Stockholms lins landsting 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Fredrik Åstedt Landstingsstyrelsens arbetsutskott Delrapportering från programmet Framtidens vårdinformationsmilj ö SLL Ärendebeskrivning Delrapportering från programmet Framtidens vårdinformationsmiljö SLL (FVM SLL). Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 29 maj 2017 Delrapporten Framtidens vårdinformationsmiljö SLL - en digital förändringsresa för sjukvården Förslag till beslut Landstingsstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta att lägga delrapportering från programmet Framtidens vårdinformationsmiljö SLL till handlingarna. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Landstingsfullmäktige beslutade i februari 2017 att inleda programmet Framtidens vårdinformationsmiljö SLL och gav samtidigt landstingsstyrelsen i uppdrag att ansvara för upphandlingar inom programmet, LS 2016-1434. I bilagd delrapport lämnar förvaltningen övergripande information om programmets arbete sedan fullmäktiges beslut om att inleda Framtidens vårdinformationsmiljö SLL. Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade den 14 februari 2017 att inleda programmet Framtidens vårdinformationsmiljö, LS 2016-1434.
Stockholms läns landsting 2(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Fullmäktige beslutade samtidigt att uppdra åt landstingsstyrelsen att ansvara för och fatta samtliga kommande erforderliga beslut vid genomförandet av upphandling av Framtidens vårdinformationsmiljö SLL. Överväganden I bilagd delrapport lämnar förvaltningen övergripande information om Framtidens vårdinformationsmiljö SLL:s resultat och mål, programmets arbetssätt och metodik, samt tidplan med strategiska milstolpar. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Föreliggande informationsärende medför inga ekonomiska konsekvenser. Malin Frenning Landstingsdirektör
Landstingsstyrelsens förvaltning Framtidens vårdinformationsmiljö SLL En digital förändringsresa för sjukvården
2 (13) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Sammanfattning...3 1.2 Ordlista... 4 2. Programmets resultat och mål... 5 2.1 Framtidens vårdinformationsmiljö vad avses egentligen?... 5 2.2 Nyttan med vårdinformationsmiljön... 6 2.3 Effektmål vilka effekter ska programmet bidra till?... 7 2.4 Programmål vad ska programmet leverera?... 7 3. Arbetssätt och metodik... 8 3.1 Programmets övergripande arbetssätt... 8 3.2 Process för upphandling... 9 3.3 Konkurrenspräglad dialog en av flera upphandlingsformer... 9 3.4 Vad ska upphandlas?... 10 4. Tidplan med strategiska milstolpar... 11 4.1 Politisk beslutsprocess... 12 5. Samverkan med verksamhet och andra initiativ... 13 5.1 Verksamheten... 13 5.2 Förvaltning av framtidens vårdinformationsmiljö... 13 5.3 Externa intressenter... 13 5.4 Samverkan med andra program och initiativ... 13
3 (13) 1. Inledning 1.1 Sammanfattning Programmet Framtidens vårdinformationsmiljö SLL, FVM SLL, är landstingets hittills största initiativ för att driva hälso- och sjukvårdens digitala förändringsresa. FVM SLL planeras pågå under fem år, från 2017 till 2022, och ska lägga grunden till en ny vårdinformationsmiljö för hälsooch sjukvården. Arbetet omfattar tre områden som ryms i begreppet vårdinformationsmiljö: teknik, information och arbetssätt. Det pågår en rad initiativ inom Stockholms läns landsting som syftar till att få hälso- och sjukvården att arbeta tillsammans i ett nätverk med patientens behov i centrum, höja kvaliteten på vården, effektivisera och säkra kompetensförsörjningen. Inget av detta är möjligt utan en ny gemensam digital plattform som länkar ihop alla initiativ och etablerar de nya arbetssätten. Resultatet av arbetet inom FVM SLL kommer att sätta Stockholm på kartan som en region som bedriver hälso- och sjukvård på ett helt nytt sätt och utifrån ett patientperspektiv. Nuläget inom Stockholms läns landsting innebär ett flertal stora utmaningar som behöver åtgärdas. Patienter har till exempel begränsad möjlighet att själva ta del av information rörande sin vård, och tvingas ofta agera projektledare och bära sin egen information. Digitala tjänster som efterfrågas saknas. Nuvarande vårdinformationsmiljö innebär vidare en stor administrativ börda för medarbetarna som kompenserar bristerna genom manuellt dubbelarbete. De arbetar med ålderdomliga verktyg: papper, penna, telefon och fax. Forskningen har begränsad tillgång till relevant data för att kunna