PRYLAR UT, KÄRLEK IN LÄRARHANDLEDNING



Relevanta dokument
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursplan: Samhällskunskap

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Ämnesområde Hållbar konsumtion. Årskurs Gymnasiet. LÄRARINSTRUKTION Lek och allvar med begrepp

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ämnesområde Hållbar konsumtion

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Ekonomiprogrammet (EK)

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET

Vad gör en entreprenör? 1/7

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Scouternas gemensamma program

Koll på vardagsekonomin

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

ReKo Värderingsövningar m.m.

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Religionskunskap. Ämnets syfte

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap

Upptäck Jordens resurser

Black Friday bra eller dåligt?

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Ung En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper?

Utbildningspaket Konsumtion

Humanistiska programmet (HU)

Teknonomi. Tema. Teknik, Samhällskunskap, Svenska, Bild

Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Medborgardialog med unga

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

döden i datorn SPN-uppdrag

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Upptäck Jordens resurser

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Vad innebär egentligen hållbar

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Samtal med Hussein en lärare berättar:

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Transkript:

1 PRYLAR UT, KÄRLEK IN LÄRARHANDLEDNING

INNEHÅLL INTRODUKTION...3 SAMHÄLLSKUNSKAP... 3 STYRDOKUMENT...3...3...3 NYA KÖPTRENDER...3 CSR FÖRETAGENS SAMHÄLLSANSVAR...3 KONSUMTIONEN ÄR SAMHÄLLETS BLODOMLOPP...4 PSYKOLOGI... 4 STYRDOKUMENT...4...4...4 GÖR EN MINISTUDIE...4 VAD BERÄTTAR SAKERNA OM DIG?...5 UNDERSÖK REKLAMINSLAG...5 FILOSOFI... 5 STYRDOKUMENT...5...5...5 EKOSOFI...5 2

INTRODUKTION Hur blir man lycklig? Den frågan ställer sig Petri 26 år sedan han har köpt prylar som han tror han behöver för att må bättre. Han gillar sina saker men känner fortfarande en tomhet, han är helt enkelt inte lycklig. Han bestämmer sig för att under ett år låsa in alla sina ägodelar i ett förråd för att endast ta ut en sak om dagen. På det sättet tror Petri att han kan komma underfund med vad han verkligen behöver i livet för att vara lycklig. Handledningen tar upp många frågor och ämnen som kan diskuteras i anslutning till filmen Prylar ut, kärlek in. Materialet riktar sig till gymnasiet. Handledningen är uppdelad ämnesvis med diskussionsfrågor som kopplar filmen till ämnets kunskapskrav samt ger förslag på hur man kan arbeta vidare. SAMHÄLLSKUNSKAP I det moderna samhället spelar konsumtion en dominerande roll. Konsumtionen utgör en av grundförutsättningarna i vår samhällsekonomi. I viss utsträckning formar och uttrycker vi vår identitet med hjälp av det vi väljer att köpa. Är det vi själva som kontrollerar vår konsumtion eller är det konsumtionen som kontrollerar oss? Hur påverkas vi till våra köp och vad blir konsekvenserna av dem? Kopplingarna mellan konsumtion och samhällsfrågor är många och komplicerade. Hämta inspiration från filmen och reflektera över några av dessa frågor. STYRDOKUMENT SH 1a1 Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. SH 1a2 + 1b Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Hur formas en människas identitet? Ge exempel på sådant som påverkar. Finns det en koppling mellan identitet och ägodelar? Påverkas din uppfattning av andra människor av de ägodelar de har? Tror du att vi behandlar en person med många lyxiga och trendiga saker annorlunda än en person som inte har lika fina saker? Varför tror du att många har ett behov av att köpa saker som kanske egentligen inte är nödvändiga? Hur uppstår det behovet? Konsumtion är en av förutsättningarna för att våra samhällsekonomier ska fungera och gå runt. Vad skulle hända om vi bara konsumerade det vi behövde, som t ex mat och kläder? Hur skulle vi och samhället påverkas på kort, respektive lång sikt? Vad innebär begreppet shopaholic? Finns det i hela världen? Kan lyxkonsumtion vara lika beroendeframkallande som droger? Hur kan man komma till rätta med ett sådant samhällsproblem? Många andra missbruk arbetar samhället aktivt med att motverka. Bör samhället göra något åt konsumtionsberoende också? I så fall vad? Är det motsägelsefullt att samhället, som behöver konsumtion, arbetar för att motverka konsumtionsberoende? Det har visat sig att framförallt många ungdomar har hamnat hos Kronofogden sedan de har tagit sms-lån. Vilka för- och nackdelar har sms-lån? Varför finns de? Vad lånar man till? Vem tjänar mest på detta? Har du tagit ett sms-lån eller vet du någon som har det? Hur har det gått? Det är vanligt att handla på kredit idag. Vad innebär det? Vilka är för- och nackdelarna med det? Jämför att handla på kredit med att spara och vänta med sitt inköp. Vad finns det för vinster med att spara först innan man handlar? Tips på UR-program Pengar näst viktigast efter kärleken http://www.ur.se/produkter/176544-pengar-nast-viktigast-efter-karleken Nya köptrender Idag är det populärt att handla second hand, gå på loppis, ordna bytesdagar etc. Är detta alltid bra ur i ett miljö- och hållbarhetsperspektiv? Vilka andra effekter kan det tänkas ha? Skriv en kortare analys där du reflekterar över den nya köptrendens positiva och negativa effekter för vårt samhälle. Föreställ dig att alla i Sverige skulle handla enligt denna modell. Hur kan det tänkas påverka ekonomin? Nationellt/globalt? Hur skulle det påverka vår levnadsstandard? Hur skulle det påverka levnadsstandarden i utvecklingsländer? Vilka miljömässiga vinster respektive förluster finns det med denna typ av konsumtion? CSR Företagens samhällsansvar CSR står för Coporate Social Responsibility, vilket betyder företagens sociala ansvar. Välj två företag och ta reda på hur de arbetar med CSR. Vilka likheter respek- 3

