Vidare åtgärder med anledning av beslutet ankommer på Statens invandrarverk.

Regeringsbeslut 2000-05-3 1 Utri kesdeparternentet Ansökan om uppehållstillstånd (2 bilagor) Regeringens beslut Regeringen beviljar permanent uppehållstillstånd. Vidare åtgärder med anledning av beslutet ankommer på Statens invandrarverk. Sökande Nederländerna, medborgare i Överlämnat ärende Statens invandrarverk,' ärende Postadress Telefon vdxel E-post: registraturqfureign.mini~tryry5e 103 39 STOCKHOLM 08-405 LO O0 X.400: S=R~istratn\'Sc'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c~5c'5c~5c'5c~5c'5c~5c~5c~5c~3b O=Foreign\'Sc'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c~5c'5c~5~~5~~5~~5~~5~~5~~5~~3b P=Ministry\'5c'5c'5c~5cC5c'5c'5c'5c'5c~5c'5c'5c5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'Sc'3b A=S1L\'5c'5c'5c'Sc'Sc'5c'5c'5c'5c~5~~5~~5~~5c5c5c5c5c'5c'5c'5c'3b C=SE Besdisadress Gustav Adolfs torg 1 Telefax 08-723 11 76 Telex 105 90 MINFOR S

Ärendet -- har, som det får förstas, yrkat att han i första hand skall beviljas permanent uppehållstillstånd och i andra hand uppehållstillstand enligt EES-avtalet från och med den 1 januari 1999 till och med den 1 januari 2004. Statens invandrarverk överlämnade genom skrivelse den 29 mars 1999 - ärende till regeringens prövning med stöd av 7 kap. 11 andra stycket 3 och 4 utlänningslagen (1989:529). Invandrarverkets skrivelse finns i bilaga 1. Wtlanningsnamnden har yttrat sig den 14 april 1999, bilaga 2. Bakgrund ar medborgare i Nederländerna. Nederländerna ar ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). ' --. har under åren 1994-1999 haft ett femårigt uppehållstillstånd som arbetstagare enligt EES-avtalet (fortsättningsvis kallat EES-tillstånd) som utfardats med stöd av 3 kap. 5 a 3 utia~ingsförordningen (1989:547). Skal för regeringens beslut Allmänt Huvudfrågan i det överlämnade ärendet ar i vilken form förlängning kan ske av uppehållstillstånd som meddelats utlänningar som haft EES-tillstånd som arbetstagare. Den grundläggande EG-rättsliga regleringen av arbetstagares ratt att uppehålla sig och arbeta i ett annat EW-land finns i artikel 39 i Romfördraget (primarratten). Vidare finns bestämmelser i förordningar och direktiv (sekundärratten), främst rådets förordning (EEG) nr 1612168 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen och rådets direktiv 681360lEEG av den 15 oktober 1968 om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer. Enligt artikel 249 i Romfördraget skall en förordning ha allmän giltighet. Den skall till alla delar vara bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. Ett direktiv skall med avseende på det resultat som skall uppnås vara bindande för varje medlemsstat till viiken det ar riktat, men skall överlata åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt for genomförandet.

