Ett jämställt Värmland Strategi för jämställdhetsintegrering i Värmlands län 2014-2016 PUBLIKATIONSNUMMER 2014:07 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND
Publ nr 2014:07 ISSN 0284-6845 Foton: Länsstyrelsen Rapporten är sammanställd av Maritha Johansson Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad 010-224 70 00, www.lansstyrelsen.se/varmland
Förord Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att de nationella jämställdhetsmålen får genomslag i länet och omsätts till regionala mål och insatser med mätbara och uppföljningsbara indikatorer. Arbetet ska ske i samverkan med strategiskt viktiga regionala aktörer, exempelvis Region Värmland, Landstinget, Karlstads universitet, länets kommuner med flera. Kraven har ökat på att regionala myndigheter och aktörer ska ha en jämställdhetsintegrerad verksamhet och bedriva en service som är jämställd. Jämställdhetsperspektivet ska integreras i såväl beslutsfattande som i planering, utförande, uppföljning och utvärdering av en verksamhet. Förslag och beslut måste analyseras för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor och män, flickor och pojkar. Båda könen ska få del av myndigheternas service och resurser på lika villkor, efter vars och ens behov. Vi behöver kraftsamla och öka samverkan för en hållbar utveckling i hela Värmland. Det innebär också att länets myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer behöver stärka samarbetet och samverkan för att nå ökade positiva resultat inom jämställdhetsområdet. Både när det gäller det interna jämställhetsarbetet och det externa. Här är förändringsprocesser och gott ledarskap några nyckelord. Det gäller att öka medvetenheten om att jämställdhet har betydelse för hela Värmlands tillväxt, men det räcker inte. Att integrera jämställdhet i arbetet med hållbar utveckling är en framgångsfaktor i det regionala utvecklingsarbetet. I och med regeringens uppdrag till länsstyrelserna att ta fram jämställdhetsstrategier för respektive län finns nu ökade förutsättningar till regional kraftsamling. Den regionala jämställdhetsstrategin för Värmlands län ska vara ett stöd till alla i länet för hur vi tillsammans ska nå ett Jämställt Värmland. Strategin pekar ut riktning och ger överblick över vilka jämställdhetsfrågor som länsstyrelsen vill prioritera de kommande tre åren. Vi har alla ett ansvar för att föra arbetet framåt och gå från ord till handling. Kenneth Johansson Landshövding
Inledning Länsstyrelsens jämställdhetsstrategi för Värmlands län omfattar arbetet med jämställdhetsintegrering både när det gäller utåtriktat arbete inom länet och i den egna verksamheten enligt länsstyrelseinstruktion och regleringsbrev. Strategin utformas utifrån de behov som länsstyrelsen identifierar och gäller för perioden 2014 2016. Strategin är Länsstyrelsen Värmlands plan- och styrdokument för länsstyrelsens externa och interna arbete med jämställdhetsintegering. Länsstyrelsen i Värmlands län har utarbetat denna strategi/handlingsplan för att konkretisera hur Länsstyrelsen Värmland, under de kommande tre åren, avser att medverka till att de jämställdhetspolitiska målen uppnås i länet och hur länsstyrelsen internt bör arbeta för att höja kompetensen och utvecklas i att jämställdhetsintegrera verksamheten. Den första delen av strategin, den externa, fokuserar på fem områden där länsstyrelsen bedömer att insatser behövs och som fordrar samverkan med andra aktörer i länet. Samverkan kommer i första hand att ske genom att det nya regionala jämställdhetsrådet formeras och som första åtgärd antar en överenskommelse och handlingsplan för det gemensamma arbetet. Samtliga fokusområden har betydelse för länets utveckling från ett jämställdhetsperspektiv. För länsstyrelsens del bedöms fokusområdena/delmålen Makt o inflytande, Ekonomisk jämställdhet/tillväxt samt Mäns våld mot kvinnor ha de tydligaste anknytningarna till länsstyrelsens verksamhet. Den andra delen av strategin, den interna, syftar till att öka kunskapsnivån hos länsstyrelsens medarbetare för de ska kunna integrera jämställdhet i processer och beslut. I viss mån upptas även kompetensutveckling av externa aktörer. De två strategierna, som är inbördes beroende, presenteras schematiskt i slutet av detta dokument.
Innehåll 1 Strategi för jämställdhetsintegrering i Värmlands län... 1 1.1 Syftet med strategin... 1 2 Länsstyrelsens uppdrag... 2 2.1 Angränsande uppdrag... 2 2.1.1 Jämställdhetsintegrering... 3 2.2 Regional samverkan och förankring... 3 2.2.1 Kommuner och landsting... 4 2.3 Samverkansgruppen Värmlands jämställdhetsråd... 5 2.3.1 Organisation för framtagande av länsstrategin... 6 3 Det fortsatta arbetet... 6 3.1 Handlingsplan för det externa arbetet... 6 3.2 Implementering av projekterfarenheter... 6 3.2.1 ESF Jämt... 6 3.2.2 Uppföljning/revidering... 7 3.2.3 Ekonomiska och personella resurser... 7 3.2.4 Regeringens återkoppling... 7 4 Strategins vision, mål och fokus... 7 4.1 De nationella jämställdhetspolitiska målen... 7 4.2 Vision... 8 4.3 Externt mål... 8 4.4 Internt mål... 8 4.5 Fokusområdena och dess delmål... 8 4.5.1 Fokusområde 1... 8 4.5.2 Fokusområde 2... 9 4.5.3 Fokusområde 3... 10 4.5.4 Fokusområde 4... 11 4.5.5 Fokusområde 5... 11 5 Strategi för jämställdhetsintegrering inom Länsstyrelsen Värmland 2014-2016... 12 5.1 Riktlinjer för arbetet 2014-2016... 13 5.2 Målområden... 13 5.2.1 Mål 1: Styrning/beslutsprocesser.... 13 5.2.2 Mål 2: Utbildning/kunskap... 14 5.2.3 Mål 3: Samordning/Stöd... 16 5.2.4 Mål 4: Kommunikation... 17
