30 PRÄSTGÅRDEN 1:1, fd kyrkoherdeboställe,

30 29 SÖDRA NACKBY 3:2, 3:3, Tibblings. Fd soldattorp (I), nu fritidsbostad. NO om det föregående torpet ligger ytterligare ett. Uppfört under 1800-talet i timmer, enkupigt tegel. Svarta knutar och vita fönsterluckor. Byggnaden omges aven gärdesgård. Bod ihopbyggd med bostadshuset. Torpet ligger isolerat. 30 PRÄSTGÅRDEN 1:1, fd kyrkoherdeboställe, Bostadshus (I), uppfört i timmer 1839, gul-locklistpanel. Renoverat under 1950- talet. Enkupigt tegel, veranda och balkong mot väster. Kakelugnar och originaldörrar med empirehandtag i mässing, rumsindelningen bibehållen, profilerade fönsteröverstycken. Byggnaden ligger på sluttningen mot Svartån. Till gården hör ett fd fä- och brygghus. Innan laga skiftets genomförande på 1800- talet, var gården en del av Skultuna by. Många byggnader har hört till bostället, stor trädgård anlades i samband med den nya manbyggnaden. Huvudbyggnaden är kulturhistoriskt värdefull och ligger vackert i det öppna kulturlandskapet. 31 PRÄSTGÅRDEN 1:2, fd folk- och småskola. Fd skolbyggnad (1) nu bostadshus. Timmerstomme, röd liggande fasspåntsoch locklistpanel, tvåkupigt tegel. Folk- och småskolan var färdig 1877. Byggnadens karaktär är vanlig bland större byggnader i slutet av 1800-talet. Fd lärarbostad/matbespisning (II), nu bostadshus. Timmerstomme, röd locklistpanel, tvåkupigt tegel. Uppförd omkring 1900.

31 Till gården hör diverse uthus. En fd tvättstuga/badhytt (IV) ligger vid ån. Gammal fin skolmiljö, välbevarade byggnader. Se kapitel om offentliga byggnader. 32 SKARVSTA 4:1, Gattorpet, fd Jädra utjord, även kallat Skräddarbo. TorE (I), nu fritidsbostad, uppfört i timmer, röd locklistpanel, enkupigt tegel. Troligen uppfört 1895, årtal på spismur. Huset ligger i skogskanten, landskapet öppnar sig åt öster. Välbevarat torp, fin torpmiljö. 33 SKULTUNA BY 1:4, kyrkan. Kyrkan ligger centralt i socknen med det öppna kulturlandskapet runt omkring. Väster om kyrkan flyter Svartån förbi och på motsvarande sida går landsvägen. Kyrkans område är ursprungligen en del av Skultuna by. Kyrkans ålder är okänd. Det nuvarande långhuset består till största delen av de gråstensmurar, som utgjorde väggar i stenkyrkan på 1300- talet. Det nuvarande kyrkvalvet av trä ersatte redan på 1600-talet medeltidsvalvet av tegel. Korabsiden tillbyggd 1772-73. Kyrktornet restes 1772, tidigare hade man en fristående klockstapel. Senaste restaureringen utfördes 1951. Gul-beige spritputsad fasad. ~~~~~_~~ ligger väster om Svartån. Skålby omnämns första gången i kung Albrekts skattelängd 1371. 1539 upptas i jordeboken två gårdar. Först 1710 har en klyvning skett. Byn uppmättes första gången 1652 i samband med den då verkställda allmänna mätningen av landets byar.

