Nationella läkemedelsstrategin Möte Perspektivgrupper NLS 24 oktober 2016
Välkomna!
Agenda 24/10 Inledning och bakgrund NLS Summering Omvärldsanalys NLS Revideringsarbete NLS inför 2017 Uppföljningsarbete NLS eped bakgrund, implementering, uppföljning och möjligheter Bensträckare Hur involvera Perspektivgrupper NLS i uppföljningsarbetet? Avslut med gemensam lunch
Varför behövs en nationell läkemedelsstrategi? Ett samarbete mellan många olika aktörer behövs för att: många utmaningar måste hanteras på såväl kort som lång sikt nå en mer effektiv, innovativ och säker läkemedelsanvändning läkemedelsanvändning ska bedrivas kostnadseffektivt gemensam samverkan i uppföljningsarbetet är nödvändigt
Summering av revideringsarbete strategi och handlingsplan NLS 2016 Av 42 tidigare aktiviteter har 27 genomförts Från 5 till 3 nya målområden Insatsområden utgår 18 prioriterade aktiviteter Från ett CBL-råd till 3 tvärgående perspektivgrupper Från 4 uppföljningsgrupper till en uppföljningsgrupp
Aktiviteter handlingsplan NLS 2016 1. Effektiv och säker läkemedelsanvändning 2. Tillgängliga läkemedel och jämlik användning Uppföljningsgrupp NLS 3. Samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning 1. Säkrare läkemedelshantering för barn (LV) 2. Värdering av behandlingseffekt i klinisk vardag (SBU) 3. Struktur för dokumentation och uppföljning (SKL) 4. Gemensam läkemedelslista (S.dep) 5. Förhindra läkemedelsförskrivning i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet (IVO) 6. Möjliggör elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar (LV) 7. Förbättra uppföljning av läkemedelsdosering (EHM) 8. Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte (LV) 9. Strukturerade läkemedelssamtal på apotek (S.dep) 1. Nationell samverkan för utveckling av stegvist godkännande av nya läkemedel (LV) 2. Följa och utvärdera nyttan med arbetet som syftar till ett ordnat nationellt införande av nya läkemedel (S.dep./Vårdanalys) 3. Ökad kvalitet och säkerhet på apotek (S.dep) 4. Uppföljning av läkemedel i samverkan myndigheter och sjukvård (LV) 1. Utvärdering av befintliga antibiotika för bästa möjliga användning (FHM) 2. Modeller för tillgänglighet och ansvarsfull användning av både nya och gamla antibiotika av särskilt värde (FHM) 3. Verka för möjliggörande av miljöhänsyn vid produktion och användning av läkemedel (S.dep.) 4. Miljöbedömning av receptfria läkemedel (LIF) 5. Hantering av öppenvårdsläkemedel som inte ingår i förmånerna (S.dep.)
Organisation nationell läkemedelsstrategi Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting Högnivågrupp CBL-kansli Expertgrupp Perspektiv Patient Perspektiv Innovation Perspektiv E-hälsa Uppföljningsgrupp
Högnivågrupp NLS Socialdepartementet Statssekreterare Agneta Karlsson (ordförande) E-hälsomyndigheten Torsten Håkansta Folkhälsomyndigheten Johan Carlson Inspektionen för vård och omsorg Gunilla Hult Backlund Landsting och regioner Lennart Iselius Läkemedelsindustriföreningen Anders Blanck Läkemedelsverket Catarina Andersson Forsman Socialstyrelsen Olivia Wigzell Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Susanna Axelsson Sveriges Apoteksförening Johan Wallér Sveriges Farmaceuter Kristina Fritjofsson Sveriges Kommuner och Landsting Hans Karlsson Sveriges läkarförbund Karin Båtelson Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Sofia Wallström Vårdförbundet Lisbeth Löpare Johansson
Expertgrupp NLS Socialdepartementet Stefan Karlsson (ordförande) E-hälsomyndigheten Marianne Nordling Folkhälsomyndigheten Ulrica Dohnhammar Inspektionen för vård och omsorg Hans Rudstam Läkemedelsindustriföreningen Karolina Antonov Läkemedelsverket Bror Jonzon Socialstyrelsen Eva Nyman Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Jan Liliemark Sveriges Apoteksförening Robert Svanström Sveriges Farmaceuter Clary Holtendal Sveriges Kommuner och Landsting Susanna Eklund Sveriges läkarförbund Synnöve Lindemalm Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Niklas Hedberg Vårdförbundet Maria Hallén