1 Strategi för jämställdhetsintegrering i Värmlands län 1.1 Syftet med strategin Jämställdhet ska vara en integrerad del av länsstyrelsens sektorsövergripande arbete och ska gynna den sociala dimensionen av en hållbar regional utveckling. Jämställdhet är både ett mål i sig och ett medel för att nå regional utveckling. Länsstyrelsens strategiska arbete med jämställdhet syftar bland annat till att möjliggöra genomförande av initiativ och aktiviteter inom jämställdhetsområdet i ett brett perspektiv. Strategin anger länsstyrelsens målbild 2014-2016 inom jämställdhetsuppdraget och beskriver övergripande vad man ska göra för att nå målen. Strategin tar fasta på att det behövs ett aktivt arbete och ge utrymme för flexibilitet i arbetet. Strategin ska också kunna vara ett stöd för alla i länet som vill vara med i arbetet för ett jämställt Värmland. På den regionala nivån har länsstyrelsen ansvar för att jämställdhetspolitiken får genomslag i länet genom ett initierande, kunskapsuppbyggande, stödjande, samordnande och uppföljande jämställdhetsarbete. Avsikten är att integrera ett jämställdhetsperspektiv i länsstyrelsens egen verksamhet och att stötta externa aktörer i länet i deras arbete med jämställdhetsintegrering samt samordna aktiviteter relaterade till länsstrategin. Den externa delen av strategin ska vara initierande och vägledande för länsstyrelsens samverkan med andra regionala aktörer. Strategin ska främja ett kunskapsbaserat jämställdhetsarbete i samverkan med myndigheter, regionförbund, landsting, frivilligorganisationer och näringsliv. Även medier, trossamfund och arbetsmarknadens parter har betydelse för det fortsatta jämställdhetsintegreringsarbetet. För att kunna förverkliga strategin krävs gemensam samverkan i länet så att resurser och aktörer kan samordna insatser och känner delaktighet i genomförandet. Engagemang, intresse och uppdrag är nödvändigt för att bidra till att förändra ojämställda strukturer och förhållanden i länet. Strategin pekar ut inriktningar och ge överblick över de områden som behöver fokuseras på för att få ett bättre genomslag för de jämställdhetspolitiska målen och strategin jämställdhetsintegrering. Allt utifrån länsstyrelens uppdrag i instruktionen och läget i länet. Strategin har också bäring på olika regionala planer och processer som länsstyrelsen har att hantera, inom satsningen på Skogsriket, det nya landsbygdsprogrammet, regional utveckling med mera. Enligt regleringsbrevet ska jämställdhetsstrategin även omfatta länsstyrelsens interna arbete med jämställdhetsintegrering. Den interna strategin fokuserar på det kompetenshöjande arbetet för de kommande tre åren och avser framförallt internutbildning och metodutveckling och utgör samtidigt en översyn av den handlingsplan som gick ut 2013. 1
2 Länsstyrelsens uppdrag Länsstyrelsens uppdrag inom jämställdhetsområdet regleras enligt Förordning med länsstyrelseinstruktion (SFS 2007:825) och uppdrag i regleringsbrev. (se bilaga 1) I enlighet med instruktionens 2 har länsstyrelsen det övergripande uppdraget från regeringen att verka för att de nationella målen för svensk jämställdhetspolitik uppnås. Länsstyrelsen ska bedriva, samordna och stödja det övergripande arbetet med jämställdhetsintegrering på regional nivå. Enligt 1 kap. 5 Förordning med länsstyrelseinstruktion ska länsstyrelsen integrera ett jämställdhetsperspektiv i hela sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor. Jämställdhetsperspektivet ska integreras i verksamheten för att säkerställa likvärdig service, resursfördelning och inflytande för män och kvinnor. Samtliga verksamhetsgrenar vid Länsstyrelsen Värmlands har ansvar för att genomföra insatser som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Eftersom mycket av arbetet består av kontakter med enskilda och organisationer ute i samhället, har vi möjlighet att påverka även externa aktörer. Enligt 2 kap. 5 i instruktionen ska länsstyrelsen genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta. Länsstyrelsens jämställdhetsfunktion har sedan 2004, vartannat år presenterat regional jämställdhetsstatistik På tal om kvinnor och män, Värmland. Även uppföljningar har gjorts av den regionala jämställdhetsstatistiken. 44 Som ett stöd i arbetet finns en särskilt sakkunnig i jämställdhet. Verksamhetsområdet jämställdhet bedriver ett kunskapsuppbyggande, stödjande och uppföljande arbete med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen och strategin jämställdhetsintegrering. 2.1 Angränsande uppdrag I regleringsbrevet för budgetåren 2012-2014 finns särskilda uppdrag inom det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet Mäns våld mot kvinnor. Ett uppdrag handlar om att stödja samordningen i länet samt att identifiera framgångsfaktorer i arbetet inom områdena: mäns våld mot kvinnor barn som bevittnat våld hedersrelaterat våld och förtryck prostitution och människohandel för sexuella ändamål. 2
Det andra uppdraget syftar till att lämna stöd till insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Ett regeringsbeslut ger länsstyrelsen i uppdrag att ansvara för regionalt kompetensstöd till kommunerna inom området våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare. Länsstyrelserna har även ett kompetensstödsuppdrag som har getts via Socialstyrelsen som löper under 2014 där länsstyrelserna i första hand ska förmedla Socialstyrelsens föreskrifter, riktlinjer och utbildningsmaterial. I nuläget är det oklart om länsstyrelserna får några särskilda uppdrag gällande fjärde delmålet efter 2014. 2.1.1 Jämställdhetsintegrering Definition av begreppet och strategin jämställdhetsintegrering framgår av bilaga 2 och kommenteras nedan. Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhetsperspektivet ska finnas med när ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. Jämställdhetsintegrering är en strategi, ett sätt att arbeta för att synliggöra om det finns lika förhållanden och villkor ur ett genusperspektiv för kvinnor och män. Jämställdhetsintegrering är regeringens huvudsakliga strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att all verksamhet ska bedrivas med utgångspunkt från kunskap om kvinnors och mäns villkor och behov. De som vanligen ansvarar för beslutsprocessen ansvarar också för att processen genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Strategin syftar till att ge bästa möjliga förutsättningar för att jämställdhet ska genomsyra regeringens olika politikområden. Att arbeta med jämställdhetsintegrering handlar om att stärka människors demokratiska rättigheter och att motverka diskriminering. Det är lika mycket en fråga om att utveckla organisationer och verksamheter så att de tar tillvara på medarbetarnas fulla potential och om att ha en verksamhet som möter och tar tillvara på kundernas/medborgarnas behov. Kort sagt, en kvalitetssäkrad verksamhet. 2.2 Regional samverkan och förankring Strategin tar hänsyn till och beaktar andra regionala strategier och planer, däribland Region Värmlands Handlingsplan för jämställd regional tillväxt, verksamheten vid Regionalt Resurscentrum för kvinnor som drivs av regionförbundet, liksom den regionala utvecklingsstrategin - Värmlandsstrategin 2014-2020. Enligt Region Värmland kommer handlingsplanen för jämställd regional tillväxt att inlemmas i den regionala utvecklingsstrategin Värmlandstrategin, som antogs av regionfullmäktige i november 2013. I Region Värmlands Handlingsplan för jämställd regional tillväxt lyfts fem prioriterade utvecklingsområden fram. Inom varje utvecklingsområde listas sedan ett antal insatser som har för avsikt att genomföras 2012-2014. Föreliggande länsstrategi tar hänsyn till de delar i regionens handlingsplan och utvecklingsstrategi, där länsstyrelsen har möjlighet att påverka och där länsstyrelsen och region Värmland kan samverka om utvecklingsinsatserna. 3
