Handlingsplan för digitalisering i för- och gru und- skola i Skellefteå grundskolenämnden Fastställd/Upprättad/ /Reviderad Nämndsbeslut 2016-12-14, 267 Dokumentansvarig IT-strateg, skol- och kulturkontoret För- och Dokumentnamn Handlingsplan för digitalisering i för- och grundskola i Skellefteå Reviderad 2016-11-25 Giltighetstid 2016-12- 14 ochh tills vidare 1 (8)
Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Digital kompetens... 5 Likvärdig tillgång till digitala verktyg... 5 Digitaliseringens möjligheter i undervisning och administration... 6 Forskning och uppföljning... 6 2 (8)
Sammanfattning Handlingsplanens syfte är att konkretisera och vägleda det pedagogiska arbetet med stöd av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Handlingsplanen har sin utgångspunkt i förslaget till den nationella strategin för skolans digitalisering, för-och grundskolenämndens målkort, kommunens E-strategi och Utvecklingsstrategi 2030. De viktigaste aktiviteterna under 2017 är: - Fortsatt utbyggande av infrastrukturen - Införandet av flexibel klientplattform - Införandet av Office 365 och Windows 10 - Fortsatt fokus på kompetensutvecklingsinsatser - Införandet av den nya modellen för systemförvaltning - Översyn av verksamhetssystem - Utöka Skoldatatekets verksamhet till att även omfatta förskola - Försök fjärrundervisning på modersmål och moderna språk - Fortsatt kartläggning av digitaliseringsprocessen med hjälp av LIKA 1 Bakgrund Digitaliseringen av skolan har diskuterats under en längre tid. Redan på 1980-talet ingick datakunskap i grundskolan. Ett antal nationella satsningar har gjorts för att öka kunskapen om digitala verktyg och dess användningsområden. IT i skolan (ITIS) som pågick 1999-2002, Praktisk IT och Mediekompetens (PIM) 2006 2013. 2011 lanserade regeringen IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige med visionen att Sverige ska bli bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Året därpå tillsattes en digitaliseringskommission vars uppdrag var att analysera den digitala utvecklingen, visa på digitaliseringens potential, samverka med andra aktörer och ge förslag på förberedelser. Digitaliseringskommissionen ägnade sitt andra delbetänkande, 2014, framför allt åt skolväsendets digitalisering. I betänkandet gavs en rad konkreta förslag för att få digitaliseringen att bli en naturlig del av utbildningarna från förskola till högskola, bland annat genom reviderade styrdokument och kompetensutveckling för lärare och rektorer. Slutbetänkandet, Digitaliseringens transformerande kraft - vägval för framtiden (SOU 2015:91), lämnades i slutet av 2015. I sammanfattning av betänkandet ges följande beskrivning av digitaliseringens möjligheter: Genom att använda digitali- 1 SKL:s webbaserade verktyg för att stötta och underlätta skolornas digitalisering. Åskådliggör förutsättningar för att nå framåt i arbetet med digitaliseringen både på den enskilda skolan och i kommunen. 3 (8)
seringens möjligheter kan vi införa ett reellt livslångt lärande där människor ges möjlighet att kontinuerligt utveckla nya kunskaper och kompetenser. Redan före detta, i juni 2013, slöt regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en överenskommelse om att genomföra insatser för att främja digitalisering och digital samverkan inom olika samhällsområden, ett av dem skolområdet. För skolväsendets del handlade det om att ta fram ett ramverk för stöd i det digitala utvecklingsarbetet och att etablera en samverkansgrupp med viktiga aktörer inom skolområdet. Arbetet med att ta fram ett ramverk resulterade i det webbaserade självskattningsverktyget LIKA som lanserades i augusti 2014. Uppdraget att skapa en samverkansgrupp resulterade i bildandet av Nationellt forum för skolans digitalisering, en brett sammansatt grupp som utarbetade ett förslag till en nationell strategi för skolväsendets digitalisering. Gruppens förslag presenterades i mars 2015 och innehöll förslag på åtgärder inom ledning, infrastruktur, kompetens och användning, det vill säga samma huvudområden som lyfts fram i självskattningsverktyget LIKA. I slutet av september 2015 gav regeringen Skolverket i uppdrag att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet (U2015/04666/S3). Strategierna ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att den strategiska potential som IT har tillvaratas i hela skolväsendet. Förslagen till nationella strategier för