I den svenska lagstiftningen finns bestämmelser om rätt till EES-tillshd för arbetstagare i 3 kap. 5 a utlänningsförordningen. Urlanningsförordningens besrammelser Beträffande arbetstagare och egna företagare-anges följande i 3 kap. 5 a g andra stycket utlänningsförordningen: "~rbetstaiare som har en ställnings bevis och egna företagare som genom en handling kan visa an de är egna företagare skal1 beviljas uppehillstills~nd för fem är. Uppehillstillständet kan förnyas." Det följer av 3 kap. 7 a 5 utlänningsförordningen jämfört med 2 kap. 5 g andra och tredje styckena utlänningslagen att en ansökan om EES-tillstind skall kunna bifallas även om sökanden befinner sig i Sverige medan ansökan görs eller prövas. Uppehållstillstånder skall kunna förnyas med automarik I artikel 6 p 1 b) i direktiv 681360lEEG anges att en arbetstagares fem- Ariga uppehållstillstånd skall kunna förnyas automatiskt. Enligt regeringens mening innebär det i normalfallet att uppehållstillståndet förlängs utan nåson ny materiell prövning av att de förutsättningar som anges i 3 kap. 5 a 5 andra stycket utiämingsförordningen föreligger. Således sk~ll det inte krävas att en arbetstagare vid förlängningsansökan visar upp ett anställningsbevis. Enligt rådets direktiv 641221lEEG av den 25 februari 1'964 om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa gäller dock att sådana hänsyn skall tas b1.a. vid förnyande av uppehållstillstånd. Giltighetstid för uppehållstillsrånd efer förlängning av EES-tillstånd Om det således finns skal att förlänga EES-tillståndet uppkommer frågan om för hur lång tid uppehållstillstånd skall beviljas. Förordningar och direktiv på området anger att EES-tillståndet skall kunna förnyas automatiskt. Utöver ett undantag för arbetstagare som inte längre ar anställda finns inga närmare riktlinjer för hur det förlängda tillståndet skall utformas. Som Invandrarverket påpekat i överlämnandeskrivelsen föreligger ett förslag från Europeiska kommissionen om att förlängning av EES-tillstånd för arbetstasare skall ske för en tioårsperiod genom en ändring av direktiv 681360lEEG. Det ar idag inte klart att förslaget kommer att leda till förändringar av direktivet. Frigan om för vilken tid förlängning av EES-tillstånd skall ske har, såvitt re-eringen har kunnat finna. inte varit föremål för avgöranden i EG-domstolen.

Enligt artikel 234 i Romfördraget kan EG-domstolen meddela förhandsavgöranden b1.a. angående tolkningen av fördraget samt giltigheten och tolkningen av rattsakter som beslutats av gemenskapens institutioner. När en sådan frårga uppkommer i en medlemsstat kan en nationell domstol, om den anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma i saken, begära att EG-domstolen meddelar ett förhandsavgörande. En regering har inte möjlighet att begära förhandsbesked från EG-domstolen i enskilda ärenden. Mot bakgrund av det anförda konstaterar regeringen att det inte finns möjlighet att i det aktuella ärendet vända sig till EG-domstolen för ett förhandsavgörande. Den fråga som uppkommer ar om en arbetstagare som har haft ett femårigt EES-tillstånd skall beviljas ett nytt femårigt EES-tillstand, ett kortare eller längre tidsbegränsat tillstånd eller ett permanent uppehållstillstånd. Vid bedömningen av om ett permanent uppehållstillstånd eller ett nytt femårigt EES-tillstånd skall beviljas anser regeringen att det i första hand bör beaktas vilket tillstånd sökanden har ansökt om. När det galler personer som har haft ett femårigt EES-tillstånd och som ansöker om permanent uppehållstillstånd anser regeringen att sådana personer som huvudregel bör beviljas permanent uppehållstillstånd. Det är fråga om personer som i normalfallet har en väsentlig anknytning till Sverige genom flera års boende och arbete har med tidsbegränsat uppehållstillstånd. En jämförelse kan har göras med regeringens beslut den 17 september 1998 där forskare och elitidrottsman med langvarig tidsbegränsad vistelse i Sverige beviljades permanent uppehållstillstånd (UD981995lMP och UD98199 11MP). Har sökanden uttryckligen endast ansökt om ett nytt tidsbegränsar uppehållstillstdnd enligt EES-avtalet för fem år, bör tillstindet beviljas för en sådan tid om de grundläggande förutsättningarna som redovisats ovan ar uppfyllda. Uttrycket "förnyas automatiskt" i artikel 6 i direktiv 681360lEEG bör, enligt regeringens mening, uppfattas så, att om sökanden vid en förlangningsansökan inte särskilt anger att han eller hon önskar ett permanent uppehållstillstånd eller tillstånd för en annan period, si skall sökanden normalt beviljas ett nytt femårigt tillstånd (jfr Ds 1991:82 EES-anpassning av utlänningslagen och utlänningsförordningen, s 22). Enligt regeringens mening är det således den sökande som har att avgöra vilken form av uppehållstillstånd han eller hon vill ha vid förlängning av ett EES-tillstånd.