Strategiska aktörer behöver samverka för att jämställdhetsperspektivet ska integreras i all verksamhet för att Värmland ska bli jämställt. Kommuner, landsting, organisationer och företag har en viktig roll både som arbetsgivare och som verksamhetsansvariga för många av vardagslivets kärnfrågor. 2.2.1 Kommuner och landsting Många beslut som påverkar kvinnors och mäns möjligheter att forma samhället och sina egna liv fattas av kommuner och landsting. Kommuner och landsting har också övervägande kvinnor anställa. Den lokala politiken och kommunernas verksamheter, spelar stor roll för jämställdhetsutvecklingen och för jämställdhetsintegrering på lokal nivå. Council of European Municipalities and Regions (CEMR) har formulerats en europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå som riktar sig till Europas kommuner och regioner. Dessa inbjuds att underteckna deklarationen. Undertecknandet innebär att offentligt ta ställning för principen att jämställdhet ska råda mellan kvinnor och män och att inom sina verksamhetsområden genomföra åtaganden enligt deklarationen. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har undertecknat deklarationen och uppmanar alla kommuner och landsting att göra det samma. Av Värmlands 16 kommuner har Karlstad och Storfors samt Landstinget i Värmland undertecknat CEMR-deklarationen. SKL har under flera år drivit projektet Hållbar Jämställdhetsintegrering (HÅJ). De som deltagit från Värmland län har varit Landstinget, tre folkhögskolor som lyder under Region Värmland samt verksamheter inom Region Värmland. Ingen av Värmlands 16 kommuner har deltagit. För att kunna leverera en jämställd service och verksamhet behövs politisk vilja, ledarskap, intresse och kunskap att driva jämställdhetsutvecklingen framåt. Om Värmland ska nå en ökad positiv förändring av jämställdhetsläget på verksamhetsoch strukturnivå är kommunernas engagemang viktigt. Länsstyrelsen inte har någon utpekad ingång till kommunernas jämställdhetsarbete (till exempel inget tillsynsuppdrag). Länsstyrelsen konstaterar att kommunerna mer haft det interna arbetsgivarperspektivet i fokus i jämställdhetsarbetet, medan länsstyrelses fokus är utveckling och verksamhetsintegrering. Diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder är viktiga för det personalsociala arbetet, men mer behöver göras när det gäller jämställdhetsintegrering av verksamheter för att kunna nå en jämställd medborgarservice. Länsstyrelsen vill utveckla och stödja kommunerna i deras arbete med jämställdhetsintegering och ser det som viktigt att involvera kommunerna i det regionala samverkanarbetet. Inom området Mäns våld mot kvinnor och på ANTD-området (Alkohol, Narkotika, Tobak, Droger) har länsstyrelsen upparbetade kanaler för samverkan med kommunerna liksom i integrationsarbetet. 4
2.3 Samverkansgruppen Värmlands jämställdhetsråd Länsstyrelsen ska samverka med statliga myndigheter och andra viktiga aktörer i länet för att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering. Allt sedan jämställdhetsuppdraget tillkom i mitten av 1990-talet har Länsstyrelsen Värmland samverkat med olika externa aktörer i länet. Perioden 1995-2005 fanns Länsgruppen för Jämställdhet. År 2006 ombildades denna gruppering till Värmlands jämställdhetsråd. Rådet har verkat till och med våren 2013 och är nu vilande. Förutom länsstyrelsen har 10 organisationer ingått i jämställdhetsrådet; Arbetsförmedlingen, Företagarna, Handelskammaren, Karlstads kommun, Karlstads universitet, Landstinget, LO/Kommunal, Region Värmland, TCO/Unionen samt Värmlands Idrottsförbund. Rådet har under åren bland annat bidragit med regionala kunskapsunderlag om jämställdhet, deltagit i aktiviteter tillsammans med andra regionala aktörer och debatterat jämställdhet i regionala medier. I samband med genomförandet av strategin vill länsstyrelsen bygga vidare på tidigare erfarenheter samtidigt som det regionala samverkansarbetet behöver utvecklas. Som en åtgärd i föreliggande strategi förslås att Värmlands jämställdhetsråd ombildas 2014. Jämställdhetsrådet ska vara ett aktivt arbetande och utvecklande forum för samverkan kring jämställdhetsarbetet i länet och de jämställdhetspolitiska målen utifrån strategin. Rådet ska ta tillvara, utbyta och sprida erfarenheter inom olika verksamheter som har bäring på strategin. Rådet ska utveckla strukturer för samordning och uppföljning av det fortsatta genomförande i länet. Rådet ska utveckla jämställdhetsarbetet i länet, lära av varandra och sprida goda exempel. Genom sina deltagande organisationer ska rådet bidra till ökad kunskap om viktiga jämställdhetsfrågor i länet, jämställdhetsintegrering av verksamheter och bättre samordning av jämställdhetsarbetet. En överenskommelse/viljeyttring träffas för de organisationer som kommer att ingå det ombildande rådet. Åtgärder och aktiviteter konkretiseras sedan i rådets handlingsplan för perioden. Vilka organisationer och personer som bör ingå, avgörs till viss del av strategins inriktning. En kartläggning av regionala aktörer med intresse för att ingå i rådet genomförs. Kartläggningen ska också omfatta de myndigheter och organisationer som har uppdrag inom jämställdhetsområdet. Det viktiga är att de organisationer som ska ingå i rådet har vilja och intresse och uppdrag i frågan. Inför nybildandet bör respektive organisation fundera på vad man kan bidra med inom de fokusområden som föreslås i strategin och vad man gör i sin verksamhet för att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen och strategin jämställdhetsintegrering så att Värmland kan få större genomslag och framgång i arbetet. Länsstyrelsen kommer att erbjuda utbildning till externa aktörer och strategiska grupper i jämställdhetsintegrering. Utbildningsinsatser kan också ske i samband med viktiga samverkansprojekt. I samband med ombildandet av jämställdhetsrådet kommer strategin att förankras ytterligare under 2014. När det gäller fokusområde 4 Mäns våld mot kvinnor och fokusområdet 5 Jämställd hälsa finns redan upparbetade regionala kanaler för samverkan (Samhällsråd respektive länssamverkansgrupp) och särskilda handläggare på länsstyrelsen. Dessa grupperingar och handläggare involveras i arbetet när det behöv 5