32 Stor ski fte ägde rum 1785 och laga skifte 1845-48, v i d senare t illfälle dömdes två går dar till utflyttning. Före klyvningen var byn en enkel radby. Alla byggnader från t iden vid l aga skiftet är borta, förutom den utflyttade gården i Boberget. Skålby har ändock bibehållit bykaraktären. Dagens byggnadsbestånd är till största del en uppförd i slutet av 1800-talet. Idag finns tre gårdar i Skålby. Karta - laga skifte 1845-48. 34 SKÄLBY 1:3, Bober get, fd Brobacken, Boberga. Innan laga skifte hette gården Västergården. Sex byggnader ingår i anläggningen. Bostadshus (I), huset finns på karta från i 84S- öch-iåg-då i Skålby by. Timmer stomme, rödfärgad l ocklistpanel, enkupi gt tegel, röda knutl ådor. Originalfönster på övervåningen. Murad öppen spis i köket och rörspis i kammaren, takbjälkar. Övervåningen oinredd. Innerdörr av 1700-tals typ. Planen är intakt, kök och kmmaare. Fd drängkammare/brygghus/bagarstuga (II), nu-fgrr~d~-flnns-p~-kärtä -fr~n -i84s. Timmerstomrre, del vi s locklistpanel, enkupigt tegel, röda knutlådor, brutet tak. Planen är intakt. Byggnaden flyttas ut från Skålby by vid laga skiftet 1848. De övriga byggnaderna på gården är uppförda 1920-1945. Byggnaderna är av stort kulturhistoriskt värde pga deras ursprunglighet och ålder. Vid laga ski fte 1848 f lyttades hela gården ut. 35 SKÄLBY 2:4, fd Sör gården. Fick kvarbo vid laga skiftet 1848. Inga byggnader finns kvar från den tiden. Fyra byggnader ingår i anl äggningen. Bostadshus (I) från 1800-talets slut, timmerstö~e:-r6d l ocklistpanel, tvåkupi gt tegel. Glasveranda. ~~_~~~~g~~~~~l~~~gg~~~l~~g~~~!~ g~ (III), nu tvättstuga och förråd. Uppfört i timmer, enkupigt tegel, i slutet av 1800-talet. Gavelröste i stående slät panel med dekorerade gavelspetsar. Jordkäl lare och stall/ladugård hör till gården. De två utvärderade byggnaderna har en ursprunglig karaktär. Gården har varit en del av skål by by.

33 ~~~~~g~_q~ ligger på slättlandet öster om Svartån. "Byn" utgörs idag av tre gårdar och hör till den mest intakta bybildningen i Skultuna. Skädduga nämns första gången 1371 i kung Albrekts skattelängd. Fram till 1825 hade en långt driven klyvning av gårdarna skett, som sedermera återgick. Sex av de ursprungliga gårdarna hade blivit tolv brukningsdelar. Vid laga skifte 1858 fanns nio lotter efter sammanslagningen. ytterligare sammanslagningar gjordes därefter. Den äldsta kartan över Skädduga by är upprättad 1652. Gregelbunden dubbel radby under 1700-1800- talet. vid laga skiftet 1858 genomgick den gamla byplanen en grundlig upplösning och splittrlng. De byggnader som finns kvar idag lämnar relativt bra bild av den äldre byggnadsepoken. Miljö och byggnaderna tillsammans är värdefulla. 36 SKÄDDUGA 5:2, Hagaberg. Gården flyttades ut från Skädduga by vid laga skifte 1858 och är en sammanslagning av två gårdar. Åtta byggnader ingår i anläggningen. Bostadshus (I), uppfört i timmer 1864, klädd-med-falsk locklistpanel, tvåkupigt tegel. Balkong tillbyggd 1952. Huset är viktigt för gårdens helhetsbild. Fd sockenmagasinet (II), uppfört omkring 1810-I-tlmmer:-delvis lockpanel, enkupi gt tegel, brädtak under. Svarta knut lådor och luckor. Avrinningslist går horisontellt längs byggnadens långsidor. Byggnaden står på stenstolpar, hade sannolikt trästolpar tidigare. Sockenmagasinet har tidigare stått vid kyrkan. Såldes 1870 av församlingen och flyttades då till Hagaberg. Man införde en penningfond istället. Byggnaden är väl underhållen och har stort kulturhistoriskt värde pga ålder och autencitet.

