Protokoll programstyrelsemöte RE:Source

Protokoll programstyrelsemöte RE:Source Datum: 29 november 2016, möte #5 Plats: Drottning Kristinas väg 45, Stockholm Tid: Kl 10:00-14:31 1. MÖTET ÖPPNAS RE:Sources ordförande, Christer Forsgren, öppnar mötet. 2. VAL AV MÖTESSEKRETERARE OCH JUSTERINGSPERSON Beslut: Ragnhild Berglund utses till mötessekreterare och Bengt-Åke Andersson till justeringsperson. 3. NÄRVARANDE Styrelseledamöter: Christer Forsgren (CF), Stena Recycling, programstyrelsens ordförande Bengt-Åke Andersson (BÅA), E.ON Karl Edsjö (KE), Electrolux Henrik Kant (HK), Göteborgs stad, Kretslopp och vatten Elinor Kruse (EK), Teknikföretagen Jill Nyqvist (JN), Gästrike återvinnare Mats Williander (MW), Viktoria Swedish ICT Weine Wiqvist (WW), Avfall Sverige -via telefon till kl 14.00 Ej styrelseledamöter: Coralie Chasset (CC), Energimyndigheten Susanne Karlsson (SK), Energimyndigheten Johan Felix (JF), CIT, programledning Johan Eriksson (JE), Swerea, temaledare Ragnhild Berglund (RB), SP, programkommunikatör och mötessekreterare Ej närvarande styrelseledamöter: Sigbritt Karlsson (SK), Högskolan i Skövde Caisa Samuelsson (CS), Luleå tekniska universitet Ej närvarande övriga: Evalena Blomqvist (EB), SP, programledning 4. GODKÄNNANDE AV DAGORDNING Beslut: Dagordningen godkänns utan ändringar. Bilaga 5a - möte 170216 5. TIDIGARE MÖTESPROTOKOLL a. Godkännande av tidigare mötesprotokoll Beslut: Protokollet från programstyrelsens möte 23 september 2016 godkänns. b. Info: Protokoll från Strategiska rådet Styrelsen noterar att Strategiska rådets bedömningar av enskilda projekt inte är helt homogena. Ytterligare synpunkter på detta framgår av detta protokolls punkt 8a. Protokollet från Strategiska rådets möte 16 november läggs till handlingarna, dock med kommentaren från JE att vissa mötesdatum under 2017 kommer att ändras. c. Info: Per Capsulam-beslut Per Capsulam-protokollet, som tillkommit efter beslut via e-post, läggs till handlingarna efter signering av samtliga styrelseledamöter. Bilaga Sa Bilaga Sb Bilaga Se 1(7) 154 (b

Protokoll programstyrelsemöte RE:Source a. Revidering programbeskrivning, slutgiltigt styrelsebeslut 16 feb 2017 Beslut: Styrelsens ledamöter skickar synpunkter på programbeskrivningen senast 19 dec. b. Revidering effektlogiken, slutgiltigt styrelsebeslut 16 feb 2017 Beslut: Styrelsens ledamöter skickar synpunkter på effektlogiken senast 19 dec. Bilaga 10a Bilaga 10b c. Revidering verksamhetsplan, slutgiltigt styrelsebeslut 16 feb 2017 Beslut: Styrelsens ledamöter skickar synpunkter på verksamhetsplanen senast 19 dec. Bilaga 10c 11. REFLEKTIONER ANGÅENDE STRATEGISK RIKTNING OCH FOKUS I PROGRAMMET CF initierar diskussionen: Är vi på rätt spår inom RE:Source? EK: Vi bör ge en tydlig signal att man lätt ska kunna starta små förstudier. Viktigt att nå företrädare för handeln och se vad SME har för behov. EK: Kanske kan vi jobba enklare och snabbare inom utlysningen i stället för med enskilda projekt? SK: Utlysningen inom Industriell symbios går mycket snabbare än en vanlig utlysning. CC: Kanske viktigare för SME att projekt kommer igång snabbt och därför ha snabbare utlysning mot dem? JN: Vi är tunga inom materialåtervinning, har inte så mycket på resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. EK: Inom RE:Source finns mest avfallsorienterade aktörer. MW: Nu sorterar vi i ett flöde av förslag - men de är inom dagens samhällssystem. Jag vill se mer av återloopar/återanvändning/utformning av produkter som gör att inget behöver återvinnas. Just nu är läget att vi får hoppas på att få in något sådant. JF: Den nya utlysningen riktar sig till banbrytande förslag. JE: Herve Corvellec gjorde en intressant reflektion i Strategiska rådet- läs den gärna! (Punkt 71 i SR:s protokoll från 16 november 2016.) 12. INFORMATION FRÅN MYNDIGHETERNA (ALLMÄNT) a. Info: Regeringens satsning på strategiska samverkansprogram -vad betyder det? SK redogör för de fem områden regeringen har valt ut för sina samverkansprogram: Nästa generations resor och transporter Smarta städer Cirkulär och biobaserad ekonomi Life science Uppkopplad industri och nya material För RE:Source är området cirkulär och biobaserad ekonomi särskilt aktuellt. CF sitter med i dess referensgrupp från näringslivet, SK i dess myndighetsgrupp. Samverkan - mellan branscher, SI Par och projekt - är viktigt för att synliggöra Sverige inom dessa fem områden. Genom forskningspropositionen (som kom 28 november) finns mer pengar till SI Par som är verksamma där. Den 6 december ges mer information till SIParna vid möte på Vinnova, då WW och JF deltar från RE:Source. b. Info: Nya strategiska innovationsprogram av relevans för RE:Source SK informerar kort om följande: En ny SIP kommer att presenteras inom kort. Utvärderingen av de första SIParna är klar (går att läsa via denna länk). 4 maj 2017 blir det en programkonferens för SI Par och andra. 6 (7).VM (0

Bilaga 5b - möte 170216

Bilaga 6a möte 170216 Information: Revidering av programbudget I tabellen nedan presenteras oförändrad budget för 2016 samt reviderad budget för 2017 och 2108. Revideringarna inom programbudgeten är i stort den samma som det förslaget som programstyrelsen godkände vid förra mötet. Det som har ändrats är att regeringen har stärkt sin satsning med samverkansprogram i Sverige genom att tydligare knyta till sig de beviljade innovationsprogrammen. Alla innovationsprogram har fått i uppgift att ta fram förslag på verksamhet och projekt som direkt kan starta inom samverkans programmen under 2017. För att möjliggöra för oss att delta i detta extra arbete har budgeten förstärkts med 1 MSEK offentliga medel. Dessa medel behöver inte medfinansieras med annan finnansering. Dessa extra medel är budgeterade under posten Programstödjande funktioner samt verktyget Policyanalys. 1

Bilaga 6a möte 170216 2

Ekonomisk uppföljning Bilaga 6b möte 170216 Förslag till beslut: programstyrelsen har tagit del av ekonomisk uppföljning av programmets verksamhet och budget och godkänner den. Följande tabell beskriver gällande budget, beslutade medel och sökta medel 2017 och 2018. Budgeten presenteras i offentliga medel från SIP satsning samt annan finansiering och fördelning mellan programmets olika verktyg och programkontoret är också angiven. Resultat och budget för 2016 är också presenterad. Det finns mindre skillnader i detta underlag och det som har rapporterats från myndighetens system. Detta beror på att vi har bokfört de projekt som startade under 2016 och som har aktivitet fram till 30 juni 2017 på 2016 års resultat. Något som inte är gjort i myndighetens databas. En diskussion med myndigheten om hur detta löses på enklaste sättet pågår. Kommentar till uppföljningen: Programkontor Upparbetade kostnader under januari 2017 är 415 ksek i programkontoret samt 58 ksek i arbete med regeringens samverkansprogram. Forskning och innovation Utlysning: IS utlysningen resulterade i att dryga 2 MSEK av de allokerade 6 MSEK beviljades. Vi väntar på resultatet från utlysning #2. Enskilda projekt: 2 293 ksek är beviljade i redan pågående projekt samt att 3 300 ksek är uppe för diskussion vid dagens möte. Om dessa projekt beviljas kvarstår 4 007 ksek att allokera i projekt samt att den budgeterade samfinanseringen redan är uppfylld för året. Kommersialisering och affärsutveckling Utlysningen: Vi väntar på resultatet från utlysning #2 Enskilda projekt: 2 045 ksek är beviljade i redan pågående projekt. Inga projektansökningar ligger för rekommendation vid dagens möte. Det kvarstår 1 455 ksek att allokera i enskilda projekt från årets budget av offentliga medel. Policyanalys Utlysningen: Vi väntar på resultatet från utlysning #2 Enskilda projekt: 493kSEK är beviljade i redan pågående projekt. Inga projektansökningar ligger för rekommendation vid dagens möte. Det kvarstår 3 007 ksek att allokera i enskilda projekt från årets budget av offentliga medel. Utbildningskoordinering Enskilda projekt: Inga medel för 2017 är beviljade i pågående projekt. Inga projektansökningar ligger för rekommendation vid dagens möte. Det kvarstår 1 086 ksek att allokera i enskilda projekt från årets budget av offentliga medel. 1

Bilaga 6b möte 170216 Internationell FOI samverkan Inga ansökningar aktuella vid dagens möte. Kunskapsdialog Enskilda projekt: 493kSEK är beviljade i redan pågående projekt. 964 ksek ligger uppe för diskussion för dagens möte. Det kvarstår 336 ksek att allokera i projekt från årets budget av offentliga medel. BUDGET I KSEK Finansiering Budget 2017 Beviljade 2017 Ansökt 2017 Budget 2018 Beviljat 2018 Ansökt 2018 BEVILJADE ALLA ÅR Budget 2016 Resultat 2016 Programkontor Offentlig 4 000 4 000 415 4 000 4 000 11 430 3 430 3 430 Utökade programstödjande Offentlig 500 0 0 1 000 910 0 910 Regeringens samverkansprogram Offentlig 750 750 58 0 1 430 0 680 Annan 3 200 3 200 3 200 3 200 9 500 3 200 3 100 TOTAL PROGRAMSTÖDJANDE 8 450 7 950 473 8 200 7 200 0 23 270 6 630 8 120 1A) Forskning och Innovation Offentlig 20 500 9 327 17 000 605 30 648 18 500 20 717 Annan 20 500 10 018 17 000 620 33 342 18 500 22 704 SUMMA utlysning 41 000 19 345 0 34 000 1 224 0 63 990 37 000 43 421 1B) Forskning och Innovation Offentlig 9 600 2 293 3 300 9 300 860 2 660 6 308 5 670 3 155 Annan 3 700 1 284 3 105 3 600 317 9 548 2 344 3 050 742 SUMMA Enskilda projekt 13 300 3 578 6 405 12 900 1 177 12 208 8 720 3 897 TOTAL FORSKNING OCH INNOVATION 54 300 22 923 6 405 46 900 2 401 12 208 63 990 45 720 47 318 2A) Kommersialisering och affärsutveckling Offentlig 6 000 8 000 0 0 75% medfinansiering i utlysning Annan 18 000 24 000 0 0 SUMMA utlysning 24 000 0 0 32 000 0 0 0 0 0 2B) Kommersialisering och affärsutveckling Offentlig 3 500 2 046 3 500 3 013 6 000 967 Annan 1 750 898 1 750 1 430 9 000 532 SUMMA Enskilda projekt 5 250 2 944 0 5 250 0 0 4 442 15 000 1 499 TOTAL KOMMERSIALISERING OCH AFFÄRSUTVECKLING 29 250 2 944 0 37 250 0 0 4 442 15 000 1 499 3A) Policyanalys Offentlig 5 500 8 000 0 0 Annan 5 500 8 000 0 0 SUMMA utlysning 11 000 0 0 16 000 0 0 0 0 0 3B) Policyanalys Offentlig 3 500 493 3 500 2 131 1 500 1 638 Annan 1 167 145 1 167 1 697 1 500 1 552 SUMMA Enskilda projekt 14 500 493 0 4 667 0 0 2 131 3 000 1 638 Regeringens samverkansprogram Offentlig 250 250 0 0 0 0 3 829 3 000 3 190 TOTAL POLICYANALYS 25 750 743 0 16 000 0 0 3 829 3 000 3 190 4) Utbildningskoordinering Offentlig 2 000 914 2 000 670 2 465 2 500 882 Annan 800 306 800 276 582 1 500 0 TOTAL UTBILDNINGSKOORDINERING 2 800 1 220 0 2 800 276 0 2 378 4 000 882 5) Internationell FOI samverkan Offentlig 600 800 400 400 400 Annan 200 267 400 400 400 TOTAL FOI SAMVERKAN 800 0 0 1 067 276 0 1 076 800 800 6) Kunskapsdialog Offentlig 1 300 964 1 900 300 539 500 539 Annan 767 233 967 0 547 500 547 TOTAL KUNSKAPSDIALOG 2 067 0 233 2 867 0 0 1 086 1 000 1 086 Offentlig 58 000 20 072 4 738 59 000 6 134 2 960 57 845 38 500 32 639 Annan 54 000 15 852 3 338 56 000 4 413 9 548 49 842 35 500 29 577 TOTAL PROGRAMBUDGET 112 000 35 924 8 076 115 000 10 547 12 508 107 687 74 000 62 216 2

Slutrapportering av Enskilda projekt Förslag till beslut: Bilaga 7a möte 170216 Slutrapportering av projektet Framsyn strategisk färdplan för kommersialisering inom RE:Source godkänns av programstyrelsen. Programkontoret kan betala ut de slutliga projektmedlen till projektledaren. Slutrapportering av projektet Aktörsanalys med hjälp av innovationssystemanalys godkänns av programstyrelsen. Programkontoret kan betala ut de slutliga projektmedlen till projektledaren. Slutrapportering av projektet Plast och textil konferens godkänns av programstyrelsen. Programkontoret kan betala ut de slutliga projektmedlen till projektledaren. Slutrapportering av projektet Europa minskar avfallet godkänns av programstyrelsen. Programkontoret kan betala ut de slutliga projektmedlen till projektledaren. Slutrapportering av projektet Hållbarhetsutvärdering av RE:Source projekt godkänns av programstyrelsen. Programkontoret kan betala ut de slutliga projektmedlen till projektledaren. Bakgrund Denna bilaga innehåller en sammanfattning av projektet och granskningsarbetet. Kompletta slutrapporter finns att läsa på teamsiten i MAPPEN Beviljade enskilda projekt. Framsyn - strategisk färdplan för kommersialisering inom RE:Source Förväntade mål och önskvärda effekter från projektet Huvudmålet för projekt är att utveckla en kommersialiseringsstrategi för RE:Source, som är förankrad hos intressenter med vilka dialog kommer föras under utvecklingen. Strategin ska fungera som stöd dels för coachningsarbetet, dels för de insatser som specifikt rör exportfrågor. Strategin kommer vara till hjälp för att identifiera lämpliga marknader och sätta nödvändiga insatser i kontext med andra kommersialiseringsaktiviteter. Process för granskning Projektet beviljades innan första stämman och RE:Source organisation och arbetsätt var inte helt på plats. Projektet har således granskats och behandlats av programledningen. Granskning av slutrapportering 1) Kom projektet i mål och vad gav det för resultat? Ja, projektet har uppnått de satta programmålen. En bra grund för fortsatt arbete med att erbjuda kompletterande satsningar för kommersialisering och affärsutveckling har lagts. Arbetsmetoden i projektet ändrades till färre workshops och möten och mer insamling av information via enkäter för att nå flera företag. Medfinansiering från deltagande aktörer blev betydligt lägre eftersom endast de arrangemangen där deltagare faktiskt träffades och arbetade och bidrog tillsammans inkluderades där. Den budgeterande natura var satt till 528 000 kr i projektplanen och den redovisade nivån 99 000 kr. 2) Hur använder vi resultaten, nästa steg? Resultaten från framsynsprojektet kommer fylla en strategisk funktion, exempelvis som beslutsstöd i utformandet av enskilda projekt och utlysningar under etapp 1. Exempel på viktiga insatsområdena för RE:Source verktyg för kommersialisering och affärsutveckling är: 1

Bilaga 7a möte 170216 generera och visa upp goda exempel; engagera externa finansiärer och hjälpa företag att attrahera riskkapital; främja nationella och internationella samarbeten mellan aktörer från olika sektorer samt att inspirera och stötta företag att internationalisera. Aktörsanalys med hjälp av innovationssystemanalys Förväntade mål och önskvärda effekter från projektet Syftet med projektet var att öka förståelsen om aktörers olika roller och drivkrafter i innovationssystem. Genom att ta fram en första kartbild över vilka nyckelfaktorer som hindrar respektive driver på utveckling kan en plan för framtida dialog och arbetsmetoder läggas. Policy dialogen skall vara en drivkraft för att på ett enkelt och strukturerat sätt omvandla resultat från aktiviteter i RE:Source till policyinterventioner i enlighet med RE:Source strategi. Process för granskning Projektet beviljades innan första stämman och RE:Source organisation och arbetsätt var inte helt på plats. Projektet har således granskats och behandlats av programledningen och verktygsledaren för Policyanalys. Granskning av slutrapportering 1) Kom projektet i mål och vad gav det för resultat? Ja, projektet nådde uppsatta projektmål och har uppnått följande insikter: För att jobba med policy för innovation måste man först veta vad som hindrar och möjliggör innovation. Den förenklade analysen av innovationssystemet som genomförts i detta projekt visar på de olika visioner och åsikter som finns hos aktörerna, ger en första uppfattning om var starka och svaga punkter finns i innovationssystemet och vilka åtgärder som behövs. Området är komplext och för att ha resulterat i en komplett aktörs och innovationssystemanalys hade ett betydligt större projekt behövts genomföras. 2) Hur använder vi resultaten, nästa steg? I rapporten säger man Om en meningsfull dialog ska bli möjlig kring policyarbete för att öka innovationskraften i linje med RE:Sources vision måste det först klargöras vilka faktorer som måste påverkas, dvs vi måste veta vart vi vill och vad det är som hindrar oss för att kunna formulera en policy som beskriver de principer som ska gälla för hur vi tar oss dit. I många fall påverkas utveckling negativt pga avsaknad av policy istället för fel policy. Det skapar en otydlighet om vilka spelregeler som kommer gälla. Den fortsatta analysen behöver visa var fel policy eller brist på tydlig policy hindrar att vi kan arbeta för att nå RE:Source programmål. För att förbättra policy behövs kunskap och underlag som RE:Source kan hjälpa till att ta fram. Den kan bidra till att utveckla policyn inom EU, miljömålen och den nationella avfallsplanen och politiken i övrigt. RE:Source saknar tydliga aktörer för avfallsminimering och -prevention, därför bör innovationsprogrammet skapa grupper som fokuserar på det, särskilt inom policyarbetet. Politiker och andra aktörer som skapar policy behöver engageras och ha en tydligare roll i policydialogen inom RE:Source. 2

Bilaga 7a möte 170216 Plast och textil konferens Förväntade mål och önskvärda effekter från projektet Syftet med projektet är att stärka och stödja en tvådagarskonferens 15-16 nov 2016 på Chalmers, organiserad av Swerea IVF samt Chalmers och kompetenscentret CCR. Konferensen har anordnats under ett antal år och expanderades 2015 med ytterligare en dag för att täcka in även området Återvinning av textil. Antalet deltagare var 2015 drygt 100 personer per dag. De sökta medlen avser täcka kostnader för: Match-making-evenemang inför RE:Source utlysning nr 2 Deltagande av universitetsforskare och doktorander till reducerat pris (50%) och studenter till självkostnadspris Posterutställning för forskningsresultat inom området Resultatnyttan består i att nya kontaktvägar skapas mellan aktörer aktiva inom återvinning, att goda personliga kontakter byggs upp samt nya samarbeten genereras. Process för granskning Projektet är ett mindre kommunikationsprojekt och har granskats och behandlats av programledningen. Granskning av slutrapportering 1) Kom projektet i mål och vad gav det för resultat? Ja, projektet nådde sina uppsatta mål. 2) Hur använder vi resultaten, nästa steg? Flera kontakter skapades och förhoppningen är att även flera innovativa idéer stimulerade till RE:Source andra stora utlysning. Konferensen gav också en möjlighet för de aktörer som är verksamma inom området att samordna pågående nationella initiativ som testbäddar (Textil- resp plaståtervinning) och FoI-projekt (RE:Source-finansierade resp Vinnova eller Mistrafinansierade). Europa minskar avfallet Förväntade mål och önskvärda effekter från projektet Syfte med projekt är att synliggöra RE:Source i samband med Europa minskar avfallet-veckan. Ett antal miniseminarier arrangerades på flera platser i landet. Arrangemanget uppmärksamma förpackningsavfallets problematik och exempel på företagslönsamma åtgärder, samt resultera i att behov av forskning, utbildning och innovation inom området identifieras. Genom arrangemanget skall RE:Source lyftas fram som ett verktyg för behovsägare, entreprenörer, forskare m.fl. att tillsammans ta sig an frågor kopplade till såväl gemensamma som enskilda problemställningar. Resultatnyttan består i att nya kontaktvägar skapas mellan aktörer aktiva inom återvinning, att goda personliga kontakter byggs upp samt nya samarbeten genereras. Process för granskning Projektet är ett mindre kommunikationsprojekt och har granskats och behandlats av programledningen. Granskning av slutrapportering 1) Kom projektet i mål och vad gav det för resultat? Ja, projektet nådde sina mål. Dock fick antalet seminarier minskas till ett seminarium i Göteborg och ett rundabordssamtal i Malmö. 3

Bilaga 7a möte 170216 2) Hur använder vi resultaten, nästa steg? Flera kontakter skapades och förhoppningen är att även flera innovativa idéer stimulerade till RE:Source andra stora utlysning. Hållbarhetsutvärdering i RE:Source projekt Förväntade mål och önskvärda effekter från projektet Det övergripande syftet med arbetet är att de innovations och test-demoprojekten som RE:Source satsar på ska ge resultat som bidrar till att vi tar fram hållbara innovationer. Specifika projektmål 1. Ökad kunskap hos föreslagställare om hur man planerar och genomför hållbarhetsutvärdering av en idé och innovation 2. Ett första förslag till metodik tas fram anpassad för RE:Source innovationsområde Process för granskning Projektet är ett mindre kommunikationsprojekt och har granskats och behandlats av programledningen. Granskning av slutrapportering 1) Kom projektet i mål och vad gav det för resultat? Ja, projektet nådde sina mål. En presentation hölls på RE:Source dagen samt att den även filmades. En RE:Source-anpassad modell och förslag till arbetsmetodik publicerad på hemsidan och finns tillgänglig att ladda ner. Den kommer att användas av samtliga beviljade projekt i utlysning nr 2. 2) Hur använder vi resultaten, nästa steg? Förhoppning är att de projekt som blir beviljade ska resultera i verkligt hållbara innovationer. 4

Bilaga 7b möte 170216 Ansökan om förändring av Enskilt projekt Förslag till beslut: Programstyreslen godkänner ansökan om förlängning projekttiden till 30 juni 2017 samt utökning av projektbudget med 50 000 kr för projektet Sprida resultaten! - Publikationsdatabas Bakgrund Projektet ansöker om ändring av slutdatum från den 31 januari till den 30 juni 2017 samt utökad projektbudget med 50 000 kr. Orsaken är att förutsättningar med nya bättre tekniska lösningar framkom i december 2016. Projektmål med kommentarer 1. En extern publikationsdatabas, sökbar från webbsidan resource-sip.se, där resultaten från alla projekt inom RE:Source är lätt tillgängliga för forskare, branschfolk och allmänhet. Kommentar: Utifrån en analys av hur en publikationsdatabas kan skapas i synergi med databasen hos Energimyndigheten (EM) ändrades planerna. Utgångsläget är nu att RE:Source i så stor omfattning som möjligt kommer koppla upp sig mot EM:s databas. Genom viss modifiering och möjlighet att göra egna tillägg blir detta ett sätt att tillgängliggöra alla RE:Sources publikationer via en samlad sökfunktion på programmets webbsida. Detta blir tidseffektivt och praktiskt då EM:s handläggare ändå publicerar rapporter för de flesta projekt. På detta sätt minskas tiden, mellanhänderna och risken för inaktuell information avsevärt. Denna arbetsmodell är dock helt avhängig tillgången till rätt personer och rätt data från EM, vilket har dragit ut på tiden. 2. En intern databas där programledningen under hela RE:Sources livslängd kan se hur projektmedel har fördelats på organisationer och temaområden. Kommentar: Utifrån den databas som kommer finnas hos RE:Source, och delvis vara baserad på Energimyndighetens egen databas, skapas en grund till den interna databasen där vi kan göra det tillägg som krävs för att göra önskade uppföljningar. Genom samarbetet md kunniga databasingenjörer hos Webbyrån Raket har det framkommit nya tekniska möjligheter med att skapa en databas, som till stor del kommer hämta information från myndighetensdatabaser, men som ändå kommer uppfylla behoven från både en extern och en intern utvärderingsdatabas. Den nya tekniska lösning som vi har funnit innebär att kostnaden i inledningsskedet blir högre, men kommer att spara mycket arbetstid på sikt. Webbyrån Rakets arbete blir större. Därför äskar vi ytterligare 50 000 kronor i projektmedel. 1