2.3.1 Organisation för framtagande av länsstrategin Arbetet med framtagande av strategin har bedrivits i processform, med jämställdhetsdirektören som ansvarig. Inom länsstyrelsen tillsattes i början av 2013 en strategigrupp som har haft återkommande avstämningsmöten. Gruppen har bestått av avdelningschef, utvecklingsstrateg och enhetschef. Två avstämningsmöten har hållits med Länsledningen. Dessutom har funktionen för social hållbarhet inom länsstyrelsens enhet för Regional Utveckling deltagit med synpunkter och underlag, liksom en arbetsgrupp med tjänstemän från Region Värmland. I Samhällsråd Värmland, ingår landshövding, länspolismästare, regiondirektör och landstingsdirektör. Rådet arbetar bland annat med området våld i nära relationer. Det finns även ett nätverk för myndighetssamverkan där länets 16 kommuner och fyra myndigheter finns representerade. Länsstyrelsen samordnar även resursteam gällande hedersrelaterat våld och förtryck och prostitution och människohandel för sexuella ändamål. 3 Det fortsatta arbetet 3.1 Handlingsplan för det externa arbetet Ett gemensamt dokument för samverkan i länet sker via en överenskommelse/ viljeyttring som träffas inom det ombildande Värmlands jämställdhetsråd. En handlingsplan för det strategiska externa arbetet med jämställdhetsintegrering ska tas fram av jämställdhetsrådet 2014. I handlingsplanen ska aktiviteter, åtgärder, ansvar och indikatorer listas, vilka ska stödja strategins fokusområden. Genom analys och redovisning över tid av ett antal indikatorer, mäts de mest centrala aspekterna inom varje delmål. Indikatorerna hämtas bland annat från den nationella och regionala jämställdhetsstatistiken och i annat statistiskt underlag som kan användas i mer fördjupade och sammanhållandre uppföljningar. 3.2 Implementering av projekterfarenheter 3.2.1 ESF Jämt I strategins genomförande ingår att implementera projekterfarenheter från det länsstyrelsegemensamma projektet ESF Jämt och samverka med de aktörer i länet som ingått i detta arbete. Projektstödjaren för Norra Mellansverige arbetar nu som handläggare inom jämställdhetsfunktionen på länsstyrelsen Värmland, vilket borgar för att projekterfarenheterna tas om hand på ett bra sätt. 6
3.2.2 Uppföljning/revidering Länsstyrelsen ansvarar för revidering och uppföljning av jämställdhetsstrategin. Strategins handlingsplan kommer att följs upp en gång per år under perioden enligt årlig ÅR och VP. Resultat från uppföljningen kommer att innebära löpande revideringar och uppdateringar av strategin. 3.2.3 Ekonomiska och personella resurser Länsstyrelsens regionala projektmedel har tidigare kunnat medfinansiera olika aktiviter inom det regionala jämställdhetsarbetet. Dessa medel har till stor del använts för arbete och aktiviteter inom den regionala samverkansgruppen Värmlands jämställdhetsråd, för samverkan med andra aktörer och för framställning av olika kunskapsunderlag. Fortsatt medelstilldelning av regionala projektmedel behövs för att kunna genomföra det externa arbetet, såvida inte regeringen beslutar tillföra särskilda medel. Jämställdhetsdirektören ingår i funktionen för social hållbarhet inom länsstyrelsens enhet för regional utveckling. Inom denna funktion finns särskilda handläggare inom ANDT-området, Mänskliga rättigheter, Integration och Mäns våld mot kvinnor. Samtliga handläggare har god genuskompetens och involveras i arbetet för genomförande av strategins olika delar utifrån sina sakområden. 3.2.4 Regeringens återkoppling Information om länsstyrelsens jämställdhetsarbete sedan 1995, återfinns i årsredovisningarna. I regeringens årliga återkopplingar har Länsstyrelsen Värmland alltid fått omdömet godkänd och de senaste åren bedömts som väl godkänd, både vad gäller det externa som det interna arbetet med jämställdhetsintegrering. Arbetet med genomförandet av denna strategi ska återredovisas till regeringen i enlighet med RB 2014 (uppdrag 81). 4 Strategins vision, mål och fokus 4.1 De nationella jämställdhetspolitiska målen Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regeringen uttrycker följande långsiktiga delmål för jämställdhetspolitiken: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 7
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 4.2 Vision Strategins vision är Ett jämställt Värmland. Visionen innebär en regionalisering av det övergripande jämställdhetspolitiska målet som uttrycks som att Kvinnor och män i Värmlands län ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 4.3 Externt mål Att de jämställdhetspolitiska målen får ökat genomslag i Värmland. Genom ökat arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering i Värmlands län, präglat av samordning, samverkan och långsiktighet, når Värmland en ökad positiv förändring av jämställdhetsläget där Värmlands siffror inte är sämre än rikets och där olika initierande, kunskapsuppbyggande, stödjande och uppföljande insatser stärker det regionala arbetet med jämställdhetsintegrering. 4.4 Internt mål Verksamheten på länsstyrelsen ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv -en jämställdhetsintegrerad länsstyrelse. 4.5 Fokusområdena och dess delmål I strategin fokuseras på fem områden där länsstyrelsen bedömer att insatser behövs och som fordrar samverkan med andra aktörer i länet. För länsstyrelsens del innehåller fokusområdena Makt o inflytande, Ekonomisk jämställdhet/tillväxt samt Mäns våld mot kvinnor, de tydligaste anknytningarna till länsstyrelsens verksamhet och där länsstyrelsen har möjlighet att påverka. Samverkan kommer i första hand att ske genom att det nya regionala jämställdhetsrådet ombildas. Drivande, utförande och stödjande aktörer för respektive fokusområde, bör ingå i det ombildade jämställdhetsrådet. Vilka dessa aktörer är, ska kartläggas under våren 2014. Nedan följer en beskrivning av nuläget i länet, där några av utmaningarna lyfts fram. Observera att nedanstående lägesanalyser/problembilder inte gör anspråk på att vara uttömmande inom respektive fokusområde, utan tjänar mer som exempel på hur läget ser ut i länet utifrån senaste statistik och rapporter. (Se referenslista, bilaga 4). 4.5.1 Fokusområde 1 En jämn fördelning av makt och inflytande. 8