Slutsatser.s 3- l. nederländsk medborgare och har haft ett femirigt uppehallstillstå~~i Sverige som arbetstagare enligt 3 kap. 5 a 5 andra stycket utlänningsförordningen under åren 1994-1999. Han har vistats i Sverige sedan 1991 med tidsbegränsade uppehallstillstånd och har varit bosatt här med EES-tillstånd under Aren 1994-1999. r uttryckt önskemil om att få bo permanent i Sverige. t visar inte att det finns ~gra skal, som talar mot att han beviljas permanent uppehållstillstånd. Han bör därför beviljas permanent uppehållstillstand med stöd av 2 kap. 4 5 första stycket 4 utlänningslagen. På regeringens vagnar -\i Anna Lindh Kopia till Statens invandrarverk, HK-Praxis, Norrköping (en dossier, iterställs)

Regeringsbeslut 2000-05-3 1 Utrikesdepartementet Ansökan om uppehållstillstånd (2 bilagor) Regeringens beslut Regeringen beviljar permanent uppeh8llstillstiind. Vidare itgarder med anledninz av beslutet ankommer pi Statens invandrarverk. Sökande medborgare i Tyskland Överlämnat ärende Statens invandrarverk, ärende

Ärendet 'har yrkat att han skall beviljas permanent uppehållstillstand. Statens invandrarverk överlämnade genom skrivelse den 29 mars 1999 ärende till regeringens prövning med stöd av 7 kap. 11 5 andra stycket 3 och 4 utlänningslagen (1 989: 529). Invandrarverkets skrivelse finns i bilaga I. Utiämingsnarnnden har yttrat- sig den 14 april 1999. bilaga 2. Bakgrund ar tysk medborgare. Tyskland ar ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsomradet (EES). har under Aren 1994-1999 haft ett femarigt uppehillstillstånd i Sverige enligt EES-avtalet (fortsättningsvis kallat EES-tillstånd) som utfardats med stöd av 3 kap. 5 a 3 utlänningsförordningen (1989: 547). flyttade till Sverige efter pensioneringen och har haft EES-tillståxid som sådan pensionerad arbetstagare som avses i 3 kap. 5 a 5 femte stycket utlänningsförordninzen. Skäl för regeringens beslut Huvudfrågan i det överlamnade ärendet ar i vilken form förlängning kan ske av EES-tillstånd. Den giundlaggande EG-rättsliga regleringen av pensionärers ratt att uppehalla sig i ett annat EU-land finns i artikel 39 i Romfördraget (primärratten). Vidare finns bestämmelser i förordningar och direktiv (sekundarratten), främst kommissionens förordning (EEG) nr 1251170 av den 29 juni 1970 om arbetstagares ratt att stanna kvar inom en rnedlemsstats territorium efter att ha varit anställd dar och rådets direktiv 901363lEEG om ratt till bosättning för anställda och egna företagare som inte längre ar yrkesverksamma. Enligt artikel 249 i Romfördraget skall en förordning ha allmän giltighet. Den skall till alla delar vara bindande och direkt tillilmplig i varje medlemsstat. Ett direktiv skall med avseende pi det resultat som skall uppnås vara bindande för varje medlemsstat till vilken det ar riktat. men skall överlåta i t de nationella myndigheterna att bestämma form och tillviiga,oångssatt för genomförandet. Pensionarer som inte tidigare arbetat i landet dar ratt till. bosättning