skolväsendets digitalisering lämnades till regeringen april 2016. I förslaget framgår att strategin ska innehålla målsättningar och insatser för att stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång till IT inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare, strategisk kompetens hos förskolechefer och rektorer, förutsättningar för att digitaliseringens möjligheter ska tas till vara för skolutveckling och för utveckling av undervisningen, samt vikten av forskning och uppföljning. Den definition av digital kompetens som valts är den att digital kompetens innebär: säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändmål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, det vill säga användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. (EU 2007) I förslaget är visionen för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan 2017 2022 att: alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens. skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. I denna handlingsplan för digitalisering i skolan i Skellefteå är upplägget att följa samma linje som den nationella strategin och fokusera på fyra utvecklingsområden, digital kompetens, likvärdig tillgång till IT, digitaliseringens möjligheter i undervisning och administration, samt forskning och uppföljning. 4 (8)
Digital kompetens Enligt Skolverkets uppföljning, IT-användning och IT-kompetens i skolan 2016, är det ett fortsatt stort behov av kompetensutvecklingsinsatser runt digitalisering för såväl pedagoger som ledare. Skolverket erbjuder särskilda kompetensutvecklingsinsatser med avseende på digital kompetens och digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande för rektorer, förskolechefer, förskollärare, lärare och annan personal som arbetar med barn och elever inom Skolverkets nationella skolutvecklingsprogram. Modulerna som lanseras bygger på kollegialt lärande, och tanken är att skolorna ska välja det/de digitaliseringslyft som motsvarar verksamhetens kompetensutvecklingsbehov. De moduler som lanseras för pedagoger 2016/2017 är: Leda och lära i tekniktäta klassrum, Kritisk användning av nätet, Säker användning av nätet, och Digitalt berättande. Under 2017 kommer modulen för digitalt ledarlyft att presenteras. Skolverket har tidigare meddelat att inga pengar är knutna till dessa kompetenslyft. I Skellefteå kommer förberedelser att starta för att möjliggöra val och deltagande i de olika lyften. Tanken är det digitala ledarlyftet ska initieras först, men det är naturligtvis möjligt att de verksamheter som även vill starta med moduler för pedagoger kan göra detta. Under året beräknas molntjänsten Office 365 och plattformen Windows10 att tillgängliggöras för verksamheten, vilket kommer att medföra omfattande utbildningsinsatser. I övrigt kommer fortbildningsinsatser att fortsätta ske regelbundet och ha olika innehåll som omfattar såväl verksamhetssystem som hur man kan förändra sin undervisning med hjälp av digitala verktyg. Likvärdig tillgång till digitala verktyg I Skolverkets rapport kan man även läsa att tillgången till digitala verktyg är ojämnt fördelad både sett över landet i stort och inom en enskild kommun. I förslaget till nationella strategin ser man ett ökat fokus på att öka likvärdigheten. Personal som arbetar med elever i förskoleklass, skola och fritidshem ska ha tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd (1:1) inom två år. Elever i grundskolans och motsvarande skolformers årskurser 1 9 (10) ska ha tillgång till ett personligt digitalt verktyg (1:1) inom tre år. Barn i förskolan och elever i förskoleklass ska ha tillgång till digitala verktyg motsvarande minst ett verktyg på fem barn/elever (1:5) inom fyra år. Personal som arbetar med barn på förskolor ska ha tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd (1:1) inom fyra år. Vidare ska det också finnas tillräcklig infrastruktur, i vilken också ingår teknisk och pedagogisk IT-support, i förskoleenheter, skolenheter och på fritidshem inom tre år. Tanken är att Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska ges i uppdrag att utforma en resurs som kan tillgodose att stöd finns tillgängligt över hela landet så att förskollärare, lärare och elever enkelt kan få tillgång till kunskap om alternativa verktyg. Dessutom ska SPSM få fortsatt möjlighet att stödja uppbyggnad av Skoldatatek eller liknande verksamheter i de delar av landet där sådana resurser saknas. 5 (8)