tive skillnader är det mellan företagen? Hur får konsumenterna vetskap om olika företags CSR? Multinationella företag är stora företag som är etablerade i flera länder, ofta med produktionen förlagd till det land där det är billigast eller bäst att producera. Ibland har de länder där produktionen sker ett statsskick som inte följer de mänskliga rättigheterna. Eftersom företaget erbjuder arbetstillfällen till landets befolkning är företaget väldigt viktigt för landet. Borde sådana företag pressa makthavarna i landet mer till att följa de mänskliga rättigheterna? Tror du att de skulle kunna ha en sådan makt över ett land? Vad finns det för anledningar att inte lägga sig i? Konsumtionen är samhällets blodomlopp Moderna samhällen är i stor utsträckning uppbyggda på konsumtion. Skulle vi inte konsumera skulle mycket förändras. Backar man tillbaka lite i tiden här i Sverige så kan man se att konsumtionen har förändrats. Mängden tillgängliga varor i olika varianter för olika funktioner har mångfaldigats. Varornas livscykel har förkortats. I mitten av förra seklet köpte sig till exempel ett nygift par möbler som skulle hålla i princip hela deras liv. Gick tvättmaskinen och radioapparaten sönder reparerades de. Idag köper vi nytt trots att våra saker inte är utslitna eller har gått sönder utan för att det exempelvis finns modernare och mer avancerade versioner av dessa varor. Gör en samhällsekonomisk analys av konsumtionen där du tar reda på: Är det viktigt för samhällsekonomin med konsumtion? Finns det alternativ/andra typer av ekonomier? Vem vinner och vem förlorar på konsumtionen i dagens samhälle? PSYKOLOGI Vad behöver vi egentligen för att leva ett bra liv? Vilka är människans behov och begär och vad är det som styr dem? I filmen ifrågasätter Petri sitt konsumtionsfokuserade liv. Han vill vara nöjd och lycklig och genom sitt projekt försöker han identifiera sina verkliga behov och begär. STYRDOKUMENT Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information. Biologisk psykologi och dess tillämpningar: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende. Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör. Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas. Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering. Vilka behov har en människa? Lista de 10 viktigaste. Går det att rangordna behoven efter vad som är viktigast? Abraham Maslow arbetade fram en behovstrappa eller en behovshierarki med fem olika faktorer (kroppsliga behov, trygghet, gemenskap, självkänsla, självförverkligande). Han menade att vissa behov har man samtidigt men att man ändå prioriterar något av dem. Hur tror du individen gör sina prioriteringar? Vad bygger de på? Om du bortser från alla basbehov som mat och boende, vad tycker du är viktigast för att må bra? Ett mänskligt behov är att känna tillhörighet till en eller flera andra individer/grupper. I en studie genomförde av Aronson och Mills 1959 kom fram till att individer som måste genomgå ett slags intagningsprov eller initieringsrit för att bli del av en grupp uppskattar gruppen ännu mer än de som inte behövde genomföra provet/riten. Studien visar att ju svårare och jobbigare provet/riten är desto mer uppskattas inträdet och medlemskapet. Detta resonemang kan tillämpas på olika typer av gruppindelningar. Kan du ge exempel på krav som kan ställas från en grupp för medlemskap? Ge exempel på olika grupper. Hur långt tror du en person är beredd att gå i ett intagningsprov? Vad tror du detta beteende grundar sig i? Har du kommit i kontakt med olika krav som ställts för medlemskap i en grupp? Vilka i så fall? Är det sakerna jag äger som formar min identitet eller är det jag som formar min identitet utifrån de saker jag har möjlighet att skaffa? Petri är otroligt lycklig och tacksam över sin madrass när han hämtat ut den från lagret. Varför? Vad är det för mekanismer i våra kroppar som gör att vi vill ha saker, att vi begär? Finns det en fysisk förklaring? Är behov konstanta eller förändras de? Hur och varför förändras de i så fall och gäller det alla behov? Hur hanterar du själv ditt ha-begär? Gör en ministudie Gör en studie bland familjer/vänner/grannar/släktingar och ta reda på följande: Vad var det senaste de konsumerade, förutom baskonsumtion som mat och bostad? Behövde de den/det? Om de fick köpa vad de ville just nu vad skulle det vara? Varför då? Sammanställ resultaten i gruppen. Finns det något konsumtionsmönster? Varför tror ni att det är så? Kan ni försöka förklara de drivande mekanismerna bakom habegäret? 4