utveckla ny kunskap. Och för dem som arbetar med att styra och utveckla vården innebär detta en utmaning i att bedriva förändringsarbete. För att kunna leverera grunden till en ny vårdinformationsmiljö behöver FVM SLL skapa en helt ny digital plattform för landstinget. Spårbunden trafik kan användas som jämförelse. Det räcker inte att köpa in moderna höghastighetslok för att modernisera trafiken, det krävs också nya vagnar, upprustade spår och stationer samt ett nytt signalsystem. På motsvarande sätt behöver FVM SLL upphandla flera komponenter i vårdinformationsmiljön: ett nytt vårdinformationssystem, som bland annat kommer att ersätta nuvarande journalsystem samt tekniska plattformar för integration, information samt applikation. Utöver att upphandla ett antal komponenter i framtidens vårdinformationsmiljö ska FVM SLL också implementera dessa i vårdens verksamheter. Exakt hur detta ska gå till bestäms i programmets inledande fas. Det är dock redan fastlagt att arbetet måste ske i nära samverkan med
4 (13) verksamheterna och att verksamheterna har det yttersta ansvaret för resultatet. Det kommer också att krävas att medarbetarna ändrar arbetssätt för att kunna ta emot de digitala verktyg som erbjuds. Vilka förändringar krävs till exempel för att bemöta pålästa patienter som kräver snabb återkoppling? Eller på vilket sätt behöver vårdens dokumentation ändras för att information ska kunna delas mellan huvudmän, vårdgivare och patienter? FVM SLL är startpunkten och basen för en digitalisering av sjukvården, både vad gäller tekniska system och moderniseringen av arbetssätt. När FVM SLL är avslutat finns en modern miljö som kan vidareförädlas och där nya funktioner och arbetssätt kan adderas på ett kostnadseffektivt sätt. FVM SLL är till största delen ett verksamhetsutvecklingsprogram. Den totala investeringen för programmet beräknas uppgå till 2 200 000 000 kronor. De största kostnadskategorierna är kostnader för interna implementationsresurser och verksamhetsutveckling, men även kostnader till leverantören av vårdinformationssystemet. 1.2 Ordlista Begrepp Projekt Program Effektmål Projektmål Digital transformation Förklaring Projekt är ett uppdrag som utförs av en tillfällig arbetsorganisation för att åstadkomma ett i förväg bestämt resultat. Detta beskrivs i programmålen. Ett program är en tillfällig arbetsorganisation som består av en grupp relaterade projekt och andra aktiviteter som gemensamt bidrar till övergripande mål eller effektmål. Ofta drivs stora transformationer som program då de är komplexa och påverkar flera delar av organisationen och kan pågå i flera år. Beskriver de effekter eller nyttor som ska uppnås. Exempel: högre kvalitet vid vårdövergångar. Beskriver vad projektet/programmet ska leverera för att effektmålen ska uppnås. Exempel: IT-lösning som underlättar samarbete mellan vårdgivare. Digital transformation handlar om att använda teknik för att förbättra organisationers verksamhet och effektivitet. Det är inte bara företag och organisationer som genomgår en digital transformation, även enskilda
5 (13) 2. Programmets resultat och mål individers beteende och förhållningssätt påverkas av den snabba digitala utvecklingen. 2.1 Framtidens vårdinformationsmiljö vad avses egentligen? Att förstå vad begreppet vårdinformationsmiljö betyder är centralt för att förstå varför FVM SLL startat och vad programmet ska uppnå. Begreppet vårdinformationsmiljö är något mycket större än journalföring och rymmer både teknik, information och arbetssätt. Programmets uppdrag är att lägga grunden till en ny vårdinformationsmiljö inom Stockholms läns landsting och spänner över alla tre områden. Information Klinisk data och information som sjukvården skapar är byggstenar i vårdinformationsmiljön. Några exempel är: data och mätvärden som registreras vid monitorering av patienter provsvar och annan diagnostik journalföring patientuppgifter (personuppgifter, kontakter med vården etc) Idag saknar denna information gemensam innebörd och struktur. Eller annorlunda uttryckt, landstinget talar inte samma språk och det är ett hinder för att dela information. Om information ska kunna delas sömlöst mellan olika aktörer som är involverade i patientens resa genom vården behöver de termer, begrepp och kodverk som används standardiseras, till exempel blodtryck eller feber. Teknik Vårdinformationsmiljön behöver en teknisk miljö eller infrastruktur att vila på. Landstingets nuvarande tekniska miljö, där journalsystemet ingår, är till stora delar ålderdomlig och spretig. Den kliniska informationen är idag inlåst i ett lapptäcke av IT-lösningar som inte kommunicerar med varandra, i register och databaser eller hos olika vårdgivare eller huvudmän. Att modernisera och effektivisera den tekniska miljön inom Stockholms läns landsting är en förutsättning för att skapa en ny vårdinformationsmiljö. I detta ingår att upphandla ett nytt vårdinformationssystem och tekniska plattformar som underlättar kommunikation och delning av information. Arbetssätt