Bilaga 7b möte 170216 Projektfakta uppdaterad Projektledare: Maria Kardborn (maria.kardborn@ivl.se) Startdatum: 2016-11-01 Organisation: IVL Svenska Miljöinstitutet Slutdatum: 2017-06-30 År 2016 År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp 230 000 230 000 Medfinansiering 0 0 Total projektbudget 230 000 230 000 Projektfakta ursprunglig Projektledare: Maria Kardborn (maria.kardborn@ivl.se) Startdatum: 2016-11-01 Organisation: IVL Svenska Miljöinstitutet Slutdatum: 2017-01-31 År 2016 År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp 180 000 180 000 Medfinansiering 0 0 Total projektbudget 180 000 180 000 2

Bilaga 7c möte 170216 Delrapportering av Framsyn - Utbildning Förslag till beslut: Programstyrelsen delegerar till programkontoret genom verktygsledaren för utbildning att säkerställa att nulägesanalysen (fas 1) i projektet inkommer med rapportering som visar att projektet utvecklas enligt plan och beställning. säkerställa att projektgruppen inkommer med en reviderad och tydligare plan för fas 2, framsynsarbetet, innan arbetet påbörjas. När båda dessa delar är godkända enligt programkontoret kan projektet fortsätta. Om något av de två ovan avviker från plan tas beslutet upp för diskussion hos programstyrelsen. Bakgrund Projektet hade en trög start och utvecklades inte helt enligt våra förhoppningar. För att skapa en tydlighet beslutades det att det tvååriga projektet delades upp i två rapporteringsfaser, dels fas 1 som fokuserade på att bygga upp ett fungerande nätverk mellan utbildningsnoder samt nulägesanalys av utbildningar i Sverige, dels fas 2 med fokus på behovsanalys och framsynsarbete. Programledningen är av uppfattningen att arbetet nu har utvecklats till det bättre och att nätverket börjat fungera med mer aktiva noder. Men vi anser att den rapport av nulägeanalys som har inkommit behöver förbättras samt att beskrivningen av resultat och aktiviteter för fas 2 behöver förtydligas. Vi kan därför inte rekommendera att rapporteringen av fas 1 samt ansökan för fas 2 godkänns i nuvarande skick. Men eftersom arbetet inom noderna och projektgruppen nu är på gång ordentligt anser vi att det vore olyckligt att skapa ännu längre väntetid för projektet genom att invänta programstyrelsemötet i slutet av april. Därav vårt förslag till beslut om att delegera till programledningen att säkerställa god kvalité innan projektet får fortsätta. 1

Bilaga 8a möte 170216 Projektportfölj RE:Source Bilden nedan visar hur de beviljade projekten och aktiviteterna i RE:Source bidrar till att möta programmets tre utmaningar och 7 programmål. De projekt som ligger för beslut vid dagens möte är presenterade i matrisen. Ett projekt kan stödja flera mål och möta flera utmaningar. Det projektet som inte rekommenderas av SR är inte med i analysen. De 7 programmålen (enligt reviderat förslag i Effektlogiken) 1. RE:Source är en attraktiv innovationsarena 2. Lösningar för hållbar resurs- och avfallshantering framgångsrikt tillämpade 3. Resultat och kunskap bidrar till välgrundade affärserbjudande, internationella standarder, miljömärkning, och policyer 4. Utbildning för expertis och branschkompetens i världsklass 5. Svensk forskning & innovation mer synlig, samverkande och framgångsrik internationellt 6. Ökad svensk export 7. Duktiga entreprenörer, kapital och hög kompetens lockas till branschen De fyra projekt som ligger för rekommendation vid dagens möte 8c: Hackathon 8d: Värdebeständigt svenskt materialsystem 8f: Attraktionskraft för framtiden 8g: Measuring product circularity (fas 2) Information om enskilda projekt idéer Programkontoret arbetet fram utkast på ett antal strategiskt viktiga enskilda projekt som ledningen tycker bör initieras under våren 2017 för att uppfylla verksamhetsplanen och i förlängningen effektlogiken och programmålen. Nedan listas arbetsnamnen på dessa 8 projekt. Planen är att ta fram skisser på dessa som först diskuteras med Energimyndigheten under februari. Efter att möjliga finansieringsformer har definierats från myndigheten kommer fullständiga enskilda projektansökningar läggas fram för diskussion hos det strategiska rådets möte den 31 mars. Därefter kommer förslagen att diskuteras av programstyrelsen och därefter beslutas av energimyndigheten enligt gällande rutiner. 1

Bilaga 8a möte 170216 Följande skisser till enskilda projekt diskuterades. 1. Potential för delning och dess roll för avfallsförebyggande (verktyg 1, tema resurseffektivt samhälle) Ansvarig Åsa S 2. Resurseffektivt nyttjande av det insamlade matavfallet (Vektyg 1 tema energi), Ansvarig Temaledare energi 3. Framtidens avfallsförbränningstjänst (Verktyg 1 tema energi), Temaledare energi 4. Logistik ett effektiv cirkulationssystem för nyttjande av resurser och avfall (Verktyg 1 i huvudsak) Ansvarig Johan F 5. Kommersialisering och affärsutvecklingstjänster för innovationsområdet (verktyg 2) Ansvarig Carl-Arvid o Attrahera externa kapital för utveckling av områdets aktörer o RE:Source erbjudande för SME o Hub för test av innovationer 6. Prioritering och roadmap för policyutvecklingsbehov för att uppnå hållbar och effektiv nyttjande av resurser (Verktyg 3) Ansvarig Gunnar 7. Forskarskola (Verktyg 4), Ansvarig Ola 8. Vi har gjort det! goda exempel på användning av resurseffektiva lösningar. (Verktyg 6) Ansvarig Evalena 2

Bilaga 8b PSM 2017-02-16 Process för behandling av ansökningar om enskilda projekt Behandling av ansökningar enskilda projekt Ansökningar om enskilda projekt behandlas enbart vid tre av årets fem möten med Strategiska rådet (SR) och Programstyrelsen (PS), förslagsvis möte #2, #3 och #5 Deadlines för ansökan om enskilt projekt och möjlig projektstart anges på hemsidan. SRs rekommendation motiveras och ska vara antingen o avslås o beviljas o beviljas under villkor att följande (mindre) ändringar görs: Om föreslaget projekt är av intresse men större förändringar behöver göras i ansökan ska ansökan avslås i det aktuella läget. Energimyndighetens (EM) granskning av och skriftliga återkoppling kring ansökningar behöver finnas som underlag till PS-mötet så att alla bedömningar (SRs resp EMs) finns tillgängliga när PS fattar sitt beslut. Återkoppling till sökande ges först efter PS rekommendation. PSs beslut till rekommendation motiveras och är antigen o avslås o beviljas o beviljas under villkor att följande (mindre) ändringar görs: Om föreslaget projekt är av intresse men större förändringar behöver göras i ansökan ska ansökan avslås i det aktuella läget. Därefter kan återkoppling och ev instruktioner till den fortsatta processen ges från PL till de sökande. PL skriver också rekommendationsbrev i enlighet med PSs beslut till EM/de sökande. De sökande som har fått rekommendation till beviljande hanterar därefter fortsättningen av processen direkt med Energimyndighetens handläggare. Mallar Mallen för ansökan om enskilt projekt revideras med några viktiga saker i fokus: o EM:s instruktioner och formella krav anges tydligt, med uppgift om att ansökan inte kan behandlas förrän den är komplett ifylld. o Alla delar i mallen för ansökan ska bilda ett dokument (CV:n, eventuella ekonomiska bilagor) så de sökande inte missar något En bedömningsmall för Strategiska rådets bedömning tas fram/implementeras så att bedömningen blir enhetligt utförd och det är lättare att formulera rekommendationer och motiveringar 1

Bilaga 8c Hackathon

Bilaga 8c Hackathon Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Re:invent & Re:make Nya lösningar och produkter för 100% cirkulära interiörer Projektfakta Projektledare: Ivana Kildsgaard Startdatum: 1 mars 2017 Organisation: LINK arkitektur Slutdatum: 30 juni 2017 Email: ivana.kildsgaard@linkarkitektur.se År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp 664 315 0 664 315 Medfinansiering 233 305 0 233 305 Total projektbudget 897 620 0 897 620 Projektsammanfattning Re:invent & Re:make är två hackathon, en i Stockholm och en i Malmö, som genomförs i form av 48 timmars tävlingar som är tänkt att involvera och motivera till samarbete mellan aktörer med olika kompetenser. Syftet är att ta fram nya, innovativa lösningar inom design, affärsutveckling, marknadsföring och produktion. Lösningar ska öka återanvändningen av befintliga inredningsprodukter, som annars ses som skräp, för att förlänga deras livslängd i en ny form och funktion. Vilka produkter och produkttyper som tävlingsteamen ska utgå ifrån kommer att identifieras i förväg. Dessa produkter, som t.ex. bordsben, hjul, akustikplattor och golvmattor, är restprodukter från tidigare inredningar som tappat ekonomiskt värde men som fortfarande har ett stort miljövärde. Juryn kommer att granska och välja en vinnare utifrån ett flertal kriterier: återanvändningsgrad, innovation, markandsattraktivitet, genomförbarhet. Vinnande teamet av varje hackathon får ett start-upp stöd på 50 000 kr, marknadsförs via POP-UP utställningar på Studio i Malmö och Epicenter i Stockholm, 100-gruppens hemsida, vid konferenser och möbelmässor, pressmeddelanden, artikel i tidningen, m.m. Motivering Projektet stödjer effektlogiken för att uppnå följande programmål: - programmål 1 RE:Source är en attraktiv innovationsarena. Ett hackathon 1 är en aktivitet som är utformad för att skapa innovativa lösningar. Hachathon-tävlingar är kända i IT branschen, men är ganska nya i designvärden. Tanken är att skapa ett kreativt innovationsklimat som förändrar synen på avfall inom inredningsbranschen. Re:invent & Re:make bidrar till samarbete över branschgränser och mellan värdekedjor genom att efterfråga för nya produkter och tjänster som ska skapas inom ramen för projektet. På grund av sitt innovativa 1 Ordet "hackathon" är en nybildning på orden hacker och maraton, där "hack" används i dess betydelse av lekfull, utforskande programmering. Ordet myntades 1999. Hackathon förekommer oftast i programmeringsvärlden, men numera förknippas den även med att snabbt skapa nya tjänster och produkter, ofta med okonventionella metoder. De senaste åren har hackathons blivit ett sätt för både utvecklare och företag att skapa innovation i koncentrerad form. Det vanligaste är att ett gäng utvecklare samlas för att under till exempel 12 eller 24 timmar utveckla en helt ny tjänst eller produkt, i princip från grunden. Deltagarna jobbar i olika team och när tiden är slut redovisas ofta resultatet i form av en kort presentation där projektet visas upp och utvärderas av en jury. Det är vanligt med fristående hackathons arrangerade i form av event, med -belöningar till de vinnande bidragen.

Bilaga 8c Hackathon Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT tävlings karaktär har projektet en potential att öka media intresse i resurs- och avfallsfrågor, samt att bidra till RE:Sources synlighet i media. - programmål 7 Duktiga entreprenörer, kapital och hög kompetens lockas till branschen. Tanken med Re:invent & Re:make är att locka entreprenörer, hög kompetens och innovationskraft till inrednings återbruksbranschen för att hitta lösningar på ett avfallsproblem. Inom RE:Source pågår just diskussioner om hur man kan knyta fler av dessa kompetenser till programmet. Re:invent & Re:make skulle vara en av de kanaler som skulle vara möjliga för att uppnå detta. - programmål 2: Lösningar för hållbar resurs- och avfallshantering framgångsrikt tillämpade. Ett av Re:invent & Re:makes utvärderingskriterier är bland annat att skapa produkter, lösningar och tjänster som är kommersiellt attraktiva och genomförbara. De ska bidra till förebyggande av avfall, genom att bevara produkter av hög kvalitet i ekonomin så länge som det går. Genom att ställa kravet att den vinnande lösningen ska vara direkt genomförbar bidrar Re:invent & Re:make till att skapa lösningar som också kan tillämpas direkt. Anledningen till att Re:invent & Re:make är lämpligt att vara ett enskilt projekt är framförallt att det är en aktivitet som är av strategisk karaktär, programövergripande och har ett bredare perspektiv i grunden. Ett hackathon kommer locka nya intressenter till att lära känna RE:Source som mötesplats. Den stärker också innovationsinfrastruktur snarare än specifika företag Projektet är relevant ur ett RE:Source perspektiv för att det är ett nytt sätt att närma sig återbruksfrågan. Avsikten är att direkt skapa förutsättningar för att hitta nya affärsmodeller och lösningar för produkter som annars skulle kastats. Projektet kommer att generera helt nya idéer för återbruk, attrahera och engagera aktörer tvärs genom och även utanför inredningsbranschen. Projektet motiverar till nya samarbetsformer, affärsmodeller och framtagandet av nya lösningar, allt med ett gemensamt mål, att stänga kretsloppet, via ökad återanvändning av befintliga produkter. Målsättningen är att produkter, lösningar och tjänster som skapas inom ramen för projektet lever vidare på en kommersiell basis efter projektet är slut. Projektet kommer att utvärderas och resultaten att publiceras på 100gruppens och RE:Source hemsidor. Bakgrund De senaste 150 åren av industriell utveckling har dominerats av en linjär ekonomisk modell av produktion och konsumtion. (The Ellen MacArthur Foundation, 2013 2 ). Med framtida utmaningar avseende tillgång till material, svårförutsedda fluktuationer i råvarupriser och en ökande mängd avfall växer nu alternativa modeller fram. De många möjligheterna i de cirkulära modellerna ger upphov till innovativa lösningar där hållbarhet och optimerat resursutnyttjande är i fokus (The Ellen MacArthur Foundation, 2015 3 ). I EUs handlingsplan för den cirkulära ekonomin - Att sluta kretsloppet (Europeiska Kommission, 2015 4 ) är ambitionen är att genom cirkulära ekonomiska modeller lyfta fram kretsloppsliknande affärsmöjligheter som strävar efter att bibehålla värdet på produkter, skapa 2 The Ellen MacArthur Foundation. (2013). Towards The Circular Economy, Economic and business rationale for an accelerated transition. The Ellen MacArthur Foundation 3 The Ellen MacArthur Foundation. (2015). Delivering The Circular Economy A Toolkit for Policymakers. The Ellen MacArthur Foundation 4 Europeiska Kommissionen. (2015). Att sluta kretsloppet en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin. Europeiska Kommissionen

Bilaga 8c Hackathon Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT effektivare produktionsprocesser samt minimera energiförbrukning och avfallsgenerering. Syftet är att skapa en konkurrenskraftig ekonomi med en innovativ produktion och främja en cirkulär syn på konsumtion. Vad gäller inredningsbranschen saknas idag kravkriterier, metoder och arbetssätt för att kunna skapa hållbara interiörer. Dessutom är inredningsbranschen en bransch där linjär tillverkning och konsumtion fortfarande dominerar. Tillverkarna av golvmaterial, som är medlemmar i 100gruppen, berättar bland annat att deras produkter som tillverkas med garantiperiod på 10 år slängs efter bara några år i bruk, p.g.a. hyresgästbyte. Samma trend kan man se även med inredningsprodukter i mestadels i kontorsutrymmen. I fastighetsbranschen där man hyr ut kontor är produkters livslängd oftast kopplad till längden av hyresgästavtal. Tidsramar kan vara olika i privat och offentligt sektor, där privatsektorn är mycket mer känslig för marknadstrender och avtalsperioder är kortare än i offentlig sektor. Enligt hemsidan www.lokaler.nu är standard kontraktstid för lokaler 3 år. Samma hemsida uppger hyresnivåer för kontorslokaler i Sveriges 24 största städer som ligger mellan 350 kr/månad till 5300 kr/månad. Höga priser gör att hyresgästsbyte sker ganska snabbt och liten hänsyn tas till inredningen som blir kvar efter en tidigare hyresgäst, på grund av deras låga marknadsvärde i jämförelse med den totala hyreskostnaden. Detta minskar drivkraften hos tillverkarna att producera produkter med bra kvalitet, som håller länge. Det finns ett stort behov av att utveckla innovativa metoder och affärsmodeller för minskad resursanvändning och avfallsgenerering i inredningsbranschen. Alla aktörer är berörda, från designers och produkttillverkare, genom beställare, inredningsarkitekter, fastighetsägare, upphandlingsenheter till hållbarhetskonsulter. För att kunna göra det måste medvetenhet och kunskap om resurs- och avfallsfrågor hos berörda aktörer öka. Under en möbels livscykel sker den största miljöpåverkan vid tillverkningen. Ju längre möbeln håller och nyttjas desto mindre blir den totala påverkan. Samtidigt är trenden i dagens produktionsutveckling och konsumtion är tydliga. Medianlivslängden hos produkter sjunker samtidigt som konsumtion av nya produkter ökar. Ett bra exempel är hushållsprodukter (se Figur 1) Figur 1Median lifespans of a selection of household products and change over time (delta), based on Dutch data (Wang et al., 2013). 5 5 http://productsthatlast.nl/site/app/index2.html#/page/0/2

Bilaga 8c Hackathon Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Samtidigt visar en opinionsundersökning genomförd av Novus 6, på uppdrag av Input interiör, att 77 procent av allmänheten är positiva till återanvändning av möbler och inredning på arbetsplatsen och 83 procent anser att det är viktigt att inredning som måste kasseras återvinns. Det krävs både nya metoder, tjänster och produkter som tar tillvara befintliga produkter som är av bra kvalitet och i gott skikt och kan behållas i ekonomin under samma eller nya förhållanden. För att detta kan hända relativt fort måste man skapa intresse hos trendmedvetna aktörer som kan snabbt skapa bredare marknadsintresse. För att skapa detta kan en aktivitet i form av ett hackathon ge ny input och ny kreativitet. 100-gruppen är ett nystartat nätverk som arbetar för att uppnå en högre grad av hållbarhet inom möbel- och inredningsbranschen, som idag ligger steget efter byggbranschen. Målet för 100-gruppen är att kunna öka återanvändningen av inredningsprodukter och att detta ska vara förstahandsval vid ny- och ombyggnationer samt att nyproduktion av inredning ska ske på ett hållbart sätt, med framtida återbruk i åtanke krävs branschgemensamma verktyg och öppenhet för återanvändning av inredning. Med representanter från branschens olika aktörer, arbetar nätverket aktivt för att uppnå 100 % cirkulära, hållbara interiörer. Mål Önskade effekterna som projektet är tänkt att bidra till är: - Att bidra till hållbar tillväxt och lösningar på samhällsutmaningar genom att belysa problematiken med dagens linjära resursanvändning med korta livstider i inredningsbranschen - Att minska förekomst av avfall i inredningsbranschen och bidra till det cirkulära kretsloppet, genom att förlänga produkterslivslängd, öka utnyttjandegraden och att nyttja annars outnyttjad energi och material. Detta sker genom att lyfta fram ett flertal produkter som oftast blir avfall när dem blir separerade från sin ursprungliga produkt som resurser. - Att väcka bred uppmärksamhet kring dagens konsumtionssamhälle, miljöpåverkan och resursanvändning - Genom att utmana och engagera aktörer från olika branscher att, via samarbete, hitta nya lösningar, bidra till att förändra synsättet på det som idag upplevs som skräp och avfall från inredningsprodukter till en trendig resurs och på så sätt minska användning av nya resurser och fotavtrycket från hela inredningsbranschen. - Att bidra till skapandet av nya marknads- och jobbmöjligheter Förväntade resultat är: - nya lösningar, tjänster och produkter som drar nyttan av befintliga produkter och bidrar till effektiv resurs- och materialanvändning - nya affärsmodeller och metoder för effektiv avfallshantering av inredningsprodukter som bygger på att utnyttja det som redan finns och förlänga/förnya livscykeln - ökad medvetenhet om befintliga produkter, som en resurs istället för avfall - ökad återanvändning av produkter - minskat skräp 6 8 av 10 värdesätter hållbar inredning på arbetsplatsen http://www.mynewsdesk.com/se/inputinterior/pressreleases/8-av-10-vaerdesaetter-haallbar-inredning-paaarbetsplatsen-1112826

Bilaga 8c Hackathon Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT - minskad användning av primära resurser Projektmål är att: - Få minst fyra nya produkter, lösningar eller tjänster kopplade till hur man kan återanvända och förlänga livslängd på befintliga inredningsprodukter. Minst två produkter/lösningar/tjänster ska utvecklas vidare för att kunna spridas på marknaden. - Skapa uppmärksamhet, öka intresse och efterfrågan för befintliga produkter, bland deltagarna. - Öka kunskap och uppmärksamhet hos deltagarna kring värdet av befintliga produkter. - Väcka medieintresse för avfallsfrågor genom att göra dem trendiga. - Engagera flera aktörer i området återbruk. Re:invent & Re:make är ett engångsprojekt med möjlighet till återkommande årliga event. Syftet är att boosta innovation i cirkulär ekonomi, genom att omvandla gamla produkter, som är oftast restprodukter eller delar av andra produkter som annars ses som skräp, till en resurs. Projektet samlar och engagerar aktörer från flera branscher, inredningsarkitekter, konstnärer, arkitekter, ekonomer, dataspecialister, tillverkare, hållbarhetsspecialister, och marknadsförare. Genom kort och intensiv projekttid utmanar man deltagarna att i nya samarbetsformer skapa nya produkter, lösningar och tjänster för 100% cirkulära produkter. Genomförande Projektplan Re:invent & Re:make ska genomföras som två hackathon tävlingar, en i Stockholm och en i Malmö. Projektet kommer att genomföras enligt schemat i Figur 2. Förberedelse Definiering av utvärderingskriteri er Urval av tävlingsprodutker Val av deltagarna Genomförande Hackathon (Malmö & Stockholm) Introduktion och gruppövningar Hackathon Redovisning Jurybedömning Publikbedömning Tävlingsvinst (Malmö & Stockholm) Start-upp bidrag pop-up utställningen 100-gruppens hemsidan Marketing via samarbetspartners kanaler och i olika media Uppföljning & rapportering Nya produkter/ lösningar/ tjänster finns på marknaden Intresset för befintliga produkter ökar Avfall i inredningsprojekt minskar Figur 2 Genomförande process Förberedelse Definiering av utvärderingskriterier Grundläggande utvärderingskriterier är:

Bilaga 8c Hackathon Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT - Uppnått % i cirkuläritet - att utifrån tillgängliga, förvalda produkter skapa en eller ett flertal nya produkter, tjänster eller lösningar som bidrar till uppfyllandet av målet 100% cirkulära interiörer (resultat ska visas i uppnått %). Valda produkter kan kompletteras med nya produkter som är framtagna med cirkuläritet i åtanke. - Genomförbarhet hur realistiskt är det att produkten eller tjänsten faktiskt kan realiseras? - Marknadsattraktivitet hur attraktivt är produkten eller tjänsten för marknaden? - Innovation Hur kreativt och unikt är produkten eller lösningen? - Generaliserbarhet Hur mycket är produkten/lösningen/tjänsten generell och kan appliceras i ett brett sammanhang för att få flera produkter/tjänster/lösningar, eller är den tänkt att vara unik? Utvärderingskriterierna kommer eventuellt att justeras av juryn vid projektstart. Urval av tävlingsprodukter Ett antal inredningsprodukter kommer att väljas, som ska vara utgångspunkt för de nya lösningarna. Kriterier för produktval är: - Förekommer ofta hos återbruksföretag men eftermarknaden är liten/ det är svårt att bli av med produkten. - Har en bra kvalitet och kan fortsätta användas. - Har en stor miljövinst om den återanvänds. Det kan t.ex. vara ett högt energivärde (om en ny liknande produkt skulle tillverkas och/eller om den ska återvinnas krävs mycket energi) - Är svårt att återvinna idag, p.g.a. hur de är designade och tillverkade (en produkt som består av flera grundmaterial som är sammankopplade på ett sätt som gör det svårt att dela upp till rena material när produkten ska återvinnas) Val av deltagarna: Tävlingen är öppen för både svenska och internationella deltagare. Man måste vara 18 år eller äldre för att medverka. Tävlingen är mest inriktat, dock inte begränsad, till deltagarna med kompetens inom design, arkitektur, affärsutveckling, marknad, och IT. Totalt 40 deltagare kommer att väljas. De kommer att delas upp i 8 lag. Genomförande Hackathon i Malmö och Stockholm Hackathon tävlingen börjar en fredag eftermiddag och ska genomföras under en helg. Två olika helger kommer att väljas för genomförandet i Stockholm och Malmö, den 21-23 april i Stockholm och den 5-7 maj i Malmö. I Stockholm genomförs tävlingen på LINK arkitekturs kontor medan i Malmö kommer tävlingen att genomföras på Altitude meetingslokaler. Presentation av tävlingsbidragen till juryn ska ske på söndag kl 16. Introduktion och gruppövningar Introduktion med gruppövningar ska genomföras under en fredag eftermiddag kl 15-20. Problemställningen och inspirationsföreläsningar kommer att hållas som en inledning till tävlingen. Deltagarna ska delas upp i grupper och med hjälp av flera gruppövningar kommer deras samarbetsmöjligheter att testas. Hackathon Grupper kommer att arbeta med sina förslag under helgen. Frukostar, luncher och en middag kommer att finnas för deltagarna. Lokaler kommer att bli tillgängliga mellan 8-20 på lördag och 8-16 på söndag. Redovisning - produkt pitch framför juryn och publik På söndag, kl 16 börjar redovisningar av resultat framför juryn. Max 10 minuters korta presentationer med 5 minuter för frågor kommer att hållas per grupp.

