Projekt Slussen - Bebyggelse och infrastruktur, Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren Underlag till miljökonsekvensbeskrivning 2011-12-21, reviderad 2012-02-28 Version 5 Beställare: Exploateringskontoret, Stockholms stad. Ansvarig: Susanna Bruzell, Tyréns Kvalitetsgranskad: Åsa Norman, Tyréns Medarbetare: Marit Brandt, Tobias Robinson, Tyréns
Underlagsrapport Bebyggelse och infrastruktur 2 (87) Sammanfattning... 5 1 Syfte... 7 2 Avgränsning... 7 2.1 Tid... 7 2.2 Geografi... 7 2.3 Miljöaspekter... 7 3 Förslag till ny reglering samt nollalternativ... 8 4 Metodik för analyserna... 12 4.1 Geografiska analyser... 12 4.1.1 Höjdsystem... 12 4.1.2 Nationella höjddatabasen... 12 4.1.3 Geografiska analyser... 12 4.1.4 Geografiskt underlag... 13 4.2 Bebyggelse... 14 4.3 Vägar och järnvägar... 15 4.4 Industrier... 15 4.5 Flyg... 16 4.6 Energiförsörjning... 16 5 Beskrivning av nuläge och förutsättningar... 18 5.1 Riksintressen... 18 5.2 Bebyggelse... 19 5.3 Vägar och järnvägar... 19 5.4 Industrier... 22 5.5 Flyg... 22 5.6 Energiförsörjning... 22 6 Bedömningsgrunder... 24 6.1 Riksintressen... 24 6.2 Översvämningsdirektivet 2007/60/EG... 25 6.3 Översvämningsrisker i fysisk planering... 25 6.4 Specifika bedömningsgrunder för bebyggelse och infrastruktur... 26 6.4.1 Värde, bebyggelse... 27 6.4.2 Värde, väg och järnväg... 27 6.4.3 Värde, industrier... 27 2
Underlagsrapport Bebyggelse och infrastruktur 3 (87) 6.4.4 Värde, flygplats... 27 6.4.5 Värde, transformatorstationer... 27 6.4.6 Värde, fjärrvärme... 27 6.4.7 Värde, försörjningstunnlar... 27 6.5 Kraftverksmagasin... 27 7 Konsekvenser normaldrift... 28 7.1 Normaldrift - Konsekvenser av nollalternativet... 28 7.1.1 Bebyggelse... 28 7.1.2 Vägar och järnvägar... 34 7.1.3 Industrier... 39 7.1.4 Flyg... 43 7.1.5 Energiförsörjning... 43 7.2 Normaldrift - Konsekvenser av ny reglering... 45 7.2.1 Bebyggelse... 46 7.2.2 Vägar och järnvägar... 46 7.2.3 Industrier... 46 7.2.4 Flyg... 46 7.2.5 Energiförsörjning... 47 8 Konsekvenser extrema händelser... 48 8.1 Extrema händelser - Konsekvenser av nollalternativet... 48 8.1.1 Bebyggelse... 48 8.1.2 Vägar och järnvägar... 56 8.1.3 Industrier... 60 8.1.4 Flyg... 65 8.1.5 Energiförsörjning... 66 8.2 Extrema händelser - Konsekvenser av ny reglering... 68 8.2.1 Bebyggelse... 69 8.2.2 Vägar och järnvägar... 73 8.2.3 Industrier... 75 8.2.4 Flyg... 79 8.2.5 Energiförsörjning... 79 9 Vinduppstuvning och påverkan på vattennivåer... 81 10 Påverkan på riksintressen... 83 10.1 Nollalternativet... 83 3
Underlagsrapport Bebyggelse och infrastruktur 4 (87) 10.2 Ny reglering... 83 11 Samlad bedömning... 83 12 Referenser... 85 4
Sammanfattning I detta dokument beskrivs konsekvenserna av förslag till ny reglering för Mälaren. Rapporten används som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen för tillståndsprövningen. Förslaget till ny reglering innebär att högsta vattenstånden med en 10 000 års återkomsttid minskar från nollalternativets 3,04 meter till 1,48 meter i RH2000. Även den nivå som uppstår vart 100:e år minskar avsevärt, till att hamna under den nivå som eftersträvas att Mälaren ska hållas under. Ombyggnaden av Slussen innebär även att avtappningskapaciteten ökar från dagens totalt cirka 800 m 3 /s till cirka 2000 m 3 /s. Förändrade nivåförhållanden på grund av ändrad reglering påverkar strandzonen längs hela Mälaren. Påverkansområdet, och således det område som konsekvenserna beskrivs för, är det område som påverkas av Mälarens vattenståndsfluktuationer under normaldrift eller vid extrema händelser. Aspekter som analyseras i dokumentet är bebyggelse, vägar, järnvägar, industriområden, flygplatser och energiförsörjning. Översvämningsrisken för bebyggelse och infrastruktur bedöms för nollalternativet och för förslaget till ny reglering av Mälaren. I första hand har situationen analyserats med hjälp av geografiska analyser på kartmaterial från olika intressenter. Analysen bedöms ha en god noggrannhet, då den baseras på nya höjddata från Lantmäteriet. Även relevanta utredningar har använts. Synsättet i denna analys av miljökonsekvenser är att konsekvensens storlek beror av störningens omfattning i relation till objektets känslighet och värde. Ju oftare ett objekt översvämmas desto mer kan ett objekt påverkas negativt. I konsekvensbedömningen jämförs förslag till ny reglering med nollalternativet. Förslaget till ny reglering innebär allmänt stora positiva konsekvenser för respektive aspekt då översvämningsrisken minskar betydligt och stora arealer och viktiga objekt skyddas mot översvämningar. Den bebyggelse och infrastruktur som fortfarande påverkas bedöms samlat få små negativa konsekvenser. Överlag bedöms förslaget till ny reglering innebära tydliga förbättringar jämfört med nollalternativets stora negativa konsekvenser. I nollalternativet finns betydande arealer bebyggelse och infrastruktur som riskerar att översvämmas under både normaldrift och extrema händelser. Särskilt utsatt är central bebyggelse och industri i delar av Stockholm (exempelvis Blekholmsterassen, Kungsholms strand, Mälarhöjden, Bromma och Ulvsunda) och Västerås (centrala staden, Tidö-Lindö) och Ekerö. Även industrimark i Köping och Kungsör drabbas. Både mindre och större vägar runt Mälaren, varav några av riksintresse, översvämmas och behöver stängas av. Exempelvis översvämmas väg 53 och 55 som förbinder två sidor av Mälaren. Systemet med trafik- och försörjningstunnlar under Stockholm drabbas, med bland annat Riddarholmstunneln och tunnelbanan i Gamla stan. Flera fjärrvärmeverk påverkas och får driftstörningar, bland annat Hässelby värmeverk. Både normaldrift och extrema händelser kan medföra betydande materiella och ekonomiska skador. Människor kan bli instängda, behöva evakueras eller få problem att nå vårdinrättningar och arbete. Sammantaget bedöms nollalternativet innebära stora negativa konsekvenser. Förslag till ny reglering innebär att bebyggelse och infrastruktur helt skyddas mot översvämningar som händer oftare än cirka vart 10 000:e år. Under normaldriften i förslag till ny reglering uppkommer således inga översvämningsrisker. Under extremdrift kan översvämningar inträffa. Förslaget till ny reglering innebär därmed att all bebyggelse och infrastruktur som är belägen över 1,48 meter kommer att skyddas från översvämningar. Detta innebär stora positiva konsekvenser, bland annat skyddas betydande arealer bebyggelse, vägar och industrier i Stockholm (Ulvsunda, Bromma, Kungsholmen, Liljeholmen), centrala Västerås, områden längs Arbogaån i Köping, Kungsör, centrala Enköping samt både centrala Ekerö och glesbygd på Mälaröarna.