Uppföljningsgrupp NLS CBL-kansliet, Christina Brandt, Madeleine Wallding (ordf) E-hälsomyndigheten, Bodil Lidström Folkhälsomyndigheten, Ulrica Dohnhammar Läkemedelsindustriföreningen, Karolina Antonov, Bengt Mattson Läkemedelsverket, Carola Bardage, Brita Sjöström, (miljörepresentant vakant) Sveriges Apoteksförening, Robert Svanström Sveriges Kommuner och Landsting, Susanna Eklund, Marie-Louise Håkansson- Ovesjö, Mikael Svensson Sveriges läkarförbund, Synnöve Lindemalm Socialstyrelsen, Alexander Svanhagen Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Göran Bertilsson Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Sofie Gustafsson
Representanter Perspektivgrupper NLS Patient Innovation e-hälsa Handikappförbunden (Sofia Karlsson) Apotekarsocieteten (Birgitta Karpesjö) Läkemedelskommittéernas ordförandekollegium (LOK) (Ellen Vinge/Maria Palmetun- Ekbäck) Patientnämnden (Ingela Snahr) Pensionärsorganisationerna (Gunvor Petersson, SPRF) Etikföreträdare (Elin Karlsson) Vårdanalys (Carl Lundgren) Läkemedelsförsäkringen (Robert Ström) Stiftelsen Nätverk för Läkemedelsepidemiologi NEPI (Mikael Hoffman) Barnonkologisk föräldraförening Riksförbundet Unga Allergiker Barnombudsmannen Landstingens nätverk för läkemedel och miljö (Johanna Borgendahl) Föreningen för Generiska Handikappförbunden (Sofia Karlsson) Vetenskapsrådet SwedenBio (Jonas Ekstrand) Forska!Sverige (Anna Nilsson Vindefjärd) Vinnova (Karin Eriksson) Landstingens innovationsarbete (Magnus Thyberg) Landstingens FoU-verksamhet (Susanna Eklund) Registerforskning: - Nationella Kvalitetsregister (SKL) - Hälsodataregister (SoS) (Marcus Gry) - Centrum för läkemedelsepidemiologi (CPE) (Helle Kieler) Akademi Combine Sweden Handikappförbunden (Sofia Karlsson) Systemleverantörer Swedish Medtech Inera (Jonas Dahl) Rådet för läkemedel och IT och medicinteknik (Emma Spak) Vårdförbundet (David Liljequist)
Årsprocess NLS 2016 Release Strategi- och handlingsplan NLS 2016-2018 Årsrapport Uppföljningsarbete Socialdepartementet Högnivåmöte Expertmöte Möten förberedande aktiviteter under våren Möte Perspektivgrupper Expertmöte Uppstart revideringsarbete Internat Expertgrupp Statusuppdateringar NLS-aktiviteter Årsprocess NLS 2016 Uppstartsmöte NLS Statusuppdateringar NLS-aktiviteter Omvärldsanalys NLS inför kommande handlingsplan Uppföljningsarbete Sammanställning av Omvärldsanalys NLS Expertmöte Högnivåmöte Uppföljningsarbete Beredning av Omvärldsanalys NLS
Revideringsarbete NLS 2017 Omvärldsanalys NLS inför 2017 Internat Expertgrupp NLS Expertgruppsmöte 4/10 Möte Perspektivgrupper NLS 24/10 Expertgruppsmöte 8/11 Högnivåmöte 21/11 Release ny handlingsplan NLS 2017 jan/feb 2017 Uppföljningsrapport NLS mars/april 2017 Omvärldsanalys NLS inför 2018 april juni 2017
Summering Omvärldsanalys NLS inför revideringsprocess 2017
Frågeställningar Omvärldsanalys NLS 2017 1. Trendspaning Trender nationellt och/eller internationellt som bedöms kunna ha bäring på den nationella läkemedelsstrategin. 2. Synpunkter på befintliga aktiviteter inom läkemedelsstrategins handlingsplan Finns det något som särskilt behöver belysas eller speciella utmaningar att beakta? Angelägna problem att åtgärda på kortare vs. längre sikt? Förslag till hur samverkansarbetet inom handlingsplanen kan effektiviseras? Finns synergier med andra initiativ eller strategier? Behov av att ytterligare utveckla samordningen mellan aktiviteter och aktörer inom den nationella läkemedelsstrategin och hur bör i så fall detta ske? 3. Förslag på nya aktiviteter under respektive tre övergripande mål Utgå om möjligt utifrån följande definierade urvalskriterier: Aktiviteten har en hög angelägenhetsgrad Aktiviteten bidrar till att förverkliga något eller några målområden Aktiviteten är aktörssammansatt Aktiviteten har en genomförandeplan 4. Ange hur föreslagen aktivitet beaktar följande perspektiv: Effektiva e-stöd Förbättring ur patientens synvinkel Förbättrat innovationsklimat Kommentera om förslaget avses kunna ingå som konkret aktivitet i kommande handlingsplan 2017 eller ingå som förberedande aktivitet inför 2018. 5. Övriga synpunkter