4.5.1.1 Lägesanalys/problembild: Forskning och erfarenhet visar att ett jämställt ledarskap/organisationer ger bättre tillväxt och utveckling. Andelen kvinnor som är chefer har ökat inom både offentlig som privat sektor, men andelen män som chefer inom näringslivet är fortfarande mycket hög. Genomförd kartläggning av könsfördelningen i styrelser och aktiebolag 2013, visar att av cirka 2000 aktiebolag i länet har endast 20 procent en kvinna i styrelsen. Ca 90 procent av bolagen har en manlig VD. Branschen Annan serviceverksamhet har högst andel kvinnor representerade både när det gäller styrelseledamöter och VD, följt av Vård och utbildning. Minst andel kvinnor i styrelser och som VD har industri- och tillverkningsföretag. Av Värmlands 16 kommuner, är könsfördelningen hos kommunstyrelseordförande 3 kvinnor och 13 män. Bland kommuncheferna är 4 kvinnor och 12 män. En förutsättning för att kunna driva arbetet med jämställdhetsintegrering framåt är könsuppdelad statistik. SCB producerar vartannat år nationell jämställdhetsstatistik. På den regionala nivån har länsstyrelsen Värmland sedan 2004 vartannat år upphandlat regional statistik från SCB och publicerat statistikhäftet På tal om Kvinnor och män, Värmland. Den senaste publikationen 2012 togs fram i samverkan med Region Värmland. SCB producerade fram till år 2005 så kallad Jämindex för samtliga län och kommuner. I det senaste indexet (och även tidigare år) låg Värmland sist bland länen, tillsammans med Blekinge län, när man mätte 12 olika parametrar beträffande jämställdhet. 4.5.1.2 Delmål Länsstyrelsen ska stödja ett aktivt arbete för inflytande och jämn representation av kvinnor och män i offentlig sektor, politik, näringsliv och föreningsliv. Länsstyrelsen ska tillhandahålla regional jämställdhetsstatistik. Länsstyrelsen ska kartlägga vilka regionala aktörer som bör ingå i ett nytt jämställdhetsråd och ombilda rådet. 4.5.2 Fokusområde 2 Ekonomisk jämställdhet och jämställd tillväxt. 4.5.2.1 Lägesanalys/problembild: Detta fokusområdel hänger starkt ihop med det första fokusområdet om makt och inflytande. Jämställdhetsutvecklingen i länet visar att är både utbildning och arbetsmarknad fortfarande är starkt könsuppdelad. T ex flickor och pojkars val inom gymnasieskolan. Fler kvinnor än män börjar på universitetet och trenden verkar hålla i sig. Andelen förvärvsarbetande kvinnor är två procent lägre än andelen förvärvsarbetande män. Utrikes födda har en betydligt lägre sysselsättningsgrad och en högre arbetslöshet än inrikes födda. Det gäller i synnerhet gruppen födda utanför Europa. Detta innebär även högre tal för ojämställdhet. Personer som invandrar från andra nordiska länder eller andra länder i Europa har däremot i regel 9
mindre problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Att öka sysselsättningen bland utrikes födda genom särskilda insatser är angeläget. Andelen kvinnor som arbetar heltid har ökat under den senaste 10-årsperioden och uppgår till 65 procent. Betydligt fler kvinnor än män har osäkra anställningar, är både deltidsarbetslösa och timanställda. Starka insatser behövs för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Företagandet i länet är viktig för tillväxt och social hållbarhet. Vem som äger och leder företag är också en värdemätare på hur jämställdheten ser ut i länet. Att göra analyser om kvinnor och mäns möjligheter till företagande kan också visa på hur samhället gör det möjligt för respektive kön att bedriva och leda företag. Det är dubbelt så vanligast att män startar egna företag och sitter i styrelser för större företag. Andelen kvinnor som startar företag är i stort oförändrat under den senaste 10 årsperioden och ligger på drygt 30 procent. 4.5.2.2 Delmål Regionala (och lokala) aktörerer arbetar med jämställdhetsintegrering av sin verksamhet. Ett aktivt arbete för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden, genom att främja otraditionella val till gymnasium, högskola och universitet samt bredda arbetsmarknaden för kvinnor och män. Länsstyrelsen ska bidra till att skapa, underhålla och samverka kring regionala nätverk och mötesplatser för information- och erfarenhetsutbyte inom jämställdhetsområdet. En förbättrad samverkan på regional nivå mellan yrkesgrupper och verksamheter bör ske. Aktiviteter sker i samverkan med andra regionala aktörer, till exempel Region Värmland. Stödja och utveckla företagande och innovativa miljöer på likvärdiga villkor för kvinnor och män. 4.5.3 Fokusområde 3 En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. 4.5.3.1 Lägesanalys/problembild Jämställdhetsutvecklingen i länet visar att mäns uttag av förändrapenningen har ökat och uppgår nu till 22 procent, men uttaget av den tillfälliga föräldrapenningen har minskat bland män och varierar på lokal nivå. Föräldraförsäkringen påverkar även den ekonomiska jämställdheten. Inom fokusområdet betonar länsstyrelsen attityder till föräldraledigheten. 4.5.3.2 Delmål Ett aktivt arbete för att kvinnor och män ska ha ett jämställt uttag av Föräldraförsäkringen (föräldraledighet och tillfällig föräldraledighet). 10