Det finns fortfarande översvämningsrisker för bebyggelse och infrastruktur vid extrema händelser (i medel vart 10 000:e år) i förslag till ny reglering, men det ska jämföras med nollalternativet där översvämningar till denna nivå sker redan under normaldrift. Översvämningar i förslag till ny reglering drabbar centrala Stockholm där exempelvis Tegelbacken och Kungsholms strand översvämmas, men det är främst markområden och väldigt få byggnader som påverkas. I Ekerö kommun översvämmas gles bebyggelse, men med en begränsad påverkan på byggnader. Också i centrala Sigtuna översvämmas mark, men få byggnader. I övrigt är det främst strandnära delar runt Mälaren, med få byggnader, som riskerar att översvämmas och i vissa fall är bebyggelsen anpassad till detta. Vad gäller vägar så kan vissa genomfartsvägar inom Ekerö behöva stängas av i samband med höga flöden i förslag till ny reglering. Mindre vägar i Ekerö drabbas av översvämningar. I Västerås ligger bron till Björnön lågt och kan påverkas, liksom väg 537 mot Tidö-Lindö och lokala gator i Västerås. I Köping kan Mälarbanan för tåg drabbas av översvämning. I övrigt är det mindre vägar som påverkas i förslag till ny reglering. Viktiga system som tunnelbanan och Riddarholmstunneln skyddas mot översvämningar. För industrier finns några områden i Västerås och i Stockholm (Ulvsunda, Liljeholmen), runt Bällstaviken i Solna och Sundbyberg samt Vårby i Huddinge som kan översvämmas vid extrema händelser. För produktion av el från vattenkraft så innebär förslag till ny reglering i princip samma situation som nollalternativet, om än en liten positiv effekt. Ur energisynpunkt kan begränsade sträckor med fjärrvärmeledningar fortfarande översvämmas. Inga transformatorstationer påverkas i förslag till ny reglering. Ett fjärrvärmeverk i Uppsala län påverkas. Energiförsörjningen i övrigt påverkas inte av förslag till ny reglering. Vinduppstuvning som lokalt kan orsaka kortvariga höga nivåer bedöms inte påverka konsekvensbedömningarna för de olika aspekterna, med hänsyn till den korta varaktigheten och att sannolikheten för att vinduppstuvningen ska sammanfalla med extrema vattenstånd är väldigt liten. 6
1 Syfte Följande rapport är ett underlag till miljökonsekvensbeskrivningen för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för ny reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen. Syftet med rapporten är att beskriva konsekvenserna för bebyggelse och infrastruktur till följd av en ny reglering av Mälaren. 2 Avgränsning 2.1 Tid Konsekvenserna beskrivs för driftstiden. Inom Projekt Slussen gäller följande tidshorisonter: Byggnadsarbetena har bedömts pågå under 6-7 år. Regleringen kommer att behöva justeras runt mitten på seklet. Avtappningskapaciteten i de nya vattenanläggningarna bedöms dock vara tillräcklig fram till slutet av seklet. Slussen med kajer, sluss, avtappningskanaler med mera dimensioneras för en teknisk livslängd på cirka 100 år. 2.2 Geografi Förändrade nivåförhållanden på grund av ändrad reglering påverkar strandzonen längs hela Mälaren. Påverkansområdet, och således det område som konsekvenserna beskrivs för, är det område som påverkas av Mälarens vattenståndsfluktuationer under normaldrift eller vid extrema händelser. 2.3 Miljöaspekter Bebyggelse och infrastruktur innefattar flera olika delområden. I analysen beaktas de aspekter som Klimat- och sårbarhetsutredningen beskrivit i sitt delbetänkande (SOU 2006:94). Det gäller: Bebyggelse Vägar och järnvägar Industriområden Flygplatser Energiförsörjning (inklusive försörjningssystem under Stockholm) Vattenståndsnivåerna och risken för översvämning kan påverka aspekterna lokalt i Stockholm, lokalt och regionalt på olika platser runt Mälaren. Vattenkraftverken kan påverkas lokalt, där Mälaren är nedströms vattenyta. Energiuttaget varierar bland annat med fallhöjd. 7
Tabell 2.1 Sammanställning av möjlig påverkan på bebyggelse och infrastruktur kopplat till olika geografiska påverkansområden Aspekt Påverkas av Slussenområdet Lokalt Mälaren Regionalt Mälaren Lokalt Saltsjön Bebyggelse och infrastruktur Vattenstånd X X Vattenkraftverk Vattenstånd X För sjöfart och hamnar finns en separat utredning (Tyréns, 2011-12-21a) och konsekvenser för dessa redovisas därmed inte i detta dokument. Vattenförsörjning, avloppssystem och förorenade områden beskrivs samlat i en separat underlagsrapport (Tyréns, 2011-12-21b). 3 Förslag till ny reglering samt nollalternativ Nollalternativet definieras som dagens reglering med maximal tappningskapacitet om cirka 800 m 3 /s för Mälaren. Avtappningskapaciteteten är som idag i samtliga tappningsställen och regleringen av Mälaren följer dagens vattendom/miljödom. Nollalternativet beskriver en utveckling som innebär att den planerade utbyggnaden inte kommer till stånd och konsekvensbeskrivs som ett prognosticerat nuläge 2020. Mälarens avtappningsställen visas i figuren nedan. Figur 3.1 Mälarens avrinningsområde. Till höger visas var de olika dammarna och slussarna i Stockholm och Södertälje ligger. Illustrationen är framtagen utifrån underlagskarta enligt Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Alla analyser genomförs med modellerade värden. Observerade värden är inte ändamålsenliga vid jämförelse mellan nollalternativet och den nya regleringen eftersom det genomförts bland 8
annat tätningsåtgärder av luckor. Tätningsåtgärderna innebär att observerade värden innan tätningen utfördes, inte är relevanta längre. SMHI har tagit fram förslag på en ny reglering (SMHI, 2011-12-21a) i en iterativ arbetsprocess där flera avvägningar mellan intressen gjorts. Syftet med den nya regleringen av Mälaren är att: Minska risken för översvämningar runt Mälaren (Mälarens vattenstånd ska vara < 1,39 meter RH2000) Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, bebyggelse och infrastruktur, sjöfart, jordbruk Minska risken för låga vattennivåer i Mälaren (Mälarens vattenstånd ska vara > 0,69 meter) Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, sjöfart, friluftsliv och fiske Förhindra saltvatteninträngning (Mälarens vattenstånd Vattenståndet i Saltsjön). Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, fiske och naturvärden I tillägg till dessa syften tas särskild hänsyn till värdefulla strandnära naturmiljöer och önskade flöden, enligt: Eftersträva årstidsvariationer i Mälarens vattenstånd som gynnar strandnära naturmiljöer. Detta önskemål avser att gynna naturvård och fiske. Om möjligt skapa längre perioder med strömmande vatten i Stockholms ström, vid Riksbron, särskilt under vår och höst. Detta önskemål avser att gynna naturvård, fiske, friluftsliv och kulturmiljö. Eftersträva att sänka vattenhastigheterna. Detta önskemål avser att begränsa erosion på bottnar och anläggningar samt påverkan på sjöfarten uppströms och nedströms Slussen. Regleringsförslaget förutsätter flödesreglering i Söderström och Norrström. Flödesreglering innebär att luckorna öppnas så mycket som krävs för att avbörda ett önskat flöde, vilket ger en mjukare reglering och lägre vattenhastigheter. I den nya regleringen har avtappningskapaciteten ur Mälaren ökats till omkring 2000 m 3 /s varav kapaciteten i Söderström ligger på 1400 m 3 /s. Kapaciteten i Hammarby har ökats från 70 m 3 /s till 140 m 3 /s. Statistik för Mälarens vattenstånd för nollalternativet respektive huvudalternativet redovisas i tabellerna 3.1 3.3. Data är hämtade från (SMHI, 2011-12-21a). Högsta högvattenstånd är den högsta modellerade vattennivån under den aktuella perioden, i detta fall 30 år mellan 1976 och 2005. Tabell 3.1 Statistik för huvudalternativet och nollalternativet över medel-, hög och lågvattenstånd samt Q100. Statistiken avser perioden 1976-2005 (efter SMHI 2012-12-21). Nivån avser meter i RH2000. Nollalternativ Huvudalternativ Högsta högvattenstånd 1,47 1,24 Medelvattenstånd 0,88 0,87 Lägsta lågvattenstånd 0,55 0,59 Q100* 1,86 1,28 *avser saltsjövattenstånd 0,77 meter samt maximal tappning 1400 m 3 /s genom Söderström. Q100 avser ett flöde som uppstår i genomsnitt vart 100:e år. 9
Figur 3.2 Mälarens beräknade medel-, min- och maxvattenstånd under förutsättning av regleringsstrategi enligt Nollalternativet (svarta kurvor) respektive Huvudalternativet (röda kurvor). Den analyserade perioden är åren 1976-2005 och innehåller såväl det extremt torra året 1976 som det extremt blöta året 2000. (SMHI 2011-12-21a) För reglering under normaldrift sänks Mälarens medelvattenstånd något jämfört med dagens reglering enligt Nollalternativet (1 cm) liksom det högsta vattenståndet (23 cm) till 1,24 meter. Den högsta nivån under perioden inträffar i huvudalternativet på våren till skillnad för nollalternativet då den inträffar på hösten. De lägsta nivåerna har höjts med 4 cm jämfört med nollalternativet och ligger i huvudalternativet på 0,59 meter. Vattennivåerna under våren styrs av Mälarens tillrinning vilket ger mer naturliga vårvattenstånd under mars-april än i nollalternativet. Antalet dagar då vattenståndet i Saltsjön (Ws) är högre än vattenståndet i Mälaren (Wm) ökar från 0,1 i nollalternativet till 0,5 i huvudalternativet. Detta beror på att Mälarens vattenstånd hålls nere vintertid och det är då dessa situationer inträffar. Värden för medelvattenstånd vid olika årstider framgår av Tabell 3.2. Det genomsnittliga vårvattenståndet höjs något medan vintervattenståndet sjunker. Tabell 3.2. Modellerat medelvattenstånd för de två alternativen perioden 1976-2005, vinter: 1/12-29/2, vår: 1/3-31/5, sommar: 1/6-31/8, höst: 1/9-30/11. Nivån avser meter i RH2000. Beräknat av Tyréns ur data från SMHI 2011-12-21a. Nollalternativ Huvudalternativ VINTER 0,90 0,86 VÅR 0,94 0,99 SOMMAR 0,83 0,83 HÖST 0,82 0,82 10
Vattenstånd beräknade för extrema tillrinningar, vilket innebär flöden med 1000 års återkomsttid (Q1000), med 10 000 års återkomsttid (Q10000) samt dimensionerande tillrinning enligt flödeskommitténs riktlinjer (FLK1) redovisas i Tabell 3.3. Nivån för FLK1 återkommer ungefär vart 10 000:e år och används tillsammans med Q1000 i konsekvensbedömningen av extrema händelser. Av tabellen framgår att vattenstånden har sänkts betydligt i huvudalternativet för samtliga fall. Tabell 3.3. Statistik över Mälarens högsta vattenstånd vid extrema statistiska flöden för huvudalternativet samt nollalternativet. Resultaten gäller för ett statiskt Saltsjövattenstånd på 0,77. (efter SMHI 2011-12-21a) Nollalternativ Huvudalternativ Q1000 >2,7 1,33 Q10000 >2,7 1,47 FLK1 >2,7 1,48 SMHI har av försiktighetsskäl utgått från att ett högt havsvattenstånd sammanfaller med en stor tillrinning till Mälaren. Osäkerheten i nivåberäkningarna blir mycket stora då nivåerna överstiger 1,7 meter (för Nollalternativet). Anledningen till detta är att det i modellen inte varit möjligt att ta hänsyn till, eller bestämma, vilka vägar vattnet tar vid dessa höga översvämningsnivåer. I tabell 3.3 anges därför att nivåerna hamnar över 2,7 meter, men inte de exakta beräknade nivåerna. Nivåerna beräknade med dimensionerande flöde och 10 000-års flöde är dock större än nivån beräknad med 1 000-årsflödet, vilket inte framgår av tabellen. För Nollalternativet resulterar 1 000-årsflödet i nivån 2,88 meter om Saltsjön samtidigt skulle stå högt (0,77 meter). Det dimensionerande flödet resulterar i nivåer som ligger 16 cm högre (=3,04 meter). Osäkerheten i dessa nivåer är större än för beräknade nivåer som ligger närmre upplevda vattenstånd, där vattenytans utbredning är mer känd (SMHI, 2011-12-21a). 11
4 Metodik för analyserna 4.1 Geografiska analyser 4.1.1 Höjdsystem Runt Mälaren förekommer i första hand de fyra höjdsystemen RH00, RH70, RH2000 samt Mälarens höjdsystem. I vissa kommuner förekommer även lokala höjdsystem. Alla nivåer i detta dokument anges i RH2000. Förhållandet mellan RH2000 och RH00 skiljer sig åt beroende på var man är i Sverige. Förhållandet för några orter runt Mälaren är enligt tabellen nedan: RH2000 RH00 Södertälje 0-0,52 Västerås 0-0,58 Stockholm 0-0,525 Uppsala 0-0,62 Köping 0-0,573 Enköping 0-0,567 4.1.2 Nationella höjddatabasen Den höjdmodell som har använts bygger på höjdmätningar utförda under 2011. Höjdmodellen utgör ett regelbundet rutnät av punkter (celler) med 2 meter mellan varje punkt. Noggrannheten i höjdled kan variera på grund av olika omständigheter i terrängen men de vanligaste orsakerna till en försämrad noggrannhet är brant terräng samt låg och tät vegetation. Den beräknade noggrannheten på plana ytor med hård beläggning (till exempel asfalt) ligger på omkring 0,06 meter och mer varierad terräng kring 0,24 meter. 4.1.3 Geografiska analyser Geografiska analyser har genomförts för att beskriva konsekvenserna vid höga vattennivåer (översvämningsskikt). De dataskikt som använts är baserade på resultatet från SMHIs modellering (kapitel 3). Dataskikten har tagits fram genom att välja ut de celler ur höjddatamodellen som har ett höjdvärde som är lägre än en viss nivå och slå ihop dessa till ett skikt. Ytor som har ett höjdvärde som är lägre än den aktuella nivån, men som inte ligger i anslutning till Mälaren betraktas som instängda och kan inte nås från Mälaren. De instängda ytorna har gallrats bort från dataskikten. Nedanstående vattennivåer ligger till grund för de geografiska översvämningsanalyserna. Modelleringsresultatet för vattennivåer > 1,7 meter är osäkert (se kapitel 3). 12