Bilaga 8c Hackathon Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Jurybedömning Juryn kommer att utvärdera alla bidrag och nominera en vinnare. Publikbedömning Publiken besående av allmänheten och alla deltagare, som är närvarande vid presentationen av tävlingsbidragen, kommer också att ha möjlighet att utse en vinnare: för publikpriset. Tävlingsvinst Vinnarna kommer att meddelas senast en vecka efter hackathon tävlingar på 100-gruppens hemsida www.100gruppen.se. Start-up vinnande bidragen i Malmö och Stockholm kommer att få en utvecklingscheck på 50 000 kr i bidrag för start-up och genomförande i tidiga skeden. Utvecklingspengar kommer att ges i två steg, första halva för vidare utveckling av iden/konceptet och framtagandet av en affärsplan. Resten kommer att ges ut efter en månad, när gruppen har visat sitt affärsoch marknadsplan kring vidare utveckling och marknadsföring av produkten/tjänsten. Pop-up utställningen första tre bidrag kommer att ställas upp i pop-up utställningen i gemensamma utrymmen av Studio (Malmö), där Altitude meetings har sina lokaler, samt i Epicenter - Stockholm. 100-gruppens hemsida vinnande förslagen från båda tävlingar kommer att presenteras på 100-gruppens hemsida. Resultaten kommer också att spridas via 100-gruuppens föreläsningar och deltagande på olika evenemang, som t.ex. på Möbelmässan 2018, Marketing via samarbetspartners kanaler och olika media samarbetspartner kommer att sprida resultaten i sina egna nätverk via press-meddelanden, nyhetsbreven, hemsidor osv. Uppföljning och rapportering Hackathon tävlingar, som ett sätt och form att driva innovation och snabbt komma fram till nya produkter, lösnignar och tjänster, kommer att följas upp och utvärderas av LINK arkitektur och IVL Svenska Miljöinstitutet. En enkät kommer att skickas till alla projektdeltagare. Kritiska moment under projektet kommer att dokumenteras. Resultaten kommer att analyseras och sammanställas i en sammanfattad rapport. Re:invent & Re:make genomförbarhet En eventuell risk för genomförandet av Re:invent & Re:make är låg svarrespons från deltagarna. Risken är dock låg eftersom tävlingen kommer att marknadsföras via projektaktörer och deras nätverk som t.ex. på Malmö Högskola, Konsthögskolan, Handelshögskolan, Hållbarhetsguiden, 100- gruppen och deras medlemmar etc. Genom den marknadsföringen kommer högst troligt ett bra antal deltagare kunna engageras. Konstellation: Projektpartners är huvudsakligen 100-gruppens medlemmar med partners som är intresserade av hållbara cirkulära interiörer. Projektledare är LINK arkitektur, medan samarbetspartner är IVL Svenska Miljöinstitutet, Kompanjonen, RP, Altitude Meetings, Green Furniture, Nordic Green Design, Epicenter, Sustainable Innovation, Trendstefan, och Bjerking. 100-gruppen är en ideellförening som startades av flera intressenter i inredningsbranschen, under våren 2016. 100-gruppens vision är ett långsiktigt samarbete för ständig utveckling av hållbara interiörer. 100Gruppen är en självklar informationskälla och drivande kraft. I december 2016 finns 34 aktiva medlemmar besående av tillverkare, leverantörer, inköpare, inredningsarkitekter, arkitekter,

Bilaga 8c Hackathon Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT återförsäljare, renoveringsföretag, hållbarhetskonsulter och organisationer som certifierar och ställer olika hållbarhetskrav. Cirkulära, hållbara interiörer skapar värde, inte bara för 100-gruppens medlemmar och marknaden i stort, utan framförallt för samhället och den enskilda användaren. Genom att ha kontroll på produkten, dess livscykel, innehåll och miljöpåverkan skapar man en giftfri inomhusmiljö som är mer kvalitativ och estetiskt hållbar. 100-gruppen skapar förutsättningar för nya arbetstillfällen och nya affärsmodeller, både inom enskilda företag och mellan aktörer i inredningsbranschen. Gruppen sätter press på producenter uppströms och bidrar samtidigt till att avfallsmängderna minskar. Den förlänger produkters livscykel och skapar mervärde för varje produkt. Mer om 100-gruppen finns på www.100gruppen.se LINK arkitektur (projektledare) är en av nordens största arkitektkontor och en av initiativtagare till 100-gruppen, nätverket för hållbara cirkulära interiörer. LINK är medarrangör till flera konferenser i Norge och Sverige. I 2016 organiserade LINK i samarbete med India Unlimited ett hackathon med temat What is a Smart City - A unique challenge to Make and Innovate with a new India. Vinnande bidraget presenterades på konferensen Making and Innovating in a New India som hölls i Stockholm, i maj 2016. Ett ny hackathon med samma tema planeras för våren 2017. LINK arkitektur är projektledare och ansvarig för genomförandet av hackathon i Malmö och Stockholm. I Stockholm kommer hackathon att genomföras på LINKs kontor. LINK ansvarar för framtagandet av hackathon inbjudan och spridning till olika intressenter, både via egna kanaler och genom projektpartner till andra intressenter. LINKs hållbarhetschef Ivana Kildsgaard är ordförande i 100-gruppen. Hon kommer att ansvara för informationsspridningen både innan och efter hackathon på 100-gruppens hemsida och till 100-gruppens medlemmar, samt i sociala medier. LINK arkitektur i samarbete med IVL ansvarar för projektets utvärdering och rapportering av resultat. LINK kommer att bidra med lokalkostnader för genomförandet av hackathon tävlingen i Stockholm. IVL Svenska Miljöinstitutet har hög kompetens och expertis i miljö- och avfallsfrågor. IVL grundades redan 1966 av staten och näringslivet gemensamt och var Sveriges första miljöforskningsinstitut. Numera drivs företaget i aktiebolagsform och ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, SIVL. IVL Svenska Miljöinstitutet bedriver både forsknings- och konsultverksamhet. Forskningen är dels samfinansierad av staten och näringslivet, dels anslagsfinansierad genom statliga forskningsorgan, forskningsstiftelser och EU. Konsultverksamheten omfattas av såväl kortare konsultinsatser som mer omfattande nationella och internationella forsknings- och utvecklingsuppdrag. I Re: invent och Re:make projektet kommer IVL att vara engagerad i fastställande av hackathon tävlingskriterier, att sprida inbjudan inom sitt nätverk till relevanta målgrupper. Åsa Stenmarck kommer att vara jurymedlem. IVL kommer att utvärdera projektets effekter och resultat och kommer att bidra till rapporteringen av projektets resultat. Altitude meetings brinner för kunskap och är experter på skapa, forma och producera kreativt innehåll. Altitude Meetings har stor erfarenhet från konferens- och kongressbranschen. Medarbetarna har en gedigen bakgrund från politik, opinionsbildning, forskning, kultur, underhållning, bankvärlden journalistik samt internet och sociala medier. Yasemin Arhan Modéer kommer att vara processägare för genomförandet av hackathon tävlingen i Malmö. Hon är engagerad i The Bridge (www.thebridge.se) som handlar om att nå FNs hållbarhetsmål i ett bredare perspektiv samt att hitta lösningar genom forskningen kring material och life science. Yasemin har också varit på COP22 på temat Hållbart mode och material. Flera andra personer från Altitude meetings kommer att vara engagerade under helgen då hackathon genomförs. Altitude meetings kommer att bidra till Re:invent och Re:make projektet delvis med tid och med en del av lokalkostnaden.

Bilaga 8c Hackathon Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Bjerking är Sveriges äldsta medarbetarägda teknikkonsultföretag. De är heltäckande inom bygg och anläggning och erbjuder kvalificerade konsulttjänster inom samhällsbyggnad. Bjerking har kontor i Uppsala, Stockholm och Enköping. Under årens lopp har Bjerking löst problem, utvecklat tekniker och metoder som räknas som milstolpar i den svenska byggteknikens historia. Idag fortsätter vi att investera i nya tankar inom samhällsbyggandet. Robert af Wetterstedt är hållbarhetsexpert har lång erfarenhet i konsultbranschen. Han är sekreterare i 100-gruppen och ska vara jurymedlem i Re:invent & Re:make hackathons. Kompanjonen är i dag Sveriges ledande återförsäljare och leverantör av begagnade varor för återbruk, återbruksinventeringar samt logistik- och förvaringstjänster anpassade för återbruk. Kompanjonens affärsidé är att sälja och hantera återbrukade byggvaror och överskottspartier till företag inom bygg och fastighetssektorn i Sverige. De har tre erbjudanden: att sälja återbrukade varor, göra återbruksinventeringar, och erbjuda depo tjänster för produkter. Kompanjonen kommer att bidra med produkter för hackathon tävlingar. Recycling Partner (RP) startades 2004 med ambitionen att minska slöseriet i företag och organisationer. RPs affärsidé är att omfördela inventarier i syfte att gynna uppdragsgivarens ekonomi och vår miljö. Med RP som samarbetspartner får företag och organisationer en tydlig överblick av befintliga resurser inom den egna organisationen. Ofta sker det genom att inventarier katalogiseras i RPs databas. RP har 34 anställda och finns i Stockholm, Uppsala, Södertälje, och Linköping. Dem kommer att bidra med flertal produkter som kommer att ligga till grunden för hackathon tävlingar. Epicenter Stockholm är Stockholms första innovationshus. Det är platsen för gränsöverskridande samarbeten mellan företag och branscher. Epicenter har utvecklats i samarbete mellan AMF Fastigheter, SIME och Result Epicenter och är en del av kvarteret Urban Escape Stockholm, Stockholms nya stadsrum, som växer fram mellan Regeringsgatan, Hamngatan, Brunkebergstorg. Här kan företag som vill utveckla sina innovationer i en inspirerande miljö teckna medlemskap. Hannes Sjöblad, Chief Disruption Officer, Epicenter Stockholm kommer att vara processledare för hackathon i Stockholm. Vinnande bidragen från hackathon i Stockholm kommer att presenteras/visas i Epicenters lokaler under en begränsad period. Nordic Green Design skapar nya förbättrade omgivningar för företag och offentliga miljöer. Med vatten och natur i samarbete för att främja total inspiration och ökad livskraft för människor på olika arbetsplatser. Detta är vårt främsta sociala ansvar! Att ta in det gröna i kombination med vatten och fiskar stimulerar varje människa att må bättre. Oavsett om det gäller patienter på sjukhus som överarbetad kontorspersonal inom näringslivet. Nordic Green Design, med våra erfarna inredare anpassar varje arbetsplats efter behovet av hälsoeffekter samtidigt som vi förstärker företagets profilering. Nordic Green Design kommer, via Soili Salo, växtinredare, att stödja projektet med tid under genomförandet av hackathon i Stockholm. Trendstefan - Stefan Nilsson är Sveriges mest mediala trendexpert och återkommer regelbundet i TV, radio och tidningar. Konstant på resande fot spanar han efter nya företeelser och fenomen inom inredning, design, mode, mat och annat som vi drömmer om. Stefan har flera bloggar som handlar om inredning och mat. Han kommer att vara jurymedlem och bidra med informationsspridning om projektet Re:invent och Re:make. Sustainable Innovation är ett icke vinstdrivande företag som ägs av Föreningen för energieffektivisering (Effekt) där Riksbyggen, Vattenfall, Göteborg Energi, Fagerhult, Toyota, Stockholmshem, ÅF, Intel, White och WSP är medlemmar. Företaget förverkligar hållbara innovationer genom samverkan. För att en idé ska tas från ritbordet till marknaden behövs

Bilaga 8c Hackathon Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT mötesplatser där allmänheten, entreprenörer, finansiärer och företag kan mötas för att förverkliga idén. Genom Sustainable Innovations breda nätverk hittar man entreprenörer som vill ta klivet till en större marknad, men saknar den nödvändiga finansieringen till forskning och utveckling. Dessa företag går in i Business Builder som hjälper innovationer att kommersialiseras genom att undvika vad många kallar dödens dal. Sedan matchas dessa utvecklade idéer med större privata och offentliga företag. Thomas Sundén, VD kommer att vara engagerad som jurymedlem. Juryn kommer att bestå av: - Robert af Wetterstedt, Bjerking, 100-gruppen - Åsa Stenmarck, IVL Svenska Miljöinstitutet - Johan Berhin, Green Furniture - Stefan Nilsson, Trendexpert och gallerist - Thomas Sundén, Sustainable innovation - Ivana Kildsgaard, LINK arkitektur, 100-gruppen, adjungerad jury medlem Resultatredovisning Re:invent & Re:make har ett högt marknadsexponeringsmål. Ett av projektets viktiga mål är att attrahera innovativa engagerade människor som vill skapa nya produkter, lösningar och tjänster för cirkulära inredningsprodukter och interiörer. Marknadsföring är därför viktigt under hela projektet och särskilt efter projektets avslutning där vinnande produkter, lösningar och tjänster kommer att spridas på marknaden. Målgrupper är ett flertal: - Deltagarna: miljömedvetna trendskapare, designers, entreprenörer, m.fl. - Inredningsbranschen: tillverkare och leverantörer, fastighetsägare, inredningsarkitekter m.fl. - Allmänheten: de är både privatpersoner och hyresgäster som ställer krav på inredningen av sina kontorsmiljöer Inbjudan till hackathon tävlingarna kommer att spridas via projektpartners olika kanaler, nyhetsbrev, hemsidor, inriktade inbjudningar till studenter på högskolor, blogg, m.m. Samma kanaler kommer att användas för spridning av resultaten. Journalister kommer att bjudas in till hackathon eventet och planerade POP-UP events som presenterar hackathon vinnarna. Informationsspridning Informationen om projektet och resultaten kommer att presenteras av LINK arkitektur och andra projektpartner på konferensen och mässor där 100-gruppen deltar, som t.ex. Stockholms Möbelmässan 2017, Building Green Konferens i Århus i mars 2017, och Stockholms Möbelmässan 2018. Jurymedlemmar kommer också att sprida information om projektet och resultaten i sina nätverk, som t.ex. Stefan Nilsson, trendexpert, kommer att berätta om hackathon resultaten i sin blogg samt under olika föreläsningar. Vinnande bidrag kommer att ställas ut på Studio av Altitude meetings och på Epicenter-Stockholm. Företagen kommer att sprida information om projektresultat inom sina nätverk. Information om Re:invent och Re:make projektet kommer också att spridas på Hållbarhetsguiden (http://www.svid.se/sv/hallbarhetsguiden/), som är en web-plats byggd för att stödja både designers och uppdragsgivare i det innovations- och förändringsarbete som krävs för att utveckla budskap, produkter, tjänster, processer, system eller miljöer som möter framtidens krav. Sedan sommaren 2012 är Hållbarhetsguiden ett samarbetsprojekt mellan SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign) och Green Leap på KTH.

Bilaga 8c Hackathon Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Nyttiggörande/Exploatering Resultaten av Re:invent och Re:make förväntas bli flertal: - nya produkter, lösningar och eller tjänster förväntas kommersialiseras efter projektet är slut. En förväntning är att, som ett minimum, vinnande bidragen i hackathon leder till nya startups som arbetar med ökat återbruk, eller/och befintliga återbruksföretag utvecklar sina affärsmodeller mot ökat återbruk. - ökat intresse för befintliga produkter, både som resurs och inrednings alternativ - minskat avfall i inredningsprojekt genom att öka medvetenhet om slöseri av inredningsprodukter vid hyresgästbyte förväntas man öka medvetenhet om resurs- och avfallsfrågan, som kan i sin tur resultera i bättre hantering av befintliga produkter. - uppfattning om hackathon tävlingar är ett sätt att driva innovation för nya produkter och tjänster inom avfall. Projektbudget Finansieringsplan RE:Source mall kan med fördel användas och summeringstabell enligt nedan kopieras in. Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source 664 315 664 315 LINK arkitektur 69 680 0 69 680 IVL Svenska 13 000 0 13 000 Miljöinstitutet Altitude meetings 86 225 0 86 225 Epicenter 13 000 0 13 000 Kompanjonen 10 400 0 10 400 RP 10 400 0 10 400 Bjerking 0 0 0 GREEN Furniture 0 0 0 Nordic Green Design 23 800 0 23 800 Sustainable Innovation 0 0 0 Trendstefan 6 800 0 6 800 Total finansiering 233 305 664 315 897 620 Varav RE:Source 74% Kostnadsfördelning RE:Source mall kan med fördel användas och summeringstabell enligt nedan kopieras in.

Bilaga 8c Hackathon Förbere delse Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT Genomf Tävlings Projektl Totalt örande vinst edning Uppfölj ning och rapport ering Informa tionsspr idning Medfin ansierin g Sökt belopp LINK 31 150 170 400 2 000 40 000 38 550 30 000 312 100 69 680 242 420 arkitekt ur IVL 11 700 46 100 0 40 000 13 000 110 800 13 000 97 800 Svenska Miljöins titutet Altitude 4 750 124 850 10 000 0 2 850 142 450 86 225 56 225 meeting s Epicent 5 000 24 000 10 000 0 3 000 42 000 13 000 29 000 er Kompan 14 550 2 850 0 0 0 17 400 10 400 7 000 jonen RP 9 550 2 850 0 0 0 12 400 10 400 2 000 Bjerking 4 250 6 800 0 0 0 11 050 0 11 050 GREEN Furnitur e Nordic Green Design Sustaina ble Innovati on Trendst efan Övriga kostnad er (tävlings vinst + mat för deltagar na) SUMM A 0 6 800 0 0 0 6 800 0 6 800 0 23 800 0 0 0 23 800 23 800 0 0 8 000 0 0 0 8 000 0 8 000 1 700 6 800 0 0 6 800 15 300 6 800 8 500 95 520 100 000 195 520 0 195 520 82 650 518 770 122 000 80 000 64 200 30 000 897 620 233 305 664 315

Bilaga 8c Hackathon Bilagor: Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT CV för projektets nyckelpersoner

Bilaga 8c Hackathon CV Ivana Kildsgaard sida 1/1 www.linkarkitektur.se BEFATTNING NAMN Hållbarhetschef Ivana Kildsgaard TEL/MOBIL Tel. +46 10 479 98 57 / mob. +46 70 263 30 24 E-POST ivana.kildsgaard@linkarkitektur.se FÖDELSEÅR 1974 NATIONALITET SPRÅK Svensk, serbisk Svenska, engelska, serbiska SAMMANFATTNING AV KVALIFIKATIONER Arkitekt (med inriktning Bioclimatic Architecture Design) och civilingenjör (med inriktning Bebyggelseanalys), BREEAM Communities Assessor. Ordförande i 100-gruppen, ett nätverk för cirkulära hållbara interiörer. Ivana arbetar som hållabrhetschef på LINK arkitektur, Sverige med ansvar att utveckla och driva den interna och externa hållbarhetsprofilen. Genom aktivt deltagande i projekt arbetar hon tillsammans med arkitekter och ingenjörer redan från tidiga skeden med att integrera ekologiska, sociala och ekonomiska lösningar för att skapa långsiktigt hållbara byggnader och stadsdelar. Ett exempel är inredningsprojektet Klamparen, för Tekniska nämndhuset i Stockholm, där Ivana tillsammans med beställaren arbetar med att identifiera och integrera hållbarhetsaspekter i projektet. Ivana har mer än femton årserfarenhet inom arkitektur och hållbarhet. Hennes projekterfarenhet sträcker sig över nybyggnation och ombyggnation av både byggnader och av hela stadsdelar. Hon har både svensk och internationell forskningserfarenhet, är BREEAM Communities Qualified Assessor och har arbetad med utvecklingen av Citylab, Svenska systemet för hållbarstadsutveckling, på updrag av SGBC. Sedan hösten 2015 är Ivana engagerad i 100-gruppen, som startades efter seminariet Framtidens möbel- och materialval för inomhusmiljöer, där hon var en av huvudarrangörer. Under våren startades 100-gruppen som en ideellförening där Ivana verkar som ordförande. Hon har sedan dess drivit gruppen och föreläst på flera konferensen om hållbara interiörer. Under våren 2016 har Ivana på uppdrag av India Unlimited varit engagerad i organisationen av hackathon: What is a Smart City - A unique challenge to Make and Innovate with a new India.En ny hackathon med India Unlimited planeras för våren 2017. ANSTÄLLNINGAR 2014- LINK arkitektur AB 2006-2014 IVL Svenska Miljöinstitutet, Sverige 2006-2009 WWI Norden, Sverige/Norge/Finland, Executive Director, Sverige 2002-2004 Energiprojekt, Town Planning and Architecture,LTD, Serbien 2001-2002 Faculty of Architecture, University of Belgrade, Serbien 1999-2002 Linea Hobby Center, inrednings- och möbeldesigner UTBILDNING 2008- LTH, Energi och Byggnadsdesign, Doktorand 2004-2006 KTH - Civilingenjör, MSc in Built Environment Analysis, Environmental Engineering and Sustainable Infrastructure 1993-2000 University of Belgrade, Faculty of Architecture - MSc, Engineering and Architecture VIDAREUTBILDNING 2016 Hållbar ekonomi: så räknar du på hållbarhetsarbetets lönsamhet 2012 BREEAM Communities Assessor 2004 Uppsala Universitet - Sustainable Community Development URVALDA SENASTE PUBLIKATIONER 2015 Kildsgaard, I; Lydholm, J. Rätt process gör hållbarhet lönsamt, Fastighetssverige #1 2015, 46-47 2014 Kildsgaard, I.; Jarnehammar, A; Löfgren, P. (2014). Hållbarhetscerfifiering, stadsuveckling, stadsdelar, certifieringssystem, IVL Svenska Miljöinstitutet, Report number C43 2013 I.Kildsgaard, A.Jarnehammar, A.Widheden, M.Wall (2013) Energy and Environmental Performance of Multi- Story Apartment Buildings Built in Timber Construction Using Passive House Principles Buildings 2013, 3(1), 258-277; doi:10.3390/buildings3010258 2013 Kildsgaard, I.; Widheden, A.; Jarnehammar, A. (2013). Framtidens trähus - energieffektiva med god innemiljö. Documentation of the project's operational stage, Measured Energy Performance and the Environmental Assessment. IVL Svenska Miljöinstitutet, Rapportnummer B1987

Bilaga 8c Hackathon Åsa Stenmarck Organisation: IVL Svenska Miljöinstitutet Kompetens relevant för projektet: Åsa har jobbat med avfallsrelaterade frågor och projekt i 15 år. Hon har över åren jobbat brett med avfallsfrågor ofta på systemövergripande nivå med speciell fokus på cirkulär ekonomi och återvinning. Åsa har därmed en bred kompetens och förståelse för produkter och avfall och kopplingen däremellan. Åsa har lång erfarenhet av att leda projekt och har medverkat i bland annat: Återbruk på kontor fallstudie på IVL. Indikatorer för att mäta resurseffektivitet i avfallshanteringssystemet. Styrmedel för att främja återvinning Avfallsfotavtryck för konsumentprodukter. Flertalet projekt kopplade till nationella avfallsstatistiken. EU-projekt kopplade till återvinning, elektronik och matavfall. Roll i projektet: Jurymedlem, avfallsexpert Utbildning: Civ Ing Maskinteknik, inriktning miljöledning, KTH, 2002. Kontakt: Telefon: +46 10 7886566 E-mail: asa.stenmarck@ivl.se Utvalda publikationer: Stenmarck Å, Jensen C, Quested T, Moates G (2016), Food waste data set for EU-28, ISBN 978-91-88319-01-2 Laurenti R, Stenmarck Å (2015), Produkters totala avfall, en studie om avfallsfortavtryck och klimatkostnad, IVL B2244 Leal Filho W, Brandli L, Kruopienė J, Stenmarck Å, Moora H (2015), Benchmarking approaches and methods in the field of urban waste management, Journal of Cleaner Production, Volume 112, Part 5, 20 January 2016, Pages 4377 4386 Fråne A, Stenmarck Å, Gíslason S, Løkke S, Castell-Rüdenhausen M, Raadal H L, Wahlstrom M (2015). Guidelines to increased collection of plastic packaging waste from households. TemaNord. 2015:712. Copenhagen: Nordic Council of Ministers. Sörme L., Berglund M, Elander M, Stenmarck Å (2015), Indikatorer för att följa konsumenters omställning till en hållbar konsumtion. SMED rapport 2015:158 (In Swedish) Fråne A, Stenmarck Å, Gíslason S, Løkke S, Castell-Rüdenhausen M, Raadal H L, Wahlstrom M (2014). Collection & recycling of plastic waste. Improvements in existing collection and recycling systems in the Nordic countries. TemaNord: 2014:543. Copenhagen: Nordic Council of Ministers. Elander M, Jensen C, Stenmarck Å, Holmström D, Sundberg J (2014), Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering. IVL rapport B2153