Arbeta för kvinnor och mäns delade ansvar för omsorgsgivande samt obetalt arbete. 4.5.4 Fokusområde 4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 4.5.4.1 Lägesanalys/ problembild Länet har sju olika kvinnojourer, tre brottsofferjourer samt ett Tehus och en rådgivning för ungdomar från dubbla kulturer samt en mansjour. Länet har två kommunala stödboenden i de två största kommunerna. Det finns mansmottagningar i tre av fyra delar av länet. Värmland har även ett Barnahus. I Värmland finns särskilda grupper för barn som bevittnat våld och deras våldsutsatte förälder på tre orter (Kids Club). Det finns även stödgrupper för barn som bevittnat våld. Länsstyrelsen Värmland har sedan 1999 regelbundet gjort kartläggningar inom området Våld i nära relation. Området våldsutsatta kvinnor är ett idag uppmärksammat område i länet. Däremot beskriver både myndigheter och ideella att när det gäller barn som bevittnat våld, personer utsatta för prostitution och/eller människohandel och våld mot grupper som är särskilt utsatta, finns det arbete kvar att göra. Då det redan finns upparbetad extern samverkan i länet när det gäller detta område, föreslås ingen ytterligare. Däremot kommer Värmlands Jämställdhetsråd att hålla sig informerad om området och utvecklingen genom föredragningar av handläggaren på länsstyrelsen. De mål som föreslås och som redan är finns i annat sammanhang, specificeras dock även i detta dokument. 4.5.4.2 Delmål Nolltolerans för våld i nära relationer och att mörkertalet ska minska. Myndigheter som möter människor i kris ska ställa frågan om våld förekommer. Våldsutsatt ska erbjudas professionell hjälp vid de myndigheter de kommer i kontakt med. 4.5.5 Fokusområde 5 Jämställd hälsa Flera regionala aktörer har hand om folkhälsofrågor, till exempel Landstinget och Försäkringskassan. Även länsstyrelsen arbetar med hälsofrågor inom ANDTområdet och med koppling till mäns våld mot kvinnor, varför detta mål är motiverat som ett femte delmål. 4.5.5.1 Lägesanalys/problembild I alla länets kommuner är ohälsotalet högre bland kvinnor än bland män. Ohälsotalen är bland de högsta i riket. Män drabbas oftare av arbetsskador än kvinnor. Antalet långa sjukfall har visserligen minskat på senare år, men långa sjukfall är 11
vanligare bland kvinnor än bland män. Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjuk- och aktivitetsersättning. Värmlands befolkning tillhör de mest överviktiga i riket. Antalet dödsfall när det gäller självmord bland unga män är högst i riket. Den psykiska ohälsan är också hög. Omsorgen om de äldre är ett område som behöver en allt större uppmärksamhet i takt med att antalet äldre kvinnor och män ökar, dels att denna grupp blir allt äldre. Om dagens omsorgsmönster består, där den offentliga omsorgen främst riktas till de allra äldsta och mest omsorgsberoende, kommer denna utveckling innebära behov av ökade insatser från anhöriga. Forskning visar att det framför allt är kvinnor som vårdar sina äldre anhöriga, vilket får negativa konsekvenser både för vårdarens arbetsliv och privatliv ur ett jämställdhetsperspektiv. Landstinget i Värmland arbetar aktivt med jämställdhet i vården och har även deltagit i SKL:s HÅJ-projekt. Region Värmland leder utvecklingsarbetet Nya Perspektiv som handlar om att möta befolkningens behov inom hälso- och sjukvården och omsorgen. Genom ökad kunskap och samverkan vill man stärka kommunoch landstingpolitikens roll att möta befolkningens behov. Länsstyrelsen, Landstinget med flera regionala aktörer har inlett ett samarbete när det gäller den psykiska ohälsan bland unga i länet. Ökad samverkan inom det hälsobefrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet behövs. Det finns upparbetade kanaler och mötesplatser för folkhälsoarbetet, men hälsofrågorna bör även synliggöras från ett jämställdhetsperspektiv och spridas till fler regionala aktörer. 4.5.5.2 Delmål Folkhälsoarbetet i länet ska bedrivas med ett jämställdhetsperspektiv. Ett aktivt arbete för att bryta könsmönster inom anhörigvården och uppmuntra anhöriginsatser för både män och kvinnor. Vård- och omsorgsyrken ska uppvärderas. Fler män till vården. Ohälsotalet ska minska och nå riksgenomsnittet. 5 Strategi för jämställdhetsintegrering inom Länsstyrelsen Värmland 2014-2016 Denna inre strategi anger de interna mål och aktiviteter som behövs för genomförande av det strategiska arbetet med jämställdhetsintegrering av länsstyrelsens sakområden för perioden 2014 till och med 2016. Jämställdhet ska integreras i länsstyrelsens alla verksamheter/sakområden för att säkerställa likvärdig service, resursfördelning och inflytande för män och kvinnor. Jämställdhetsintegreringen handlar om att verksamheterna ska utgå från de jämställdhetspolitiska målen och analysera hur verksamheterna utformas för att vara 12
likvärdiga för de kvinnor och män, flickor och pojkar som berörs av länsstyrelsens verksamheter. 5.1 Riktlinjer för arbetet 2014-2016 Av tidigare vunna erfarenheter och uppföljningar behöver länsstyrelsens medarbetare fortsatt en bred kunskapsbas och vardagsnära stöd för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering i verksamheterna. En tydlig ledning och samordning av arbetet och uppföljning/utvärdering av insatserna behövs också. Jämställdhetsdirektören stödjer länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering av länsstyrelsens verksamheter. För att säkerställa arbetet framåt och öka delaktigheten bör VP-direktiven för kommande år ange vad enheterna bör uppnå i enlighet med instruktion och strategi. Ledningens ansvar är en framgångsfaktor i arbetet liksom att arbetet sker systematiskt. Uppföljning av arbetet är viktigt för att kunna utvärdera och förbättra arbetet efter perioden. 5.2 Målområden För att kunna arbeta jämställdhetsintegrerat syftar den interna strategin till att så goda förutsättningar som möjligt skapas för att jämställdhet och jämställdhetsintegrering ska vara ett levande, förstått och förankrat mål på alla nivåer på Länsstyrelsen Värmland. Jämställdhetsperspektiv innebär att verksamheterna ska synliggöra kvinnor och män i antal, statistik och villkor och kunna problematisera villkor, normer, värderingar, föreställningar och attityder om kvinnor och män, om manligt och kvinnligt. Jämställdhetsintegrering är ett långsiktigt utvecklingsarbete som ska få genomslag både internt i länsstyrelsen och externt i länet. Genom att arbeta internt med jämställdhetsintegrering kommer verksamheterna att kunna ställa andra frågor, be om andra underlag och kunna bedöma på andra grunder när man tagit hänsyn till kön. Detta gäller både internt och externt arbete. För att kunna arbeta jämställdhetsintegrerat i de olika verksamhetsområdena har följande målområden preciserats: Målstyrning/beslutsprocesser Utbildning/kunskap Samordning/stöd Kommunikation 5.2.1 Mål 1: Styrning/beslutsprocesser. Jämställdhet ska integreras konsekvent och samstämmigt i beslut och analysunderlag. 13