6 (13) Vårdinformationsmiljön är ett viktigt arbetsredskap för vårdens medarbetare och den kommer att bli allt viktigare i takt med samhällsutvecklingen i stort. Nuvarande vårdinformationsmiljö innebär en stor administrativ börda för medarbetarna som kompenserar bristerna genom manuellt dubbelarbete. För patienterna innebär det säkerhetsrisker, bristande insyn och att de tvingas agera projektledare för sin egen vård eftersom information inte kan delas. Den nya vårdinformationsmiljön som programmet ska etablera ger möjlighetertill helt nya arbetssätt, men det krävs verksamhetsutveckling för att skapa dessa arbetssätt. 2.2 Nyttan med vårdinformationsmiljön När den nya vårdinformationsmiljön är implementerad i landstinget kommer en rad fördelar att uppstå hos olika intressenter. Dessa sammanfattas nedan. Patienter och anhöriga Ökad säkerhet, ingen information faller mellan stolarna när olika aktörer i vården samarbetar. Via moderna, lättanvända och individanpassade e-hälsotjänster har patienten full insyn i all information som rör den egna hälsan och vården. Enkel och snabb kommunikation med vården: skrift, tal och video. Patienter och anhöriga kan själva boka, betala, ankomstregistrera och förbereda sina kontakter med vården. Eller på egen hand utföra och dokumentera vårdaktiviteter, t ex lämna mätvärden. Vård kan ges på distans, t ex monitorering i hemmet. Bättre vårdplanering där patienten slipper projektleda sin egen vård. Patienten kan bidra med information till vården, t ex genom enkäter, skattningar och utvärderingar. Medarbetare Enkelt tillgänglig information presenteras på ett sätt som visualiserar helheten, oavsett var informationen kommer ifrån. Sömlöst utbyte av patientinformation mellan olika vårdgivare. Enklare att samarbeta. Informationsmiljön är tillgänglig oberoende av plats, vilket ger möjlighet att arbeta mobilt och flexibelt. Verktygen finns tillgängliga där patient och medarbetare befinner sig. Beslutsstöd informationsmiljön kan ge rekommendationer. Bästa möjliga kunskap ska användas i varje ställningstagande.
7 (13) Avlastning i administrativa uppgifter, t ex hjälp att organisera, förutse och prioritera aktiviteter. Exempel: få larm om uteblivna labbsvar eller återbesök. Dubbelarbete och pappershantering försvinner. Förbättrat stöd för vårdplanering ett område med stort förbättringsbehov idag. Forskning Tillgång till av anonymiserad data av hög kvalitet. Moderna digitala verktyg för dataanalys. Trygghet i att data hämtas och hanteras enligt rådande lagstiftning. Styrning av vården Enklare att följa upp och förbättra vård och tjänster som erbjuds till patienter. Enklare att planera vårdproduktionen. Underlag att arbeta med ständiga förbättringar. Enklare att föra ut ny kunskap i vården, t ex via besluts- och kunskapsstöd 2.3 Effektmål vilka effekter ska programmet bidra till? FVM SLL har 19 effektmål som kan sammanfattas i fem områden: Patienten är en medaktör i sin egen vård. Patienten har full insyn i all information som rör den egna vården och hälsan och är med och skapar den. Medarbetarna erbjuds en god digital arbetsmiljö med mobila och effektiva arbetssätt. Vården bedrivs i sammanhållna vårdkedjor där olika vårdgivare samverkar och delar patientinformation med varandra. Vården bedrivs standardiserat. Begrepp, informationsstrukturer, vårdprogram och processer som idag skiljer sig åt mellan organisationer och IT-system samordnas. Forskning, utveckling och styrning underlättas. Vårdinformationsmiljön ger nya möjligheter att lagra, analysera och dra nytta av den stora mängd klinisk information som sjukvården tar fram. 2.4 Programmål vad ska programmet leverera? Programmål är konkreta resultat som ett projekt eller program ska leverera, som i sin tur möjliggör att effektmålen kan uppnås. FVM SLL har nedanstående programmål: Upphandla framtidens vårdinformationsmiljö.