Bilaga 8c Hackathon PERSONAL DATA Yasemin Arhan Modéer Mobile: +46-709928048 E-mail: yasemin@altitudemeetings.se CORE SKILLS AND COMPETENCIES Organization and leadership management Conference and meeting organizer Project and process leading Institutional building Triple Helix PROFESSIONAL EXPERIENCE 01/15- Altitude Meetings www.altitudemeetings.se Founder and CEO of Altitude Meetings. Focus is on conferences and meetings with a deeper value and meaning. We work with meetings and events from large congresses to workshops for management teams and similar. 04/13-12/14 Managing Director Anagram Live 05/11-09/13 Director Memberorganization and Conferences, Media Evolution 08/06 - Founder and CEO, Topic Manager 08/06-10/11 Projectleader, Timbro Syd 04/05-08/06 Projectleader Chamber of Commerce and Industry of Southern Sweden 04/01-02/05 Assistant Vice President Stockholm Chamber of Commerce 09/97-02/05 Project Coordinator Association of the Swedish Chambers of Commerce 09/96-06/97 Research assistant United Nations Information Office for the Nordic Countries 06/97-10/97 Hotel and Restaurant Manager Vitemölla Badhotell PROFESSIONAL NETWORKS AND BOARDS OF DIRECTORS 2014 - Boardmember of Destinationssamverkan Malmö 2012-2014 Boardmember; Crunchfish 2012 - Boardmember; Form & Design Centre 2011-2014 Member of the Advisory Board for Länsstyrelsen Skåne 2010-2011 President of Rotary Västra Hamnen 2008-2012 Boardmember; Nätverket Mångkulturella Sverige 2007 - Charter member of Västra Hamnen s Rotary Club 2006-2012 Boardmember; Association of Swedish Taxpayers 2004-2008 Boardmember; Spiritus Mundi ACADEMIC EDUCATION 1997 Diploma in general journalism, Poppius Journalist school, Stockholm 1996 Master of Political Science, Lund University, Lund, Major: International Relations and organization management 1995 Bachelor Degree Lund University, Lund Major: Political Science Roll i projektet: Processledare för hackathon i Malmö

CURRICULUM VITAE HANNES SJÖBLAD E-mail: hannes.sjoblad@singularityu.org Phone: +46 735 353 000 LinkedIn: se.linkedin.com/in/hannessjoblad/ Bilaga 8c Hackathon 15+ years of management experience from the media, finance and food production industries 5+ years experience as Head of Investor Relations of a listed company Experienced public speaker and commentator on the impact of exponential technologies CURRENT ENGAGEMENTS Chief Disruption Officer, Epicenter Stockholm Jan 2015-ongoing Company advisory, hosting events and workshops on digitalization and exponential technology trends. www.epicenterstockholm.com Professional Keynote Speaker on Technological Transformation and Bio-hacking Jan 2014-ongoing I have held 100+ public talks since Jan 2014, including TEDx Berlin and other high profile events in Paris, London, Miami, San Francisco, Vienna - see hannessjoblad.com for videos. WORK EXPERICENCE Agrokultura AB (Sweden/Russia/Ukraine) www.agrokultura.com Jun 2011-Dec 2013 Deputy Group Managing Director Nov 2008-May 2011 Investor Relations Manager Main responsibilities: External and internal reporting and external communications, financial and administrative management, capital market activities, regulatory compliance, budgeting, staffing and strategic development/change management projects. Key achievements in these roles: Involved in multiple fundraises (>600MSEK), two large acquisitions of industry peers and listing of the Company s shares on Nasdaq OMX First North. Alpcot Capital Management Ltd (UK) www.alpcot.com Oct 2008-May 2011 Chief Operating Officer (to Jan 2011) and Investment Manager Alpcot Capital Management Ltd is an independent asset manager. As COO I was responsible for general administration, financial management, FSA compliance, personnel/payroll, supplier management, and other various business development projects. Capgemini Consulting, Telecom-Media-Entertainment team (Sweden/Norway) Jan 2007-Sept 2008 - Senior Consultant Projects experiences include: Process change management and market analysis at global handset manufacturer, shortening new product development times at Nordic mobile operator, business model development for household triple-play, online and mobile services. Globe Forum AB (Sweden) April 2005-Dec 2006 - Director of Sales/Project Manager Project manager of large international business forums on Emerging Markets, management and coordination of sales team and key accounts. During the time at Globe forum also worked as Interim CEO of Mafioso PR for 5 months. Modern Times Group, (Sweden / Russia) March 2004-April 2005 - Management Trainee, Supporting top management decision making at the broadcasters TV3 (Sweden) and DTV-Viasat (Russia); reporting, business modelling, new business development and project management. EDUCATION: 2010 Executive Education at Singularity University 2010 - Investment Manager Certificate, by CFA UK 1998-2003 - Master of Science in Business and Economics, Major in Financial Management, Stockholm School of Economics, Sweden (With honors) 1996-1998 - Master of Political Science and Economics Programme, University of Lund, Sweden OTHER ENGAGEMENTS: Founder and board member at Åldrandefonden, 2016-ongoing Founder and board member at the Swedish Association of Biohackers, Bionyfiken 2014-ongoing Ambassador for Singularity University in Sweden 2011-ongoing

Bilaga 8c Hackathon Per Håkansson Finnboda Varvsväg 16A, 131 72 Nacka, 0709-317187, per@kompanjonen.se Arbeten Vd och ägare Kompanjonen Norden AB Försäljning & Marknadsdirektör Nordic Hotels AB Projektansvarig Viamare (Sea Club) Vd Seglarrestaurangen och hotellet på Sandhamn AB Hotelldirektör Radisson SAS SkyCity Hotel Hotellchef Radisson SAS Strand Hotel Hotellchef Berns Hotel Reception och vaktmästeri SAS Strand Hotel 200501 Pågående 200201-200401 200101 200201 199908 200012 199204 199905 199101 199203 198904 199012 198704 198903 Utbildning SAS och Radisson Hospitality Worldwide - Ett stort antal utbildningar och kurser med inom främst: 1987 1999 - Försäljning & Marknadsföring - Corporate & Hospitality Management (bl.a. Cornell University) - Yield Management (maximera utbud och efterfrågan) Frans Schartaus Gymnasium, Stockholm 3-årig ekonomisk linje 1981 1984

Bilaga 8c Hackathon CV Namn: John Hultberg Telefon: 070-495 92 80 E-post: john@rp.se Utbildning Civ Ing.programmet, inriktning produktions logistik aug 1997 sep 2002 KTH, Stockholm Ekonomi studier aug 2002 sep 2003 Stockholms Universitet Arbetslivserfarenhet Delägare och entreprenör 2003 - Recycling Partner RP AB, startat företag som idag omsätter 60 Sek med 40 anställda. DI-Gasell utmärkelse vid tre tillfällen, AAA, Nacka Miljödiplom och utmärkelsen Miljönär. Tillverkning och konstruktion av RIB-båtar 2002-2003 Dahl Naval Produktionsplanering och inköp 2000-2002 Diasorin Andra erfarenheter Projektledare för Sveriges största återanvändningsprojekt; Telia, Vattenfall och Tieto. 2003 - Umeå IK Intressen Brinner för miljöfrågor. Språk Svenska, modersmål Engelska, mycket bra kunskaper

Bilaga 8c Hackathon Curriculum vitae Miljö 2017-01 Seniorkonsult Miljö och hållbarhet Kontakt Telefon 010 211 85 95 robert.af.wetterstedt@bjerking.se Anställdes vid Bjerking 2016 Tidigare anställningar WSP Environmental - Projektledare och hållbarhetskonsult 2009-2016 SundaHus - Marknadsansvarig 2008-2009 White arkitekter Projektledning & Miljö - Affärsutvecklingschef 2007-2008 Tyréns Miljöstrategi - Avdelningschef 2002-2007 HSB Riksförbund - Projektledare och miljösamordnare 1996-2002 Skanska - Arbetsledare och platschef 1990-1996 Egen verksamhet The Positive House (AB) - Konceptutveckling 2010 - pågår Robert af Wetterstedt, Miljökonsult (Enskild firma) 1996-2016 Grundutbildning Byggnadsingenjör - 4-årig teknisk husbyggnadsteknik - Åsö 1983 Påbyggnadsutbildning Diplomerad Svanensamordnare i byggprojekt 2016 Citylab Basutbildning - Sweden Green Building Council 2015 Diplomerade SundaHus-samordnare - SundaHus 2014 BREEAM Communities Assessor Training Cource - BRE 2012 Miljö och hållbarhetstjänster - WSP 2011 Global Assessor Training Course on the BREEM International Scheme - BRE 2010 Energiberäkning IDA ICE - EQUA Simulation AB 2010 Miljöbyggnad - ByggaBoDialogen/IVL 2009 Radon - BFAB 2007 Verksamhetsutveckling genom dialog - Amfora 2005 Ledarskapsutveckling IQ/EQ/SQ - Amfora 2004 Affärsmannaskap - Tyréns AB 2003 Miljörevisionsutbildning - Kemi & Miljö 2000 Miljöledningssystemsutbildning - Kemi & Miljö 1999 Praktiskt miljöarbete - BFAB 1997 Diplomerad Miljövetare - Institutet för miljökunskap 1997 Certifieringar och auktorisationer BREEAM Communities 2012 Assessor, BRE 2012 Byggarbetsmiljösamordnare - BAS P och U 2009 Auktoriserad provtagare - allergi, fukt, provtagning, kemi, ventilation (Pegasus) 2005 Certifierad Miljöinventerare Fastigheter (CMF), SWEDAC 2002 Förtroendeuppdrag Sekreterare, 100GRUPPEN för cirkulära hållbara interiörer 2016 - pågår Representant i BIM Alliance energi och miljögrupp 2014 - pågår Representant i BIM Alliance materialgrupp 2014 - pågår Ledamot, Ordförande, Brf Folke 2013-2015 Ledamot, kommittén för stadsutveckling Citylab, SGBC 2012 - pågår Ordförande, Martinskolans byggnadsstiftelse 2009-2014 Ledamot, ByggaBoDialogen 2006-2007 Ledamot, Brf Understenshöjden 1990-2002 Kvalifikationer Robert har över 25 års erfarenhet inom bygg, anläggning och fastighetssektorn som specialist på hållbart byggande, - förvaltning och livsstil (ekonomiskt, socialt och miljö). Robert är en av landets ledande hållbarhetskonsulter inom hållbarhetsstyrning i projekt. Robert anlitas även ofta som en omtyckt föredragshållare och utbildare. Robert arbetar i huvudsak med: - miljö och hållbarhetssamordning för byggnader, anläggning och stadsdelar med framtagande och uppföljning av miljö- och hållbarhetsprogram och miljö- och hållbarhetsplaner under plan-, program-, projektering-, bygg- samt förvaltningsskedet - hållbar projektledning (ekonomi, miljö och socialt) i ny- och ombyggnadsprojekt samt under drift- och underhållsskedet - certifiering enligt klassningssystemen LEED, BREEAM, GreenBuilding, Miljöbyggnad, Svanen, CEEQUAL, Living Building Callenge, WELL m.fl. - teknisk och miljömässig inventering/besiktning av befintliga fastigheter (s.k. statusbesiktning/due diligence), inkl. materialinventering av farligt avfall, PCB- och asbestinventering samt rivningsplaner - livscykelanalyser (LCA) och livscykelkostnadsberäkningar (LCK/LCC/LCP) för produkter och hela byggnader Bjerking AB Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se

Bilaga 8c Hackathon Thomas Sundén Födelseår: 1969 Mobil: +46-709441170 E-post: thomas.sunden@sust.se Nuvarande tjänst 2016 - VD och ansvarig Bebyggelsefrågor, Sustainable Innovation Tidigare tjänster 2012-2016 Ansvarig Bebyggelsefrågor, Sustainable Innovation 2010-2012 Senior Rådgivningskonsult, Charity Rating 2005-2010 Verkställande direktör, Charity Rating 2003-2005 Verkställande direktör, Situation Sthlm AB samt Styrelseordförande Ideella föreningen Situation Sthlm 1998-2003 Grundare och Verkställande direktör, Netcoord AB 1998-1998 Affärsområdesansvarig, Sigma Corporate Communications 1997-1998 Försäljningsansvarig Norden, Echelon Corporation 1996-1997 Produktansvarig, Helvar AB 1994-1996 Affärsutvecklare, Helvar OY 1992-1994 Teknisk support/ Innesäljare, Helvar AB 1990-1992 Marknadsassistent, Vattenfall Elteknik AB Utvalda projekt Grön BoStad - är forskningsprojektet där vi skapar hållbar stadsutveckling med fokus på tillväxt i små och medelstora företag. Projektet kommer dessutom att bidra till en regional koldioxidsnål ekonomi samt verka för en minskad segregation. Projektet är ett samarbete mellan KTH, IVL, Länsstyrelsen och Sustainable Innovation. Intelligent Energy Management - Sustainable Innovation ansvarar för att ta de vinnande systemlösningarna från den internationella innovationstävlingen Intelligent Energy Management Challenge via test & verifiering i piloter till innovationsupphandling. Strategisk Innovationsagenda för minskad klimatpåverkan från byggprocessen Projekt- och processledare för projektet med fokus på att Tillsammans med branschens aktörer, myndigheter och politiker slå fast de visioner, mål och strategier som krävs för att minska områdets klimatpåverkan. Beslutsunderlag för lågenergihus inom allmännyttan En kostnadseffektiv renovering för hela miljonprogrammet Plusenergibyggnaden som logistiknod för det koldioxidsnåla samhället Ett Resurseffektivt Hökarängen Energianvändning och klimatpåverkan av nyproducerade flerbostadshus med stomme av trä innan driftsättning jämfört med driftsfasen Utbildning 1992-1994 DIHM, Marknadsekonom, IHM Business School. 1988-1989 Fransk konversationskurs, Komvux. 1986-1989 4-årig el/tele tekniskt gymnasium, Jakobsbergskolan. Övriga uppdrag 2004-2005 Styrelseordförande Ideella föreningen Situation Sthlm 2000-2001 Styrelseledamot Smarta Hem Media AB 1996-1998 Styrelseledamot LonUser Sweden, den Svenska LonWorks användarföreningen. 1992-1994 Styrelseledamot LonUser Nordic, den Nordiska LonWorks

Bilaga 8c Hackathon Ansökan om projektfinansiering genom ENSKILT PROJEKT

Bilaga 8d Bilaga 8d

Bilaga 8d Stockholm, 12 januari, 2017 Kompletteringar av ÅIs ansökan till RE:Source om ett enskilt projekt kring ett Värdebeständigt svenskt materialsystem RE:Sources programstyrelse beslutade den 29 november 2016 att avslå ÅIs projektansökan kring Ett värdebeständigt svenskt materialsystem. Programstyrelsen ansåg enligt återkopplingen till ÅI att ansatsen i ansökan var mycket intressant, men att två kompletteringar var nödvändiga: dels ville programstyrelsen se en djupare vetenskaplig förankring av projektet, och dels se en större representation från företag tidigare i de stora värdekedjorna för att säkra att hela värdekedjans perspektiv inkluderas i projektet. Projektet har tagit till sig dessa synpunkter, och åtgärdat dem på ett sätt som programstyrelsen förhoppningsvis finner tillfredsställande. Det uppdaterade projektförslaget finns bifogat. I korthet har programstyrelsens synpunkter adresserats enligt följande: Vetenskaplig förankring: En akademisk referensgrupp har formaliserats, bestående av Göran Finnveden (professor miljöstrategisk analys, KTH, med lång erfarenhet av avfallshanteringsfrågor i Sverige), Mats Eklund (professor, industriell miljöteknik, LiTH, som forskar kring hur systemperspektiv kan användas för ett verkningsfullt miljöarbete), Staffan Laestadius (professor emeritus, industriell utveckling, KTH, som fokuserar sin forskning till långsiktiga tekniska och industriella omvandlingar relaterat till hållbarhet), och Anne-Marie Tillman (professor, Energi och Miljö, Chalmers, som forskar kring livscykelanalyser och systemgränser). Dessa fyra professorer representerar tillsammans miljö-, resurs-, och industriperspektiven, och är alla välrenommerade och välpublicerade inom sina respektive fält. Den akademiska referensgruppen kommer att träffas 3-4 gånger under projektets gång, och därtill läsa utkast av rapporten och ge synpunkter. Totalt en tidsinvestering på 20 timmar per professor. I tillägg till detta har Göran Finnveden åtagit sig att spendera i genomsnitt 3 timmar per vecka med projektgruppen under det halvår projektet kommer att löpa, för att säkerställa att projektet har tillgång till den senaste forskningen, möter höga akademiska krav, och inte återuppfinner hjulet någonstans. Göran Finnveden kommer också lotsa projektet genom en akademisk publiceringsprocess med dess höga krav på transparens och metodik. Totalt en tidsinvestering från honom på 78 timmar (26 veckor x 3 timmar/vecka). Representation från företag aktiva tidigare i värdekedjan. Projektet har rekryterat några av Sveriges största företag i de relevanta värdekedjorna: NCC för 1

Bilaga 8d byggnation, SSAB för stål, McDonalds för mat, och Electrolux för vitvaror. Tillsammans täcker dessa företag många delsegment inom de stora materialkategorierna. Dessa företag kommer alla delta aktivt i projektet, inte minst när det gäller att beskriva och värdera olika möjliga åtgärder i värdekedjan. Företagen har åtagit sig att delta med ett minimum av 20 timmar var, och de är representerade på senior nivå i projektet. Vi hoppas att RE:Source håller med om att dessa kompletteringar adresserar synpunkterna från programstyrelsens möte i november. Om programstyrelsen anser att någon ytterligare komplettering behövs hoppas vi att detta kan hanteras genom att projektansökan godkänns men villkoras med att dessa eventuella ytterligare kompletteringar görs. Denna ökade resursinsats innebär en något större projektansökan, både vad gäller naturainvesteringar och vad gäller det sökta kontantbeloppet från RE:Source. 2

Bilaga 8d Ett värdebeständigt svenskt materialsystem ANSÖKAN TILL RE:SOURCE OM ETT ENSKILT PROJEKT Totalt sökt belopp Den totala projektbudgeten inklusive medfinansiering är 4 084 350 kr exklusive moms. Det belopp som söks från RE:Source är 2 413 850 kr exklusive moms. Det innebär att projektet säkrat en medfinansiering om totalt 1 670 500 kr, vilket motsvarar 41% av den totala projektbudgeten. Denna medfinansiering inkluderar både kontanter (400 000 kr) och in-kind bidrag (1 270 500 kr) Projektsammanfattning Målsättningen med det föreslagna projektet är att utveckla ett värdebaserat perspektiv på det svenska materialsystemet, något som väsentligen saknas idag, både i Sverige och internationellt (i princip all data är idag volymbaserad, dvs diskuterar enbart ton och m 3 ). För alla de viktiga materialkategorierna kommer dagens värdeläckage från jungfrulig råvara till återvunnet material kartläggas, och förbättringsåtgärder kvantifieras. Ett värdebaserat perspektiv är strategiskt viktigt för Sverige av tre skäl: 1) Det kommer synliggöra dagens stora förluster i materialsystemet och göra materialanvändning till en ekonomisk och industriell fråga, inte bara en miljöfråga, 2) Det möjliggör ekonomiskt avvägda prioriteringar vad gäller materialflöden och återvinning från politik och näringsliv, vilket ofta saknas idag, 3) Det kommer att stimulera innovation; Sveriges ambition borde vara att bygga en lika stark position inom sekundärmaterial som vi redan har inom primärmaterial. Motivering ÅIs uppfattning är att projektet mycket väl möter kriterierna för att bli ett enskilt projekt: Enskilt projekt. Projektet möter mycket väl de kriterier som listas i RE:Sources lathund: 1) Det gynnar många aktörer eftersom ny värdefull kunskap kommer att göras offentlig, 2) Det stöder starkt Re:Source effektlogik eftersom det kommer att bidra till att värdeförluster och värdeförbättringsmöjligheter i materialsystemet tydliggörs, samt bidra till att höja innovationstakten i att fånga dessa möjligheter, 3) Det stärker innovationsinfrastrukturen eftersom det kommer att bidra med kritisk kunskap som är svår för enskilda företag att själva utveckla. 4) Projektets aktörskonstellation är högst relevant eftersom återvinningsföretagens kunskaper är helt avgörande för att förstå vilka värdeläckagen är idag och hur de bäst kan åtgärdas. Som förklaras nedan deltar alla de stora privata återvinningsföretagen i projektet på senior nivå. Därtill deltar NCC, Electrolux, McDonalds, och SSAB, Tillsammans täcker dessa företag många delsegment inom de resursintensiva värdekedjorna. Detta gör det svårt för ÅI att se att en utlysning skulle ge ett bättre resultat. 3

Bilaga 8d Projektets relevans. Jämfört med RE:Sources målsättning om att minimera och nyttiggöra avfall genom att stödja innovationer som kan bidra till ett effektivare resursutnyttjande så tror vi projektet är ytterst relevant. Om företag skall kunna ägna sig åt sådana innovationer och sådant nyttiggörande måste ett första steg vara att förstå vilka ekonomiska värden som finns att fånga i olika delar av materialsystemet. Precis detta kommer projektet att bidra med. För myndigheter och politiker kommer projektet kunna bidra till ny kunskap on hur ett värdebaserat och mer effektivt materialsystem skulle kunna utformas och stimuleras. Projektets nyhetsvärde. Vi tror projektet kommer att ha ett stort nyhetsvärde. Hur många miljarder kr förloras varje år i materialsystemet? Vilka är de 5 mest effektfulla åtgärderna Sverige kan genomföra för att slå vakt om dessa värden? Hur många ton CO2 kan undvikas genom en effektivare materialhantering?. Alla dessa frågor med högt nyhetsvärde, och många därtill, kommer projektet att kunna besvara. Men än viktigare är att projektet lyfter hela det värdebaserade perspektivet som sådant: När vi testat projektidén med relevanta intressenter (industriföretag, regeringskansliet, Naturvårdsverket, den SOU om cirkulär ekonomi som pågår, andra branschföreningar) så har gensvaret varit överväldigande positivt och intressenivån mycket hög. Även internationellt saknas detta värdeperspektiv, och vi tror därför att nyhetsvärdet är stort även utanför Sveriges gränser. Bakgrund I Sverige och Europa har förbättrad materialåtervinning och cirkulär ekonomi på goda grunder blivit ett prioriterat område för miljö- och näringspolitiken de senaste åren. Det ses som ett sätt att minska den avsevärda miljöpåverkan som orsakas av vår materialanvändning, att minska importberoendet, att öka tryggheten i materialförsörjningen, att skapa fler lokala jobb (sekundärproduktion är väsentligt mer arbetsintensiv än primärproduktion), samt att öka den ekonomiska tillväxten. Jämfört med de flesta andra länder har Sverige kommit en bit på väg när det gäller att skapa ett sådant cirkulärt materialsystem. Men även Sverige har en lång väg kvar att gå innan materialsystemet är cirkulärt: fysiskt och kemiskt kan de flesta icke-organiska material återanvändas oändligt många gånger, så länge tillsatser och blandningar som förstör materialegenskaperna undviks, men detta är fortfarande långt från dagens verklighet även i Sverige. Ett stort kunskapsgap som håller tillbaka utvecklingen mot ett cirkulärt svenskt materialsystem i Sverige och Europa är att det inte finns ett ekonomiskt och värdebaserat faktaunderlag kring materialflöden. Den statistik som finns fokuserar på volymperspektivet, det vill säga följer ton och m 3 genom systemet. Däremot saknas till stor del värdeperspektivet i den svenska statistiken (och i alla andra länder vi känner till). Såvitt ÅI och dess medlemsföretag känner till finns det helt enkelt ingen systematisk översikt över hur stora värdeförlusterna är i det svenska materialsystemet och var de uppstår, vad en realistisk ambitionsnivå är för att se till att material av som regel hög kvalitet utnyttjas på bästa sätt och därmed minskar dagens stora spill - och vilka de viktigaste åtgärderna är för att behålla en större andel av värdet. En europeisk studie 1 beräknade 2015 kvoten mellan den europeiska försäljningen av sekundärmaterial och primärmaterial till blygsamma 5 procent. Detta är ett första grovt mått på hur mycket av materialvärdet som bibehålls i Europa i genomsnitt under en användningscykel. Sannolikt är värdeförlusterna mindre än 95% i Sverige, men ingen vet. SCB har vissa data kring de 1 Growth Within a circular economy vision for a competitive Europe. McKinsey, Deutsche Poststiftung, Ellen MacArthur Foundation, 2015 4