önskas omfattas inte av förordning (EEG) nr 1251170. Enligt direktiv 901365lEEG har en sådan person ändå en ratt till EES-tillstånd under de närmare förutsättningar som framgår av 3 kap. 5 a 8 femte stycket utlännings förordningen. I 3 kap. 5 a 9 femte stycket utlanningsförordningen anges sammanfattninosvis - att pensionärer som flyttar till Sverige först efter sitt yrkesverksamma liv skall beviljas uppehållstillstind för fem ir under förutsättning att de fir en pension som ar tillräcklig för uppehället och, om de inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen. har en heltäckande sjukförsäkring som galler i Sverige. En uppehållstillstånd får omprövas efter de första två årens bosättning. Det skall kunna förnyas efter fem år. Det följer av 3 kap. 7 a utlänningsförordningen jämfört med 2 kap. 5 $ andra och tredje styckena utlänningslagen att en ansökan.'om EES-tiIlstånd skall kunna bifallas aven om sökanden betimer sig i Sverige nar ansökan görs eller prövas. - Giltigilersrid för ~~ppeizdllsrillsrdnd efler förlangriing av EES-rillsrii~zd Tillstiindsgivningen skall ske med hiinsyn tagen till allmän ordning och säkerhet. Enligt ridets direktiv 64i331iEEG av den 25 februari 1964 om samordningen av särskilda itgarder som galler utländska medborgares rörlishet och bosättnins och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning. säkerhet eller halsa saller att sådana hänsyn skall tas b1.a. vid förnyande av uppehi5llstillst2tnd. Som Invandrarverket påpekat i överlämnandeskrivelsen föreligger ett förslag frin ~uro~eiska kommissionen om att förlansning av EES-tillstand för arbetstagare skall ske för en tioilrsperiod genom en ändring av rådets direktiv 681360lEEG av den 15 oktober 1965 om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstasare och deras familjer. Det ar idag inte klart att förslaget kommer att leda till förandringar av direktivet och vad det kan innebära för pensionerade arbetstagare som inte haft EES-tillstånd som arbetstagare. Fragan om för hur lång tid förlängning av EES-tillstånd skall beviljas har. sivitt regeringen har kunnat finna. inte varit föremil för vagledande avgöranden i EG-domstolen. Enligt artikel 234 i Romfördraget kan EG-domstolen meddela förhandsavgöranden bl. a. angiende tolkningen av fördraget samt giltigheten och tolkningen ay rattsakter som beslutats av semenskapens instimtioner. Nar en sådan friga uppkommer i en medlemsstat kan en nationell domstol. om den anser att ett beslut i frignn ar nödviindigr för att döma i saken. begära

att EG-domstolen meddelar ett förhandsavgörande. En regering, har inte möjlighet att begära förhandsbesked frin EG-domstolen i enskilda ärenden. Mot bakgrund av det anförda konstaterar regeringen an det inte finns möjlishet an -i det aktuella ärendet vanda sig till EG-domstolen för ett förhandsavgörande. Den frisa som uppkommer ar om en pensionär som inte tidisare varit arbetstagare i Sverige och som haft ett femårigt EES-tillstånd skall beviljas ett nytt femirigr EES-tillstand. ett kortare eller längre tidsbegransat tillsthnd eller ett permanent uppehål1stillstand. Vid bedömninsen av om ett permanent uppehållstilistånd eller ett nytt femårigt EES-tillstånd skall beviljas anser regeringen att det i första hand bör beaktas vilket tillstånd sökanden har ansökt om. n Om personen i fråga ansöker om permanent uppehållsrillsrånd anser regeringen att huvudregeln bör vara att en sådan person bör beviljas ett permanent uppehållstillst~nd om kraven för det i övrigt ar uppfyllda. Det ar friga om personer som i normalfallet har en väsentlig anknytning till Sverige genom flerårigt boende har med tidsbegränsat uppehålistillstånd. En jämförelse kan har göras med regeringens beslut den 17 september 1998 dar forskare och elitidrottsman med lånyarig tidsbegransad vistelse i Sverige beviljades permanent uppehåilstillstånd (UD981995lMP och UD98199 11MP). Har sökanden uttryckligen endast ansökt om err nyn ridsbegriinsar uppehdllsrillsrånd enligt EES-avraler för fem år, bör tillståndet beviljas för en siidan tid. om de,orundläggande förutsättningarna som redovisats ovan ar uppellda. Enligt regeringens mening ar det saledes den sökande som har att avgöra vilken form av uppehållstillstind han eller hon vill ha vid förlansning av 0 ett EES-tillstånd. s Slutsatser 0 :ar tysk medborsare och Byttade vid pensionerin_oen frfin Tyskland till Sverige. Han har hafl EES-tillstand som pensionär under åren 1994-1999. I ansökan om förlansnins av EES-tillståndet har '' uttryckt önskemil om att få bo permanent i Sverize.