Under 2017 kommer förvaltningen att fortsätta det påbörjade arbetet med att öka likvärdigheten över alla kommunens förskolor och grundskolor gällande såväl nätverkets infrastruktur som digitala verktyg. Ambitionen är att följa förslaget till nationella strategin eller om möjligt vara före. Verksamheten Skoldatatekets uppdrag kommer att utökas och även omfatta förskola. Digitaliseringens möjligheter i undervisning och administration För att undervisningen ska kunna tillvarata digitaliseringens möjligheter krävs inte bara tillgång till digitala verktyg, utan också tillgång till innehåll och metoder som anpassats till och utvecklats för arbete i en digital miljö. Säker hantering av personuppgifter, kvalitet i uppföljning och genomförande av undervisning samt tillgång till relevant information kan kraftigt förbättras genom användning av olika former av digitalt stöd. Användande av lärplattformar och administrativa system är i dag en naturlig del av skolväsendet. Potentialen att effektivisera och förbättra verksamheten med hjälp av digitala verktyg är stor. Den 25 maj 2018 ska EU:s nya dataskyddsförordning börja tillämpas som direkt lagstiftning i Sverige och ersätter då den nuvarande lagstiftningen om personuppgifter, PUL. Detta innebär ytterligare krav på organisationers hantering av personuppgifter samt att det kommer att bli betydligt mer kostsamt att bryta mot lagstiftningen. Skellefteå kommun håller på att införa en ny modell för systemförvaltning. Denna modell bygger på ett tätare samarbete mellan verksamhet och IT. En ordentlig kartläggning av verksamhetens behov och översyn av förvaltningens verksamhetssystem bör genomföras i syfte att underlätta för införandet av nya systemförvaltningsmodellen, samt för att förbereda inför att dataskyddsförordningen träder i kraft. Digitaliseringen erbjuder nya möjligheter att tillhandahålla möten mellan lärare och elever. Försök med fjärrundervisning på modersmål och moderna språk kommer att fortsätta under 2017 Forskning och uppföljning Många frågor avseende hur användande av digitala verktyg kan bidra till ökad måluppfyllelse är obeforskade och vilar i stor utsträckning på mindre studier eller erfarenheter gjorda i praktiken. För att forskningen kring digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande ska ta fart behövs riktade medel. I förslaget föreslås att Skolforskningsinstitutet utlyser och fördelar dessa medel. Under den tidsperiod som strategin omfattar, behöver, enligt Skolverket, en utvidgad uppföljning av digital kompetens och användandet av digitala verktyg i skolan göras regelbundet. Skolverkets nuvarande uppdrag, som omfattar en undersökning på nationell nivå vart tredje år, bedöms inte som tillräckligt. 6 (8)
Under läsåret 2016/2017 är två skolor med i SKL:s utbildningssatsning och forskningsprojekt runt Skriva sig till Lärande (STL). STL är en modell för effektivt lärande för både elever och lärare som syftar till att låta den digitala tekniken fungera som hävstång för viktiga lärandefaktorer. STL-modellen har utvecklats och beprövats i Sollentuna kommun under fem års tid och har visats sig leda till dokumenterat förbättrade elevresultat. En forskningsstudie vid Örebro universitet visar i korthet att modellen leder till ökad likvärdighet mellan könen samt att pojkarnas prestationer vad gäller läs- och skrivutvecklingen ökar markant. Dessutom blir spridningen mellan elever lägre, då de lägst presterande eleverna når bättre resultat. Målsättningen med de två skolornas deltagande är att sprida modellen vidare till övriga intresserade skolor i kommunen. Modellen möjliggör ytterligare ett sätt för att nå målet att Öka andelen elever som kan läsa efter årskurs 1. Uppföljningen av digital kompetens och användandet av digitala verktyg i skolväsendet sker årligen med SKL:s webbverktyg LIKA. Verktyget är ett stöd för rektor, förskolechef och förvaltning att fokusera på rätt saker, att prioritera insatser och aktiviteter. Verktyget består av tre delar - självskattning, sammanfattning och handlingsplan. Rektorerna/förskolecheferna gör självskattningen, får en sammanfattning och ett förslag på handlingsplan baserat på skattningen. Handlingsplanen kan användas både i det praktiska arbetet och i det systematiska kvalitetsarbetet. Under våren 2017 är det dags för rektorernas tredje skattning och förskolechefernas andra skattning. 7 (8)
www.skelleftea.se 8 (8)