8 (13) Tillsammans med verksamheten implementera framtidens vårdinformationsmiljö. Etablera förvaltning av framtidens vårdinformationsmiljö. Etablera gemensam informationsstruktur för landstinget. Tillsammans med verksamheten driva verksamhetsutveckling mot Framtidsplanens strategiska mål. Tillsammans med verksamheten strukturerat driva digitalisering av hälso- och sjukvård. 3. Arbetssätt och metodik FVM SLL är ett omfattande förändringsarbete som kommer att pågå under flera år och i stort sett påverka alla organisationer och medarbetare inom Stockholms läns landsting. I programmet ingår ett antal projekt och andra aktiviteter som gemensamt bidrar till att lägga grunden till en ny vårdinformationsmiljö och därmed förverkliga nätverkssjukvården och bidra till ökad digitalisering inom landstinget. Programmet förenar hårda och mjuka faktorer: både teknik och arbetssätt. För att uppnå programmets mål behöver en eller flera upphandlingar av ITlösningar genomföras men det är de förändrade, och gemensamma, arbetssätten som blir möjliga med teknikens hjälp som gör skillnad. 3.1 Programmets övergripande arbetssätt Att samla ett antal projekt och initiativ i ett stort program ger en nödvändig kraftsamling för digitaliseringsarbetet inom Stockholms läns landsting. Programmet ger möjlighet att samordna arbetet genom hela landstinget, att undvika att kostnader uppstår med parallella IT-lösningar samt att hålla ett högt tempo i arbetet. Ett stort program har också fördelen att det lättare får högsta ledningens engagemang. Detta är av största vikt eftersom all samlad erfarenhet visar att ledningens stöd och engagemang för en önskad förändring är helt avgörande. Programmet har en kärna av olika kompetenser, med landstingsanställd personal på alla nyckelpositioner. För vissa nyckelpositioner finns dubbel bemanning där landstingsanställda arbetar nära tillsammans med externt stöd för att få den kompetens och erfarenhet som krävs när programmet är avslutat och arbetet ska förvaltas vidare. Programmet använder beprövad metodik och kvalitetssäkrar arbetet löpande. Att använda beprövad metodik innebär att arbeta strukturerat enligt dokumenterade arbetsmetoder som utvecklats över tid. Eftersom FVM SLL är ett unikt initiativ inom Stockholms läns landsting behöver externt stöd som har erfarenhet av motsvarande arbete globalt delvis
9 (13) anlitas. Landstingets egna arbetssätt kommer att kompletteras med en extern parts etablerade metodik. 3.2 Process för upphandling Det förberedande arbetet inför kommande upphandling alternativt upphandlingar påbörjades i samband med att FVM SLL inleddes i slutet av 2016. Förberedelserna beräknas pågå under 2017. Upphandlingsstrategin är det kritiska dokumentet som sammanfattar allt upphandlingsförberande arbete och beskriver strategin för den kommande upphandlingen(-arna). Upphandlingsstrategin kommer, utifrån landstingsfullmäktiges beslut den 14 februari 2017, LS 2016 1434, att behandlas i landstingsstyrelsen senare under 2017. Syftet med upphandlingsstrategin är att besvara de kritiska frågeställningarna: Hur många upphandlingar ska göras? För vem ska lösningar upphandlas? Leverantörens roll i upphandling och implementation och förvaltning? I upphandlingsstrategin ingår bland annat följande: Avtalsstrategi Utvärderingsmodell Dialogbehov/form (t ex KPD konkurrenspräglad dialog) Urvalskriterier Genomförandeplan för upphandling 3.3 Konkurrenspräglad dialog en av flera upphandlingsformer Arbetet med upphandlingsstrategin pågår fortfarande, men det finns ett behov att förklara en av de upphandlingsformer som kan bli aktuell: konkurrenspräglad dialog. Konkurrenspräglad dialog är en upphandlingsform som möjliggör för oss att ta leverantörer till hjälp för att förstå hur våra behov kan uppfyllas. Först kvalificeras vilka leverantörer som det är relevant att föra dialog med, därefter följer själva dialogfasen, efter vilken deltagande leverantörer kan lämna anbud som då utvärderas för att tilldela den bästa och mest ekonomiskt fördelaktiga lösningen. Under dialogen interageras på ett strukturerat sätt med leverantörer samtidigt som slutlig kravställning utarbetas. Leverantörer kan under dialogen dela med sig av synpunkter och information, men programmet väljer självt hur det använder sig av den informationen för att slutligt utforma kravställningen