Utredningen visar inte att det fm nigra skäl som talar mot att ' beviljas permanent uppehållstillstånd. Han bör därför beviljas permanent uppehållstillstånd med stöd av 2 kap. 4 5 första stycket 4 utlänningslagen. På regeringens vagnar <... Anna Lindh Kopia till Statens invandrarverk, HK-Praxis. Norrköpins (en dossier, åters talls) Ut lanningsnämnden

Regeringsbeslut 2000-05-3 1 Utrikesdepartementet Ansökan om uppehållstillstånd (2 bilagor) Regeringens beslut Reseringen beviljar - permanent uppehållstillstand. Vidare åtgärder med anledning av beslutet ankommer pa Statens invandrarverk. Sökande medborgare i Frankrike ~dborgare i USA medborgare i USA medborgare i USA Överlämnade ärenden Statens invandrarverk, ärende Pcs:aaress Telelon vdlel [-post: reg~slralol~oreign.mtnistry.se 103 39 STOCKHOLM 08-40510 00 X.400; S~Regtstrafo~.'Sc'5c'5c'5c'5c'5c~5c'5c'5c~5c45c'5c~5c'5c'5c~5c'5c'5c'5c'3b 0~i~e1~n~'5c'5c'5c'5c'5c'5c'Sc'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'3b P~tA~n1:lryr'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'Sc'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'3b ~=SlL\'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'5c'3b C=SE Besoksaoress Telefax Gustav Adolfs torg I 08-72311 76

Ärendet :,ar, som det får förstås, yrkat att de och deras barn första hand skall beviljas permanent uppehållsti~stånd och i andra hand uppehållstillstånd enligt EES-avtalet till och med den 14 januari 2004. Statens invandrarverk överlämnade genom skrivelse den 29 mars 1999 familjen ärenden till regeringens prövning med stöd av 7 kap. 11 andra stycket 3 och 4 utlänningslagen (1989:529). Invandrarverkets skrivelse finns i bilaga I. u'tiamingsnämnden har yttrat sig den 14april 1999, bilaga 2. Bakgrund. ar fransk medborgare. Frankrike ar ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). - har under åreri..1994-1999 haft ett femarigt uppehållstillstånd som arbetstaoare enligt. EES-avtalet (fortsättningsvis kallat EES-tillstånd) utfardat med stöd av 3 kap. 5 a utlänningsförordningen (1989:547). Även har under samma period haft EES-tillstånd i Sverige. i var under 21 år då hon beviljades EES-tillstånd. Hon ar idag 23 år gammal. EES-tillstinden har utfardats med stöd av 3 kap. 5 b utlänningsförordningen. Skal för regeringens beslut Allmänt Hu,vudfrå,oan i de nu överlämnade ärendena ar i vilken form förlängning kan ske av uppehållstillstånd som meddelats utlänningar som haft EEStillstand som arbetstagare och anhöriga till arbetstagare. Den grundläggande EG-rättsliga regleringen av arbetstagares rätt att uppehålla sig och arbeta i ett annat EU-land finns i artikel 39 i Romfördraget (primärrätten). Vidare finns bestämmelser i förordningar och direktiv (sehundarratten). främst rådets förordning (EEG) nr 1612168 av den 15 oktober 1965 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen och rådets direktiv 681360lEEG av den 15 oktober 1968 om avskaffande av restriktioner för rörlighet.och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer. Enligt artikel 249 i Romfördraget skall en förordning ha allmän giltighet. Den skall till alla delar vara bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. Ett direktiv skall 'med avseende på det resultat som skall