Dataskikt Högsta högvatten för den modellerade perioden 1976-2005 Vattennivå (meter) 1,47 100-års nivå i nollalternativet 1,86 100-års nivå i ny reglering 1,28 1000-årsnivå i nollalternativ 2,88 1000-årsnivå i reglering 1,33 10000-årsnivå i nollalternativ 3,04 10000-årsnivå i ny reglering 1,48 100-årsnivåerna avser nivåer vid en ungefärlig 100-årstillrinning i kombination med Saltsjövattenståndet 0,77 meter. 1 000-årsnivåerna avser nivåer vid en ungefärlig 1000-årstillrinning i kombination med Saltsjövattenståndet 0,77 meter. 10 000-årsnivåerna avser dimensionerande nivå enligt Flödeskommitténs riktlinjer i kombination med Saltsjövattenståndet 0,77 meter. I förslag till ny reglering ligger 100-årsnivån på 1,28 meter, alltså under vattennivån 1,39 meter som är den vattennivå som eftersträvas att Mälaren ska hållas under. Även 1000-årsnivån på 1,33 meter ligger under nivån 1,39 meter. Utifrån detta dras slutsatsen att 100-årsnivån och 1000-årsnivån i huvudalternativet inte innebär någon negativ påverkan för bebyggelse och infrastruktur då dessa antas vara anpassade till Mälarens högsta nivå. Dessa vattennivåer analyseras därmed inte vidare i detalj, med exempelvis GIS-analyser, i huvudalternativet. 4.1.4 Geografiskt underlag Översvämningsrisker för bebyggelse och infrastruktur analyseras utifrån hur de berörs av vattenståndsförändringar. Som huvudsakligt underlag för analys av översvämmad bebyggelse och infrastruktur har Lantmäteriets fastighetskarta använts. Fastighetskartan är en topografisk karta som är framställd för att användas i skalområdet 1:10 000 1:20 000. För väldefinierade objekt som vägar och byggnader har fastighetskartan en lägesnoggrannhet på 2 meter. Lägesnoggrannheten är lägre för mindre väldefinierade objekt. Fastighetskartan har ett heltäckande markskikt som innehåller bland annat olika typer av bebyggelse och industri, odlad mark, skogsmark, öppen mark. Antalet klasser är relativt få och generella och det finns ingen mer detaljerad indelning. Klasserna har dessutom en allmän definition som inte är anpassade för något specifikt ämnesområde. Detta innebär att analysen i delar kan bli grov. Så långt det varit möjligt har kartor, flygfoton och utsiktsbilder samt information använts från www.eniro.se för att få en uppfattning om analysens tillförlitlighet. En stor osäkerhet är att även om bebyggelse enligt den geografiska analysen ligger under den dimensionerande vattennivån kan byggnaderna vara anpassade till att ligga nära vattnet och tåla översvämning. Detta gäller speciellt nybebyggelse. Även för industrimark finns en osäkerhet i påverkan eftersom industriområden ofta har stora tomma ytor som inte skadas av att översvämmas och verksamheten då kan fortsätta utan direkt påverkan. Påverkade industribyggnader fångas upp i analys av påverkade byggnader, se vidare kapitel 4.4. 13
4.2 Bebyggelse För varje studerad vattennivå har arealen påverkad bebyggelse och byggnader analyserats och sammanställts i en tabell. Lantmäteriets fastighetskarta har använts som grund i analysen för vilka markytor som översvämmas vid de studerade vattennivåerna. Detta har använts för att visa arealen påverkad bebyggelse. De skikt som har använts är hög bebyggelse, låg bebyggelse, sluten bebyggelse och torg. Områden där bebyggelsen är mycket gles klassas i Lantmäteriets karta som öppen mark eller dylikt och finns inte med i denna analys. För att få reda på hur stora arealer byggnader som blir berörda vid de olika vattennivåerna har fastighetskartan och fastighetsregistret använts. I analysen har översvämmade byggnader identifierats med fastighetskartan och fastighetsregistret har använts för att identifiera vad byggnaderna nyttjas till. Den angivna påverkade byggnadsarealen kommer från beräkningar av översvämmade byggnader med fastighetskartan, vilket inkluderar hela byggnadsskiktet och inte bara inom bebyggda områden. Arealen för byggnader kan vara något överskattad på grund av att ytbildningen på byggnader i fastighetskartan inte är helt korrekt. Arealangivelserna har avrundats till närmaste tusental (vid små arealer till närmaste 500-tal) med hänsyn till felmarginal i beräkningarna samt osäkerheterna i vattennivåer. De verksamheter som har identifierats är: Bostad (exempel: småhus, friliggande, kedjehus, radhus, flerfamiljshus). Samhällsfunktion (exempel: badhus, brandstation, hälsocentral, sjukhus, skola) Verksamhet (exempel: hotell, kontor, handel, restaurang, parkeringshus) Ekonomibyggnad (exempel: lada, maskinhall, djurstall, växthus) Komplementbyggnad (exempel: uthus, garage, carport, cistern, lager, sjöbod eller friggebod) Övrig byggnad (exempel: kolonistuga eller fristående skärmtak ) Antal påverkade byggnader vid olika vattennivåer har inhämtats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (2012, Bilaga 3). Analysen tar inte hänsyn till om bebyggelsen är anpassad till översvämning. Analysen tar inte heller hänsyn till om den nedersta våningen i ett flerbostadshus innehåller en verksamhet, utan detta redovisas som bostad. Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande (SOU 2006:94) används som kompletterande källa till beskrivningen av översvämningsriskerna i nollalternativet. Kommunerna Västerås, Strängnäs, Ekerö och Stockholm har kontaktats via telefon för att undersöka om några skyddsåtgärder gjorts för de utpekade objekten. Inga fysiska åtgärder har vidtagits, men en medvetenhet om översvämningsrisker finns hos kommunerna. Påverkad befolkning vid olika vattennivåer beskrivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i MSB (2012, Bilaga 4), vilket är en redovisning av ett regeringsuppdrag rörande konsekvenser vid översvämning i Mälaren. Påverkade personer är uppdelade på dag- och nattbefolkning. Dagbefolkning beskriver förvärvsarbetande som redovisas efter arbetsställets geografiska läge, och tar inte hänsyn till var personen är folkbokförd. Nattbefolkning avser den folkbokförda befolkningen och var denna är folkbokförd (dess geografiska läge). Statistik för dag- och nattbefolkning har kopplats samman med geografisk information för att möjliggöra geografiska analyser över hur många som påverkas av en översvämning vid ett specifikt vattenstånd. Resultatet från MSB (2012, Bilaga 4) används för att redogöra hur många personer som blir direkt berörda vid de aktuella vattennivåerna. Länsstyrelsen i Stockholm har gjort en kartläggning av kommunerna i länets arbete med anpassning till ett förändrat klimat (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011b), vilket även 14