34 Fd visthusboden (III), troligen flyttad fr~;-skädduga:-by vid lage:. skiftet. Timmerstomme, delvis stående lockpanel, enkupigt tegel, brädor under. Svarta knutlådor, står på stenstolpar, förminskat underrede, vilket är en raritet i Skultuna. Hönshus/vedbod/svinhus (IV), uppfört i ti~er-p~-187ö=ta:let~-enkupigt tegel. Lider/magasin (V), uppfört på 1870-talet i timmer~-delvis lockpanel, enkupigt tegel, svarta knutlådor. Har tidigare varit stall. Ladugård/loge (VI), viktig för bibehållandet äv-g~rde;s-slutna karaktär. Uppförd 1927 i timmer och stolpkonstruktion. Saknar kulturhistoriskt intresse. Staket skiljer mangård från ekonomibyggnaderna. Gården har en sluten karaktär där de uppräknade byggnaderna ingår som en viktig del. Värdefull miljö. 37 SKÄDDUGA 11:1, fd Storgården. Fyra byggnader ingår i anläggningen, jordbruk bedrivs på gården. Bostadshus (I) av parstugutyp, finns med p~-e;-ka:rta från 1858. Timmerstomme, röd locklistpanel, enkupigt tegel, spån under. Sannolikt uppförd på 1700-talet. Förändrad exteriört, tillbyggd veranda. Kropp- och sidoås, röda knutlådor. Loge/lider (IV) och ladugård (V) ingår i g~rdsbild;in gen, uppförda under 180o-talet. Bostadshuset är det enda som finns kvar från tiden före laga skiftet. Storgården blev skattehemman 1539 och låg odelad fram till 1700-talets början. Gården är en viktig del av Skädduga "by". 38 SKÄDDUGA 13: l, fd Sydvästra gården. Sex byggnader ingår i anläggningen. Jordbruk. Bostadshus (I), timmerstomme med rödfärga:d-fa:ls~ocklistpanel, tvåkupigt tegel. Byggnaden uppförd:es på 1860-talet och är starkt ombyggd, saknar därför kulturhistoriskt värde men är viktig för gårdsmiljön.

35 Fd brygghus/drängkammare m m (II). Uppförd i timmer, rödfärgad, enkupigt tegel, brutet tak. Byggnaden fanns 1858. Tre ingångar finns på l ångsidan mot nordväst. Kombination av olika rum med skilda funktioner. Byggnaden är till stor del intakt och anses kulturhistoriskt värdefull. Den är flyttad från ursprungsplatsen. Dubbelbod (III), fd mat- och redskapsbod i timmer. Uppförd före 1858 och hade d~ ett annat l äe;e än dagens. Lunettfö~ster pe gavl arna, gallerförsedda med smide. Står på stenstolpar, rödfärgad, enkupigt tegel, dubbelhay.sknutar. Byggnaden är utsprunglig och gammal. Svinhus/stall (IV), uppfört i slutet av IB66=t:älet:-I-timmer. Timret är använt tidigare till annan byggnad. Enkupigt tegel. Ladugård/loge/magasin (V). Logen är byggd-i922~-mägäsln-från 1940 och ladugård från 1800-talets slut. Timmer och stolpkonstruktion är stommaterialen. Delvis slät- och locklistpanel. IV och V är viktiga för gårdsbilden, saknar större kulturhistoriskt värde. I arkivalierna upptas gården 1540 som prebende, efter 1608 som kronohemman. Vid laga skiftet fick gården vara kvar. Ingår som en del i Skädduga "by". 39 TIBBh~ 2:1, fd Västergården i Skädduga by. Har tidigare tillhert stamfastigheten, Skädduga. Fem byggnader ingår i anläggningen. Fd jordbruk, nu hundklubb. Bostadshus (I), fd bostad, nu klubb Iökäi~-Uppförd i timmer på l860-talet. Röd locklistpanel, vita knutlådor, svagt brutet tak, enkupigt tegel. Delvis förändrat exteriört. Tillbyggd veranda.

36 ~~_~~~~g~~~l~~~j~~~~l~~~~g~!~g~l mangelbod \ II). Tlmme~;t~mme, röd locklistpanel, enkupigt tegel, röda knutlådor. Blyinfattat fönster på övervåningen, svagt brutet tak. Byggnaden är med på 1858 års karta. Tre ingångar på husets framsida. Dubbelbod (III) står på hörnstolpar, ~ppf;~d-i timmer, delvis panelad med locklist, enkupigt tegel, profilerade vindskidor. Uppförd under 1800-talet. Dessa tre byggnader är äldst och mest ursprungliga av byggnaderna i Skädduga. Fö finns: ~~ g~(~ timmerstomme, delvis klädd med lockpanel, enkupigt tegel. Uppförd under 1800-talets senare hälft. Ladugård/loge (V), timmerstomme, röd lockli~tpa~el,-enkupigt tegel. Uppförd i slutet av 1800-talet. IV, V sakrlar större kulturhistoriskt intresse, ingår som en del av gårdsmiljön. Gården var vid storskiftet odelad, klövs först på 1780-talet i två hälfter. Vid laga skifte fick gården ligga kvar. Byggnaderna I, II och III är i behov av renovering, de påvisar ett stycke gammal byggnadskultur. o G