10 (13) Att få genomföra en dialog och hur den ska genomföras är en lagstyrd process: Man måste ha tydliga skäl till varför man behöver ta leverantörer till hjälp. Likabehandling måste säkras i processens alla steg alla ska få samma information, på samma sätt. Det ska genomgående vara transparent vad man är ute efter och vad som krävs för att som leverantör slutligt vinna tilldelningen. Landstingsstyrelsen godkänner samtliga kritiska steg under vägen annonseringsunderlaget för att påbörja upphandling den slutliga kravställningen inför anbudsinbjudan tilldelningsbeslut efter utförd utvärdering. 3.4 Vad ska upphandlas? Fyra huvudsakliga komponenter kommer att ingå i upphandlingen alternativt upphandlingarna: vårdinformationssystem integrationsplattform informationsplattform applikationsplattform Dessa komponenter samverkar tätt för att uppnå den nya vårdinformationsmiljön. Antal upphandlingar för de fyra komponenterna att beslutas i upphandlingsstrategin. Vårdinformationssystemet ska täcka stora delar av verksamhetens behov och innehålla de funktioner som behövs för att stötta huvuddelen av de kliniska processer, arbetsflöden samt informationsbehov som finns i vården. Exempel på huvudfunktioner är patientadministration, journalföring och stöd för läkemedelsprocessen. Vårdinformationssystemet kommer att ersätta nuvarande journalföringssystem. Integrationsplattformen kompletterar funktionaliteten i vårdinformationssystemet med en god teknisk integrationsförmåga. Detta krävs för att olika komponenter i framtidens vårdinformationsmiljö ska kunna dela information och kommunicera med varandra. Informationsplattform säkerställer goda möjligheter att hantera och återanvända hela vårdinformationsmiljöns data. Exempel på detta är att avidentifierade patientdata kan användas i forskning och kvalitetsregister.
11 (13) Applikationsplattformen möter verksamhetens behov genom att erbjuda enklare utveckling och anslutning av snabba, lättrörliga och innovativa applikationer. Utöver upphandling av komponenter ingår även implementation i programmet. Detta innebär att vårdinformationssystemet och kostnader för interna medarbetare som arbetar med implementeringen står för den största delen av den totala investeringen. Leverantörskostnader avseende de övriga komponenterna (integrationsplattformen, informationsplattformen och applikationsplattformen), ytterligare infrastruktur samt externa implementationsresurser utgör en mindre del av den totala investeringen. 4. Tidplan med strategiska milstolpar Programmet beräknas pågå från 2017 till 2022 och innehåller följande större faser och viktiga beslut: Etablering Upphandling Genomförande Överlämning Etablering pågår för närvarande och planeras att vara avslutad under 2017. Etableringen resulterar i en programplan samt en upphandlingsstrategi och ett genomförandebeslut för beslut i landstingsfullmäktige. Upphandling av vårdinformationssystem och plattformarmar beräknas pågå under ca ett år och avslutas enligt nuvarande beräkningar under 2018. Innan upphandlingar kan starta behöver landstingsfullmäktige godkänna genomförandebeslut inklusive upphandlingsstrategi. För varje enskild upphandling kommer sedan upphandlingsdokument (beroende på upphandlingsform) samt tilldelningsbeslut beslutas i landstingsstyrelsen. Detta förfarande säkerställer transparens mellan tjänstemän och politiker, samt flera tillfällen för kvalitetskontroll.