inkluderar förberedelse och hänsyn till översvämningar. Genomgången visar att av länets kommuner är det endast ett fåtal som utför ett uttalat klimatanpassningsarbete. Som en del av anpassningsarbetet har ett flertal kommuner använt den regionala utvecklingsplanen RUFS genom att hänvisa till de riktlinjer och rekommendationer som anges för översvämningsrisk kring Mälaren. Texter kring klimatanpassning och översvämningsrisker finns också eller planeras att ingå i några kommuners översiktsplaner. 4.3 Vägar och järnvägar För varje studerad vattennivå har sträckan påverkad väg och järnväg analyserats och sammanställts i en tabell. En analys har gjorts utifrån ett geografiskt dataskikt med vägar och järnvägar från Lantmäteriets fastighetskarta. I skiktet finns vägar och järnvägar av alla storlekar med. I analysen har vägar delats upp i allmänna vägar (motorväg, allmän väg med skilda körbanor, allmän väg klass I, II och III) och övriga vägar (bilväg/gata, kvartersväg, genomfartsgata och sämre bilväg). I första hand beskrivs konsekvenserna för det större vägnätet i denna rapport. Mindre vägar, kallas övriga vägar, beskrivs övergripande avseende total översvämmad sträcka vid olika nivåer. Broar och järnvägar som sammanfaller med Mälarens vattenyta har tagits bort ur analysen, eftersom de annars indikerades som översvämmade trots att de är broar högt över vattnet. Tyréns bedömer att om någon viktig bro riskerar att översvämmas bör det ha framgått av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Därtill beaktas om någon vägsträcka nära stranden översvämmas vilket ger en indikation på att bron i närheten är en lågbro. Vägavsnitt direkt vid vattnet, i anslutning till en bro, kan dock felaktigt markeras som översvämmad på grund av att den noggrannheten inte finns i underlagsmaterialet. Trafikverket har i detalj studerat översvämningshotade vägar och broar, och analyserna har även kompletterats med resultat från detta arbete. Felkällan torde därmed i stort ha eliminerats. Trafikverket (dåvarande Vägverket) lät under 2007 mäta in delar av vägnätet som bedömdes ligga inom översvämningskänsliga områden. Vectura som genomförde mätningen bedömer noggrannheten till cirka +/- 10 centimeter. GIS-skikt från denna mätning har använts för analys av vägar. Denna analys har hög noggrannhet på de sträckor där mätningar är genomförda. Trafikverket har efter detta arbete fortsatt med att identifiera vägar som riskerar att påverkas av naturolyckor (översvämningar, ras, skred och erosion). Det fortsatta arbetet har utgått från översvämningskarteringar och har gått längre med bland annat fältinventeringar än det tidigare arbetet med Klimat- och sårbarhetsutredningen (Trafikverket, Lennart Roos, 2011-10-21, per telefon, Vectura, Henric Nilsson, 2011-10-24, 2011-10-26, 2011-11-02 per telefon och mejl). Trafikverket har identifierat vägar som riskerar att översvämmas vid 100-års respektive dimensionerande nivå med dagens reglering. De har dock utgått från MSB:s (tidigare Räddningsverket) översvämningskarteringar, vilka skiljer sig från de nivåer som används här. Hänsyn tas till detta i analyserna. Översvämningshot mot trafik- och försörjningstunnlar i Stockholm har utretts i rapporten Riskoch sårbarhetsanalys avseende översvämningshot mot trafik- och försörjningstunnlar i Stockholms län (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a). I utredningen har höjder för tunnelingångar och möjliga anslutningspunkter utretts. Här används resultatet för trafiktunnlar. SL (AB Storstockholms lokaltrafik) har utrett översvämningshot mot tunnelbanan vilket sammanställts i rapporten PM Översvämningsrisker i tunnelbanan, kartläggning av platser där vatten kan läcka in i anläggningen (SL, 2010). Rapporten utgör underlag avseende tunnelbanan. 4.4 Industrier Analys av industriområden har gjorts med hjälp av ovanstående GIS-skikt för olika vattennivåer på samma sätt som för bebyggelse med den enda ändringen att enbart mark som avser industrimark i fastighetskartan tagits med samt industribyggnader enligt fastighetsregistret. 15
För industribyggnader har både hus och uthus/övrig byggnad inkluderats. Detta då industrier kan ha lagerbyggnader eller dylikt som kan vara registrerade som uthus, innehållande material eller maskiner. I arbetet med Klimat- och sårbarhetsutredningen togs en lista fram på de industrier som kunde drabbas av dagens 100-årsnivå och dimensionerande nivå. Denna lista finns hos Regeringskansliet men har inte studerats i denna rapport. Tyréns har antagit att de viktigaste slutsatserna finns redovisade i delbetänkandet och att något väsentligt därmed inte missas. 4.5 Flyg Enbart större flygplatser har beaktats. Västerås flygplats ligger inom påverkansområdet. Bromma flygplats ligger utanför påverkansområdet och behandlas inte vidare. 4.6 Energiförsörjning Energiförsörjning och transformatorstationer Som grund för översvämningsanalys av transformatorstationer har Lantmäteriets skikt från fastighetskartan använts. För varje studerad vattennivå har de transformatorstationer som riskerar att översvämmas vid den nivån tagits fram. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har som en del i regeringsuppdraget studerat hur samhällsviktig verksamhet, inklusive energiförsörjning, påverkas vid olika vattennivåer i Mälaren. Studien har använts som kompletterande underlag (MSB, 2012, Bilaga 2). I studien redovisas även kostnader till följd av störningar, för detaljerad information om kostnader hänvisas till MSB (2012) Bilaga 2. För påverkan på elförsörjningen har även Klimat- och sårbarhetsutredningens slutsatser använts för nollalternativet. Alla typer av verksamheter är beroende av strömförsörjning, och de kan försörjas av nätstationer eller fördelningsstationer som ligger långt från verksamheten (kilometer). Detta innebär att verksamheter utanför översvämningsområdet kan påverkas indirekt och få störningar till följd av avbrott i elförsörjningen (MSB, 2012, Bilaga 2). Detta beroende har inte utretts inom det här arbetet, men kan innebära att fler verksamheter påverkas, till följd av avbrott i strömförsörjningen, än de som är fysiskt påverkade av översvämningen. Kraftverksmagasin Analysen görs på de anläggningar som har Mälaren som nedströms vattenyta, och dessa har identifieras tillsammans med kraftverksbolagen. Kraftverken är inte belägna så att de riskerar att översvämmas men däremot skulle de kunna påverkas genom att den förändrade regleringen påverkar produktionskapaciteten. Vattenkraftverk långt upp i Mälarens vattensystem bedöms inte påverkas av en ändrad reglering, då vattenytan nedströms kraftverken inte står i direkt förbindelse med eller reagerar på Mälarens nivå. Kraftverkens produktion är direkt beroende av fallhöjden på nedströms sida. Mälarens reglering påverkar vattenståndet nedströms de aktuella vattenkraftanläggningarna. Eftersom vattennivån uppströms är oförändrad kommer fallhöjden att ändras om Mälarens nivå ändras, vilket skulle kunna påverka kraftproduktionen. Nedan visas en formel för förhållandet mellan olika faktorer och utvunnen effekt. Formeln visar att det finns ett direkt samband mellan effekt och fallhöjdens förändring. Vattenkraftverken påverkas redan vid förändringar på centimeternivå. Översiktliga beräkningar avseende produktionsbortfall har utförts av SWECO (2012-02-10). För verkningsgrad har standardparametern 0,8 använts. 16