Verksamheterna på Länsstyrelsen Värmland ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Målet innebär tydliga direktiv från ledningen till hela organisationen att jämställdhet ska integreras i länsstyrelsens hela verksamhet så att det på ett konkret och tydligt sätt genomsyrar och integreras i alla led i planering, processer, beslut och uppföljning. För att utveckla en jämställd verksamhet behövs rutiner som ser till att ett jämställdhetsperspektiv finns med i beslutsunderlag och i dokument som länsstyrelsen står bakom. Strategin har bäring på olika planer, processer, initiativ och verksamhetsuppdrag som länsstyrelsen ha att hantera. Alla sakområden på länsstyrelsen ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv, vilket innebär att varje enhetschef ansvarar för att uppdragen om jämställdhet i instruktionen införlivas i den egna verksamheten. Det är också ansvarig chefs uppgift att se till att den interna strategin/handlingsplanen beaktas, så att jämställdhetsintegrering blir en del av det vardagliga arbetet och att ett jämställdhetsperspektiv finns med vid planering, i processer och när beslut fattas. Arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom länsstyrelsen samordnas på länsledningsnivå. Ansvarig chef leder och prioriterar jämställdhetsarbetet på respektive enhet. För att uppnå ett positivt resultat av jämställdhetsintegrering i verksamhet är kontinuerlig uppföljning ett viktigt instrument. 5.2.1.1 Aktiviteter Inventera vilka planer, initiativ, processer och verksamhetsuppdrag samt dokument/ärenden där jämställdhetsperspektivet bör ingå. Utveckla och integrera jämställdhet i rutiner, checklistor och policys. Ansvar: Ledningsgruppen, enhetschefer. 5.2.1.2 Indikatorer Antal utredningar och remissvar som innehåller respektive inte innehåller jämställdhetsanalys. Antal beslut där det är relevant att ha ett jämställdhetsperspektiv där det i underlaget till motivering kan avläsas att en jämställdhetsanalys har utförts/respektive, icke utförts. 5.2.2 Mål 2: Utbildning/kunskap Öka kunskapen om jämställdhet och jämställdhetsintegrering hos länsstyrelsens chefer och personal Att känna till vad den svenska jämställdhetspoltiken innebär, är viktigt för att förstå och använda underlag och kunna analysera. Det handlar också om hur jämställdhetspoltiken knyter an till det egna sak-/politikområdet och hur kunskaperna 14
tillämpas i kontakter med externa; kunder, brukare, andra myndigheter, regionala och lokala aktörer, etc. Utbildningarnas innehåll presenteras i bilaga 3. Internt innebär målet att Länsstyrelsens handläggare och chefer ska ha goda kunskaper om jämställdhet, jämställdhetspolitiska mål och viktiga jämställdhetsfrågor inom det egna verksamhetsområdet. Genom aktiviteter i form av utbildningsinsatser ökar kunskapen om jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Genom utbildningarna ska medarbetarna kunna göra jämställdhetsanalyser inom sitt verksamhetsområde. 5.2.2.1 Externt mål Betydelsefulla aktörer har genom länsstyrelsen kunskap om jämställdhet och redskap för att integrera kunskaperna i sitt dagliga arbete. 5.2.2.2 Aktiviteter Internt Basutbildning 1-4 timmar. Alla anställda ska ha genomgått basutbildning i jämställdhetsintegrering under perioden. Basutbildning erbjuds samtlig personal och enheter enligt överenskommelse med respektive enhetschef. Ett kortare utbildningspass ges till nyanställda i samband med introduktionsutbildning. Metodutbildning och workshops. 1-2 dagar erbjuds handläggare och chefer som genomgått basutbildning. Turordning under perioden överenskommes med respektive enhetschef. Påbyggnadsutbildning/specialutbildning ges vid behov till strategiska personer och grupper. Kan till exempel handla om utbildning i jämställdhetsanalys i olika processer; Jämställdhet och könsuppdelad statistik m.m. Påbyggnadsutbildning kan också ske i form av enskilda möten, rådgivning och utvecklande samtal. Externt Länsstyrelsen utbildar viktiga externa aktörer och strategiska grupper i jämställdhetsintegrering. Utbildning kan också ske i samband med viktiga samverkansprojekt. Ansvar I samverkan med ansvariga chefer inventerar jämställdhetsdirektören vilka utbildningar som behövs, vilken form av utbildning, vilka personer/grupper/enheter, 15
som bör omfattas. Jämställdhetsdirektören organiserar och genomför sedan utbildningarna. 5.2.2.3 Indikatorer Antal genomförda utbildningar internt och externt. Antal chefer och medarbetare som: - genomgått utbildning och fått kunskap om vad jämställdhet är och innebär. - har kunskap om de jämställdhetspolitiska målen. - har fått kunskap om de centrala jämställdhetspolitiska målen och konsekvenserna av dessa inom det egna verksamhetsområdet. - genomgått utbildning i syfte att kunna göra en jämställdhetsanalys inom respektive sakområde. Andra utbildningar för länsstyrelsens personal där jämställdhet ingått i syfte att höja kunskapsnivån. Antal externa aktörer och deltagare som har genomgått utbildning. 5.2.3 Mål 3: Samordning/Stöd Som angetts i mål 1 Målstyrning/beslutsprocesser, styrs och samordnas arbetet på länsledningsnivå. Ansvarig chef leder och prioriterar jämställdhetsarbetet på respektive enhet. Jämställdhetsdirektören utgör länsstyrelsens stöd i arbetet med att främja jämställdhetsarbetet i länsstyrelsens verksamheter och externt i länet. Jämställdhetsdirektören tillgodoser behovet av stöd till medarbetarna, är rådgivare och inspiratör, organiserar erfarenhetsutbyte, samordnar utbildning och utvecklar arbetet med jämställdhetsintegrering och tillämpar ett konsultativt arbetssätt. 5.2.3.1 Externt Länsstyrelsen ska samverka med statliga myndigheter och andra viktiga aktörer i länet när det gäller deras arbete med jämställdhetsintegrering. Åtgärder och aktiviteter konkretiseras inom den ombildade samverkansgruppen Värmlands jämställdhetsråd och andra aktörer för att ta tillvara, utbyta och sprida erfarenheter inom olika verksamheter. Genom jämställdhetsrådet utvecklas jämställdhetsarbetet i länet tillsammans med övriga parter. Rådet ska utveckla strukturer för samordning och uppföljning av det fortsatta genomförande i länet. Målet handlar om att utveckla jämställdhetsarbetet i länet, lära av varandra och sprida goda exempel. 5.2.3.2 Aktivitet Arrangera utbildningar, föreläsningar, seminarier och workshops. Ta fram och sprida kunskapsunderlag om jämställdhet i länet. delta aktivt i det länsstyrelsegemensamma LUJ-projektet (Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet) och i nätverket för särskilt sakkunniga jämställdhet. 16