Bilaga 8d ekonomiska värden som exporteras och importeras. Det finns därutöver undersökningar och prispunkter kring enskilda material, men det saknas information och data på nationell nivå tvärs över de stora materialkategorierna. Det är mycket olyckligt, av flera skäl: 1. Värdeperspektivet är mer relevant än volymperspektivet för att bedöma hur långt ett land kommit i resan mot ett cirkulärt materialsystem. För många materialkategorier är det stora skillnader mellan den volymandel som återvinns och värdeandelen. Värdeandelen är ofta väsentligt lägre eftersom det återvunna materialet nedgraderas av smuts, blandningar och tillsatser, och därför bara kan användas till mer lågvärdiga applikationer. Flera plast- och papperskategorier är bra exempel på detta, liksom byggsektorn (mycket rivningsavfall och byggavfall materialåtervinns, men främst som blandade fyllnadsmassor - klassningen som konstruktionsmaterial ger nämligen effekten att deponiskatt på 500 kr/ton inte tas ut). Volymfokuset riskerar helt enkelt att få politiker och näringsliv att tro att Sverige kommit mycket längre än vi gjort inom materialåtervinning, vilket gör att materialåtervinningen inte får så mycket intresse och prioritet som den borde. 2. Volymfokuset gör materialåtervinning till en miljöfråga mer än en industriell och ekonomisk fråga: Det är svårt att få uppmärksamhet kring en bättre materialhantering som en ekonomisk prioritet för Sverige, eftersom det idag inte finns några siffror på hur mycket en bättre materialhantering skulle betyda för den svenska ekonomin. Det är högst troligt att detta innebär en hämsko för innovationstakten vad gäller materialåtervinning, eftersom det inte är transparent för näringsliv och forskare vilka ekonomiska värden som finns att ta tillvara. 3. Volymfokuset gör det vidare svårt att prioritera olika förbättringsområden inom materialhanteringen mot varandra detta eftersom det saknas en rättvisande valuta för att jämföra olika åtgärder mot varandra. Detta innebär att det är svårt att formulera faktabaserade nationella strategier och regelverk som styr mot en mer effektiv materialhantering. Sammanfattningsvis är det svårt att hävda att det i Sverige idag finns en gemensam och konkret bild av vilka de stora problemen i materialsystemet är, vilken riktning materialsystemet borde röra sig i, och vilka de prioriterade åtgärderna borde vara. Därför är det svårt även för de politiker, företagsledare och opinionsbildare som vill sträva mot ett mer cirkulärt materialsystem att mera precist veta vad de skall argumentera för. För energisystemet, som en jämförelse, är riktningen väsentligt tydligare. Detta är förmodligen en viktig förklaring till att övergången till ett hållbart energisystem går väsentligt snabbare. Mål och slutprodukter Målet med det föreslagna projektet är att ta Sverige ett första stort steg mot att råda bot på den situation som beskrivs ovan, det vill säga syftet är att utveckla ett värdebaserat perspektiv på det svenska materialsystemet. I mer detalj innebär detta att för var och en av de viktigaste 6-8 materialkategorierna i Sverige utveckla tre viktiga insikter: A. Kartlägga värdeläckaget. Förstå hur stor del av värdet som försvinner genom att bara delar av materialet återvinns, och genom att det material som återvinns är värt avsevärt mindre per kg än det jungfruliga på grund av föroreningar och materialblandning. Detta kommer att ge en tydlig översikt av problemen per materialkategori, uttryckt i värdetermer. Bild 1 nedan illustrerar förenklat hur resultatet kan se ut för respektive materialkategori. De första intervjuer som gjorts indikerar ett stort värdeläckage även 5

Bilaga 8d inom effektiva och välskötta materialkategorier. Wellpapp är ett exempel på en kategori som ofta ses som optimerad och effektiv. Ändå visar en preliminär uppskattning att 40-45 procent av volymen inte kommer tillbaka, och de volymer som kommer tillbaka är värda 15-20 procent mindre per ton på grund av sämre materialegenskaper. Totalt försvinner alltså mer än hälften av värdet även i denna kategori, som är en av de bättre. Vad gäller andra kategorier är även volymläckaget stort. Vad gäller fosfor, till exempel, uppskattas att mindre än 20 procent av den fosfor som finns i avfallsslam idag återförs till jordbruksmark, medan 80 procent hamnar som sluttäckning av deponier. De största miljöimplikationerna av värdeläckage som dessa kommer också identifieras framför allt kommer implikationer för utsläppen av växthusgaser att kvantifieras. B. Kartlägga rotorsaker till värdeläckagen. Det är ofta inte trivialt att säga varför ett visst värdeläckage uppstår. Till exempel kan det bero på hur produkter designas, tillverkningsprocessens utformning, i vilket land produkten tillverkats, eller vilken teknologi för återvinning som används. Studien kommer därför så långt möjligt klargöra grunderna till värdeläckagen. C. Åtgärder för att minska värdeläckaget. För varje materialkategori blir uppgiften att identifiera de 4-5 mest verkningsfulla åtgärderna för att minska värdeläckaget, som förenklat illustreras i bild 2 nedan. Exempel skulle kunna vara att utveckla logistiksystemen för wellpapp och plast, att investera i FoU för att bättre kunna särskilja koppar från stålskrot, att arbeta för att standardisera plastblandningarna inom förpackningsplast, och så vidare. Dessa möjliga åtgärder kommer så långt möjligt att kvantifieras både utifrån hur mycket värdeläckage som varje åtgärd kan hindra, och vad kostnadseffektiviteten i varje åtgärd är. Vissa av lösningarna kommer inte vara möjliga för Sverige att på egen hand adressera, till exempel de som handlar om hur importerade 6

Bilaga 8d produkter designats. Projektet kommer att använda vad vi kallar en kam-ansats för att täcka det svenska materialflödet: Å ena sidan måste arbetet täcka in alla de viktiga materialkategorierna (metaller, plaster, papper, mat, näringsämnen, betong, et cetera). Å andra sidan består var och en av dessa kategorier av ett antal olika material, som har helt olika karakteristik och som måste betraktas och analyseras separat. Papper delas till exempel ofta upp i wellpapp, finpapper, journalpapper, tidningspapper, och kartong. Projektet kommer att hantera alla de stora materialkategorierna (till exempel papper) för att vara komplett, och också göra djupdykningar/lägga till kam-ben i 1-2 konkreta material (till exempel wellpapp) i varje kategori. ÅI tror att det är bästa sättet att dels kunna måla upp den stora bilden, men också ge en rättvisande bild mer i detalj. När resultaten från stegen A, B, och C summeras upp över alla de stora materialkategorierna tror vi att ett mycket intressant perspektiv kommer att växa fram. Till exempel kommer 5%-kvoten ovan kunna beräknas för Sverige 2 (det vill säga hur mycket av materialvärdet som behålls i en användningscykel), och studien kommer kunna svara på frågor av typen vilka är de 5 största problemen i det svenska materialsystemet från ett ekonomiskt perspektiv?, vilka är de mest kostnadseffektiva sätten på vilka Sverige skulle kunna förbättra sitt materialsystem?, vilken del av lösningen kan Sverige på egen hand arbeta fram och vilken del kräver internationellt 2 Troligen kommer kvoten vara väsentligt högre än 5% för Sverige 7

Bilaga 8d samarbete?. Se bild 3 för en illustration över hur läckagen kan beskrivas. I de fall där det finns en konflikt mellan miljönytta och kostnadseffektivitet (en mycket vanlig situation) kommer man att kunna ha en faktabaserad diskussion där ekonomisk merkostnad vägs mot miljönytta och där kostnadseffektiviteten i att åstadkomma olika miljönyttor kan vägas mot varandra. En annan vanlig slutsats kommer troligen att vara att en åtgärd inte är lönsam idag men att den kan göras lönsam genom teknikutveckling, vilket också är en viktig insikt. En annan viktig typ av insikt som framkommit i de förberedande intervjuer som genomförts är att kraven på materialåtervinningssystemen ökar i snabb takt när resursflödena blir mer cirkulära. Låt oss exemplifiera med stålflödet: i varje användningscykel ökar kopparhalten i stålet något. Det är idag inget problem eftersom inblandningen av jungfruligt stål utan koppar är så stor. Men när en högre och högre andel av stålet är återvunnet ackumuleras koppar, med negativa konsekvenser för materialegenskaperna. Kraven på att hålla stålet rent från koppar är alltså mycket högre i ett system som är på väg att bli cirkulärt än i ett linjärt växande system. Och när kopparhalten väl ackumulerats är det i princip omöjligt att minska den igen, utan att späda ut med än mer jungfruligt stål. En liknande effekt kan observeras inom flera papperskategorier: tidigare sade man som en tumregel i branschen att en pappersfiber kunde cirkulera 5-7 gånger genom systemet. Idag är den kvoten snarare nere på 3-4, eftersom den negativa tillväxten innebär en mindre utspädningseffekt av färskfiber, och därmed blir kvalitetsproblemen med returfibern mer påtagliga. Att tidigt förstå och stoppa denna typ av ackumulering av värdeförstörande föroreningar i våra stora materialflöden kommer att vara kritiskt för att kunna skapa ett cirkulärt system. En komplexitet som adresseras i detta projekt är en konsekvens av marknadsekonomin. Det är tillgång och efterfrågan som i grunden sätter ett värde på både en komponent och ett material som klassats som avfall. En köpare vet att avfallsinnehavarens alternativ, energiåtervinning eller deponering kostar från ca 500 kr/ton. Tillstånd att hantera avfall eller en godkänd process för att göra en produkt av ett avfall krävs. För väl etablerade återvinningsprocesser och material som koppar är skillnaden mellan värde för innehavare och köpare liten, också beroende på att det finns återvinningstekniker som gör att föroreningar ofta spelar liten roll. För exv. 8

Bilaga 8d termoplaster är situationen en annan. Priset som en återvinnare kan få för en renad fraktion som kan blandas med 80 % jungfruligt material är ofta inte mer än 2000 kr/ton vilket ofta är mindre än 20 % av priset för jungfruligt material. Sorterings och reningsprocesser för plaster är svårare och dyrare än för de flesta metaller. Som nämnts ovan kommer också effekten och kostnadseffektiviteten i varje förbättringsåtgärd att kvantifieras. De kommer troligen att sammanfattas tvärs alla materialkategorier i en kostnadskurva av det slag som beskrivs i bild 4. Denna information kommer att vara mycket värdefull för industrin och politiken, eftersom det innebär en listning av samtliga de stora förbättringsområden studien har identifierat, rankade från de mest kostnadseffektiva till de minst kostnadseffektiva. Liknande kostnadskurvor finns på global basis för CO2 och färskvatten, och har visat sig mycket användbara för att driva debatten framåt. Därefter kommer projektet utveckla sin syn på vilka slutsatser Sverige borde dra från denna faktabas: D. Vision/målsättning för Sverige. Vad borde Sverige sträva efter vad gäller sitt materialsystem? Hur kan ett mer effektivt materialsystem stödja arbetet med att uppnå de svenska miljömålen och FNs hållbarhetsmål? Hur kan man beskriva målsättningen på ett begripligt men ändå korrekt sätt, som även lekmän kan relatera till? År 2008 beslutade EU om de s k 20/20/20 -målen 3 för de förändringar som skulle ske inom Europas energisystem till år 2020, vilket var ett slagkraftigt och enkelt sätt att kommunicera en inriktning. Kan något liknande formuleras för materialsystemet? ÅI vill utifrån faktabasen stimulera en debatt kring vilken Sveriges strategiska inriktning och målsättning bör vara. Frågor som kommer att belysas är hur man kan öka materialåtervinningen och användningen av återvunna råvaror, hur man kan stimulera cirkulära materialflöden, hur man skall tänka beträffande organiska material respektive icke-organiska, hur långt Sverige kan komma på vägen mot ett självförsörjande 3 20% lägre växthusgasutsläpp, 20% högre energieffektivitet, 20% förnyelsebar energi 9

Bilaga 8d materialsystem där materialen cirkulerar rena gång på gång genom ekonomin, och så vidare. E. Rekommendationer. Sverige är idag långt ifrån den vision som kommer målas upp i punkt D ovan, och det kommer ta decennier att komma till ett fullt ut hållbart materialsystem. Därför kommer ÅI också utveckla kortsiktiga rekommendationer / prioriterade områden, som relaterar till dagens diskussioner och regelverk, och som kan implementeras på något eller några års sikt. Exempel är vilka värdeläckage Sverige de närmsta åren bör prioritera att adressera, hur svenska initiativ hänger ihop med internationella, vilka frågor Sverige borde driva i EU, vilka de viktigaste tekniksatsningarna är, och så vidare. Alla slutprodukterna ovan kommer sammanställas till en rapport, som kommer att kunna användas av alla intressenter i den svenska debatten: politiker, myndigheter, företag, akademiker. Denna rapport kommer att innehålla metodik och data så att resultat kan granskas och diskuteras. Resultat kommer också att publiceras i en vetenskaplig tidskrift för att därigenom ses som fullt ut legitim också i vetenskapliga och akademiska kretsar. Projektet och rapporten kommer att presenteras vid en öppen workshop i slutet av projektperioden som en av flera kommunikationsaktiviteter. Såvitt ÅI känner till saknas kunskap om ett mer värdebaserat perspektiv på materialsystemet även i andra jämförbara länder. ÅI tror därför att intresset för studien kommer att vara mycket stort även utanför Sverige. Insikten att Europa måste röra sig i riktning mot ett mer värdebeständigt materialsystem finns idag i de Europeiska institutionerna (EU-kommissionen, Europaparlamentet och det Europeiska Rådet), men takten i att sätta effektiva styrmedel på plats är låg. ÅIs bedömning är att ett tydliggörande av värdeperspektivet enligt det upplägg som diskuteras här - skulle vara av stor betydelse även på Europa-nivå. Det skulle klargöra den ekonomiska förbättringspotentialen i materialsystemet, och göra debatten till en fråga om ekonomi, jobb och tillväxt lika mycket som en fråga om miljö. Vi ser denna studie som ett första stort steg på Sveriges och Europas resa mot ett mer värdebeständigt materialsystem. Studien kommer troligen att behöva följas av ett flertal andra studier de närmsta åren, till exempel kunde SCB utveckla statistiska metoder att följa utvecklingen över tid, djupdykningar i fler materialkategorier kan genomföras, och studier för att komma åt de internationella förbättringsmöjligheterna kan genomföras. Sammanfattningsvis bedömer ÅI att den primära effekten av detta projekt kommer att vara att myndigheter, politiker och företag i högre utsträckning kommer att betrakta materialfrågorna som ekonomiska och industriella frågor, att fokus på dessa frågor ökar eftersom det blir tydligt vilka stora värden som står på spel, och att innovationstakten därför ökar. Genomförande Projektplan Om projektfinansiering beviljas kommer arbetet att påbörjas så snart som möjligt redan underfebruari 2017 och bedrivas under 6 intensiva månader. Arbetet kommer att struktureras i fyra faser: A. Pilotfas/ förstudie (~3-4 veckor). 1) Utveckla ett detaljerat värdebaserat perspektiv för ett specifikt material (till exempel termoplaster), och använd detta första material som en pilot för att utveckla den detaljerade metodologin. Exempel på metodologiska frågor som kommer lösas under pilotfasen inkluderar: vilka datakällor kan/bör användas, 10

Bilaga 8d vilket exakt ramverk bör användas för att förstå rotorsakerna, hur bör man formulera en långsiktig vision jämfört med vad som är praktiskt genomförbart på några år sikt, hur kan studien bäst väga in olika miljöproblem från materialanvändningen, hur kan man särskilja svensk och internationell påverkan på materialflödena, samt hur analysen bäst hanterar sammansatta material? Materialproduktion och återanvändning är så komplexa frågor att en pilotfas är nödvändig för att få upp alla frågeställningar på bordet och skapa en fullt ut robust metodik. 2) I denna fas kommer också ett top-down perspektiv att tas fram tvärs alla stora materialkategorier, för att börja triangulera var de största värdeförlusterna finns och exakt vilka ytterligare djupdykningar projektet borde genomföra. 3) Inläsning av relevanta tidigare studier och rapporter. Pilotfasen kommer att avslutas med en workshop för de företag och forskare som deltar i projektet och ÅIs medlemsföretag. B. 5-7 ytterligare djupdykningar (~10-11 veckor). När metodiken väl färdigställts kommer 5-7 ytterligare djupdykningar inom andra materialkategorier att genomföras. Troligen kommer också 2-3 analyser för olika produktkategorier (till exempel vitvaror, elektronik) att genomföras, för att också förstå värdeläckage och förbättringsmöjligheter från ett produktperspektiv. Här kommer de tillverkande företagens expertis och kunskaper om värdekedjan att tas tillvara. C. Uppsummera, och utveckla vision samt rekommendationer (~6 veckor). Summera resultaten tvärs alla materialkategorier, och dra slutsatser. Utveckla ÅIs vision och rekommendationer baserat på faktaunderlaget. I denna fas kommer också en större öppen workshop att organiseras, för att ge en bredare grupp möjlighet att ge sin syn på resultaten, och påpeka eventuella brister eller tillägg som behöver göras. Denna workshop kommer att ordnas under maj månad i samband med ÅIs årliga stämma då många av ÅIs medlemsföretag ändå är på plats. D. Skriv rapport. (~4 veckor). Resultaten från projektet kommer löpande att dokumenteras, men de sista fyra veckorna kommer rapporten att finslipas. Redan under arbetets gång kommer också avstämningar att göras med andra viktiga aktörer inom det svenska materialsystemet, främst genom den referensgrupp som kommer att bildas (se nedan), men också med andra intressenter. En vetenskaplig artikel kommer också att skrivas och skickas in för granskning i en vetenskaplig tidskrift. Kommunikation och kunskapsspridning Stor vikt kommer att läggas på kommunikation och kunskapsspridning när resultaten färdigställts. Återvinningsindustrierna och de tillverkande företagen anser att ett värdeperspektiv i många fall är mer relevant än ett volymperspektiv när materialfrågor diskuteras, och därför ser projektdeltagarna framför sig att värdeperspektivet kommer att genomsyra en stor del av deras framtida kommunikation i dessa frågor. Mer riktade kommunikationsåtgärder kommer också att genomföras, till exempel pressreleaser, Almedalen, deltagande på konferenser, och debattartiklar. Specifikt, som nämnts ovan, kommer en öppen workshop anordnas i slutet av projektet för att kommunicera resultaten och ge möjlighet för en bredare grupp att ge synpunkter och diskutera implikationer. Resultaten kommer också att publiceras vetenskapligt. ÅIs erfarenhet är att det är så stort fokus på hållbarhetsfrågor i Sverige idag att nya relevanta perspektiv snabbt får stort genomslag. Genomförbarhet och risker Projektet har en mycket hög genomförbarhet: det angriper ett outforskat område, ett relevant analytiskt ramverk är under utveckling, och projektet har säkrat tillgång till de kompetenser som krävs för att kunna utföra arbetet med hög kvalitet. 11

Bilaga 8d Den risk som har identifierats är att redovisade fakta och slutsatser inte är förankrade när de publiceras, och därför inte mottas väl av alla intressentgrupper. Detta kommer att hanteras genom att projektet sätter upp en väl genomtänkt referensgrupp med representanter för de stora intressentgrupperna, och dessutom förankrar slutsatserna med nyckelindivider under projektets gång. Konstellation / organisation Projektet kommer att genomföras i samarbete mellan Återvinningsindustrierna, ett antal tillverkande företag (NCC, SSAB, McDonalds, Electrolux), den vetenskapliga världen (Prof Göran Finnveden och en akademisk referensgrupp), ÅIs medlemsföretag och Material Economics AB. Material Economics är en konsultfirma specialiserad på denna typ av strategiska frågor kring naturresurser och hållbarhet som startats av ett antal tidigare McKinsey konsulter. Grundare är Per-Anders Enkvist, som var en av de delägare som grundade McKinseys hållbarhets-practice och som mellan 2008 och 2015 var globalt ansvarig för allt McKinseys arbete kring näringslivsimplikationer av klimatförändringarna och den cirkulära ekonomin. Se bild 5 för en beskrivning av Material Economics kompetens för denna typ av projekt, och se CVn för projektets nyckelpersoner i appendix. Sammantaget tror vi att denna konstellation innehåller de nyckelkompetenser som projektet behöver tillgång till. Konkret kommer arbetet att organiseras enligt följande: En arbetsgrupp kommer att bildas, bestående av en projektledare och 2 konsulter på heltid från Material Economics, med stöd från Återvinningsindustriernas kansli. ÅIs ordförande Anders Wijkman betraktar detta som ett strategiskt mycket viktigt projekt för Sverige och Europa och har åtagit sig att personligen investera 2-300 timmar i detsamma. Per-Anders Enkvist och Anders Wijkman kommer gemensamt att leda projektet, och ha regelbundna interaktioner med arbetsgruppen 12

Bilaga 8d Professor Göran Finnveden kommer att vara akademisk rådgivare till projektet, och säkra att projektet har tillgång till den senaste forskningen, har en rigorös metodik, undviker att återuppfinna hjulet, samt kommer att lotsa projektet genom en akademisk publiceringsprocess. För detta har Göran Finnveden avsatt i genomsnitt 3 timmar per vecka under de 6 månader som projektet löper. Därtill har en akademisk referensgrupp formaliserats, bestående av Göran Finnveden (professor miljöstrategisk analys, KTH, med lång erfarenhet av avfallshanteringsfrågor i Sverige), Mats Eklund (professor, industriell miljöteknik, LiTH, som forskar kring hur systemperspektiv kan användas för ett verkningsfullt miljöarbete), Staffan Laestadius (professor emeritus, industriell utveckling, KTH, som fokuserar sin forskning till långsiktiga tekniska och industriella omvandlingar relaterat till hållbarhet), och Anne-Marie Tillman (professor, Energi och Miljö, Chalmers, som forskat mycket kring livscykelanalyser och systemgränser). Dessa fyra professorer representerar tillsammans miljö-, resurs-, och industriperspektiven, och är alla välrenommerade och välpublicerade inom sina respektive fält. Den akademiska referensgruppen kommer att träffas 3-4 gånger under projektets gång, och därtill läsa utkast av rapporten och ge synpunkter. Totalt en tidsinvestering på 20 timmar per professor. En bredare referensgrupp kommer också att bildas med representanter från andra branschföreningar, företag, och myndigheter. Referensgruppen kommer att utses när projektfinansiering har säkrats, men intresset från de aktörer vi hittills diskuterat projektet med är högt. De tillverkande företagen och ÅIs medlemsföretag kommer att bidra med expertis och data kring de materialflöden respektive bolag ägnar sig åt. De kommer också att delta i problemlösnings-diskussioner kring förbättringsmöjligheter, förmedla kontakter till sitt bredare nätverk av expertis, samt ge kommentarer på utkast av rapporten. En styrgrupp kommer att bildas bestående av följande medlemmar: Christer Forsgren (Stena Recycling), Mårten Widlund (Suez Recycling), Sebastian Wessman (Hans Andersson Recycling), Felix Lindberg (Lindberg & Son), Pär Larshans (Ragn-Sells), Anders Wijkman (ordförande ÅI), samt Britt Sahleström (VD ÅI). Detta är en mycket senior styrgrupp med god representation från de större återvinningsföretagen i Sverige, vilket är en god garant för kvaliteten i arbetet och förankringen i industrin. Styrgruppen kommer att träffas var tredje vecka. Projektet har även goda kontakter med internationellt ledande expertis inom området, och kommer att använda dessa kontakter som en informell referensgrupp. Detta gäller till exempel Janez Potocnik (fd EU-kommissionär med ansvar för cirkulär ekonomi och nu co-chair i International Resource Panel) och Michael Braungart (professor i kemi och en ledande tänkare inom det som brukar kallas den cirkulära ekonomin) Även efter att rapporterna sammanställts är ambitionen att de kommer att diskuteras och kommuniceras som en del av ÅIs löpande arbete, till exempel i Almedalen, genom debattartiklar och seminarier, i den akademiska världen, och i vidare diskussioner med regering och myndigheter. Budget och medfinansiering Den totala projektbudgeten inklusive medfinansiering är 4 084 350 kr exklusive moms. Det belopp som söks från RE:Source är 2 413 850 kr exklusive moms. Det innebär att projektet säkrat en medfinansiering om totalt 1 670 500 kr, vilket motsvarar 41% av den totala projektbudgeten. Denna medfinansiering inkluderar både kontanter (400 000 kr) och in-kind bidrag (1 270 500 kr) 13