P * g q h P effekt, kw verkningsgrad 2 g jordacceleration (9,82 m / s ) q vattenföring, m / s h vattenståndsförändring Förlorad energimängd beräknas enligt följande: E P * t E Energimängd ( kwh) t tid i timmar 3 P Minskad effekt enligt ekvation ovan för effektmisnkning Beräkningarna är utförda avseende medelvattenståndets förändring. En mer detaljerad studie innehållande regleringsberäkningar för observerad vattenföring under samma period som SMHI:s beräkningar omfattar, 1976-2005, vilket skulle ta hänsyn till bland annat magasineringsmöjligheter och årstidsvariationer, har inte bedömts vara motiverat med hänsyn till resultatet och den omfattning en sådan utredning innebär. Skillnaderna i produktion blir troligen av samma storleksordning som redovisas här (SWECO, 2012-02-10). Fjärrvärme För fjärrvärmeverk används Klimat- och sårbarhetsutredningen, den geografiska analysen samt kontakt med vissa fjärrvärmeverk för konsekvensanalysen. MSB (2012, Bilaga 2) har använts för ytterligare information om påverkade fjärrvärmeverk och antal berörda personer. I rapporten redovisas inte identiteten på berörda objekt, varför informationen här endast anges på länsnivå. I studien redovisas även kostnader till följd av störningar, för detaljerad information om kostnader hänvisas till MSB (2012) Bilaga 2. De geografiska analyser som genomförts för fjärrvärmeledningar redovisas översiktligt och har gjorts på motsvarande sätt som för bebyggelse. Ledningar i vatten ingår inte i analyserna. I det insamlade geografiska datamaterialet finns vissa uppgifter om fjärrvärmeledningar och värmeverk inom vissa kommuner och kommunala bolag (Järfälla, Köping, Telge Nät (Södertälje och Södertörns fjärrvärme (Botkyrka, Huddinge)). Materialet är dock inte komplett och ett flertal kommuner saknas i materialet. Fjärrvärmeledningar är därutöver nedgrävda i marken på olika djup och påverkas inte direkt av en översvämning. Fjärrvärmeledningar kan också klara att översvämmas eller ligga i vatten en begränsad tid, dock med risk för större värmeförluster om isoleringsmaterialet fuktas. En översvämning behöver således inte innebära negativa konsekvenser för fjärrvärmenätet. Att analysera konsekvenserna i detalj för fjärrvärmeledningar har bedömts som ett för omfattande arbete för att vara rimligt, arbetsinsatsen bedöms inte vara motiverad med hänsyn till att den planerade verksamheten innebär en stor förbättring för denna typ av infrastruktur jämfört med nollalternativet. Frikyleanläggningen i Norrström Det finns en befintlig anläggning för frikyla i Norrström, samt planeras för ytterligare en anläggning. Information om anläggningarna har samlats in genom intervju med den projekterande konsulten (Kylklövern AB, Hans Tönnerfors, 2010-03-05) samt genom vattendom (Stockholms tingsrätt, 1989-12-15). Försörjningstunnlar I Klimat-och sårbarhetsutredningens delbetänkande (SOU 2006:94) uppmärksammades det system med försörjningstunnlar för vatten, avlopp, el, fjärrvärme och fjärrkyla samt tele- och 17
datakommunikation som finns under centrala Stockholm. Tunnelsystemet bedömdes i utredningen vara översvämningshotat, men i vilken omfattning var oklart. Detta har därefter på uppdrag av regeringen, via Länsstyrelsen i Stockholms län, utretts vidare i rapporten Risk- och sårbarhetsanalys avseende översvämningshot mot trafik- och försörjningstunnlar i Stockholms län (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a). I utredningen har höjder för tunnelingångar och möjliga anslutningspunkter mellan tunnelsystemen under Stockholm utretts. Resultatet avseende försörjningstunnlar är till stora delar sekretessbelagt, men de offentliga delarna används i denna analys. 5 Beskrivning av nuläge och förutsättningar 5.1 Riksintressen I bilden nedan redovisas riksintressen för väg och järnväg i Mälarens närområde. Delar av dessa vägnät ligger inom påverkansområdet (som utgörs av dimensionerande nivå i nollalternativet), bland annat väg 55 och väg 53 samt E 20 utanför Kungsör. För järnvägar av riksintresse finns långa sträckor inom påverkansområdet, bland annat vid Kungsör, Köping och Strängnäs samt förbi Kvicksund. Järnvägen förbi Kvicksund upp mot Hallstahammar bedöms vara utsatt för höga vattennivåer då järnvägen går nära vattnet på långa sträckor. I Stockholm finns järnvägstunneln Riddarholmstunneln inom påverkansområdet, se vidare kapitel 5.3. Västerås flygplats är av riksintresse för luftfarten, se vidare kapitel 5.5. Västerås Figur 5.1 Riksintressen väg och järnväg runt Mälaren samt sträckor inom påverkansområdet, som motsvarar den dimensionerande nivån i nollalternativet (3,04 meter). Lantmäteriverket S2011-08-24_1 18
5.2 Bebyggelse Klimat- och sårbarhetsutredningen har i sitt delbetänkande (SOU 2006:94) beskrivit nuvarande förhållanden avseende bebyggelse runt Mälaren. Stora delar av Västerås och Stockholm med förorter ligger i anslutning till sjön och kan påverkas av höga vattennivåer (upp till dimensionerande nivå). Bebyggelsen består både av tät stadsbebyggelse och glesare bostadsbebyggelse och andra lokaler. Det finns även mindre orter som ligger på utsatta platser runt sjön. Det gäller Mariefred, Ekerö och Köping. Dessutom finns ett stort antal mindre samhällen samt enskilda bostadshus och fritidshus inom översvämningskänsligt område. Inom påverkansområdet finns en dagbefolkning om cirka 8 600 personer, och en nattbefolkning om nästan 6 000 personer. Den berörda befolkningen är spridd mellan de fyra påverkade länen, men flest berörda personer finns inom Stockholms län och Västmanlands län (MSB, 2012, Bilaga 4). I Figur 5.2 redovisas bebyggelse från fastighetskartan inom påverkansområdet. Figur 5.2 Lilafärgade områden avser bebyggelse inom påverkansområdet, som motsvarar den dimensionerande nivån i nollalternativet (3,04 meter). Rödfärgade områden avser industriområden i Lantmäteriets fastighetskarta på samma nivå. Lantmäteriverket S2011-08-24_1 5.3 Vägar och järnvägar Runt Mälaren finns låglänta områden med vägar och järnvägar som ligger inom påverkansområdet (som utgörs av dimensionerande nivå i nollalternativet), vilket visas i Figur 5.3. Trafikverkets utredning (2011-10-26) avseende naturolyckor visar att det finns ett flertal översvämningshotade vägar runt Mälaren och inom påverkansområdet. Bland annat är Ekerö särskilt utsatt. Även Strängnäs har många låglänta vägsträckor. 19
