över 100 000 kr. Följande uppgifter ska minst framgå av dokumentationen: 1. Den upphandlande myndighetens namn och organisationsnummer. 2. Föremålet rubrik och kort beskrivning av vad som ska köpas. 6 Angivna beloppsgränser är ungefärliga. Exakta värden baseras på procentsatser av tröskelvärdet för varor och A-tjänster och återges i Inköpshandboken. 7 De grundläggande principerna om 1. Icke-diskriminering, 2. Likabehandling, 3. Transparens, 4. Proportionalitet och 5. Ömsesidigt erkännande, se Inköpshandboken för mer information om vad dessa innebär. 8
3. Hur konkurrensen togs tillvara, d.v.s. om direktupphandlingen annonserades eller på vilket annat sätt som marknaden fick kännedom om vårt behov. 4. Vilka leverantörer som tillfrågades och hur många som lämnat anbud. 5. Vilken leverantör (inkl. organisationsnummer) som tilldelades kontraktet. 6. Det viktigaste skälet för tilldelningen varför valdes just den leverantören. 7. Avtalets/beställningens totala (uppskattade) värde. 8. Tidpunkt eller avtalstid för kontraktets genomförande. Genom att använda direktupphandlingsverktyget eller de blanketter som finns i Inköpshandboken underlättas uppfyllandet av dokumentationskraven. 4. Upphandlingssamverkan Upphandling ska där det innebär skalfördelar och effektivare användning av upphandlingsresurser ske i samverkan med andra upphandlande enheter. Samverkan kan ske inom kommunkoncernen med kommunala bolag men även med andra kommuner och kommunala bolag, kommunförbund, landsting och statliga myndigheter. Genom att Skövde kommun där det är lämpligt ansluter sig till ramavtal som upphandlats av SKL Kommentus Inköpscentral (SKI) kan stora effektivitetsvinster göras inom många av de basala ramavtalsområden som SKI upphandlar. På liknande sätt kan kommunen genom att ge Statens Inköpscentral fullmakt att ingå ramavtal för kommunens räkning dra nytta av färdiga ramavtal. 5. Köp från kommunala bolag, kommunalförbund m.fl. Den 1 januari 2013 infördes regler i upphandlingslagstiftningen som gör det möjligt att göra inköp (varor, tjänster och entreprenader) från en juridisk person eller gemensam nämnd som den upphandlande myndigheten äger eller är medlem i, t ex kommunala bolag eller kommunalförbund, utan att först konkurrensutsätta köpen genom upphandling enligt LOU. Det finns dock två grundläggande kriterier, kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet, de så kallade Teckalkriterierna, som båda måste vara uppfyllda. Om inte båda kriterierna uppfylls måste en upphandling ske enligt LOU. Observera att undantaget inte införts i LUF. Kriteriernas tillämplighet beror på flera komplexa faktorer och ska dessutom tolkas restriktivt vilket gör att det inte är möjligt att generellt tillåta köp från alla kommunala bolag, kommunalförbund och liknande utan att först i varje enskilt fall utreda situationen. 5.1. Kontrollkriteriet Kontrollkriteriet innebär att den upphandlande myndigheten ska utöva kontroll över den fristående enheten som motsvarar den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. 9
5.2. Verksamhetskriteriet Verksamhetskriteriet innebär att den fristående enheten ska utföra huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar/kontrollerar den. All annan verksamhet får endast vara av marginell karaktär. 6. Uppföljning av inköp 6.1. Strategisk uppföljningsnivå, uppföljning av inköpsverksamheten För uppföljning på strategisk nivå svarar Upphandlingsenheten. I detta arbete ingår att följa kommunens inköpsmönster på en övergripande nivå, bevaka att avtal, lagar, policys och riktlinjer följs och att kommunens inköpsverksamhet är effektiv. Upphandlingsenhetens uppföljning ska årligen rapporteras till berörda nämnder. I kommunens internkontroll ska bland annat regelbunden uppföljning av ramavtalstrohet ingå. I denna uppföljning har inköpssamordnare en central roll för uppföljning inom sina respektive förvaltningar och för att stödja upphandlingsenhetens uppföljningsarbete. 6.2. Taktisk uppföljningsnivå, avtalsuppföljning Efterlevnad av de krav (t ex kvalitetskrav, miljökrav, leveranskrav) som ställs vid upphandlingar måste säkerställas vilket sker genom uppföljning. Avvikelser från ställda krav kan innebära att kommunen bryter mot de grundläggande principerna för offentlig upphandling. För att säkerställa efterlevnad av ställda krav genomförs avtalsuppföljning på taktisk nivå. Denna uppföljning sker under avtalsägarens ansvar och utformas på lämpligt sätt beroende på produktområdets karaktär. Uppföljningens utformning bör dokumenteras i en uppföljningsplan som biläggs avtalet. Till stöd för avtalsuppföljningen kan avtalsägaren forma en referensgrupp med representanter för de olika intressenterna och ansvar för olika moment i uppföljningen. Upphandlingsenheten kan ingå i sådan referensgrupp som upphandlings-/avtalskunnig men bör i normalfallet inte ingå som sakkunnig och inte heller vara avtalsägare. 6.3. Operativ uppföljningsnivå, leveransuppföljning Leverans-/godsmottagaren ansvarar för att leveranskontroll (rätt vara/tjänst/entreprenad, mängd, kvalitet, oskadat skick etc.) blir utförd och att kontroll sker mot beställning, leveransrapport, följesedel eller avtal. Underlaget används som avstämning mot faktura. Beställande förvaltning gör alla reklamationer samt handlägger eventuella fel i faktura direkt till leverantören. Det är viktigt att alla avvikelser från avtalad kvalitet och kvantitet reklameras. Klagomål och synpunkter på upprepade brister hos leverantör eller dennes leveranser ska meddelas Upphandlingsenheten skriftligen, på det sätt som beskrivs i Inköpshandboken, med beskrivning av vad som brister samt omfattning och datum då bristen konstaterats. 10