12 (13) Genomförandefasen tar vid när ett avtal finns på plats och pågår tills dess att sista implementeringen är slutförd. I genomförandet ingår till exempel att arbeta med områden som arbetssätt, processer, arkitektur, informatik samt drift och förvaltning. Genomförandet pågår i tre till fyra år, fram till slutet av 2021. I genomförandefasen ingår även att stötta verksamheten i den digitala transformationen och den nödvändiga verksamhetsutvecklingen som krävs för att programmet ska uppnå de uppställda målen. Planeringen inför transformationen har dock redan inletts och ett samarbete håller på att etableras med vårdgivarna. För att kunna nå snabba resultat initieras aktiviteter redan under hösten 2017 - parallellt med at upphandlingarna startar. Verksamhetens förändringsresa, eller transformationen, fortsätter sedan under hela programmet parallellt med att vårdinformationssystem och plattformar implementeras. Genomförandefasen kommer bland annat att resultera i behovsanalys och design av följande: Arbetssätt/processer Funktionalitet Konfigurerbarhet Leverantörens roll i drift, förvaltning & implementation Informatik Arkitektur Behoven förfinas steg för steg till konkreta krav utifrån tidplanen. När det gäller nya arbetssätt är det viktigt att säkra nyttan av digitaliseringen, dvs inte enbart automatisera ett manuellt flöde. Beslut om genomförandets framdrift fattas framför allt i programmets tjänstemannastyrgrupp där alla berörda verksamheter finns representerade. Överlämning är en fas av utökat stöd och genom överlämningen är implementationen av vårdinformationsmiljön slutförd och driftsatt. Därefter avslutas programmet efter att slutresultat godkänns av landstingsdirektören. 4.1 Politisk beslutsprocess Beslutet att inleda programmet FVM SLL togs av landstingsfullmäktige den 14 februari 2017, LS 2016-1434. Utöver detta krävs följande politiska beslut för att fullfölja programmet: Godkännande av upphandlingsstrategi och ansökningsinbjudan Godkännande av anbudsinbjudan
13 (13) Beslut om tilldelning 5. Samverkan med verksamhet och andra initiativ För FVM SLL är en tydlig samverkan och interaktion med nationella och regionala initiativ av stor vikt för att säkerställa programmets leveranser och att investeringsmedel används på ett effektivt sätt. Arbetet med att definiera programmets interaktion och avgränsningar genomförs under etableringsfasen vilket pågår tills upphandlingen inleds. 5.1 Verksamheten Verksamhetens direkta medverkan i FVM SLL är en förutsättning för att programmets ska lyckas. Företrädare från verksamheten deltar i arbetet utifrån fyra perspektiv: Säkra rätt prioriteringar och utgångspunkt för programmet. Stå för kritisk kunskap. Driva på och förankra förändringsresan. Vid behov under programmets gång göra insatser inom t ex behovsanalys, förankring och utveckla digitala arbetssätt. Företrädare för hälso- och sjukvårdsverksamheten deltar till exempel i upphandlingen genom att formulera behov och ställa krav på informationsmiljön. Ett annat exempel på verksamhetens direkta medverkan är de så kallade mottagandeprojekten. Syftet med dessa är att förändringsarbetet ska få genomslagskraft och verkligen nå ut i kapillärerna samt att förbereda verksamheterna för att ta emot den nya vårdinformationsmiljön och implementera den i den egna verksamheten. Mottagandeprojekten blir programmets samarbetspartner förändringsarbetet, och verksamheterna kommer att få stöd av programmets i detta arbete. 5.2 Förvaltning av framtidens vårdinformationsmiljö Arbetet med att definiera förvaltningsstrukturen för framtidens vårdinformationsmiljö pågår. 5.3 Externa intressenter Under etableringsfasen kommer det även att utredas om, och på vilket sätt externa intressenter så som kommunerna i Stockholms län samt privata vårdgivare ska delta i programmet. 5.4 Samverkan med andra program och initiativ Inom landstingets verksamheter pågår flera projekt och initiativ som har betydelse för och påverkan på FVM SLL. Dessa arbeten kommer kontinuerligt att koordineras med programmet.