Bilaga 8d Nedan redogörs för samtliga bidrag till projektet, och hur dessa medel kommer att användas: Finansiering In-kind bidragen som säkrats till projektet uppgår totalt till 1 270 500 kr exklusive moms och ser ut som följer: Organisation Timmar Timpris (kr) Totalt (kr) ÅI* 300 825 247 500 Ragn-Sells 120 825 99 000 Stena Recycling 120 825 99 000 Suez 120 825 99 000 Övriga bolag** 880 825 726 000 Summa 1 270 500 *Återvinningsindustriernas tidsinvestering delas upp på Anders Wijkman 200 timmar och ÅIs kansli 100 timmar ** 1) Uppstarts-workshops: 2 workshops à 8 timmar med 25 deltagare, totalt 400 timmar, 2) Slutworkshop med flertalet ÅI medlemmar: 4 tim med 60 deltagare, totalt 240 timmar, 3) Företagsintervjuer: 20 st x 2 timmar, totalt 40 timmar 4) Diverse insatser 120 timmar. 5) 20 timmar vardera för McDonalds, NCC, SSAB, Electrolux. Total summa 880 timmar. Kontantbidragen ser ut som följer. Beloppet från ÅI och medlemsföretagen är förankrat och godkänt av respektive organisation. Kontanter Organisation (kr) RE:Source 2 413 850 ÅI+medlemsföretag 400 000 Summa 2 813 850 Användning In-kind budgeten kommer att användas enligt ovan och redovisas inte igen här. Kontant-budgeten kommer framför allt användas till att täcka personalkostnader för det konsultbolag som kommer att driva projektet, men även till kostnader för tryck, workshops och resor, och ser ut enligt nedan (exklusive moms). Lönekostnader har beräknats genom en schablonkostnad på 825 kr per timme vilket dock inte motsvarar faktiska kostnader. Timmar Timpris (kr) Totalt (kr) Senior projektledare (40%) 396 825 326 700 Projektledare (100%) 990 825 816 750 Konsult (100%) 990 825 816 750 Konsult (75%) 740 825 610 500 Akademiker** 138 825 113 850 Övriga kostnader* 129 300 Totalt 2 813 850 14

Bilaga 8d * Övriga kostnader är framför allt tryck (uppskattat till 20 000 kr), kostnader för seminarier och workshops (uppskattat till 100 000 kr) samt resekostnader inom Sverige (resterande belopp) ** 3 professorer (Anne-Marie Tillman, Staffan Laestadius, Mats Eklund) som lägger 20 timmar vardera. Göran Finnveden som lägger i genomsnitt 3 timmar per vecka under projektets 26 veckor, dvs 78 timmar. Totalt 138 timmar * * * Sammanfattningvis är de deltagande organisationernas syn att detta är ett strategiskt viktigt projekt för Sveriges resurshushållning, och ser fram emot RE:Source beslut. Alla deltagande organisationer står till RE:Source förfogande för uppföljningsfrågor och detaljeringar. 15

Bilaga 8d CV nyckelpersoner: Per-Anders Enkvist Per-Anders Enkvist är grundare och VD för Material Economics, en konsultfirma specialiserad på strategiska frågor kring naturresurser och hållbarhet. Under åren 1999-2015 arbetade Per-Anders på McKinsey & Company, från och med 2008 som partner i McKinseys hållbarhetspractice, som han var med och grundade. Åren 2008-2015 var han globalt ansvarig partner för allt McKinseys arbete kring climate change, och en av två globalt ansvariga partners för McKinseys jobb kring den cirkulära ekonomin. Exempel på hans projekterfarenhet inkluderar: Kostnadskurve-projekt för minskade CO2-utsläpp. Per-Anders utvecklade McKinseys metodik för kostnadskurvor för minskade CO2 utsläpp, en metodik som sektor för sektor identifierar de stora möjligheterna att minska utsläppen, och kvantifierar hur mycket varje möjlighet kan minska utsläppen, och till vilken kostnad per ton undvikna utsläpp. Denna metodik visade sig så användbar att McKinsey totalt använt den i 31 länder, samt gjort tre globala versioner av kurvan. I vart och ett av dessa projekt samarbetade McKinsey med 20-40 lokala företag för att kvantifiera möjligheterna. Koncern- och BU-strategiprojekt kring hållbarhet för en lång rad företag i olika branscher (till exempel el, olja, aluminium, private equity, industriell utrustning) inklusive frågor kring tillväxtmöjligheter, regleringsmässiga risker, möjligheter att minska footprint, och så vidare. Green growth projekt för ett asiatiskt land, där McKinsey utvecklade moderna sektorstrategier för landets stora sektorer, och vägde samman hållbarhetsaspekter med ekonomisk tillväxt. Cirkulär ekonomi. Projekt för företag och stiftelser för att kvantifiera nyttan i en cirkulär ekonomi samt utveckla företagsstrategier för cirkulär ekonomi. Per-Anders publikationer inkluderar: A cost curve for greenhouse gases, artikel i McKinsey Quarterly 2007. Citerad med helsidesartiklar i The Economist, WSJ, National Geographic, DN, die Welt, och manga andra tidningar. Fick the Emerald Award som en av de mest inflytelserika artiklarna i affärspress. Growth Within a circular economy vision for a competitive Europe. Rapport som McKinsey publicerade i samarbete med Ellen MacArthur foundation och Deutsche Post Foundation. Denna rapport citerades flitigt i EU-kommissionens Circular Economy Package som lanserades i december 2015. A Good Disruption. Bok kring hållbarhet och teknik, som publicerades i oktober 2016. Per-Anders har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik från Chalmers, och en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Göteborg. Han bor utanför Stockholm med sin fru och tre barn. 16

Bilaga 8d CV nyckelpersoner: Göran Finnveden, born 1961 Current position and affiliation: Since 2007, Professor in Environmental Strategies Research and since 2011 Vice-president for Sustainable Development, KTH Royal Institute of Technology Education, degree(s): MSc in Chemical Engineering, KTH, 1989. Eng Lic in Applied Electrochemistry, KTH, 1996. PhD in Natural Resources Management, Stockholm University, 1999. Docent in Industrial Ecology, KTH, 2003 Previous positions, examples: Researcher and area responsible at IVL Swedish Research Institute, 1988-1998. Part time PhD student KTH 1995-1996 and Sockholm University 1997-1998. Researcher and Research leader at Swedish Defence Research Agency 1999-2005. Head of Division of Environmental Strategies Research at KTH 2003-2011, Vice Head of Department of Urban Planning and Environment at KTH, 2005-2011. Leadership/PI etc. of research projects and programs: Currently leading (together with Åsa Svenfelt) the Formas-funded strong research environment: Beyond GDP growth: scenarios for a sustainable built environment (main applicant) (2013-2018). Leader of project on sustainability assessment within the Vinnova funded excellence-center Center for sustainable Communications (2007-2017). Leader of workpackage within the Swedish EPA funded project PRINCE (Policy Relevant Indicators for National Consumption and Environment) (2015-2017). Commissions (examples): Member of the Swedish Government s Scientific Council for Sustainable Development (2015-). Member of the Scientific Advisory Board of the Joint Programme Initiative Urban Europe (2012-). Member of the board of the International Sustainable Campus Network (2016- ). Member of the editorial board (or equivalent) of The International Journal of Life Cycle Assessment, Journal of Cleaner Production, Progress in Industrial Ecology, and Sustainable Production and Consumption. Research training: Have supervised seven PhD student to Doctoral exam as main supervisor and six as assistant supervisor. Currently supervising three PhD students. Have worked together with a larger number (>10) of post-docs. Impact: According to Google Scholar more than 10.000 citations and an h-index of 43. Publications: 84 according to Scopus. Selected publications from 2016 are listed below: Ekener, E., Larsson, A., Finnveden, G., and Sandin, P. (2016): Operationalising and incorporating ethical considerations into a tool for multi-criteria decision making. International Journal of Multicriteria Decision Making. In press Ekvall, T., Azapagic, A., Finnveden, G., Rydberg, T., Weidema, B.P., Zamagni, A. (2016): Attributional and Consequential LCA in the ILCD guidelines. International Journal of Life Cycle Assessment, 21, 293-296. Finnveden, G., Arushanyan, Y. and Brandão, M. (2016): Exergy as a measure of resource use in life cycle assessment and other sustainability assessment tools. Resources, 5, 23 Isacs, L., Finnveden, G., Dahllöf, L., Håkansson, C., Petersson, L., Steen, B., Swanström, L. and Wikström, A. (2016): Choosing a monetary value of greenhouse gases in assessment tools. Journal of Cleaner Production, 127, 37-48. 17

Bilaga 8d Ljunggren Söderman, M., Eriksson, O., Björklund, A., Östblom, G., Ekvall, T., Finnveden, G. Arushanyan, Y. and Sundqvist, J.-O. (2016): Integrated Economic and Environmental Assessment of Waste Policy Instruments. Sustainability, 8, 411. Soimakallio, S., Brandão, M., Ekvall, T., Cowie, A., Finnveden, G., Erlandsson, M., Koponen, K. and Karlsson, K.-E. (2016): On the validity of natural regeneration in determination of land-use baseline. International Journal of Life Cycle Assessment, 21, 448-450. Sörme, L., Palm, V. and Finnveden, G. (2016): Using E-PRTR data on point source emissions to air and water First steps towards a national chemical footprint. Environmental Impact Assessment Review, 56, 102-112. Wangel, J., Wallhagen, M., Malmqvist, T. and Finnveden, G. (2016): Certification systems for sustainable neighbourhoods: What do they really certify? Environmental Impact Assessment Review, 56, 200-213. 18

Bilaga 8e

Bilaga 8e

Bilaga 8e

Bilaga 8e

Bilaga 8e

Bilaga 8e

Bilaga 8e

Bilaga 8e

Bilaga 8e

Bilaga 8f möte 2017-02-16 Beslutsunderlag för enskilt projekt inom Innovationsprogrammet RE:Source Samverkan Attraktionskraft för framtiden Projektfakta Projektledare: Peter Skogh Organisation: Tekniska Museet Email: Peter.skogh@tekniskamuseet.se Projekttid: 2017-03-01 2019-12-31 År 2017 År 2018 År 2019 Summa Sökt belopp* 300 000 300 000 300 000 900 000 Medfinansiering Total projektbudget 5 776 000 7 801 000 7 801 000 21 378 000 Kommentarer från ledningsgruppen Projektet är ett enskilt projekt hos RE:Source för att det o gynnar många aktörer inom området o är en aktivitet som stödjer effektlogiken för att uppnå programmålen. o är av strategisk karaktär, programövergripande och har ett bredare perspektiv i grunden. o stärker innovationsinfrastruktur snarare än specifika företag o är en aktivitet som inte tydligt lämpar sig eller stärks av att tas fram genom konkurrens i en utlysning. Projektet stärker projektportföljen i delar där det är tunt om projekt idag och bidrar till PM7 För att projektet ska stärka RE:Source innovationsområde så är det viktigt att villkora att utmaningen med hållbar resurseffektitvitet genomsyrar den verksamhet och projektet bedriver. I ansökan står det att tre teman ska väljas varje termin. Vi anser att utmaningen att allt ska bidra till en effektiv användning av resurser är ett skall krav och det är inom ramen för det som de tre aktuella temana ska väljas. En person från programledningen vill vara med i projektet och att besluta om vilka teman som blir aktuella varje termin Ansökan ligger under utredning om den kommer finansieras inom regeringens samverkansprogram. Om så blir fallet kommer inte några resurser sökas från RE:Source Kommentarer och medskick från Strategiska rådet SR bedömde ansökan vid deras möte i november 2016. De tycker att förslaget är bra och att vi behöver locka nästa generation. Däremot ansåg de att RE:Source kärnfrågor måste lyftas tydligare.

Samverkan Attraktionskraft för framtiden Bilaga 8f Möte 2017-02-16 Projektfakta Projektledare: Peter Skogh Organisation: Tekniska Museet Email: Peter.skogh@tekniskamuseet.se Projekttid: 2017-03-01 2019-12-31 År 2017 År 2018 År 2019 Summa Sökt belopp* 300 000 300 000 300 000 900 000 Medfinansiering Total projektbudget 5 776 000 7 801 000 7 801 000 21 378 000 *En ansökan om stöd från regeringens samverkansprogram ligger för utvärdering. Om den beviljas kommer inte några medel att sökas från individuella SIPar Projektsammanfattning (max 1000 tecken) Projektet syftar till att nå unga skolbarn och locka deras intresse för att utbilda sig inom naturvetenskap. Ett sätt att skapa förutsättningar för att attrahera framtidens kreativa. Projektet är en samverkan mellan Tekniska museet, Region Kronoberg, Linnéuniversitetet och Svenska Science Center föreningen. Projektet kommer etablera, genomföra och medialisera samarbeten med regioner, kommuner, näringsliv och skola i syfte att öka intresset för teknik och naturvetenskap i utvalda delar av Sverige. Maker Tour kommer genomföras som är en mobil uppsökande pedagogisk verksamhet som ger mervärde i klassrummet. Motivering Tillgången till rätt kompetens är en av de stora samhällsutmaningarna som kommer att påverka Sveriges och många andra länders konkurrenskraft under lång tid framöver. Enskilda projekt Projektet syftar till att ta fram utbildningsmaterial för skolbarn. Frågeställningarna utbildningsmaterialet ska rikta sig till en bred målgrupp och gynnar många aktörer inom området. Projektets relevans Projektet bidrar till att uppfylla RE:Source programmål 7 Duktiga entreprenörer, kapital och hög kompetens lockas till branschen. Projektet kommer kanaliseras genom verktyget kunskapsdialog samt syftar till att stärka följande resultat 2018 Innovationsområdet och dess utmaningar presenterade för målgrupper i grundskolan. Projektets nyhetsvärde Teknikämnet i skolan - behov av ett komplement till skolundervisningen Skolan lyckas trots en mängd initiativ dåligt med teknikämnet och elever till teknikprogrammet rekryteras idag bara ur en tredjedel av befolkningen fast arbeten finns, och de framtida behoven är stora. Teknikdelegationen, och nu senast KOOLT-undersökningen 1, 1 KOOLT - Kompetensförsörjning och långsiktigt teknikintresse, SKL, IVA och Sveriges ingenjörer 2015

Bilaga 8f Möte 2017-02-16 pekar på det nödvändiga i att förstärka och knyta ihop befintliga strukturer - från förskola till universitet, med t ex science center för att öka intresset för teknik och naturvetenskap och få fler att välja utbildning inom dessa områden. Det här förslaget är ett initiativ i den riktningen i form av mobil science center pedagogik för att nå hela landet. Nyfikenhet, inspiration och innovationskraft De satsningar som görs i skolan för att öka intresset för teknik, naturvetenskap och matematik är viktiga. Det finns dock behov att komplettera dessa satsningar med andra typer av lärande som väcker barns intresse och nyfikenhet på teknik, och ger dem verktyg att upptäcka och utveckla. Lärande som tar utgångspunkt i barnet och hjälper hen att hitta den egna motorn genom att visa att teknik är kul och ger barnet möjlighet att påverka sin omgivning och framtid. Det här förslaget erbjuder detta. Teknik är det ämne skolan lyckas sämst med Enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning och rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt är teknik det ämne skolan lyckas sämst med. Teknik är också enligt rapporten det ämne lärarna har sämst kunskap i, och sämst förutsättningar för att möta läroplanens mål. Den senaste Pisa-mätningen visar en förbättring från tidigare dystra resultat vad gäller elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap. Det betyder långt ifrån att vi kan luta oss tillbaka. Här behövs fortsatt satsningar för att nå bra nivåer. Framgångsfaktor ta till vara intresset i tidig ålder För att fler ska söka till teknik- och naturprogrammen på gymnasiet pekar KOOLT-rapporten på ett antal framgångsfaktorer. Till dem hör att ta till vara intresset för hur världen och saker fungerar i tidig ålder, redan från låg- och mellanstadiet, annars riskerar intresset att dala. Bra sätt att göra det är science center, en teknikpositiv kultur i kommunen och vikten av förebilder. Det här mobila förslaget flyttar den pedagogiken och andan till klassrummet och syftar till att strukturellt bygga broar till befintliga science centers där sådana finns. Lära genom att göra Science center är viktiga komplement till skolans i huvudsak teoretiska utbildning. I science center-pedagogiken står det entreprenöriella lärandet i fokus. Barn lär sig genom att göra med utgångspunkt i sin egen nyfikenhet. På så sätt ges fler och nya ingångar till att upptäcka och förstå matematik, teknik och naturvetenskap. Att science center gör skillnad framgår även av utvärderingen International Science Center Impact Study från 2014. 2 Det vi gör här är att erbjuda något som är möjligt för hela landet. Andra satsningar som nämnts Produktion 2030 har pekat på Teknikföretagens satsningar Teknikcollege och Tekniksprånget. Teknikcollege är en gymnasieutbildning. Ett teknikcollege etableras med en specifik inriktning på en ort under förutsättning att industri eller samhälle engagerar sig och förbinder sig att erbjuda bra praktikplatser och nära samarbete med Teknikcollege på den orten. Tekniksprånget är en eftergymnasial utbildning som riktar sig främst till dem som läst något annat än teknik och naturvetenskap på gymnasiet. Ingen av dessa satsningar riktar in sig på att påverka grundskoleelevernas intresse för teknik och naturvetenskap. 2 http://media.fssc.se/2014/06/iscis_final_report.pdf

Bilaga 8f Möte 2017-02-16 Bioinnovation pekar på att IVA kör ett stort projekt för att säkra framtidens kompetensförsörjning. Med den beskrivningen har vi inte hittat något annat än att IVA stöttar NTA skolutveckling. Tekniska Museet är en stiftelse och i styrelsen för stiftelsen sitter IVA, Svenska Uppfinnareföreningen, Sveriges Ingenjörer och Svenskt Näringsliv). Projektet Attraktionskraft för framtiden liksom dess föregångare Mot nya höjder är väl förankrat i museets styrelse och det är därför högst osannolikt att projektet skulle konkurrera med annan satsning av IVA. Teknikföretagen har en satsning som heter Teknikspanarna och här kan finnas synergier med det material som Teknikspanarna tagit fram och de utmaningar som kommer att skapas inom projektet Attraktionskraft för framtiden. Teknikspanarna saknar dock ett systematiskt sätt att få skolorna att använda materialet som tagits fram. Det publiceras på Teknikföretagens hemsida och är fritt för intresserade lärare att ladda ner och använda. En diskussion pågår mellan Teknikföretagen och Tekniska Museet men Teknikföretagens enhet för kompetensförsörjning är under omorganisation och har saknat chef sedan mitten av 2016 varför samarbetet inte konkretiserats i nuvarande version av projektbeskrivning för Attraktionskraft för framtiden. Den stora vinsten är, oavsett om barnet väljer att läsa teknik eller inte, om de upptäcker utforskandets glädje, hittar sin egen motor och ser möjligheten att genom sina egna handlingar påverka den värld det lever i. Det här initiativet syftar till att väcka den lusten Bakgrund SIP STRM har presenterat en undersökning som visar att gruvnäringen under den kommande 5 årsperioden är i behov av att anställa ingenjörer motsvarande det antal som totalt examineras från Luleå Tekniska Universitet under samma tidsperiod. Smartare Elektroniksystem genomförde under 2015 en behovsanalys med intervjuer av drygt 200 företag som visar på ett nyrekryteringsbehov (exkl. ersättning för pensionsavgångar och jobbbyte) av mer än 600 ingenjörer i bara dessa 200 företag. Smartare Elektroniksystems behovsägare utgörs av totalt ca 11 000 företag där de 200 intervjuade var ett slumpvis valda för att ge ett representativt urval av alla behovsägare. Situationen är liknande för andra teknikintensiva branscher. Sverige behöver fler ingenjörer. För att lyckas räcker det inte att erbjuda attraktiva utbildningar utan vi måste börja påverka ungdomar tidigt för att öka andelen gymnasiestuderande på teknik- och naturvetenskapliga programmen för att öka rekryteringsbasen till ingenjörsutbildningar. Mål Önskad effekt från projektet är att på sikt öka andelen elever som till gymnasiet väljer att läsa på teknik- eller naturvetenskapligt inriktade program. Projektbudgeten är beräknad för att den uppsökande verksamheten ska nå knappt 900 skolor (två klasser per skola) vilket summerar till ungefär 45 000 elever under de tre åren. Projektet specifika projektmål är: - Att stärka elevens tekniska självförtroende, öka lusten till eget utforskande och skapande - Att bidra till Sveriges långsiktiga kompetensförsörjning och framtidens made in Sweden

Bilaga 8f Möte 2017-02-16 - Att sprida resultatet till andra skolor i syfte att uppmärksamma teknik- och naturvetenskap samt att skapa uppmärksamhet om projektet och teknikämnet via kommunikation i bloggar, PR nationellt och lokalt, sociala medier Genomförande Konkret består projektet av två delar. En uppskalning av den så kallade Kronobergsmodellen Mot nya höjder för att etablera, genomföra och medialisera samarbeten med regioner, kommuner, näringsliv och skola i syfte att öka intresset för teknik och naturvetenskap i utvalda delar av Sverige. Och Maker Tour som är en mobil uppsökande pedagogisk verksamhet som ger mervärde i klassrummet. Projektet har en tydlig relevans för skolan och vårt mål är att det ska bli ett tydligt komplement till traditionell skolundervisning och stöd och stimulans för eleven. Upplägget följer lärmålen för eleven enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11. Förslaget innebär att: 1. Kronobergsmodellen för Mot nya höjder-projektet skalas upp för att klara ett större antal deltagare. Centrala resurser bistår utvalda regioner att organisatoriskt samordna initiativet så att det också innefattar skola, kommuner, näringsliv och i förekommande fall lokala science centers. 3 2. Varje termin tas tre utmaningar kring ett tema fram genom ett samarbete med Linnéuniversitet och publiceras digitalt för de klasser som anmält sig. 3. Medverkan är gratis för de deltagande skolorna. 4. Klasser tävlar i problemlösning över en i förväg angiven period 5. Klasserna publicerar sina arbeten successivt i form av en blogg där lärare och klasser och kan följa varandra, inspireras, utbyta erfarenheter och etablera kontakt. De lär och inspireras av varandra. 6. Den digital plattform där alla medverkande, både elever och lärare samlas kring olika utmaningar och utbyter erfarenhet både synliggör det lustfyllda i teknikämnet och de lärare som är speciellt intresserade av ämnet alternativt vill utveckla sin förmåga. 3 I Kronoberg saknas science center och det är just därför de valt att samarbeta med Tekniska museet kring mobil science center verksamhet i form av Maker Tour.