Vad berättar sakerna om dig? Kan man veta hur en människa är och lever utifrån att bara se på hennes saker? Hur då i så fall? Ge exempel genom att visa bilder på olika saker som kan kopplas ihop med en person. Rotera bilderna i gruppen. Hur är personen bakom sakerna? Jämför om ni har kommit fram till liknande personer eller om de skiljer sig åt mycket. Diskutera varför ni drog de slutsatser om ägaren som ni gjorde. Stämde de? Diskutera kategorisering och varför vi människor gör det. Vad fyller det för funktion? Undersök reklaminslag Arbeta i par eller i mindre grupper. Välj två reklaminslag som visas just nu, antingen två reklaminslag som har samma typ av vara, eller två reklaminslag som representerar olika typer av varor. Fundera på följande frågeställningar: Vad är lika/olika i reklamen? Vilken är målgruppen tror ni och hur märks det? Kan ni urskilja någon psykologisk kunskap i reklamen? I så fall vad? Skulle du köpa detta märke om du var i behov av den varan? Skapades det ett behov hos dig att köpa denna vara efter att du sett reklamen? Är reklamen bra? Tror du att den lyckats höja försäljningen av varan? Varför/varför inte? FILOSOFI Vad är ett bra och lyckligt liv? Vilken roll spelar ägande av fysiska ting för ett bra liv? I filmen Prylar ut, kärlek in, får vi följa Petris funderingar kring detta och när filmen är slut dröjer sig frågorna kvar. Lever jag ett gott liv? Styrdokument Värdefilosofi, dels olika värdeteoretiska ståndpunkter och normativa etiska teorier som handlar om vad som är rätt och orätt samt vad som utmärker ett gott liv, dels samhällsfilosofi som handlar om vad som är rättvist och vad som utmärker ett gott samhälle. Exempel på teoriernas tillämpningar hämtas från privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap. Nutida filosofiska riktningar. Olika filosofiska förhållningssätt som präglar den aktuella diskussionen om existentiella frågor, etiken, samhället, språket, vetenskapen och verkligheten. Filosofiska aspekter på genusfrågor och frågor om hållbar utveckling. Vad är ett gott liv? Kan man leva ett gott liv endast utifrån sitt eget intresse eller måste man inkludera andra människor för att kunna leva ett gott liv? Var går i så fall denna gräns? Familj, vänner, lokalt, globalt You don t know what you got til it s gone / Man saknar inte kon förrän båset är tomt är två talesätt som har samma poäng. Stämmer det? Är det svårt att värdera något man har eller måste man bli av med något som t ex partnern, jobbet, saker, hus, vänner, familj etc för att verkligen kunna uppskatta dess värde? Vad tycker du att du behöver för att nå ett gott liv? Vad uppskattar du mest/vad är viktigast i ditt eget liv? I slutet av filmen säger Petri att ägande är en börda som måste hanteras men att man kan välja sin börda. Vad menar han med det? Har jag som konsument ett ansvar gentemot de som producerar de varor jag köper? Vilket i så fall? Om någon har möjlighet att konsumera hållbart, utifrån ekonomiska, tillgänglighets- och kunskapsmässiga orsaker, har den personen då ett större ansvar att göra det, än andra som inte har samma möjlighet? I filmen klagar Petris vänner på att det är svårt att komma i kontakt med honom eftersom han inte har telefon. Finns det tillfällen du inte är kontaktbar/ nåbar? När då i så fall? Är det bra eller dåligt att alltid vara nåbar? Vad har det för konsekvenser att inta vara nåbar? Ekosofi Arne Naess är grundaren till den filosofiska inriktningen ekosofi som belyser hur det moraliska handlandet bör utgå från naturen. Naess menar att naturen har ett värde i sig även om den inte har ett värde för mig. Naturen har alltså ett egenvärde och fyller en sådan viktig funktion att den inte får förstöras. Skriv en analys på något av nedanstående tema där du tar avstamp i ekosofin och Arne Naess. Försök att ge en så heltäckande bild som möjligt utifrån hans teori och belys även svagheter/negativa följder/svårigheter. Konsumtion Resursfördelning och resursanvändning Nya trender inom konsumtion (Loppis, second hand, blocket, bytesdagar etc) Globalisering Miljöaktivism Ekologiskt fotavtryck Om vi alla omprövade vårt ägandebehov, är det en hållbar framtid? Ta reda på hur många jordklot vi skulle behöva om alla i världen levde som du. Gå in på WWF s hemsida och sök på ekologiskt fotavtryck. Där får du besvara ett antal frågor och sedan räknas ditt ekologiska fotavtryck ut. Reflektera över hur många jordar du fick och hur många vi faktiskt har att leva på. Jämför med andra i gruppen. Av: Tove Swahn Sealy 5