Figur 5.3 Redovisning av vägavsnitt (allmän och övrig väg) och järnvägsavsnitt inom påverkansområdet, som motsvarar den dimensionerande nivån i nollalternativet (3,04 meter). Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Det finns tre trafiktunnlar i Stockholms län som har tunnelingångar som ligger låglänt i närhet till Mälaren och som hotas av översvämningar i dagsläget. Blekholmstunneln är en vägtunnel i centrala Stockholm. Riddarholmstunneln är en dubbelspårig järnvägstunnel under Riddarholmen. All järnvägstrafik från Stockholms Centralstation som ska söderut, i landet och i Stockholm, och all trafik söderifrån som ska till Stockholms Centralstation passerar genom Riddarholmstunneln. Den tredje och sista trafiktunneln som kan påverkas av höga vattennivåer i Mälaren är tunnelbanan i Gamla stan. (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2011a). I övrigt påverkas inga andra tunnelbanestationer av höga nivåer i Mälaren (SL, 2010). Tunnelbanan i Gamla stan har ett utsatt läge för höga nivåer i Mälaren. Norr om stationen i Gamla stan går tunnelbanan ner i en tunnel mot T-centralen. Vid tunnelmynningen finns ett anslutande vattentätt tråg, vars överkant ligger på nivån 1,78 meter. I Figur 5.4 - Figur 5.6 nedan visas schematiska bilder över anläggningens konstruktion. 20
Figur 5.4 Tunnelbanan i Gamla Stan. Schematisk beskrivning av konstruktionen och dess olika delar. Området inom den röda cirkeln visas mer i detalj nedan. Från SL, 2010. Figur 5.5 Tunnelbanan i Gamla stan, tråget som sluter an mot den norrgående tunneln mot T- centralen. Trågets kant utgör gräns för när vatten tränger in i tunnelbanan och trafiken måste stängas av. I bilden visas schematiskt situationen år 2000. Efter bild från SL, 2010. Figur 5.6 Tunnelbanan i Gamla stan, olika vattennivåer i förhållande till trågets överkant. Efter bild från SL, 2010. 21
Utanför tråget finns pumpgropar med fast installerad rördragning, till vilken pumpar kan kopplas. Pumparna håller nere vattennivån utanför trågkanten, och effekten uppskattas till cirka 0,1 meter. Dränerings- och dagvattenledningar som passerar spårområdet har avstängningsventil för att vatten från Mälaren inte ska rinna in bakvägen in i spårområdet. SL har också förberett barrikadmaterial att lägga över trågkanten, för att hindra vattnet från att rinna in i spåranläggningen. Anläggningen skyddas då för vattenstånd upp till 2,03 meter och det finns så kallade katastrofpumpar i en pumpstation mellan Gamla stan och T-centralen som kan ta hand om vatten som tränger igenom barrikadmaterialet. Även teknikutrymmen är anpassade till nivån 2,03 meter som är lägsta golvnivå i dessa utrymmen (SL, 2010). Om vattnet stiger ytterligare, över både trågkant och barrikadmaterial, finns skyddsportar mellan Gamla stan och T-centralen som stängs om pumparna inte klarar att hålla undan vattnet. Det inträngande vattnet kan då inte nå resten av tunnelbanesystemet (SL, 2010). Gamla stans biljetthall ligger under spåren och är inte sammankopplad med spåranläggningen. Stationens entré mot Riddarfjärden ligger lågt och ytvatten kan tränga in vid vattennivåer över 1,88 meter. Redan vid nivåer mellan 1,33 och 1,53 meter i Mälaren är det dock troligt att vatten börjar läcka in genom olika gjutskarvar, kabelgenomföringar, sprickor, äldre avloppssystem och annat i Gamla stans tunnelbanestation. År 2000 steg Mälarens nivå till 1,42 meter och det fanns då begränsade mängder vatten på golvet i biljetthallen, men inga inskränkningar gjordes i trafiken (SL, 2010, SL, Ronny Öberg, 2009-06-05 och 2010-08-30, muntligen per telefon och per mejl). 5.4 Industrier Ett antal industriområden ligger nära Mälaren. I Figur 5.2 visas en översikt av industriområden, från fastighetskartan, inom påverkansområdet. Större områden med låglänta industriområden finns i Västerås, Köping och Stockholm. Även Botkyrka, Ekerö, Strängnäs, Kungsör och Eskilstuna har låglänta industriområden i anslutning till Mälaren. 5.5 Flyg Flygplatsen i Västerås ligger inom påverkansområdet, i ett låglänt område känsligt för översvämningar. Den är också utpekad som riksintresse för luftfarten. 5.6 Energiförsörjning Energiförsörjning och transformatorstationer Enligt fastighetskartan finns fyra transformatorstationer inom påverkansområdet. MSB (2012, Bilaga 2) har identifierat 37 transformatorstationer, som försörjer samhällsviktig verksamhet, inom påverkansområdet. Kraftverksmagasin Kraftbolag med vattenkraftsanläggningar vid Mälaren är Mälarenergi och Strömfallet AB. Dessa anläggningar kan påverkas av en ny reglering. E.ON har vattenkraftsanläggningar i Bergslagen, men dessa är långt upp i vattensystemet och kommer enligt E.ON själva inte att påverkas (E.ON, Roine Fransson, 2009-04-29 muntligen per telefon). Vattenfall och Fortum saknar vattenkraftverk i området. Det finns inte heller några andra kraftbolag med vattenkraftverk i direkt anslutning till Mälaren. Mälarenergi har ett antal vattenkraftverk i Mälarens system upp i Bergslagen. Kraftstationerna Turbinbron i Västerås och Kallstena i Hedströmmen vid Köping har Mälaren som nedströms vattenyta och energiuttaget påverkas av Mälarens nivå (Mälarenergi, Ulf Andersson, 2009-04- 15 muntligen per telefon). 22
Strömfallet AB har kraftstationerna Kvarnfallet och Nyby i Eskilstunaån. Dessa ligger nära Mälaren och är beroende av dess nivå för vattenytan nedströms. För berörda vattenkraftverk finns inga forssträckor eller flaskhalsar, mellan stationerna och åarnas utlopp i Mälaren, som jämnar ut nivåförändringar i Mälaren. Avbördningskapaciteten genom Torshälla (Kvarnfallet, Nyby och slusskanalen) från Hjälmaren är redan idag den trånga sektorn i Eskilstunaån och vid en högflödessituation kan det bli svårt att avbörda tillräckligt med vatten för att undvika en översvämning uppströms. Strömfallet och Eskilstuna kommun arbetar med att öka kapaciteten, vilket är komplicerat (Strömfallet AB, Henrik Sandberg, 2009-06-05 per mejl, Hjälmarens vattenvårdsförbund, 2007-02-28). I Tabell 5.1 nedan finns information om aktuella vattenkraftverk. I Figur 5.7 visas ungefärliga geografiska lägen för vattenkraftverk runt Mälaren. Tabell 5.1 Sammanställning av information för Strömfallets vattenkraftverk Kvarnfallet och Nyby samt Mälarenergis Turbinbron och Kallstena. Vid Kvarnfallet pågår en utbyggnad av tappningskapaciteten, nuvarande kapacitet visas inom parantes. Kvarnfallet Nyby Turbinbron Kallstena Fallhöjd 5,3 meter 6,5 meter 3,6 m 4,7 meter Effekt 0,8 MW 0,4 MW 0,150 MW 0,35 MW Verkningsgrad 80-85% 80-85% - - Vattenföring 24m 3 /s (17m 3 /s) 8 m 3 /s 5,2 m 3 /s 12 m 3 /s Figur 5.7 Vattenkraftverk inom påverkansområdet. Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Fjärrvärme Det finns ett antal fjärrvärmeledningar som ligger nära Mälaren inom de kommuner för vilka data finns. Totalt ligger 3,3 km fjärrvärmeledningar inom påverkansområdet (under nivån 3,04 meter), ledningar i vatten undantaget. Det finns också flera fjärrvärmeverk inom påverkansområdet, bland annat Hässelby värmeverk. 23