Avrapporterar utfört arbete till länsledningen i samband med tertialuppföljning och i årsredovisning. Ombilda Värmlands jämställdhetsråd våren 2014. Ansvar: Länsledning och jämställdhetsdirektören. 5.2.3.3 Indikatorer Antal rådsmöten, utbildningar, seminarier, workshops för externa aktörer i jämställdhetsintegrering. Antal externa nätverk och möten för jämställdhetsintegrering. Antal rapporter och annat kunskapsunderlag som har, respektive inte har ett jämställdhetsperspektiv. 5.2.4 Mål 4: Kommunikation Sakområdet Jämställdhet behöver utvecklas på länsstyrelsens webbplats, både vad gäller innehåll, funktionalitet och sökvägar. 5.2.4.1 Aktiviteter Utveckla jämställdhetsidorna på länsstyrelsens webbplats och intranät, både vad gäller innehåll, funktionalitet och sökvägar. Använd olika sociala medier för att föra ut olika budskap inom jämställdhetsområdet. Använd länsstyrelsens intranät och SharePoint. Marknadsföra webbsidan Jämställ.nu och kommande länsstyrelsegemensam webbsida för jämställdhet, Jämställda län. Ansvar: Jämställdhetsdirektören och informatör. 17
18
LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 19
20
21
22
Bilaga 1: Länsstyrelsens uppdrag inom jämställdhetsområdet Utdrag från Förordning med länsstyrelse instruktion (SFS 2007:825). 2 Länsstyrelsen ska bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen i länet. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. 1 kap. 5 Länsstyrelsen ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns villkor. 2 kap 5 Individbaserad statistik ska genomgående presenteras och analyseras med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl emot detta. 44 Vid länsstyrelsen ska det finnas en särskild sakkunnig för frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män. 5 kap 5 Länsstyrelsen ska integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering. LI 5 p.5 Regleringsbrev 2013, uppdrag 84 Länsstyrelsernas regleringsbrev för 2013, anger att länsstyrelserna ska utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering inom respektive län. Utgångspunkterna vid utarbetandet av en sådan strategi ska vara länsstyrelsens uppgifter i fråga om jämställdhet enligt förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Strategin bör omfatta arbetet med jämställdhetsintegrering både när det gäller utåtriktat arbete inom länet och i den egna verksamheten. Strategin ska utformas utifrån de behov som länsstyrelsen identifierar och gälla för perioden 2014 2016. Länsstyrelser som har en befintlig strategi för jämställdhetsintegrering ska göra en översyn av sitt arbete. I framtagandet av strategin för jämställdhetsintegrering ska även andra relevanta regionala strategier beaktas, såsom t.ex. utarbetandet och genomförandet av regionala handlingsplaner för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i tillväxtarbetet 2012 2014. Respektive länsstyrelse ska redovisa sin strategi för jämställdhetsintegrering och beskriva arbetet med genomförandet av strategin. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet/Utbildningsdepartementet, med kopia till Socialdepartementet den 15 februari 2014. 23
Bilaga 2: Jämställdhetsintegrering och jämställdhetsmål Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Internationella jämställdhetsmål Jämställdhet har länge varit ett politiska prioriterat område. Sedan 1994 har strategin jämställdhetsintegrering (gender mainstreaming) varit arbetssättet för politikområdet. Vid FN:s konferens i Beijing 1995 enades världens länder om en ändrad strategi för hur jämställdhetsarbetet ska bedrivas. Jämställdhetsfrågorna ska integreras i de ordinarie sakfrågorna och finnas med när beslut fatttas. Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering avkvinnor (CEDAW), antogs av FN:s generalförsamling 1979 och trädde i kraft i Sverige 1981. Den kom till som en vidareutveckling av FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna från 1948. Kvinnokonventionen är ett viktigt bidrag till jämställdhetsarbetet såväl i Sverige som internationellt. Inom EU är jämställdhet mellan män och kvinnor är ett grundläggande mål. EU:s jämställdhetspolitiska mål är snarlika de svenska. Prioriterade områden inom EU:s jämställdhetspolitik är jämställdhet på arbetsmarknaden och i ekonomin, en jämnare fördelning av kvinnor och män på beslutsfattande poster och möjligheten att förena familje- och yrkesliv. 24
Bilaga 3: Utbildningsinsatsernas innehåll Utbildningsinsatserna består av följande moment: 1. Basutbildning 2. Metodutbildning 3. Påbyggnadsutbildning/Råd och stöd genom till exempel handledning/ processledning Innehåll Basutbildning Jämställdhetspolitik och jämställdhetspolitiska mål, genussystemteori, jämställdhetsintegrering som strategi, medborgarperspektiv, myndighetsansvar, verksamheternas kopplingar till jämställdhetspolitiska mål, könsuppdelad statistik, självskattning (var befinner vi oss nu?) Innehåll metodutbildning/workshops Workshopsutbildningarna är riktade utbildningar som bygger på egna Case /ärenden, där handläggaren får göra jämställdhetsanslyser på med hjälp av olika kvalitetssäkrade metoder, till exempel 4R, Genus-Swot, Jämkas som lärs ut. Jämställdhetsanalyser Att göra jämställdhetsanalyser innebär att i en specifik situation och mot bakgrund av de jämställdhetspolitiska målen synliggöra kvinnors och mäns villkor och förutsättningar och att bedöma konsekvenserna för kvinnor och män i processer, i ärendehandläggning och i beslutsunderlag. Metoder ska anpassa efter respektive verksamhet. Det handlar bland annat om att göra kartläggningar och jämställdhetsanalyser av könsmönster i verksamheten. Att analysera och använda ett jämställdhetsperspektiv innebär att ställa könsspecifika frågor till den egna verksamheten, till exempel Hur påverkar verksamheten och specifika beslut kvinnor respektive män? Är verksamheten tillgänglig för kvinnor respektive män? Det vill säga; vem får vad och på vilka villkor. Svaren på frågorna bör sedan jämföras med de nationella målen. Vid utbildningarna används ärenden som vanligtvis finns på skrivbordet. Jämställdhetsanalyser görs både som träning och i skarpt läge. 25