37.. 40 AKESTA 1:1, Äkesta gård, nu utarrenderat jordbruk. Ca 20 byggnader ingår i anläggningen. Gården ligger i den sydligaste delen av Skultuna. Bostadshus (I), uppfört i timmer på 1870- tälet~-spritputsad vit fasad, papptak, tillbyggd veranda. Fönstren som vetter mot sydväst har fönsterluckor. Frånsett takmaterial och veranda är byggnaden representativ för 1870-talets storgårdsbyggnader med sexdelad plan. Före 1870 l åg manbyggnaden norr om den,nuvarande, som då var fägård. Stall m m (VI), timmerstomme i falu r6dfärg~-enkupi gt tegel, till stor del intakt. (Stallet är identiskt med byggnad enligt lantmäterikarta från 1861). Enligt ägaren är stallet från 1800- talets slut. Lider/loge (VII), timmer och stolpkonstruktlon:-ioge klädd med locklistpanel, tvåkupigt tegel med spån under. (Lidret är identiskt med en byggnad på samma plats, på 1861-års lantmäterikarta). Loge (X), log del A är sannolikt äldre än-logdel B. Logdel A: timmerstomme, delvis liggande fjällpanel och stående slät panel, tvåkupigt tegel. (Logdel A är identisk med byggnaden på samma plats på lantmäterikartan från 1861). Byggnaderna VI, VII och XA har samma läge, som de utritade byggnaderna på lantmäterikarta från 1861. Byggnad VI och VII var då stallgård och XA fägård. Magasin (XIII), ligger en bit norr om gkrden: Uppfört i rödfärgat timmer, tvåkupigt tegel. Byggnaden står på stenstolpar. Byggdes på 1870~talet. Den äldsta byggnaden på gården är ett bostadshus (V), uppfört före 1861. Byggnaden är starkt ombyggd och saknar därför kulturhistoriskt värde. Hela Äkesta med kvarn köptes 1778 av rusthållaren J O Odelberg och sedan gått i arv tills Västerås kommun köpte in gården. Under medeltiden tillhörde Äkesta frälset. på 1500-talet tillhörde gården och kvarnen skattebönder. Sedan dess har Äkesta haft många ägare. Gården benämps på 1870-talet som "Övre Äkesta". Grusad gårdsplan. Gården ligger vackert på Äkestaåsen, på sluttningen mot Svartån. De uppräknade byggnaderna är de mest ursprungliga på gården.

38 41 ÄKESTA 1:1, Grangärde. Fem byggnader ingår i torpmiljön. ~~~E (1), nu fritidsbostad, timmerstomme, röd locklistpanel, enkupigt tegel. Grenadiären har bott här. Torpet ligger isolerat från övrig bebyggelse vid skogskanten. Utpräglad torpmiljö. 42 ÄKESTA (2: l), Kvarngården. Endast två byggnader finns kvar, kvarnen riven. Fd verksdamm, nu endast en liten hålldamm. Bostadshus (1), fd mjölnargården, nu fritidsbostad. Affär har varit inrymd i huset under en period. Timmerstomme, röd locklistpanel, tvåkupigt tegel. Brutet tak, det ena gavelröstet har ingen panel. på västra gaveln finns en påbyggd källare i sten. Två ingångar på husets framsida, paneldörrar. Gammal murad öppen spis finns i köket och rörspis i kammaren på bottenvåningen. ytterligare en inredd bostad på övervåningen. Byggnaden finns på lantmäterikarta från 1861. Troligen är huset äldre. Det ligger strax intill Svartån. Byggnaden är kulturhistoriskt värdefull pga ålder, ursprunglighet och läge. Den är i behov av renovering. Bod (II), uppförd i timmer, rödfärgad, dubbelhaksknutar, enkupigt tegel, Paneldörr med gammalt nyckelhålsbeslag. Boden är i gott skick. Finns på lantmäterikarta från 1861, men troligen uppförd tidigare. Byggnaderna ligger vackert intill ån, med en rik lövvegetation runt omkring. Tomten är inhägnad med rött staket och var det även 1861. Värdefull miljö. IX