Frikyleanläggning i Norrström För den befintliga frikyleanläggningen i Norrström finns ett vattenintag i ett galler i kajkanten. Vattnet bräddar in i en pumpgrop. Pumpgropens överkant ligger på nivån -0,87 meter. Runt pumpgropen finns en kaj med höjden 1,47 meter. Det finns även en dörr in till fastigheten. Dörrens tröskel har nivån 1,53 meter. Försörjningstunnlar under Stockholm Information om tunnlarna är sekretessbelagd och kan därför inte redovisas i detalj. Systemet med försörjningstunnlar i Stockholm är känsligt för höga vattenstånd i Mälaren. Det finns ett antal punkter där vatten kan ta sig in och sedan sprida sig i det sammankopplade systemet. 6 Bedömningsgrunder 6.1 Riksintressen Trafikverkets utpekande av riksintressen sker utifrån ett hushållningsperspektiv och utifrån det övergripande transportpolitiska målet. Transportsystemet ska erbjuda medborgarna och näringslivet i alla delar av landet en god, miljövänlig och säker infrastruktur som är samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar (Trafikverket, 2010-11-17). Vägar som är utpekade som riksintressen är av särskild betydelse: Internationellt vägar som ingår i Transeuropeiska transportnätverk, TEN-T 1 Nationellt - vägar som ingår i det nationella stamvägnätet Regionalt- vägar som förbinder regionala centra Järnvägar som är utpekade som riksintresse är av särskild betydelse: Internationellt - banor som ingår i Transeuropeiska transportnätverk, TEN-T Nationellt - Banor som trafikeras av långväga person- eller godstrafik Interregionalt - Banor som används för person- eller godstrafik över en eller flera regiongränser Regionalt - Banor som används för regional person- eller godstrafik Förbindelse mellan bana av riksintresse och utpekad nod av riksintresse Det finns ett flertal utpekade riksintressen för vägar och järnvägar som kan påverkas av Mälarens reglering. Vägar och järnvägar av riksintresse bedöms ha höga värden och är särskilt viktiga för regionens infrastruktur. 1 Transeuropeiska nät (Trans-European Networks, TEN) är en organisation inom EU för satsningar på infrastruktur som kopplar samman de europeiska länderna. Transeuropeiska transportnätet (TEN-T) omfattar vägnät, nät för kombinerade transporter, inre vattenvägar, hamnar, sjömotorvägar, flygplatser och det europeiska järnvägsnätet. De transeuropeiska näten syftar till att göra det möjligt att binda samman de europeiska regionerna och de nationella näten med hjälp av en modern och effektiv infrastruktur. Näten är av avgörande betydelse för en väl fungerande inre marknad. (Trafikverket, 2010-11-17) 24
6.2 Översvämningsdirektivet 2007/60/EG Översvämningsdirektivet trädde i kraft 26 nov 2007 och skall vara implementerat i svensk lagstiftning 26 nov 2009. Syftet med översvämningsdirektivet är att minska och hantera översvämningsrelaterade risker för människors hälsa, miljön, infrastrukturer och egendom. Direktivet omfattar olika typer av översvämning av vattendrag och havsområden. Direktivet skall genomföras i flera steg och klimatförändringar skall beaktas vid genomförandet. Inledningsvis skall en preliminär riskanalys göras antingen med stöd av översiktliga karteringar eller med en sammanställning av inträffade händelser. En bedömning av konsekvenser för människa, miljö, kulturmiljö och ekonomi skall göras. Steg två är att inom de områden där stor risk föreligger kartera ett extremt scenario och ett 100 årsflöde samt om nödvändigt, även ett flöde med högre sannolikhet. Steg tre är att ta fram planer för hantering av översvämningsrisker. 6.3 Översvämningsrisker i fysisk planering Länsstyrelserna i Mellansverige har tagit fram rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse (Länsstyrelserna i Mellansverige, 2006). Där finns rekommendationer avseende vilken säkerhetsmarginal man bör ha till 100-års respektive dimensionerande vattenstånd. Rekommendationerna avser att så långt som möjligt begränsa konsekvenserna av höga flöden. Rekommendationerna omfattar i huvudsak planering av nybebyggelse och ny infrastruktur, men lyfter också att åtgärder bör vidtas för befintliga strukturer. Åtgärderna bör då rimligen syfta till att uppnå samma säkerhetsmarginal, om möjligt, och rekommendationerna är därför relevanta att applicera även på befintlig bebyggelse. Detta går väl i linje med kommunernas ansvar att förebygga olyckor (Lag (2003:778) om skydd mot olyckor) och höja den allmänna säkerhetsnivån. Som ett mått på konsekvenserna för bebyggelse och infrastruktur av en ny reglering används därför rekommendationerna i värdeskalan för denna miljökonsekvensbeskrivning trots att bebyggelsen är befintlig. Markområden med stor sannolikhet för översvämning I områden som hotas av 100-årsflöde, dvs. där sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under en 100-årsperiod, bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus. Benämns i denna utredning som områden som översvämmas under normaldrift (vid högsta högvattenstånd för den modellerade perioden 1976-2005 eller vart 100:e år). Markområden med viss sannolikhet för översvämning I områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, dvs. där översvämningar beräknas ske mer sällan än vart hundrade år kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempel är byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan. Benämns i denna utredning som områden som översvämmas under extrema händelser (vart 1000:e eller 10 000:e år). Markområden med låg sannolikhet för översvämning Endast i områden som inte hotas av 100-årssflöde eller högsta dimensionerande flöde bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt samt sammanhållen bostadsbebyggelse och större vägar utan omledningsmöjligheter lokaliseras. Benämns i denna utredning som områden som inte översvämmas. 25