Trendspaning Synpunkter från fler än en aktör Digitalisering Finansiering Patientperspektivet Kompetensutveckling/-försörjning Öppen/sluten vård Uppföljning Näthandel Gränsdragning läkemedel/medicinteknik/livsmedel/kosmetika Antibiotikaresistens Brexit (EMA) Flyktingfrågor Medicinteknik
Synpunkter befintliga aktiviteter Målområde 1 Synergier mellan nedanstående aktiviteter har återkommande kommenterats t.ex. vad gäller avrapportering och utvärdering: Alt. 1 1.3 Struktur för dokumentation och uppföljning 1.4 Gemensam läkemedelslista 1.6 Möjliggör elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar 1.7 Förbättrad uppföljning av läkemedelsdosering eller uppdrag om strukturerad läkemedelsinformation Alt. 2 1.2 Värdering av behandlingseffekt i klinisk vardag 1.3 Struktur för dokumentation och uppföljning 2.4 Uppföljning av läkemedel i samverkan myndigheter och sjukvård
Synpunkter befintliga aktiviteter Målområde 2: 2.1 Nationell samverkan för utveckling av stegvist godkännande av nya läkemedel Tydlig process för hur företag/samhälle kan interagera i övergången mellan smala indikationer/lite data till bredare indikationer/mer data Flera praktiska insatser för att skapa förutsättningar för den dokumentation som behövs 2.2 Ordnat nationellt införande av nya läkemedel Utrymme i nästa handlingsplan för förbättringsförslag Viktigt att OI följs upp, utvärderas och förbättras Ett led i en kontinuerlig kvalitetsutveckling och utvärdering Apoteken en mer aktiv roll i arbetet En bredare uppföljning behövs 2.3 Ökad kvalitet och säkerhet på apotek Direktexpediering och restnoteringar Anmälningsinformation om restnoteringar
Synpunkter befintliga aktiviteter - från fler än en aktör Målområde 3 Kommentarer primärt gällande: Miljö Antibiotika Öppenvårdsläkemedel utanför förmånerna
Generella synpunkter befintliga aktiviteter 2016 Synpunkter från fler än en aktör Förvaltning och uppföljning av aktiviteter i tidigare handlingsplaner/slutrapporter mottagare av resultaten Samverkan med andra initiativ Kompetensensförstärkning farmakologi Patientperspektivet behöver ytterligare stärkas
Förslag nya aktiviteter inför 2017 från fler än en aktör Receptfria läkemedel Uppföljning Värdering av behandlingseffekter klinisk vardag Ordinationsorsak Förbättrad läkemedelsanvändning för äldre Läkemedelsgenomgångar Regulatoriska godkännandets ställning i den offentliga kunskapsstyrningen Restnoterade läkemedel Ordnad utfasning Hållbarhetstider Ordnat införande
Övriga synpunkter Förberedande aktiviteter o Bör vara det huvudsakliga sättet att bereda frågor inom NLS o Framgångsrikt med samverkan o Nytt förslag på aktiviteter kan inledas som möjliga föraktiviteter o Bra process att enas kring en gemensam frågeställning Slutför, samordna och fokusera på långsiktighet Uppföljning och finansieringsmodell Biologiska läkemedel NLS bidrar till gemensamma prioriteringar inom läkemedelsområdet samt skapar kontaktytor
Workshop omvärldsanalys med expertgrupp NLS: strategiska områden 2017 o Uppföljning o Patientmedverkan o Värdering av kunskap och evidens
Läs mer på: lv.se/nls
Nationella läkemedelsstrategin 2016 Vision NLS: Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle Effektiv och säker läkemedelsanvändning Tillgängliga läkemedel och jämlik användning Samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning Uppföljningsgrupp NLS Patientperspektiv Innovationsperspektiv Aktiviteter Aktiviteter Aktiviteter Perspektivgrupp Perspektivgrupp Perspektivgrupp E-hälsoperspektiv
Uppföljningsstruktur NLS två inriktningar Trendspaning på övergripande nivå Trend avseende de tre målen över ett längre tidsperspektiv Trenden i Sverige följs gentemot målen oavsett vad som påverkar trenden. Utgångspunkten är att det samarbete och den samsyn som skapas genom NLS gagnar utvecklingen mot målen. Uppföljning av NLS på aktivitetsnivå Djupdykning i några aktiviteter under ett kortare tidsperspektiv Uppföljningsgruppen följer ett urval av de NLS-initierade aktiviteterna utifrån hur de påverkar trenden i förhållande till målen. Tiden för denna uppföljning på aktivitetsnivå varierar utifrån varje aktivitets tidplan.