IV:2 Större områden av betydelse för kulturminnesvården 39 Ur inventeringen har vissa större landskapsavsnitt, med anknytning till bebyggelse, utkristalliserats som särskilt beaktansvärda miljöer. Följande landskapsavsnitt är känsliga för förändring och bör skyddas. Svartådalen: är skyddat jämlikt 86 BL. Skydd~ö~r~det sträcker sig från Äkesta i söder till Hägervallen i norr. Gränserna i öst och väst begränsas av skogen. Gårdarna ligger öppet i kulturlandskapet. Eventuella förändringar av byggnadernas exteriör bör anpassas till övrig bebyggelse. I skyddsområdet ingår ett stort antal fornlämningar. Strandskydd kring Svartån gäller till en bredd av 100 m. Berga - Frövislätten: österut från Svart ~dälen~-~träcker-~lg ett öppet kulturlandskap. Detta område är känsligt för förändring. Frövisjön ingår som en del av skyddsområdet, den är torrlagd numer. Från Frövi herrgård har man en vidsträckt utsikt mot söder.

40 V LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING Eriksson, G Erixon, S Hedberg, T Hidemark, O mfl Folkskolans historia i Västmanland. v- ås 1942. Skultuna bruks historia, del 1:1, 1: 3. Sthlm 1921. Kommunalbildningar inom Västeråsbygden. v-ås 1976. Så renoveras torp och gårdar. v-ås 1973. Fornminnesinventeringen 1974, Västerås. Naturfredni~~splan, nov 1971. Stadsbyggnadskontoret, Västerås. Lantmäteri kontoret, Västerås. Länsmuseets arkiv, västerås. Intervjuer med ortsbefolkningen.

41 VI BILAGOR Bil. 1 RÄD OCH REKOMMENDATIONER I BYGGNADS var D En byggnads värde ur kulturhistorisk synpunkt grundas till stor del på att dess tidstypiska karaktär bevarats exteriört och att den så fullständigt som möjligt är bevarad i sina detaljer. Detaljerna är viktiga för byggnadens kulturhistoriska värde och kan också höja byggnadens värde rent ekonomiskt. En viktig grundprincip vid all renovering är att göra så få förändringar som möjligt. Avgörande för husets värde är äktheten, modebetonade tillskott som anspelar på äldre tiders byggnads skick enbart minskar värdet. Exteriör vid valet av fasadmaterial bör observeras att några sk f1underhållsfria" material inte existerar och att de som ger sig ut för att vara "underhållsfria" ofta måste bytas helt när de slitits ned eller gått sönder. Inga garantier finns heller för att de finns kvar i marknaden om delar behöver bytas ut efter en tid. Kulturhistoriskt värdefull-a byggnader bör om möjligt få bibehålla sina fasader i ursprungligt skick - såväl färg som material. ~!:!::!:!:gg~!~~:!:~!:!!]g.. för kulturhistoriskt värdefull bebyggejse är det väflentligt att karaktär och utseende bevaras. Detta krav bör vid bedömning av lämpliga värmebesparingsåtgärder vägas mot effekter hos de alternativa möjligheter som står till buds. De effektivaste åtgärderna, tätning av fönster och dörrar samt vindtätning av träväggar~ är alternativ som bör vara tillräckliga. Tilläggsisolering av väggar samt ändring av fönster bör däremot undvikas eftersom detta innebär stora ingrepp och ofta ger förhållandevis liten utdelning ur besparingssynpunkt. ~!:!:E~~~:!:~~ har varit det traditionella fasadmaterialet under de senaste 200 åren. De vanligast förekommande paneltyperna är locklist och lockpanel. Man bör undvika byte av hela panelen och endast ersätta den del av panelen där skador uppkommit med nya brädor av samma utseende som de gamla.