Bilaga 8f Möte 2017-02-16 7. Regioner får genom den centrala resursen stöd i färdiga plattformar för bloggar, grafisk profil, kommunikationsstöd och PR. Den centrala resurser ser också till att kommunicera projektet nationellt. 8. Svenska science centerföreningen medverkar som partner för förankring, stöd, uppföljning, spridning av metod och erfarenheter i nätverket samt användande av föreningens varumärke i nationell kommunikation. En mobil uppsökande pedagogisk verksamhet Maker Tour som ger mervärde i klassrummet kring de för terminen valda temat på utmaningarna enligt ovan. Det motsvarar punkterna 9-13 nedan. 9. Genom tävlingen vinner vissa klasser ett besök av Tekniska museets Maker Tour- bil. Tävlingsmomentet syftar till ömsesidig stimulans mellan deltagande klasser och att bygga förväntning inför besöket. 10. Museets pedagoger genomför workshops och ev också teknikshower kring olika utvalda teman inom i huvudsak teknik och fysik (t ex elektricitet, ljud, programmering). Worskshopen syftar till att introducera eleverna till något nytt och extra stimulerande som kompletterar det de normalt gör i skolan. 11. Shower syftar till att på ett mer lättsamt sätt väcka nyfikenhet och ger möjlighet att nå stora delar av skolans elever. Långt fler än dem i den vinnande klassen. 12. Både pedagogisk verksamhet och utmaningar kan utformas i samråd med medverkande SIP för att lyfta för er särskilt viktiga aspekter. Region Kronoberg har redan bestämt sig för att vara med om projektet startar och långt gångna diskussioner förs med Region Skåne och Region Gävleborg. Om projektet beviljas medel senast feb 2017 räknar vi med att skolor i dessa tre regioner är med från och med HT17. Det föreslagna projektet är skalbart i relation till hur många unga som nås. Under projekttiden kommer parterna i projektet att arbeta för att ytterligare regioner ansluter sig. En rörlig kostnad är besöken av Maker Tour. För att nå bättre kostnadseffektivitet kommer projektet därför i regioner där så är möjligt att arbeta med besök på regionala Science centers. Om fler regioner ansluter sig eller om behovet/önskemålet från deltagande skolor av fler besök av Maker Tour uppstår kommer projektet att söka ytterligare regional finansiering för detta. Konstellation Tekniska Museet är projektägare och utförare tillsammans med Region Kronoberg, Linnéuniversitetet och Svenska Science Center föreningen. Tekniska Museet, tillskillnad från andra science museum, har ett nationellt ansvar för att jobba med att sprida kunskap i hela Sverige. Projektorganisation, insatser per år: Huvudansvarig för processen nationellt (Tekniska Museet), 1 personår Produktionsansvarig för Utmaningar, Maker buss koncept (Linnéuniversitetet), 1 personår Kommunikation 1 st tjänst 80% web & blogg (Tekniska Museet), 1 personår Samverkan näringsliv & skola (Region Kronoberg), 0,8 personår Event & workshop (Region Kronoberg), 0,6 personår Illustration (Linnéuniversitet), 0,25 personår

Bilaga 8f Möte 2017-02-16 Rörliga kostnader för uppsökande verksamhet med Maker tour buss eller besök på befintliga science centers beräknas genomsnittligt till ca 300 kr/elev Bästa beviset på projektgruppens kompetens är att projektidén redan är testad i och med genomförandet av Mot nya höjder. Det nya inslaget blir att den uppsökande verksamheten med Tekniska museets Maker tour buss ersätts med besök på Science centers där sådana finns genom ett samarbete med Svenska Science center föreningen. Projektidén är presenterad för alla SIP program och ungefär 1/3 av programmen visar intresse för satsningen. Resultatredovisning Målgruppen för projektet är barn i grundskolans år 4-6 Nyttiggörande/Exploatering Den stora vinsten är, oavsett om barnet väljer att läsa teknik eller inte, om de upptäcker utforskandets glädje, hittar sin egen motor och ser möjligheten att genom sina egna handlingar påverka den värld det lever i. Det här initiativet syftar till att väcka den lusten. Projektbudget Finansieringsplan Organisation Naturainsats (SEK) Kontantbidrag (SEK) SUMMERING RE:Source 900 000 900 000 Andra SIPar 0 20 478 000 0 Total finansiering 0 21 378 000 21 378 000 Varav RE:Source 4 % Kostnadsfördelning Kostandsfördelningen i projektet redovisas här färdelat i moment och inte per aktör Insats 2017 2018 2019 Planering och uppstart 2 regioner VT 1 180 000 17 Genomförande central resurs HT 17 1 656 000 Mobil verksamhet 2 bilar á 8100 kr / 197 000 månad + drivmedel = 6700 mil / bil Skolbesök pedagoger ca 100 skolor / 840 000 bil á 3 klasser per skola Utrustn + förbrukningsmatr 150 000 / 300 000 bil Total 5 776 000 Genomförande, 3 regioner VT + HT 4 240 000 4 240 000 Mobil verksamhet 3 bilar á 8100 kr / 591 000 591 000 månad + drivmedel = 6700 mil / bil Skolbesök pedagoger ca 100 skolor / bil á 3 klasser per skola 2 520 000 2 520 000

Bilaga 8f Möte 2017-02-16 Utrustn + förbrukningsmatr 150 000 / 450 000 450 000 bil Total 7 801 000 7 801 000

Bilaga 8g möte 2017-02-16 Beslutsunderlag för enskilt projekt inom Innovationsprogrammet RE:Source Measuring product circularity as a means to promote resource productivity Projektfakta Projektledare: Mats Linder Startdatum: 2017-03-01 Organisation: Viktoria Swedish ICT Slutdatum: 2017-12-31 År 2017 År 2018 Summa Sökt belopp 1 000 000 0 1 000 000 Medfinansiering 1 500 000 0 1 500 000 Total projektbudget 2 500 000 0 2 500 000 Kommentarer från programledningen Fas 1 av projektet rekommenderas av PS vid möte i juni 2016. I beslutsprotokollet står följande Dock anser styrelsen att en avstämning bör planeras in mellan fas 1 och fas 2, där projektutförarna åläggs att påvisa engagemang från fler parter och medfinansiering för fas 2. Ett nytt beslut tas senare för fas 2. I beslutet från Energimyndigheten står följande leveranser 1. En rapport till RE:Source och dess medlemmar som beskriver önskvärda egenskaper hos en cirkularitetsindikator samt hur den kan användas och implementeras i olika branschöverskridande sammanhang; 2. Ett branschöverskridande, tvärindustriellt konsortium av olika partners som kommer engageras under projektets andra fas; 3. En utförlig projektplan för fas 2. Programledningen bedömer att alla leveranser ovan är uppfyllda. Rapporten från fas 1 riktar sig till projektgruppen i första hand och utgör viktig input för utveckling av verktyget i fas 2. Fas 1 är rapporterat i en PPT serie till programledningen samt i en slutrapport. Programledningen förordar att allt material från båda faserna presenteras i en publik rapport. Tre viktiga lärdommar om ett cirkularitetsmått från fas 1: 1. Det finns ett stort intresse i att även kunna mäta på företagsnivå och branschnivå. 2. Det ÄR svårt att förstå vad t.ex 38% cirkularitet innebär - vad betyder det? Jämfört med 47%? I Fas 2 måste vi jobba fokuserat med att få det användarvänligt och förståligt. Exempelvis såsom olika energiklasser A-F 3. För många var det svårt att greppa att cirkularitet INTE är ett miljömått som andra" utan bara ett resurseffektivitetsmått (vilket iofs har en miljöeffekt). Viktigt att projektet och måttet förhåller sig till giftighet exempelvis. Ansökan om fas 2 visar på ett stort engagemang från 28 företag från många olika branscher samt en plan för genomförandet. Programledningen vill förtydliga att det är viktigt att projektgruppen fokuserar på att måttet och resultaten från fas 2 ska vara användarvänligt för områdets aktörer. Både ansökan om fas 1 och fas 2 samt även delrapportering av fas 1 är riktad till dem akademiska målgruppen. För RE:Source är det viktigt att resultaten används och gör skillnad för utveckling i området även utanför den akademiska världen.

Bilaga 8g möte 2017-02-16 Beslutsunderlag för enskilt projekt inom Innovationsprogrammet RE:Source Analysen av projektportföljen blir lite speciellt i detta fall eftersom fas 1 redan finns med i befintlig portfölj. Projektets resultat riktar sig främst mot att möta två utmaningar nämligen Hållbar materialförsörjning och Resurseffektivit samhälle samt att bidra till att uppfylla PM1 och PM2. Att det är många projekt inom de två utmaningarna samt PM2 är naturligt med tanke på de två utmaningarnas relativa omognad och storhet. Kommentarer och medskick från Strategiska rådet Ansökan om fas 2 har inte bedömts av strategiska rådet eftersom de var positiv till hela projektets genomförande när ansökan utvärderas tidigare.

Bilaga 9a - möte 170216 Nummer Namn Organisation Kontaktperson 1 The Switch Matavfallsystem AB Joakim Andreini 2 Plast Rek Plast Rek AB Patrik Ferdinandsson 3 Återvinning som stärker svensk livsmedelsindustri. Editec Jan-Olov Forslund 4 Utveckling av produkter för cirkulär behandling av organiskt Svenskt centrum för tillämpad sociologi AB Bo G Eriksson fiberavfall 5 Locklyftaren LidLifter Inomgårdstjänst Jens Reerslev AB Jens Reerslev 6 DIY Sopsensor Responcity Håkan Lidbo 7 Green Lizzie Green Lizzie Olov Mattson 8 Sopsäckar Karolinska sjukhuset Esmaeil Abbasi 9 Waste network Luleå tekniska universitet Benedikt Neyses 10 Biokatalytisk bioekonomi Carina Goodbrand AB Peter Skagerlind 11 Hållbara och sociala produkter Ekman & Quiroga International Consulting AB Maria Eugenia Quiroga Ekman 12 Packaging and transport security Högskolan I Borås Babak Nemat 13 Anpassa avfallsinformationen bättre till nya svenskar FIA AB Jan Furumo 14 Våg med interaktiv mätning av avfall i kärl Ånge kommun / Ericsson Philip Eriksson 15 Spreco Mittuniversitetet Elin Ivarsson 16 Sopköket, MoveByBike, pool.farm Sopköket, MoveByBike, pool.farm Corentin de Tregomain 17 Upcycle 1.0 Wibergs Data AB Gustav Wiberg 18 Happy recycler Royal Punk AB Roger Hynne 19 Caicla Caicla Isak Björnström 20 Gepant Gepants Danica Caganic 21 Fastighetsnära insamling av matolja från hushåll i samarbete med Ideando AB Karin Sundby Samhall 22 Fixsell vägen mot circular ekonomi Linné Innovation AB Denis Draganovic 23 Recykel Rubin & Hornwall Design HB Katarina Hornwall 24 Avfallsminimering och återanvändning genom att 3D-printa RISE/SP Anna Jansson reservdelar 25 Digitala Tippen Djäkne Startup Studio Marvin Bonsen 26 System för återvinningsinformation till konsumenter Edwards Science & Technology AB Mårten Edwards 27 RE:Use kit Beteendelabbet / Myrorna Ida Lemoine 28 Framtidens Leonardo da Vinci-ateljé Artedesigno Maria Lendi

Bilaga 9a - möte 170216 Diarienummer Titel Sökande Projektledare Total kostnad Sökt stöd Stödandel Samfinansiering 42479-2 2017-001978 Slamproduktifiering 2 utveckling av ett koncept för uppgradering av rötslam till en Sveriges Lantbruksuniversitet Michael Finell 780 000 390 000 50% 390 000 kommersiell produkt 2 (SLURP2) SLU 42481-2 2017-001993 AppSvamp 2 En ny utvecklad teknik för matsvampproduktion på återvunnet Sveriges Lantbruksuniversitet Shaojun Xiong 5 500 000 2 750 000 50% 2 750 000 fiberrejekt samt att valorisera förbrukat svampsubstrat för bränsle SLU 42483-2 2017-001975 Hållbar hantering av slam från vattenreningsverk Biokol Sverige AB Eva Björkman 5 871 000 2 935 500 50% 2 935 500 42496-2 2017-002003 Biologisk effektanalys, för nyttjande av avfall som råvara i specifika applikationer BioImpakt i Örebro AB Per-Erik Olsson 5 022 494 2 511 247 50% 2 511 247 42507-2 2017-002013 Produktion av miljöanpassade spånplattor från träavfall Nordvästra Skånes Renhållnings Eric Rönnols 3 100 710 1 550 355 50% 1 550 355 AB 42515-2 2017-002024 Bränsledesign nyckeln till ökad materialåtervinning i energisystemet? SP Sveriges Tekniska Inge Johansson 2 856 980 1 428 490 50% 1 428 490 Forskningsinstitut AB 42520-2 2017-002010 Re:Mix materialåtervinning av textila blandmaterial med nylon och elastan SP Sveriges Tekniska Åsa Östlund 5 510 969 2 750 000 50% 2 760 969 Forskningsinstitut AB 44149-1 2017-001612 Livsmedelsproduktion baserad på ett innovativt kretslopp av näringsämnen från avfall Sveriges Lantbruksuniversitet Malin Hultberg 3 371 000 1 685 000 50% 1 686 000 SLU 44176-1 2017-001675 Från industriellt polyester spill till mjukgörare genom kemisk återvinning Swerea IVF AB Karin Lindqvist 666 667 500 000 75% 166 667 44177-1 2017-001757 Förstudie systematisk arbetsmetod och hjälpmedel för minskning av matsvinn i Svensk Avfallsrådgivning AB Arvid Lindell 601 300 328 510 55% 272 790 livsmedelshandeln 44178-1 2017-001759 Uppåt i avfallshierarkin analys av emotionella och rationella konsumtionsmotiv Tyréns AB Matilda Cervenka 500 000 375 000 75% 125 000 44181-1 2017-001819 Värnhem Matcirkel Fastighets AB Trianon Charlotte Hauksson 788 769 500 000 63% 288 769 44182-1 2017-001818 Acidogen fermentering som biotekniskt nav för nyttiggörande av organiskt avfall Luleå tekniska universitet Anders Lagerkvist 822 000 500 000 61% 322 000 44183-1 2017-001804 Integrerat visualiseringscenter- och återbrukshus i Tullkammarkajen, Cirkulära huset Halmstads Energi & Miljö AB Joakim Pettersson 650 000 487 500 75% 162 500 44184-1 2017-001790 Tillvaratagande av biprodukter från fiskberedningsindsutrin Rena Hav Sverige AB Bengt Gunnarsson 680 000 500 000 74% 180 000 44186-1 2017-001823 Behandlingskedjan for detoxifiering av avfall innehållande spårämnen Luleå tekniska universitet Jurate Kumpiene 692 500 500 000 72% 192 500 44187-1 2017-001836 Flotationssepareringsprocess för plaster i avfallsströmmar Swerea IVF AB Annika Boss 680 000 500 000 74% 180 000 44194-1 2017-001864 Återvinning av gipsavfall i asfaltbeläggning Statens väg- & transportforskningsinstitut Dina Kuttah 670 000 500 000 75% 170 000 VTI 44195-1 2017-001865 Återvunnen textil som sekundär råvara inom möbelindustrin Swerea IVF AB Lisa Schwarz Bour 4 684 000 2 337 000 50% 2 347 000 44196-1 2017-001867 Resurseffektiv, Rötbar och våtstark matavfallspåse Mittuniversitetet Sven Norgren 5 000 000 2 500 000 50% 2 500 000 44197-1 2017-001877 DualCat - demonstration av energieffektiv metod för rening av gaser från rötrester Scandinavian Centriair AB Tarras Delin 5 603 922 1 400 981 25% 4 202 941 44198-1 2017-001878 WHAT Ett strategiskt IT verktyg för självutvärdering av integrerad avfallshantering Ekman & Quiroga International Maria Eugenia Quiroga de 660 000 500 000 76% 160 000 Consulting AB Ekman 44199-1 2017-001879 AGGLOMERERING AV FINES FRÅN FÖRBEHANDLAD UTTJÄNT ELEKTRONIK Swerea MEFOS AB Ulf Sjöström 762 320 500 000 66% 262 320 44200-1 2017-001883 Användning av restprodukter från gjuterier som bäddmaterial vid avfallsförbränning SP Sveriges Tekniska Kent Davidsson 6 290 008 2 999 800 48% 3 290 208 Forskningsinstitut AB 44201-1 2017-001884 Biokol från restprodukter ger mervärde till skogsindustrin, ökad resurseffektivitet och SP Sveriges Tekniska Susanne Paulrud 680 000 500 000 74% 180 000 ett hållbart jordbruk-förprojekt Forskningsinstitut AB 44202-1 2017-001885 Omvandling av deponerad asbestcement till förädlade restprodukter CBI Betonginstitutet AB Lars Kraft 775 000 500 000 65% 275 000 44203-1 2017-001886 Fiberarmerade polymerer i hållbara cykler SP Sveriges Tekniska Olena Smuk 625 000 465 000 74% 160 000 Forskningsinstitut AB 44205-1 2017-001889 Ämnesöverskridande samverkansprojekt för nya biomaterial ur skogsindustriella Karlstads universitet Maria Sandberg 500 000 375 000 75% 125 000 restprodukter med biotekniska system i kaskad 44206-1 2017-001893 Förbättringsåtgärder för effektiv återvinning av matavfall SP Sveriges Tekniska Christina Anderzén 710 000 500 000 70% 210 000 Forskningsinstitut AB 44207-1 2017-001898 Minskat avfall vid nybyggnation -Hur ser förutsättningar för ett upphandlingsverktyg ut? Hållbar Utveckling Skåne Helena Thelander 676 750 475 000 70% 201 750

44209-1 2017-001906 "Kunskap i rätt förpackning" samverkansforum för ökad materialåtervinning av IVL Svenska Miljöinstitutet AB Anna Fråne 543 000 233 000 43% 310 000 förpackningar 44210-1 2017-001915 Kriterier för en resurseffektiv rivning NCC Industry Nordic AB Johan Sidenmark 350 000 240 000 69% 110 000 44211-1 2017-001917 Cirkulärt och säkert - Förutsättningar för systematiskt arbete med riskbedömning av SP Sveriges Tekniska Charlotta Löfström 674 250 500 000 74% 174 250 cirkulära system Forskningsinstitut AB 44212-1 2017-001920 Metod för karaktärisering av självuppvärmning av olika avfallsfraktioner SP Sveriges Tekniska Anders Lönnermark 622 560 466 920 75% 155 640 Forskningsinstitut AB 44213-1 2017-001924 Förstudie - Returhuset som testbutik för hållbar konsumtion och beteendeförändring Godsinlösen Nordic AB Jens Thulin 655 000 487 500 74% 167 500 44214-1 2017-001933 Minskat matsvinn livsmedelsindustrin och hushåll i samverkan IVL Svenska Miljöinstitutet AB Åsa Moberg 616 750 460 000 75% 156 750 44215-1 2017-001937 System för effektiv avfallshantering vid Norrlands universitetssjukhus Västerbottens läns landsting Lisa Redin 375 000 375 000 100% 0 44216-1 2017-001946 Att göra cirkulära val av inredningsprodukter utveckling av bedömningsverktyg IVL Svenska Miljöinstitutet AB Åsa Stenmarck 2 131 000 1 065 000 50% 1 066 000 44217-1 2017-001947 Innovativ användning av reaktiv extrudering för återvinning av PET Swerea IVF AB Henrik Oxfall 769 000 500 000 65% 269 000 44218-1 2017-001948 Minskade CO2-utsläpp och förbättrad resurseffektivitet genom användning av järn- Luleå tekniska universitet Fredrik Engström 11 744 880 3 000 000 26% 8 744 880 stålslagg vid cementtillverkning (Slagg för cement, S4C) 44219-1 2017-001951 Refurn - fysisk och digital handelsstation för återbrukade möbler Refurn Holding AB Karolina Gabrielsson 3 660 000 1 830 000 50% 1 830 000 Berglöf 44220-1 2017-001952 Mikrobiell interferens som biocid i pappersproduktion och avloppsrening Umeå universitet Anders Johansson 3 436 400 1 478 400 43% 1 958 000 44221-1 2017-001954 Potential för ökat återbruk av fast och lös inredning hur mycket slängs och vad kan LINK Arkitektur AB Ivana Kildsgaard 1 317 000 498 000 38% 819 000 sparas miljömässigt och ekonomiskt på att återbruka 44222-1 2017-001955 Digitalt verktyg för ökat resursutnyttjande in WEEE (WEEE Digit) Chalmers Tekniska Högskola AB Björn Johansson 672 000 500 000 74% 172 000 44223-1 2017-001956 Bioraffinaderier i Sydsverige Konkreta möjligheter Energiforsk AB Anton Fagerström 675 000 500 000 74% 175 000 44224-1 2017-001958 Innovationsplattform för cirkulär ekonomi, lednings- och innovationssystem för ökat SRV återvinning AB Johan Flink Karlström 2 325 000 500 000 22% 1 825 000 resursnyttjande 44225-1 2017-001959 Återvinning av utdragslådor från kylmöbler Swerea IVF AB Eva Carlbom 670 000 500 000 75% 170 000 44226-1 2017-001960 Fårhår en ullständig kartläggning Högskolan i Gävle Ola Eriksson 666 667 500 000 75% 166 667 44227-1 2017-001961 Det går som smort lokalt system för matolja som drivmedel Högskolan i Gävle Ola Eriksson 666 667 500 000 75% 166 667 44228-1 2017-001962 Teknik för bättre sortering av bottenaska från avfallsförbränning Energiforsk AB Helena Sellerholm 1 125 000 500 000 44% 625 000 44229-1 2017-001965 Återvinning av SLF via högtemperaturförgasning SP Energy Technology Center Fredrik Weiland 873 200 500 000 57% 373 200 AB 44230-1 2017-001967 PantaPåsen förutsättningar för ett nationellt pantsystem för plastbärkassar Sugi Group AB Suwar Mert 450 000 270 000 60% 180 000 44231-1 2017-001974 Integrerad produktion av blekkemikalier vid massabruk Luleå tekniska universitet Fredrik Granberg 664 950 497 200 75% 167 750 44232-1 2017-001968 Återbruk av bäddsand från fluidbäddpannor SP Energy Technology Center Fredrik Weiland 678 000 500 000 74% 178 000 AB 44233-1 2017-001969 Återvinning av silver från CIGS-solceller Chalmers Tekniska Högskola AB Britt-Marie Steenari 670 000 500 000 75% 170 000 44234-1 2017-001970 Återvunnen polyeten som grävskydd över biogasledningar SP Sveriges Tekniska Jan Henrik Sällström 1 710 000 855 000 50% 855 000 Forskningsinstitut AB 44235-1 2017-001972 Cirkulär ekonomisk tillväxt - genom att nyttiggöra danska erfarenheter i Svensk Stiftelsen TEM vid Lunds Daniel Eriksson 500 000 375 000 75% 125 000 sjukvård Universitet 44236-1 2017-001976 Pure brass (Pb) Swerea MEFOS AB Tobias Lindbäck 5 400 000 2 700 000 50% 2 700 000 44237-1 2017-001977 Sanering av olja med biobaserad absorbent och arkeer Nordic Bioengineering AB Clas Tegerstrand 2 652 200 1 326 100 50% 1 326 100 44238-1 2017-001979 Utveckling inför industrialisering och kommersialisering av Ash2Phos, process för EasyMining Sweden AB Patrik Enfält 5 276 000 2 496 000 47% 2 780 000 fosforutvinning ur slamaska 44239-1 2017-001980 Materialåtervinning av plastfraktioner via termiskomvandling Chalmers Tekniska Högskola AB Martin Seemann 4 320 000 2 160 000 50% 2 160 000 44262-1 2017-001981 Uppföljning att pyroteknisk utrustning aktiverats vid fordonsskrotning Nordic Making Christofer Abraham 1 000 000 500 000 50% 500 000 44263-1 2017-001982 Kartläggning av hinder och möjligheter för resurseffektiv avfallshantering inom WSP Sverige AB Elisabeth Lindh 300 000 225 000 75% 75 000 byggsektorn 44264-1 2017-001983 Hydrotermisk karbonisering: en praktisk avfallsbehandlingsmöjlighet? Luleå tekniska universitet Lale Andreas 413 280 309 960 75% 103 320