Fördjupad analys uppföljningsarbete NLS Mål 1: Effektiv och säker läkemedelsanvändning: eped Uppföljning och utvärdering av nationell implementering Mål 2: Tillgängliga läkemedel och jämlik användning: Utvärdering av ordnat nationellt införande av läkemedel (NLS 2.2) Resultat av Vårdanalysrapporten Mål:3 Samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning: Miljö 22-punktslistan med substanser av särskilt värde att följa
Dialog med Perspektivgrupper och Uppföljningsgrupp NLS: På vilket sätt kan nationella läkemedelsstrategins tre målområden följas upp utifrån de tre perspektiven patient, innovation och e-hälsa?
På vilket sätt kan målen i NLS följas upp utifrån perspektiven patient, innovation och e-hälsa? Gruppindelning och frågeställningar: 1. Förslag på uppföljning utifrån strategins tre målområden? 2. Finns det något att särskilt beakta/ta hänsyn till i uppföljningsarbetet? 3. Intressenter som bör involveras i perspektiv- och/eller uppföljningsarbetet? Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 Grupp 6 Susanna Eklund Sofie Gustafsson Bengt Mattson Brita Sjöström Synnöve Lindemalm Alexander Svanhagen Eva Nyman Elin Karlsson Birgitta Karpesjö Maria Nilsson Ingela Snahr Ellen Vinge Mikael Hoffman Marcus Gry Bodil Lidström Emma Spak Jonas Dahl Marianne Nordling Carl Lundgren Marie-Louise Håkansson Ovesjö Johanna Borgendahl Kenneth Nyblom Johan Gomez de la Torre Magnus Thyberg Maria Palmetun- Ekbäck David Liljequist Göran Bertilsson Sofia Karlsson Inger Näsman Carola Bardage Karolina Antonov Erica Hagblom Niklas Hedberg Clary Holtendal Hans Rudstam
Tack för ert deltagande!
eped bakgrund implementering uppföljning och möjligheter Synnöve Lindemalm Barnläkare & Klinisk Farmakolog Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Tema Barn och Kvinnor Karolinska Universitetssjukhuset eped@karolinska.se, 08-517 755 75 Sveriges Läkarförbund
Bakgrund eped är en kunskapskälla som ger stöd vid ordination/förskrivning (dosering), iordningställande och administrering av läkemedel till barn för att stödja en säkrare och bättre läkemedelsanvändning inom barnsjukvården. Två produkter i SIL Rimlighetskontroll Läkemedelsinstruktioner
Struktur NPL-id eped-id
Varför? Inventering, uppföljning Erfarenhetsbaserad kunskap Avvikelser lära av misstag/lära av varandra Lokala goda exempel Lokal och central förvaltning Föränderlig information Lokalt perspektiv Integrering Olika journalsystem
Exempel vancomycin Inventering, uppföljning Förväxling av stamlösning och färdigspädd lösning 5 mg/ml som färdigspädd alt späda själva Lokal och central förvaltning Uppdatera/granska instruktioner Lägga till vancomycin på den lokala listan Integrering Kunna förskriva vancomycin 5 mg/ml infusionsvätska med tillhörande information Kunna ha rimlighetsgränser för dos När fler valt samma kan det bli nationell standard
Struktur
Namn: Ampicillin intravenös inj 100 mg/ml (Doktacillin) Epedid: 2142 Version: 1.2 Länk till PDF: http://slleped01.ds.sll.se/eped/2142_1.2.pdf Kopplade läkemedel: 19640331000010 Kopplade HSAid: Neo Karolinska, Neo SöS SLL Karolinska SöS Övriga ALB Övriga Sachsska Övriga BM1 BM2 BM3 Neo Barn Neo
Valda instruktioner
Versioner (minor / major)
Silonline (kopplade NPL id)
Vem ska vara regional redaktör? 1. Medicinskt ansvarig (läkare) utses av verksamhetschef 2. Regional redaktör (ex apotekare) arbetar tillsammans med medicinskt ansvarig för att lokalt godkänna instruktioner. 3. Lokal mallredaktör (ev samma som 2.)