42 Fär~en - träfasaderna bör målas antingen med ~~~ ;ijefärg ej.ler med Falu rödfärg. Oljefärgen låter träet andas och är lätt att måla om, detsamma gäller rödfärgen (Faluröd slamfärg utan tillsatser) som också impregnerar träet. Färgen bör vara samma som huset haft tidigare, även detaljer i avvikande färg bör målas i den färg de tidigare haft. I äldre tid var husen vanligen rödfärgade och än idag präglar Falu rödfärg det svenska kulturlandskapet. ~~~~~~~~~~ - dörr- och fönsterfoder, taklister m m utgör betydelsefulla delar i fasadens uppbyggnad, för att inte husets utseende ska förändras måste snickerierna bibehållas. Skadade delar bör bytas ut mot nytillverkade med samma utseende och profilering. Alla oskadade delar bör återanvändas. Dörrar - gamla ytterdörrar bör bevaras eller ~~sättas med nytillverkade av traditionell typ. En modern dörr kan fördärva helhetsintrycket av byggnaden. Fönster - formen och placeringen är ytterst :;,riktig-för byggnadens utseende. Byts fönstren ut är det viktigt att fönstrens dimensioner och spröjsindelning bibehålls. Om fönstren byts i samband med t ex tilläggsisolering bör fönsterlivet flyttas ut i samma mån som isoleringens tjocklek. Tak - rött taktegel eller falsad svartmålad plkt är de tayjllaterial som bör användas på äldre byggnader, Finns enkupigt tegel bör detta bibehållas, räcker det inte för att täcka hela taket kan en sida kompletteras med tvåkupigt tegel. I undantagsfall kan andra material användas, förutsatt att de har samma färg och karaktär som det ursprungliga. Av de olika plåtmaterialen kan den kor rugerade plåten användas eller pannplåt som målats i en grafitgrå färg. Vindskivor och andra detaljer bör konstrueras lika de ursprungliga och med sarr~a mått. Veranda, förstukvist hör ofta saruman med hus~ts-byggnädsstii-;ch bör därför bibehållas. Eventuell snickarglädje är ett värdefullt inslag som bör bibehållas även om det är ett senare tillskott. Interiör Även interiören har betydelse för det kulturhistoriska värdet. Ofta har stora förändringar gjorts i byggnadernas inre miljö, därför är det särskilt viktigt att bevara de detaljer som finns kvar.

Planlösning - en ombyggnad utan planförändring-kan-genomföras i de flesta fall. Är förändringar nödvändiga bör de inskr~nkas till en ave;ränsad del av byggnaden. 43 Eldstäder - spiskåpor, köksspisar, kakelugnar och-and;a typer av äldre eldstäder bör om möjligt bevaras. Snickerier - dörrar, dörr- och fönsterfoder, goi;-och-taklister bör återanvändas. Behöver dessa kompletteras finns inom länet ett flertal snickerier som ny tillverkar snickeridetaljer. Undvik att luta av snickerier. Dörrar. lister m m har praktiskt taget alltid varit målade. Golv och tak - äldre brädtak och brädgolv b6r-be;aras-även om de måste döljas av papptak eller mattor. ~~~!2_~~~~!~!i~~_~~~_~~~~~~~E - äldre trädgårdar innehåller ofta bersåer, gångar, vårdträd ID m. Dessa inslag bör behållas, försök att omskapa en gammal trädgård till en modern prydnadsträd.gård blir sällan lyckade och fördärvar helhetsintrycket av fastigheten. Även äldre hägnader bör bevaras, ersätts de bör det ske med likvärdiga. Om de saknas bör de nya få en så enkel och diskret utformning som möjligt. Länsmuseet liksom stadsbyggnadskontoret står gärna till tjänst vid ev förfrågningar i samband med ombyge;nader. Det bör observeras att byggnadsnämndens lov krävs inte bara för egentliga ombyggnader utan också t ex för åtgärder som väsentligt ändrar byggnadens ut.. seende, t ex fasadbehandling, fönsterindelning etc. Länsmuseet Slottet 722 11 VÄSTERÅS 021/127560