44265-1 2017-001984 Återanvändning av massabruks avfall i cementbaserade materialer: En förstudie i CBI Betonginstitutet AB Arezou Baba Ahmadi 657 600 479 200 73% 178 400 samarbete med Södra 44266-1 2017-001985 Industriellt relevant optimerings och simuleringsverktyg för återvinningsprocesser Tetra Pak Processing Systems Fredrik Innings 7 075 000 2 925 000 41% 4 150 000 med höga partikelinnehåll AB 44267-1 2017-001986 RECYTAL Tillämpning av återvunna glasfiberförstärkta kompositisolatorer och Swerea SICOMP AB Spyridon Tsampas 459 996 344 996 75% 115 000 kasserade glasfibrer i byggindustri 44268-1 2017-001987 Cirkulär hantering av förorenade massor Chalmers Tekniska Högskola AB Lars Rosén 3 400 000 1 700 000 50% 1 700 000 44269-1 2017-001988 Matavfall i en cirkulär näringskedja Bee Urban AB Maria Svennbeck 672 000 470 000 70% 202 000 44270-1 2017-001989 Användning av biprodukter från massa- och pappersindustrin för att minska Sveriges Lantbruksuniversitet Alejandro Grimm 459 000 342 000 75% 117 000 stålindustrins koldioxidutsläpp SLU 44271-1 2017-001990 Innovativa tillverkningsprocesser för CIGS mål för solcellstillämpningar Chalmers Tekniska Högskola AB Kyle Johnson 670 000 500 000 75% 170 000 44272-1 2017-001991 Kommersiella möjligheter för lokal återbruksverksamhet SWECO Environment AB Marie Castor 262 000 131 000 50% 131 000 44273-1 2017-001992 Verktygutveckling för resurseffektivitet i läkemedelsindustrin Stockholm International Water Nicolai Schaaf 585 000 430 000 74% 155 000 Institute 44274-1 2017-001994 Insekter för fodersäkerhet och avfallshantering Sveriges Lantbruksuniversitet SLU Kamyar Mogodiniyai Kasmaei 581 000 423 000 73% 158 000 44275-1 2017-001995 Ge mat- och bryggeriavfall ett andra liv Luleå tekniska universitet Pavlos Christakopoulos 1 400 000 700 000 50% 700 000 44276-1 2017-001996 VINN SVINN - konsumentinformation för förbättrad ekonomi, hälsa och minskad Interactive Institute Swedish ICT Annelise de Jong 670 000 500 000 75% 170 000 miljöpåverkan av livsmedel AB 44277-1 2017-001997 Cykel och gångvägar med grön profil Swerock AB Lars Jansson 982 200 500 000 51% 482 200 44278-1 2017-001998 Omvandla avfallsmaterial till innovativa produkter i bostadsbyggandet Linnéuniversitetet Stergios Adamopoulos 670 000 500 000 75% 170 000 44279-1 2017-001999 Återvinning av betong i betong - teknik och marknadspotential Högskolan i Borås Agnes Nagy 545 000 410 000 75% 135 000 44280-1 2017-002000 Ökad fosforåtervinning från avloppsslam med kadmium-sänka genom en innovativ Högskolan i Borås Anita Pettersson 5 981 000 2 982 000 50% 2 999 000 enstegs förbränningsprocess 44287-1 2017-002002 Avfall - En värdefull börsomsatt råvara? Agronomics Scandinavia AB Katarina Gillblad 686 520 500 000 73% 186 520 44288-1 2017-002004 Nya möjligheter att minska mängden deponerat gipsavfall från bygg- och SP Sveriges Tekniska Pernilla Johansson 530 000 380 000 72% 150 000 ombyggnadsprojekt Forskningsinstitut AB 44289-1 2017-002005 ReMat - Utveckling av affärsmodell och teknisk plattform för ökad lokal Stiftelsen Chalmers Kristoffer Gramnaes 666 000 500 000 75% 166 000 materialförädling inom svensk bildemontering Industriteknik 44290-1 2017-002006 Cirkulerande kommunplast med vidareutvecklad teknik VafabMiljö kommunalförbund Ann-Sofie Granzell 1 048 000 524 000 50% 524 000 44291-1 2017-002008 Framtidens insamlingssystem med medborgaren i fokus Stiftelsen Chalmers Linea Kjellsdotter Ivert 666 000 500 000 75% 166 000 Industriteknik 44292-1 2017-002009 Omprövning av avfallets värde Lunds universitet Naoko Tojo 680 000 500 000 74% 180 000 44293-1 2017-002011 Vidareförädling av rötrest ENSY AB Jan Broberg 650 000 487 500 75% 162 500 44294-1 2017-002012 Kvartersnära minikretsloppsparker och återbrukscentraler Göteborgs stad Nina Wolf 5 156 000 2 578 000 50% 2 578 000 44295-1 2017-002014 Nya livsmedel baserade på sidoströmmar från fiskberedning SP Sveriges Tekniska Evelina Höglund 650 000 487 500 75% 162 500 Forskningsinstitut AB 44296-1 2017-002015 Lignoprodukter med grön kemi Biobusiness arena Bengt Aldén 2 600 000 2 600 000 100% 0 44297-1 2017-002016 Multipel karakterisering för framtidens industriprocesser Sveriges Lantbruksuniversitet Mikael Thyrel 625 809 470 809 75% 155 000 SLU 44298-1 2017-002017 Uppgradering för förlängt nyttiggörande av deponigas BioSling AB Tina Lejonklou 2 953 700 2 953 700 100% 0 44299-1 2017-002018 Remakerspaces - Makerspaces som nav för återvinning i en avfallsfri stad Interactive Institute Swedish ICT Elin Önnevall 695 000 500 000 72% 195 000 AB 44300-1 2017-002019 Rivningsvirke som bränsle vid supereffektiv el- & värmeproduktion SP Sveriges Tekniska Anders Hjörnhede 6 128 500 1 493 500 24% 4 635 000 Forskningsinstitut AB 44301-1 2017-002020 Demonstrationsprojekt kvartersnära ÅVC Norrtälje kommun Rasmus Lundholm 470 000 470 000 100% 0

44302-1 2017-002021 Uppskalning av textilpappersmaterial på en pappersmaskin Innventia AB Tatjana Karpenja 1 050 000 500 000 48% 550 000 44303-1 2017-002022 Textilpapper som cirkulärt material Innventia AB Tatjana Karpenja 667 000 500 000 75% 167 000 44304-1 2017-002023 Förprojekt cirkulär ekonomi och återbruk Norrtälje kommun Rasmus Lundholm 500 000 500 000 100% 0 44305-1 2017-002025 Green Food Interactive Green Food Interactive Philip Ras 16 816 000 4 204 000 25% 12 612 000 44306-1 2017-002026 Cirkulär livsmedelproduktion i staden svampodling på restprodukter SP Sveriges Tekniska Roger Nordman 2 216 250 1 108 125 50% 1 108 125 Forskningsinstitut AB 44307-1 2017-002027 Marint Återvinningssystem Stiftelsen Chalmers Henrik Ringbserg 5 949 000 2 974 500 50% 2 974 500 Industriteknik 44308-1 2017-002028 Kreativt återbruk och redesign i offentliga kontorsmiljöer Göteborgs stad Nina Wolf 662 724 499 820 75% 162 904 44309-1 2017-002029 PLASORT-Automatisk sortering av hela plaststycken Stiftelsen Chalmers Klas Cullbrand 666 000 500 000 75% 166 000 Industriteknik 44310-1 2017-002030 Spill_över Malmö stad Susanna Winblad 650 000 487 500 75% 162 500 44311-1 2017-002031 Högteknologisk automatiserad avfallssortering Normans i Jönköping AB Conny Norman 3 000 000 1 500 000 50% 1 500 000 44312-1 2017-002033 Hästgödsel som möjlig lokal energiråvara - istället för ett miljöproblem Högskolan i Gävle Ola Eriksson 666 667 500 000 75% 166 667 44313-1 2017-002035 Skräplabbet Stiftelsen Håll Sverige Rent Anna Grundén 537 000 402 750 75% 134 250 44314-1 2017-002036 Go City Grow F.P. Lab ek. för. Jonathan Naraine 667 000 500 000 75% 167 000 44315-1 2017-002037 Elektrokatalytisk uppvinning av ammoniak för ett cykliskt avfalls och bränslesystem Uppsala universitet Tomas Edvinsson 2 929 800 2 929 800 100% 0 44316-1 2017-002038 Produktutveckling med återvunna material för vertikal odling i stadsnära miljö Grönska Statsodling 365 AB Natalie De Brun Skanz 667 000 500 000 75% 167 000 44317-1 2017-002039 Kväveåtervinnig - nyckel till cirkulär ekonomi EkoBalans Fenix AB Gunnar Thelin 2 104 182 2 104 182 100% 0 44318-1 2017-002040 Utveckling av gummibetong för tillämpningar inom byggnadssektorn CBI Betonginstitutet AB Lars Kraft 750 000 500 000 67% 250 000 44319-1 2017-002041 Dry it! Harvest Moon AB Åsa Karlsson 500 000 500 000 100% 0 44320-1 2017-002042 Utökad anvandning av slagg genom online övervakning av slaggprocesser Swerea KIMAB AB Bertrand Noharet 680 000 500 000 74% 180 000 44321-1 2017-002043 Kolsänkor från avfall och utsläpp Biorecro AB Henrik Karlsson 718 900 500 000 70% 218 900 44322-1 2017-002044 NOrdic waste-to-energy SOlutions going international how to deal with the LOcal Chalmers Tekniska Högskola AB Erik Ahlgren 600 000 450 000 75% 150 000 COntext 44324-1 2017-002034 Biokol och bioolja av hög kvalitet mha mikrovågsteknik och katalysator EcoPar AB Andreas Eklund 5 900 000 2 950 000 50% 2 950 000 EjLottad 2017-002032 Innovativ cirkulär affärsmodell för Houdini Sportswear Houdini Sportswear Phrida Lindblad 2 417 600 1 207 800 50% 1 209 800 SUMMA 224 924 641 116 193 145 52% 108 731 496

Bilaga 9a - möte 170216 Projektnummer Startdatum Beslut Total kostnad Sökt stöd Projekttitel Organisation Projektledare Slutdatum Stödandel (%) Samfinansiering P43986-1 Biokatalytiskt baserad industriell symbios PSK Peter Skagerlind 2017-02-01 2017-12- 31 Avslag 1 500 000 750 000 50 750 000 P43987-1 Industriell Symbios i Västra Mälardalen Köpings kommun Camilla 2017-02-01 2017-12- Bifall 1 500 000 750 000 50 750 000 P43990-1 Industriell symbios i Sotenäs Sotenäs kommun Leif 2017-02-01 2017-12- Bifall 1 500 000 750 000 50 750 000 P43991-1 Industriell symbios och innovationer Econova Energy AB Ian Hamilton 2017-02-01 2017-12- Bifall 1 236 990 617 750 50 619 240 uppstår ur samförstånd och 31 SUMMA 5 736 990 2 867 750 50 2 869 240

Öppen projektsammanfattning för Biokatalytiskt baserad industriell symbios Projektfakta Sökande organisation: psk Startdatum: 2017-01-01 Person ansvarig för ansökan: Peter Skagerlind Slutdatum: 2017-12-31 Total projektbudget: 1.500.000 Varav sökt bidrag: 750.000 Projektsammanfattning (max 800 tecken) Projektet syftar till att använda restprodukter och avfall från framförallt restauranger och livsmedelsbutiker för att med biokatalys i centrum tillverka bulk och plattformskemikalier till konkurrensmässiga priser samt med potential mot finkemikalier och läkemedel. Projektet skall karakterisera tillgängliga råvaror och visa på innovativa kombinationsmöjligheter för framställning av nya och unika kommersiella produkter. Genom att utveckla och etablera nya industriella symbioser, med en tydligt definierad organisation med ansvarsfördelning, fastlagd affärsmodell samt IP strategi och med biokatalytiska reaktioner i centrum, öppnas det upp en kommersiell möjlighet att utveckla hållbara separations- och processtekniker för produktion av kemiska komponenter till marknadsmässiga priser. Mål och resultatnytta Det övergripande syftet med projektet är att visa på möjligheter med biokatalytiska processer i centrum för att återtillverka nya komponenter av restavfall från olika typer av industrier. Delmålen är att ta fram en arbetsplan och presentera till det industriella symposiet, karakterisera det tillgängliga avfallet och restprodukterna (kemiskt/fysiskt, volymer, tidsflöden), optimera organisationen med tydlig ansvarsfördelning samt materialflöden, evaluera innovativa kombinationsmöjligheter, kombinera olika komponenter, olika rest- och avfallsprodukter, för att möjliggöra nya kommersiella innovativa och unika produkter, evaluera förutsättningar för projektet såsom separations- och processteknik lösningar, organisationsansvar tydligt definierat, etablera en IP strategi och affärsmodell samt marknadsföringsmöjligheter och till slut presentera effekter- slutsatser, presentationsmaterial, kundbehovsanalys, prisstrategier, affärsmodeller, risker/hinder/problem, internationalisering samt möjligheter att expandera industri symposiet. Baserat på resultaten från detta projekt, att ta fram förutsättningar till en biokatalytisk prototyp anläggning för evaluering i verklig användarmiljö, och baserat på denna prototyp är planen att starta igång en kommersiell anläggning omkring 2020. En biokatalytisk anläggning är en naturlig del i en bioekonomi. Anläggningen bidrar till kostnadseffektiva bioorganiska synteser, minskar på klimatpåverkan genom att den använder naturliga processer med bland

annat låg energiförbrukning samt den har en stor flexibilitet i användningen av olika typer av bioråvaror samt att anpassa sig efter de för tillfället mest tillgängliga råvarorna. Konstellation I projektet ingår aktörer från avfall- och restproduktsidan - en av de större restaurangerna i Helsingborg, en av Sveriges ledande livsmedelskedja, Lunds Tekniska Högskola planeras att tas med i projektet för att diskutera möjliga separationstekniker med restprodukter och avfall. HGservice som arbetar med styr- och reglerteknik och har inriktning mot kompakta och mobila enheter. psk Good consulting som arbetar med biokatalytisk syntes. En av Sveriges största producent av kemisk-tekniska hushållsprodukter såsom tvätt- och diskmedel. Härigenom är i princip hela värdekedjan etablerad. Eventuellt skall också SP Chemistry, Material and Surfaces samt KTH organisk kemi vara med i detta projekt för att diskutera analys och karakterisering av de producerade produkterna.

Öppen projektsammanfattning för Industriell symbios i Västra Mälardalen 1.0 Projektfakta Sökande organisation: Köpings kommun Startdatum: 2017-02-01 Person ansvarig för ansökan: Camilla Nilsson Slutdatum: 2017-12-31 Total projektbudget: 1 240 000 kr Varav sökt bidrag: 624 500 kr Projektsammanfattning (max 800 tecken) Projektet syfte är att utifrån befintlig industriell symbios i Västra Mälardalen, få fram ett kunskapsunderlag om dess hinder, möjligheter, effekter och potential och därmed bidra till att möta globala samhällsutmaningar som resurseffektivt samhälle, hållbar materialförsörjning och hållbart energisystem. Syftet är också att bidra med kunskap och erfarenheter om industriell symbioser genom erfarenhetsutbyte med andra i paraplyprojektet för industriell symbios. Projektet ska bidra till visionen om ett Sverige som är världsledande på att minimera och nyttiggöra avfall. Köping tillsammans med grannkommunerna Arboga och Kungsör bildar det geografiska området Västra Mälardalen. Omgivna av Hjälmaren och Mälaren ligger dessa tre städer som en triangel i början av Mälardalen med bara någon mils mellanrum. Tillsammans bor, lever och verkar över 47 000 personer i regionen. I en yttre triangel finns städerna Örebro, Västerås och Eskilstuna. Potentialen för industrin att verka i Västra Mälardalen är redan idag mycket hög. De olika värden som en industriell symbios för med sig ökar attraktiviteten ytterligare. Den industriella symbiosen i Västra Mälardalen, som är den första i Västmanlands län, startade redan 1982 i Köping då industrin Yara började leverera spillvärme in i Köpings kommuns fjärrvärmenät. Sedan 2014 levererar även Nordkalk sin spillvärme in i fjärrvärmenätet. Utöver spillvärme används även bioavfall från Västra Mälardalen för att producera fjärrvärmen. Tack vare symbioset kan Köpings kommun erbjuda en av Sveriges billigaste men även i stort sett en helt fossilfri fjärrvärme. Just nu bygger Yara ut sin verksamhet och kommer under slutet av 2018 kunna leverera än mer spillvärme till fjärrvärmenätet. Just nu pågår också arbetet med att gräva ner en pipeline mellan värmeverket i Köping och dito i Arboga. Det kommer innebära att Yara och Nordkalks spillvärme även kommer att hålla Arboga varmt under årets kallare delar. Det kommer också finnas behov av att få tillgång till spillvärme från fler industrier då efterfrågan på billig fjärrvärme kommer öka. En utmaning och önskan finns i att även kunna använda spillvärmen under den varma årstiden. Köpings hamn är en viktig del i symbioset. För både Yara och Nordkalk är hamnen helt avgörande då de får sina råvaror via sjöfart och därför är geografiskt placerade vid hamninloppet till Köping. Exempel på annan verksamhet som finns i symbioset och som nyttjar sjöfarten är Lantmännen som fraktar spannmål vilkets torkats i Köpingssilon med fjärrvärmen. Förhållandet mellan in- och utgående gods är ca 80/20 vilket gör att det finns en onyttjad resurs när det gäller transporter ut från

hamnen. 2010 togs ett beslut om att öka kapaciteten i slussen i Södertälje och muddra farleden i Mälaren vilket kommer att öka transportkapaciteten på Mälaren med 30 procent. Företag i den industriella symbiosen tar tillvara på produktions- och materialspill av olika art och i olika hög grad. Exempelvis tar ett företag tillvara på produktionsvärme internt och ett annat tar tillvara på eget materialspill. Mycket av företagens spill går idag genom olika så kallade återvinningsmäklare. Det finns både hinder och möjligheter för företagen att nyttja restresurser mer effektivt. Exempelvis är det ett företag som efterfrågar ett specifikt restmaterial till sin produktion men som har svårighet att få tillgång till det. En annan intressant fråga är att utvärdera återvinningsmäklarnas roll i symbioset och hur vi bättra kan ta tillvara deras kunskap och mäklarroll. Kunskapsöverföring och samarbete är en viktig del i ett framgångsrikt industriell symbios. En sådan industrisamverkan har sedan länge byggts upp genom Industriföreningen Västra Mälardalen vilket organiserar 17 av de större industriföretagen i regionen. Föreningen kommer också vara engagerad i projektet. Projektet kommer drivas operativt av Köpings kommuns näringslivschef med stöd av extern hållbarhetskonsult. En arbetsgrupp, sammansatt av symbiosets nyckelaktörer samt nyckelpersoner och -kompetens från Köpings kommun, kommer fungera som bollplank och kunskapsbank. Metoder som kommer användas är intervjuer, dialog, workshops samt faktagranskning. Övriga aktörer i regionen, både de som är en del av symbioset och andra, kommer att bjudas in vid flera tillfällen för att bidra med kunskap och erfarenheter. Projektets tre arbetspaket: 1. Uppstart (feb-mar) 2. Utvärdera och identifiera (apr-sep) 3. Resultat (okt-dec). Horisontella aspekter genom hela projektet: - kommunicera projektets utveckling kontinuerligt och lättillgängligt - jämställdhetsintegrering med 4R-metoden - kopplingen till hållbarhetsmål lokalt, regionalt, nationellt och globalt - lokal och regional förankring och delaktighet Mål och resultatnytta Mål inom projektperioden: - Mål 1: En utvärderingsrapport per 31/12 2017 som ska innehålla följande: Numeriskt data på nuläge samt för potentialen samt en SWOT-analys inom sektorer: 1) energi och särskilt spillvärme, 2) transporter och särskilt sjöfrakt, 3) produktions- och materialspill Parametrar är ekonomisk nytta, affärsnytta, miljö- och klimatnytta, social nytta. - Mål 2: En handlingsplan för Västra Mälardalens industriella symbios 2.0 för ökat resursutnyttjande i regionen. - Mål 3: Sprida kunskap och kännedom om projektet genom minst 2 artiklar i media.

Resultatet ska användas - som underlag i Västra Mälardalsregionens näringsliv- och miljöarbete - som avstamp för Industriell Symbios i Västra Mälardalen 2.0. - för att visa hur industrin och symbioset bidrar till de lokala, regionala, nationella och globala hållbarhetsmålen. - som en handlingsplan för att nå de långsiktiga målen (se nedan) Långsiktiga mål - Ökad utnyttjandegrad av spillvärmen och jämnt över året - Möta efterfrågan av billig fjärrvärme genom att öka tillgången till spillvärme från industrin. - Ökad nyttjandegrad av returfraktsutrymmet i Köpings hamn. - Öka antal företag som nyttjar sjötransporter och därmed minska användandet av vägtransporter. - Ökad grad av nyttogörande av restresurser inom regionen. - Antal nyetablerade företag utifrån ett symbiosförhållande. Konstellation Dialog har förts med företrädare/ansvariga för respektive organisation: Yara. Nordkalk. Mälarhamnar. Industriföreningen Västra Mälardalen samt enheter inom Köpings kommun; Miljöenheten, Fjärrvärmeenheten vilket bolagiseras den 1/1 2017 under namnet Västra Mälardalens fjärrvärme AB.

Öppen projektsammanfattning för Industriell symbios i Sotenäs Projektfakta Sökande organisation: Sotenäs kommun Startdatum: 2016-02-01 Person ansvarig för ansökan: Leif Andreasson Slutdatum: 2016-12-29 Total projektbudget: 1 500 000 kr Varav sökt bidrag: 750 000 kr Projektsammanfattning (max 800 tecken) Sotenäs kommun har tillsammans med företag, akademi och andra organisationer aktivt arbetat för att implementera och utveckla industriell symbios (IS) sedan 2013. Drivkraften är att skapa gröna lokala jobb samtidigt som det bidrar till bättre en bättre miljö, både lokalt och globalt. Fram till nu har ett antal symbioser implementerats, några har testas i pilotanläggningar och ett antal väntar på startbesked för bygge av deras anläggningar. Kommunen har hittills deltagit och drivit flera IS-projekt, men inget har på vetenskapligt sätt utvärderat miljö- och samhällsekonomiska nyttor, vilket detta projekt kommer bidra med. När arbetet studerats och utvärderats kommer denna information spridas till andra kommuner och regioner för att skynda på och underlätta utvecklingen. Mål och resultatnytta Det övergripande syftet med projektet är att kvantifiera och verifiera nyttorna arbetet med industriell symbios i Sotenäs ger, beskriva vad som har varit nyckelfaktorer i utvecklingen, samt vilken roll Sotenäs Symbioscentrum har spelat för utvecklingen och vad det betyder framöver. Detta för att kunna sprida informationen vidare så att andra kan utvecklas snabbare. Specifika mål: M1- Dokumentera och utvärdera arbetet i Sotenäs Symbioscentrum och ge förslag på fortsatt arbete M2- Kvantifiera och verifiera miljö- och samhällsekonomiska nyttorna från de existerande och framtida symbioserna i kommunen (t.ex. reducerade CO2-ekv, emissioner och ökat antal arbetstillfällen) M3- Dokumentera och utvärdera affärsmodellerna samt hur symbioserna har identifierats, organiserats och implementerats. M4- Sprida erfarenheter och kunskap till andra, så som kommuner, regioner, kluster och nätverk samt det strategiska paraplyprojektet inom RE:Source. Framför allt kommer resultatet nyttiggöras genom det strategiska paraplyprojektet inom RE:Soruce. Resultat kan där användas för att visa hur (metoder, verktyg, arbetssätt) en kommun kan arbeta med industriell symbios och vilket nyttor det kan ge. Resultatet kommer även spridas under aktiviteter, besök på Sotenäs Symbioscentrum och vid de tillfällen då deltagarna får möjlighet att presentera arbetet under seminarier och andra träffar med externa aktörer.

Kommunen har som strategi att arbeta transparent för att fler kommuner och regioner ska börja sitt arbete med industriell symbios. Detta för att skapa gröna jobb i Sverige och bidra till en hållbar utveckling. Projektet kan också bidra till att uppnå miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Konstellation Nedanstående parter ingår i Sotenäs Symbiosnätverk där Sotenäs kommun har drivit och förankrat projektidén. Sotenäs kommun faciliterar industriell symbios i kommunen från Sotenäs Symbioscentrum IVL - Akademisk expertis med stor erfarenhet av industriell symbios samt miljö- och samhällsekonomiska nyttor Smögenlax AB Producerar lax i en landbaserad olding. En del av symbiosnätverket. Swedish Algae Factory Använder förorenat processvatten för att odla alger. En del av symbiosnätverket. Fiskarföreningen Norden Samlar in och separerar material från uttjänta fiskeredskap och skräp från havet. En del av symbiosnätverket. Rena Hav AB Ska bygga en biogasanläggning för att producera energy från lokala avfallsströmmar. En del av symbiosnätverket. RAMBO Kommunalt återvinningsföretag. En del av symbiosnätverket. West coast Smolts Sweden AB Ska odla smolt som en del av värdekedjan för laxproduktion. En del av symbiosnätverket. Fouriertransform Arbetar i Symbioscentrum med att hjälpa aktörer med affärsutveckling och affärsmodeller.

Öppen projektsammanfattning för Industriell symbios och innovationer uppstår ur samförstånd och entreprenörskap Projektfakta Sökande organisation: Econova Recycling AB Startdatum: 2017-02-01 Person ansvarig för ansökan: Ian Hamilton Slutdatum: 2017-12-30 Total projektbudget: 1 344 800 Kr Varav sökt bidrag: 659 550 Projektsammanfattning (max 800 tecken) Detta projekt avser studera industriellt samarbete och innovation. Vi beskriver två industriella restmaterialströmmar (fiberslam och bio aska) som genom industriellt sammarbete skapar värde och utgör ny miljövänlig produktinnovation. Mål och resultatnytta Projektet har som mål att leverera: 1. Miljövärdet av det ingångna samarbetena (symbiosen) 2. Affärs och utvecklingspotentialen i de ingångna samarbetet (symbiosen) 3. Framgångsfaktorer bakom innovation och industriellt samarbete 4. Kunskapsspridning och goda exempel inom industriell symbios Det faller en stor mängd fiberslam hos landets många pappers- och kartongbruk och askan från alla bioeldade värmeverk så det finns ett stort behov av att synliggöra hur dessa restprodukter kan tas tillvara och bilda nya miljövänliga produkter. Konstellation I projektet ingår ett projektteam bestående av Linköpings Universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet och Econova. Till projektet är knutet fyra industripartners; Holmen Paper AB, Holmen Timber AB, Tekniska Verken Linköping och Econova.