Läkemedelsinstruktion
Rimlighetskontroll Syfte: Förebygga feldoseringar och öka patientsäkerheten genom att varna för orimlig dos för utvalda risksubstanser. Preparat Preparat Läkemedelsform Styrka, förpackning Styrka alt Förpackn. Dosenhet Paracetamol Fres. Kabi Infusionsvätska, lösn. 10 mg/ml ml Administreringsväg Administreringsmetod Intravenöst Infusion Adm tid 00.00 08.00 16.00 Dygn Paracetamol Fres Kabi infusionsvätska, lösn 10 mg/ml Dos i ml 45 ml 45 ml 450 ml 540 ml 3. Dos i mg/kg 15mg/kg 15mg/kg 150mg/kg 180mg/kg Dos i mängd verksam substans Mätvärden 2015-09-22 Ålder: 6 år Uppmätt vikt 30 kg 2. Obligatorisk ordinationsvikt: 30 kg registrera ord, vikt 450 mg 450 mg 4500 mg 5400 mg 1.Rimlighetskontroll Aktiv Överskriden enskild dos samt dygnsdos
Rimlighetskontroll Integration: Det ska gå att koppla på eller av rimlighetskontrollen För att rimlighetskontrollen ska fungera måste ett antal värden finnas. Preparat eller substansid Admininstreringsväg enligt Snomed CT Dos och Dygnsdos Rätt enhet [mg, E, mmol] Aktuell och ordinationsvikt alt vikt Ålder Dygnsdosen ska beräknas automatiskt från angiven dosering Det ska framgå att ett preparat (substans) ingår i rimlighetskontrollen (Detta är ett urval punkter från listan med integrationskrav)
Uppföljning Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus eped@karolinska.se 08-517 755 75
1. Automatiserad användardata Landsting Återkommande 2. Enkät Hur används eped? Vård + teknik Möjlighet att upprepa 3. Fokusgrupp Fördjupning utifrån enkätresultat
Nyheter Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus eped@karolinska.se 08-517 755 75
1. Kommunikation Diskussionsforum- epedforum.silinfo.se
2. Automatiserad dubbelkontroll - DrugLog
ARM eped-arm Advanced Reconstitution Module (Avancerad Iordningställande Modul) Iordningställande (eng Reconstitution) är vanligt inom barnsjukvård där omformulering krävs för att få lämpliga former att administrera. Detta medför också en stor risk för fel. Detta är ett projekt som drivs med medel från Vinnova där läkemedelsgruppen vid ALB/ePed projektleder ARM ger en möjlighet för dokumentation av iordningsställande, kontroll av iordningställande via streckkoder samt validering och kontroll av slutkoncentration via systemet DrugLog. Systemet ska kunna läsa instruktioner via eped och generara etiketter från den information som finns via eped. ARM ska tillhandahållas via Astrid Lindgrens Barnsjukhus och fungera som shareware.
3. Möjlighet att dela med sig av sprutpumpsprotokoll
Möjligheter Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus eped@karolinska.se 08-517 755 75
1. Möjlighet att förbereda mallar/favoriter centralt 2. Möjlighet till generisk förskrivning
Följande fält finns tillgängliga Namn: Ampicillin intravenös inj 100 mg/ml (Doktacillin) Epedid: 2142 Version: 1.2 Styrka (numerisk + enhet): 100 mg/ml Styrka (klartext): 100 Enhet (klartext): mg/ml Form: Injektionsvätska, lösning Omformulerad: Ja Tillsats: Nej Länk till PDF: http://slleped01.ds.sll.se/eped/2142_1.2.pdf Kopplade läkemedel: 19640331000010 Kopplade HSAid: Neo Karolinska, Neo SöS
Viktigt! NPL id = Preparat eped id = Mallar, Förvalda ordinationer eped id = NPL id + omformulerad [=Ja] (version 4.2) eped SIL Centeped Version SIL 1295: Bensylpenicillin Intravenös inj 100 mg/ml 20011005000166: Bensylpenicillin Panpharma Pulver till injektion 0,6 g, alt 1,2 g alt 3 g 1295 = 20011005000166 Omformulerad [=Ja] 4.2
3. Synliggöra olika behandlingstraditioner och prioritera för expertgruppsarbete 4. Prioritering för fortsatt forskning utifrån barnsjukvårdens behov
Tack!