Bil. 2 45 FÖRTECKNING ÖVER KULTURHISTORISKT UTVÄRDERADE BYGGNADSMILJÖER I SKULTUNA SOCKEN, VÄSTERÄS KOMMUN Anm Romerska siffror kol 5-7 : inventeringsnr för de enskilda byggnaderna inom resp gård eller fastighet. Se vidare: utvärdering, översiktskartor med objektnr och miljöområden samt arbetskartor och inventeringsblanketter. 1 Ekon kart - blad nr 2 3 4 Kategori enl utvärdering Objekt Fastighets - Särskilt namn 8 nr beteckning beskrivning 5 6 7 jordreg-nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef stadsä ga minne värdefull intres s näre dyl byggnad byggnad miljö 126 126 142, 143 143 1 27 125 1 03 1 03 1 03 1 26 103 1 03 1 03 103 1 2 5 125 BERGA ~ l 5 : 1 Hagtorpsstugan - I - + BERGPODA 2 1:1 f d kom. bostad - - I,II,III + BOVALLEN 3 1:1 Bovallens gd, 11, 111 V,VII, + VIII,XIV 4 2 :1 Skultuna- Rålken - II - + BÖLE 5 1 : 4 - - II - EKEBY 6 2 :1,2 : 2 - I II + FORS BY 7 1 :1,3:1,4:1 Forsby gd I,II III,V, X + XII, XIII 8 1:1,3 :1,4 :1 f d trädg m b - - - + 9 1:1,3: 1, 4 : 1 tor pen, västerut 1,11,111 + FRÖVI 1 0 4:1 Fr övi gd I, II - IV + III,V GILLBERGA 11 2 :1 par stugan - - I,II + 1 2 2 :1 For sby- villan - - I + 13 2 : 2 kr aftverk - - I + GOCKSTA 14 Gocksta "by" - - - + HÄGERVALLEN 15 1: 2 ~, V,VI + delvi s 1 6 1 : 4 Norräng ~ - II +

46 1 2 3 4 Kategori enl utvärdering Ekon Objekt Fastighets - Särskilt namn kart- nr beteckning beskrivning 5 6 7 8 blad jordreg nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef nr stadsäga minne värdefull intress näre dyl byggnad byggnad miljö HÄLSINGTORP 124 17 1:1 - - I + JULPA 126 18 1 :1, 2: 1 Norr- Jul pa - - I,VIII + 126 19 1:1,2:1 Lundbo - - I + JÄDRA 126 20 1 :4 Vällingbo - - I,III, IV + KLOCKARBOL 126 21 1:1 (vid kyrkan) - - - + LEJDE,NORRA 103 22 1:2 Lejde by - 1,11 III,IV,V + gården ~0 3,1 26 23 1: 2 2 st torp - - 1,11,111 + 1103 24 1 :3 gården - - II,III, IV + 1103 25 1:3 Rosenberg - - I + NACKBY NORRA 1103 26 4:1 - - II + NACKBY NORRA 110j 27 1:1,2: 1 vid Skultuna- - - 1,11 + :vägen NACKBY SÖDRA 1103 28 2:2, 2:3 ~ibb lings - - n,iii + 1103 29 3 : 2, 3:3 l'ibblings - - - + PRÄSTGARDEN ~ 03 30 1:1 fd kyrkoherde- - I - + bostad 1103 31 1: 2 Betel - - 1,11 + SKARVSTA P-25A 32 4:1 Gattorpet - - I + p-25a I i! SKULTUNA BY 33 1:4 kyrkan I - - + SKÄLBY fd - - - + Skålby "by"

~ 47 1 2 3 4 Kategori enl utvärdering Ekon Objekt Fastighets - Särskilt namn kart- nr beteckning beskrivning 5 6 7 8 blad jordreg nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef nr stadsäga minne värdefull intres s näre dyl byggnad byggnad miljö SKÄLBY 103 34 1: 3 Boberget - I,II - + 103 35 2:4 - - I,III + SKÄDDUGA fd Skädduga by 103 36 5: 2 Hagaberg - II,III I,IV,V,VI + 126 37 11:1 - - I,(IV)V) + 126 38 13 :1 I,III I,IV,V + TIBBLE 39 2 :1 - I,II,III IV,V + AKESTA 1103 40 1:1 Äkesta gd - - I, VI, VII + X,XIII 1103 41 1:1 Grangärde - - - i 1103 42 1:1 (2 : l ) Kvarngården - 1,11 - +

-::.....,,/'"'..:'fi... ::... '... ~;--... <:~.. 'l'--~----

KULTURHISTORISK... BYGGNADSINVENTERING I VASTERAS KOMMUN - SKULTUNA SOCKEN KARTA ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE Bil.3 49 SKALA 1: 50 000 O 2 3 I 4 I 5km

Bil. 4 50 KULTURHISTORISK... BYGGNADSINVENTERING I VASTERAS KOMMUN - SKULTUNA SOCKEN HÄNVISNING TILL EKONOMISKA KARTAN

ANDERSSON&I<AGAROT TR. AB VÄSTERÅS, ~ 79