uppnås vara bindande för varje medlemsstat till vilken det ar riktat, men skall överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvaga_oångssatt för genomförandet. I den svenska lagstiftningen finns bestämmelser om ratt till EES-tillstånd för arbetstagare i 3 kap. 5 a 9 utlämingsförordningen och för anhöriga - i 3 kap. 5 b 5 samma förordning. Urlanningsförordningens bestämmelser Beträffande arbetstagare och egna företasare anges följande i 3 kap. 5 a 5 andra stycket utlänningsförordnin,oen: "Arbetstagare som har ett anst3llningsbevis och egna företagare som genom en handling kan visa att de Sr egna företasare skall beviljas uppehiillstillstiind för fem Ar. UppehAllstillstAndet kan förnyas." Det följer av 3 kap. 7 a utlanningsförordningen jämfört med 2 kap. 5 5 andra och tredje styckena utlänningslagen att en ansökan om EES-tillstånd skall kunna bifallas aven om sökanden befinner sig i Sverige medan ansökan görs eller prövas. Uppehållsrillsråndet skall kunna förnyas med auromarik I artikel 6 p 1 b) i direktiv 681360lEEG anges att en arbetsragares femåriga uppehillstillstånd skall kunna förnyas automatiskt. Enligt regeringens mening innebär det i normalfallet att uppehillstilisrandet förlängs utan nizon ny materiell prövning av att de förutsanningar som anges i 3 kap. 5 a 5 andra stycket utlanningsförordningen föreligger Således skall det inte krävas att en arbetstagare vid förlängningsansökan visar upp ett anställningsbevis. Enligt - rådets direktiv 641221lEEG av den 25 februari 1964 om samordningen av särskilda åtgärder som gäller ut1,ändska medborgares rörlighet och bosättnine - och som ar berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller halsa gäller dock an sådana hänsyn skall tas b1.a. vid förnyande av uppehillstillstånd. ' Gilrighersrid för uppehdllsrillsrånd efrer förlängning av EES-rillsrbnd Om det således finns skäl att förlänga EES-tillståndet uppkommer frågan om för hur lång tid uppehållstillstånd skall beviljas. Förordninsar och direktiv pi området anger att EES-tillståndet skall kunna förnyas automatiskt. Utöver ett undantas för arbetstasare som inte längre är anställda f i ~ inga s niirmare riktlinjer för hur det förlängda tillståndet skall utformas. Som Invandrarverket påpekat i överliirnnandeskrivelsen fiireligger ett förslag från Europeiska kommissionen om att förlangning av EES-tillstånd för arbetstagare skall ske för en tioårsperiod genom en ändring av direktiv

68/360/EEG. Det ar idag inte klart att förslaget kommer att leda till förändringar av direktivet. Frågan om för vilken tid förlängning av EES-tillstånd skall ske har, såvitt regeringen har kunnat finna, inte varit föremål för vägledande avgöranden i EG-domstolen. - n \ i Enlizt artikel 234 i Romfördraget kan EG-domstolen meddela förhandsavgöranden b1.a. angående tolkningen av fördraget samt giltigheten och tolk- & ninsen av rättsakter som beslutats av gemenskapens institutioner. Nar en sådan friga uppkommer i en medlemsstat kan en nationell domstol, om den anser att ett beslut i frigan ar nödvändigt för att döma i saken, begära att EG-domstolen meddelar ett förhandsavgörande. En regering har inte möjlighet att begära förhandsbesked frin EG-domstolen i enskilda ärenden. Mot bakgrund av det anförda konstaterar regeringen att det inte finns möjlighet att i det aktuella ärendet vanda sig till EG-domstolen för ett förhandsavgörande. Den fråga som uppkommer ar om en arbetstagare som har hafc ett femårigt EES-tillstånd skall beviljas ett nytt femårigt EES-tillståndo ett kortare eller längre tidsbegränsat tillstånd eller ett permanent uppehållstillstånd. Vid bedömnineen av om ett permanent uppehållstillstånd eller ett nytt femårigt EES-tillstånd skall- beviljas anser regeringen att det i första hand bör beaktas vilket tillstånd sökanden har ansökt om. Nar det galler personer som har haft ett femårigt EES-tillstånd och som ansöker om permanent uppe/zållsrillsrånd anser regeringen att sådana personer som huvudregel bör beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Det ar fråga om personer som i normalfallet har en väsentlig anknytning till Sverise genom flera års boende och arbete här. En jämförelse kan har 0 göras med regeringens beslut den 17 september 1998 dar forskare och elitidrottsmän med langvarig tidsbegränsad vistelse i Sverige beviljades permanent uppehållstillstånd (UD98/995/MP och UD98/991/MP). 0 Har sökanden uttryckligen endast ansökt om ert nytt tidsbegränsat uppehållstillstå~d enligt EES-avtalet för fem år bör tillstindet beviljas för en sådan tid om de grundläggande förutsättningarna som redovisats ovan ar uppfyllda. Uttrycket "förnyas automatiskt" i artikel 6 i direktiv 68/360/EEG bör, enligt regeringens mening. uppfattas så. att om sökanden vid en förlangningsansökan inte särskilt anger att han eller hon önskar ett permanent uppehillstillstånd eller tillstånd för en annan period. så kan sökanden normalt beviljas ett nytt femirigt tillstind ('jfr Ds 1991 :82 EES-anpassninz av utlänningslagen och utiämingsförordningen. s. 23).

Enligt regeringens mening ar det siledes den sökande som har att avgöra vilken form av uppehållstillstånd han eller hon vill ha vid förlängning av ett EES-tillstånd. ar fransk medborgare och har haft ett femårigt uppehållstillstand i Sverige som arbetstagare enligt 3 kap. 5 a andra stycket utlänningsförordningen under åren 1994-1999. I ansökan om förlängning av EES-tillstindet har : A angivit att ansökan avsig tidsbegränsad vistelse från och med den 13 januari 1994 till och med den 14 januari 2004. Enligt en tjänsteantechng av Statens invandrarverk som finns i hennes akt uppges att familjen har för avsikt att bo i Sverige permanent. Regeringen uppfattar insökan som att hon i första hand yrkar ett permanent uppenaiistiiistana och i andra hand ett femårigt EES-tillstånd som arbetstagare. Utredninoen - i ärendet visar inte att det finns några skäl som talar mot att ')eviljas permanent uppehållstillstånd. Hon bör därför beviljas ett perrnai.:nt uppehållstillstånd med stöd av 2 kap. 4 S första stycket 4 utlänningslagen.. make och barn har som anhöriga till haft uppeh~1l;tillstl~d för samma tid som hon med stöd av 3 kap. 5 b $ ritiänningsförordningen. Även de får anses ha i första hand yrkat ett permanent uppehållstillstånd och i andra hand ett femarigt EES-tillstand som.. anhöriga. Eftersom modern beviljats permanent uppe- ' hållstillstånd skall aven maken. den minderårige sonen, och den vuxna dottern... i beviljas permanent uppehållstillstånd. På regeringens vagnar -Anna Lindh Kopia till Statens invandrarverk. HK-Praxis, Norrköping (@ra dossierer..... iterlamnas) Utlänningsnamnden